Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Relevanta dokument
Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Syfte. Bakgrund och målsättning. Syftet med detta kontrollprogram är att:

Mätning av partiklar i Lidköping 2013

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län Nr U 6124 April På uppdrag av Luft i Väst

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014

Information om luftmätningar i Sunne

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LVF 2018:21. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Årsrapport för Landskrona kommun

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Årsrapport för Svedala kommun

Luften i Sundsvall 2011

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2009

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2008 U-2600

Information om luftmätningar i Sunne

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2017

Uppföjling av miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luftkvalitet i Jönköpings län 2015

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Strategi för kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt NFS 2013:11 3 och 4 under tidsperioden

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Mätning av. Luftföroreningar

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Svensk författningssamling

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Instruktion till verktyget

Kvalitetssäkringsprogram och kontrollstrategi-luftövervakning

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Luften i Sundsvall 2012

E-post: Inledande kartläggning och objektiv skattning samverkansområdet Dalarna år 2017

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Syfte... 5 Bakgrund... 6 Lagkrav för kontroll av luftkvalitet... 7 Miljökvalitetsnormer... 7 Mätkrav inom ett

Inledande kartläggning av luftkvalitet för år 2018

Inledande kartläggning av luftkvalitet i Härnösands kommun

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Bakgrund... 5 Lagkrav för kontroll av luftkvalitet... 6

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Naturvårdsverkets författningssamling

SLB 27:2019. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2018 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Bakgrund... 5 Lagkrav för kontroll av luftkvalitet... 6

Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Transkript:

Mätare för NO2 på lyktstolpe, Ödsmåls gamla kyrkogård Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2018-2022 1

Innehållsförteckning Syfte Bakgrund och målsättning Samverkansområdet geografiska utbredning Tidigare kartläggning genom mätning Tidigare kartläggning genom spridningsberäkning Analys av övervakningsbehov 2019 Långsiktig metodik Kvalitetssäkring Finansiering Redovisning Pågående mätningar 2018 Kontrollstrategin 2018-2022 i tabellform Ordförklaringar sidan 2 2 3 4 5 5 6 8 9 Syfte Syftet med denna kontrollstrategi är att: Ge medlemmarna en bra framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. Följa upp miljökvalitetsnormer (MKN) och miljökvalitetsmål på ett effektivt sätt. Bakgrund och målsättning I Luft i Väst ingår 38 kommuner och 32 företag. Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor. I målsättningen ingår att vara naturlig kontaktyta mellan kommuner och företag. Deltagande i forskning och utveckling är en viktig del av förbundets verksamhet. Som viktiga delar i verksamheten ingår luftföroreningsmätningar, emissionskarteringar samt spridningsberäkningar. Målsättningen med denna kontrollstrategi är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv så att befintliga resurser används på bästa sätt. Det kunskapsunderlag som tas fram skall kunna användas i arbetet för att förbättra luftkvaliteten i regionen. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Varje svensk kommun är skyldig, enligt Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:44), att kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och redovisa luftkvaliteten i den egna kommunen. Luft i Väst har tagit på sig denna uppgift för samtliga medlemskommuner. Miljökvalitetsnormer (MKN) finns för svaveldioxid, partiklar (PM10 och PM2,5), koloxid, bensen, ozon, nickel, bly, arsenik, kadmium samt polycykliska aromatiska kolväten (med benso(a)pyren som indikator). Om halterna överstiger utvärderingströsklar måste kontinuerliga mätningar utföras. 2

Direktiv för utvärderingströsklar Undantag µg/m 3 60 Övervakning med kontinuerliga mätningar MKN 50 - Kommun med färre än 10 000 inv räcker objektiv skattning för halter mellan NUT och MKN.. Övervakning med kontinuerliga mätningar 40 30 ÖUT Övervakning med kontinuerliga mätningar NUT 20 Modeller och objektiv bedömning av luftkvalitetshalter - Då kontinuerliga mätningar kombineras med modellberäkningar eller indikativa mätningar kan antalet mätplatser i ett samverkansområde (kommun) minskas med max 50% vid halter över ÖUT. 10 0 2010 MÅLÅR På förbundets hemsida luftivast.se redovisas utförda mätningar samt spridningsberäkningar både kommunvis och för varje ämne. Genom att samverka erhålls en betydande reduktion av mätkostnader. Detta framförallt om mätningarna kombineras med spridningsberäkningar, vilket sker i Luft i Väst. Samverkansområdets geografiska utbredning Luft i Väst, Luftvårdsförbundet för Västra Sverige omfattar kommuner och företag i Västra Götaland enligt gult område i karta. I Lilla Edet, Stenungsund och Bohus (Ale kommun) har vi företag som medlemmar, dock är dessa tre kommuner inte medlemmar. 3

Tidigare kartläggningar genom mätning Tabellen visar i vilka kommuner och år någon av utvärderingströsklarna har överskridits. Ämne Medelvärdesperiod MKNvärde µg/m3 Antal tillåtna överskridande/ år NUT µg/m3 NO2 Timme Dygn 90 60 40 15 h dygn 54 36 26 Timme Dygn Dygn 200 100 5µg/m3 50µg/m3 15 h dygn 35 dygn 100 50 2µg/m3 25µg/m3 40µg/m3 25µg/m3 5 ng/m3 20µg/m3 12µg/m3 2 ng/m3 0,5µg/m3 0,25µg/m3 1 ng/m3 0,4 ng/m3 SO2 Bensen Partiklar PM10 PM2,5 Kadmium Bly Bens(a) pyren Kommun där mätvärde överskrider NUT Alingsås år ÖUT µg/m3 2011-2014 2011-201 2010,-12,-14 2013 2 48 32 Alingsås Skara Uddevalla 2011-2014 2010 2011 2014 2014, 201 Karlsborg 2013 Kommun där mätvärde överskrider ÖUT år 2012 150 5 5µg/m3 35µg/m3 28µg/m3 1µg/m3 3ng/m3 0,35 µg/m3 0,6 ng/m3 Jämförande mätningar av kvävedioxid (NO2) och kväveoxider (NOx) Mätningar av NO2 och NOx med diffusionsprovtagare utfördes i Mariestad mars t.o.m augusti 2015 och i och Vänersborg under oktober, november och december 2008. Mätningarna skedde i gaturum, urban bakgrund och på landsbygd. Syftet med mätningarna var att få en bild av förhållandet mellan halten NO2 och NOx. Då de flesta emissionsdata anges som NOx behöver man kunna räkna om dessa data till NO2 i samband med spridningsberäkningar. Resultaten av mätningarna visade att andelen NO2 av NOx varierar mellan 0,3-0,4 i gaturum och mellan 0,5-0,6 på landsbygd under höst/vinter. Under vår/sommarmätningen 2015 på landsbygd varierar andelen NO2 av NOx mellan 0,4-0,. 4

Tidigare kartläggningar genom spridningsberäkning Spridningsberäkningar av NOx med hjälp av ALARM-systemet utfördes för hela Västra Götalands län 2013. Beräkningarna jämfördes med de mätningar som gjordes i alla kommuner 2010. Mätningar och modell visar mycket god överensstämmelse. Några exempel: Uppmätta halter årsmedelv Beräknade halter årsmedelv Alingsås 25,5 µg/m3 25 µg/m3 30 31 Mariestad 15 13 Skövde 1 15 Trollhättan 21 21 Spridningsberäkningar av PM10 med hjälp av ALARM-systemet har utförts för hela Västra Götalands län för 2010/11. Vid dessa beräkningar utgår man ifrån alla källor inom området. Därefter lägger man på bakgrundsvärden som är baserade på mätningar av PM10 som vi gjort på landsbygden utanför Åmål, Bengtsfors och Mariestad. Beräkningarna har jämförts med de mätningar vi gjort i tätorterna och de stämmer väl överens. De högsta halterna (årsmedelvärde på > 10 µg/m3 ) i dessa beräkningar återfinns i Luft i Västs område i och Trollhättan samt utanför Lysekil där fartygen går in till Preemraff. Analys av övervakningsbehov 2019 Enligt MKN kan övervakning av luftkvaliteten organiseras genom samverkansområde, dvs ett flertal kommuner, t.ex. inom ett län, kan samarbeta avseende mätningar och alla behöver därmed inte mäta på egen hand. Medlemskommunerna i Luft i Väst är ett exempel på ett samverkansområde. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2016:9) är det definierat vilka krav på övervakning som ställs i ett samverkansområde, bland annat beroende på hur många invånare det innefattar. För Luft i Väst, med ca 800 000 invånare, innebär det att man för partiklar behöver minst 2 stycken kontinuerliga mätstationer, en för PM10 och en för PM2.5, om man i samverkansområdet överskrider den nedre utvärderingströskeln (NUT). Om övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskrids i någon kommun så ska kontinuerliga mätningar ske på minst 4 provtagningsplatser. Om spridningsberäkningar utförs kan upp till 50 % i mätrabatt erhållas. För kvävedioxid gäller en kontinuerlig mätstation om NUT överskrids och tre kontinuerliga mätstationer om ÖUT överskrids. Även här erhålls mätrabatt om spridningsberäkningar sker. Nedan sammanfattas och diskuteras pågående och förslag på kommande mätningar enligt kontrollstrategin och utifrån erhållna resultat. Partiklar (PM10 och PM2.5) 201 hade vi ett överskridande av nedre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärdet i. Läget är nu att av de senaste 5 åren har undre utvärderingströskeln haft överskridande två år. 201 överskreds NU för dygn i 36 dygn, 2014 överskreds NU för dygn i Uddevalla 41 dygn och i 44 dygn. Tillåtet antal är 35 dygns överskridanden. I Karlsborg tangerades den nedre utväderingströskeln för årsmedelvärdet 20 µg/m3 2013. Vad gäller PM2,5 så tangerades den nedre utvärderingströskeln för årsmedelvärde 12 µg/m3 i Skene 2013. 5

Kvävedioxid (NO2) Kontinuerlig dygnsprovtagning av NO2 i visar på överskridande av nedre utvärderingströskeln under 2011-201. 2012 överskreds även övre utvärderingströskeln. (se även tabell sidan 4). De mätningar som gjorts av NO2-halter i länet på månadsbas med hjälp av diffusionsprovtagare 201 visar att samtliga medlemskommuner låg under nedre utvärderingströskeln som årsmedelvärden. Mätning av timmedelvärde har inte gjorts under 201. Sammanfattande bedömning: Med hänvisning till att spridningsberäkningar utförs regelbundet föreligger mätkrav för 2019 endast för NO2 med en kontinuerlig mätstation. För att kontrollera att partikelhalterna fortsatt håller sig under utvärderingströsklarna kommer vi att fortsätta mäta PM10 kontinuerligt i och PM10 samt PM2,5 intermittent i den av våra medlemskommuner där behov av kontroll eller uppföljning finns. Långsiktig metodik Kontrollprogrammet byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om programmet i övrigt behöver uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin i övrigt kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplanen tas fram. Plan för mätningar och beräkningar för åren 2018 2022 1. PM10 En kontinuerlig mätstation 2. PM10 och PM2,5 Mätningar av partiklar intermittent i gaturum med flyttbar mätstation. Bakgrundsmätningar av partiklar vid observatoriet Mariestad. 3. NO2 En kontinuerlig mätstation i gaturum timme och dygnsmätning i. Basövervakning i hela området vart fjärde år med hjälp av diffusionsmätningar som årsmedelvärde. 4. VOC basövervakning var fjärde år med hjälp av diffusionsmätningar. 5. SO2 basövervakning med diffusionsprovtagare vart femte till tionde år. 6. Filter från mätningar av PM10 analyseras med avseende på PAH, bly, arsenik, kadmium och nickel vart femte till tionde år.. Uppgradering av förbundets emissionsdatabas. 8. Spridningsberäkningar med ALARM-modellen 9. Med hjälp av ALARM-modellen tas bakgrundshalter fram. 10. Med hjälp av mätdata och spridningsberäkningar visas tätortsförhållandena. 6

Kvalitetssäkring I Luft i Västs beställningar hos IVL av mätningar och utvärderingar ingår att IVL utför nödvändig kvalitetssäkring. När det gäller spridningsberäkningar ansvarar förbundets konsult Weather Tech Scandinavia AB för kvalitetssäkringen. Finansiering Planerad mät- och beräkningsverksamhet skall rymmas inom årlig budget, d v s en ekonomi i balans. Verksamheten anpassas och fastställs i anslutning till innevarande års verksamhetsplanering och budgetprocess. Redovisning och rapportering Resultaten skall varje år redovisas i en särskild rapport i likhet med de rapporter som hittills har presenterats av IVL samt på förbundets hemsida luftivast.se. Rapportering sker årligen före 31 mars till Naturvårdsverkets datavärd av kvalitetssäkrade resultat av mätdata. Modellberäknade data och objektiv skattning rapporteras före den 30 juni. Pågående mätningar under 2018 2018 pågår dygnsmätningar av PM10 i. Mätningar av PM2.5 och PM10 som månadsmedelvärden pågår i bakgrund utanför Mariestad och i gaturum i Skara. Mätningar av kvävedioxid NO2 pågår i som timmedelvärde. Mätningar av PM10 och kvävedioxid vid Stadshuset i Koordinater RT90:6403156 1329568

Mätningar av PM2,5 och PM10 intermittent vid Observatoriet, Mariestad Koordinater RT90 x: 6503644 y: 1380558 Mätningar och beräkningar 2018-22 2018 2019 2020 2021 2022 för för för dygnsmedelvärde dygnsmedelvärde dygnsmedelvärde PM10 eller PM2,5 i PM10 eller PM2,5 i PM10 eller PM2,5 i gaturum i ett år i gaturum i ett år i gaturum i ett år i.. För PM2,5 och PM10 För PM2,5 och PM10 För PM2,5 och PM10 Intermittent i Skara. intermittent. Intermittent. En bakgrundsen bakgrundsen bakgrundsmätning mätning intermittent mätning intermittent av av PM10 och PM2.5 intermittent av PM10 och PM2.5 PM10 och PM2.5 NO2 dygnsvis och NO2 dygnsvis och NO2 dygnsvis och timme i gaturum i timme i gaturum i timme i gaturum i... PAH, bly, arsenik, kadmium och nickel. Analys från partikelfilter. Spridningsberäk- Spridningsberäkningar ningar för för dygnsmedelvärde dygnsmedelvärde PM10 eller PM2,5 i PM10 eller PM2,5 i gaturum i ett år i gaturum i ett år i.. För PM2,5 och PM10 För PM2,5 och PM10 Intermittent. Intermittent. En bakgrundsen bakgrundsmätning mätning intermittent intermittent av av PM10 och PM2.5 PM10 och PM2.5 NO2 i gaturum NO2 dygnsvis och med diffusionstimme i gaturum i provtagare i. samtliga kommuner samt vid tre industrier. Mäts varannan månad under 1 år VOC i gaturum 20 SO2 i gaturum med veckor under året i diffusions-provtagare Skara, Ulricehamn och Spridningsberäk- Spridningsberäk- Spridningsberäk ningar ningar ningar 8

Ordförklaringar Bakgrundsmätningar: Mätningar på landsbygden Urban bakgrund: Medelvärdesbelastning av luftföroreningar i en tätort. Mätningar sker i exempelvis en park, på ett torg eller efter en gågata i centrum Gaturumsmätningar: Gata i tätort som omges av byggnader på en eller båda sidorna av gatan. Mätningar ska ske på en höjd av max 4 meter över marken. Intermittent mätning Mätning som inte pågår kontinuerligt. PM10 kan mätas 2 minuter per timme året runt. VOC kan mätas varannan vecka året runt. MKN: Miljökvalitetsnorm ÖUT: Övre utvärderingströskeln. NUT: Nedre utvärderingströskeln. PM2.5: eller mindre. Inandningsbara partiklar som är 2.5 µm 1 µm (mikrometer) är lika med en tusendels millimeter PM10: Inandningsbara partiklar som är 10 µm eller mindre. Små partiklar mindre än 10 mikrometer (tusendels millimeter) följer med inandningsluften ner i lungorna. De har sitt ursprung bland annat i vägtrafikfordonens slitage på vägbanor, däck och bromsar. Även från förbränning i fordonen, värmecentraler och villapannor emitteras partiklar. Förbränningspartiklar är mindre än en mikrometer och alltså mindre än slitagepartiklar. VOC: VOC är förkortning av engelskans volatile organic compounds vilket översatt betyder lättflyktiga organiska ämnen. Hit hör bl a bensen, toluen och xylen. ALARM Advanced Local And Regional Modelling system är den terränganpassade spridningsmodellen som tagits fram för förbundets räkning. IVL IVL Svenska Miljöinstitutet är ett fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. 9