KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Malmö 2014-2015

KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Malmö 2014-2015

Innehåll 1 Grundfakta om Plusgymnasiet Malmö... 4 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar... 4 Elever... 5 Personal... 6 Finansiering och Elevprognos... 6 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 7 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 7 Lokaler... 7 Skolledning... 8 Lärare och förstelärare... 8 Elevhälsa och stödfunktioner... 9 Elevråd och Elevinflytande... 9 Elever... 10 3 4 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet... 11 3.1 Våra kvalitetsbegrepp... 11 3.1.1 Funktionell kvalitet... 11 3.1.2 Upplevd kvalitet... 11 3.1.3 Ändamålsenlig kvalitet... 11 3.2 Uppföljningar... 11 3.3 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning... 12 3.3.1 Interna tillsyner... 12 3.3.2 Nationella kursprov... 13 3.3.3 Betygsprognoser... 13 3.3.4 Betygsuppgifter... 13 3.3.5 Enkäter... 13 3.3.6 Utvärdering... 13 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan... 14 3.4 Plusgymnasiet Malmös enhetsspecifika kvalitetsarbete... 14 Fokusområden läsåret 2014/15... 15 2

4.1 4.2 4.3 Fokusområde Resultatuppföljning... 15 Fokusområde Trygghet och studiero... 16 Fokusområde Rutiner och struktur... 17 5 Samlad bedömning av verksamhetens resultat... 18 5.1 5.2 5.3 5.4 Funktionell kvalitet... 18 Upplevd kvalitet... 22 Ändamålsenlig kvalitet... 23 Sammanfattande bedömning... 23 6 Fokusområden läsåret 2015/2016... 25 6.1 6.2 6.3 Fokusområde Resultatuppföljning... 25 Fokusområde Trygghet och studiero... 26 Fokusområde Elevinflytande och värdegrundsarbete... 27 7 Resultatbilaga... 29 3

1 Grundfakta om Plusgymnasiet Malmö Plusgymnasiet Malmö etablerades 2011 och ligger idag centralt i Malmö på Gibraltargatan 2, några minuters promenad från centralstationen. Skolan hade under läsåret 2014-2015 ett genomsnittligt elevantal på 254 elever. Plusgymnasiets grundkoncept är att ge varje enskild elev möjligheter att hantera kraven i dagens samhälle, oavsett med vilka förutsättningar och mål eleven kommer till skolan. Vårt mål är att eleven ska kunna söka sig vidare i livet oavsett om eleven ämnar förvärvsarbeta direkt efter avslutad utbildning eller studera vidare på universitet. Plusgymnasiet Malmö är en del av Plusgymnasiet AB. Vi ingår i Academedia, som är Nordens största privata utbildningsanordnare med över 64 000 elever från förskola till vuxenutbildning, 400 enheter och ungefär 12 000 medarbetare. 1.1 Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet Malmö etablerades 2011 på Bergsgatan 20 i södra innerstaden, där vi delade utrymme med bl.a. NTI-Gymnasiet och Mikael Elias Teoretiska Gymnasium. Nästkommande skolår flyttade vi till en egen byggnad på Gibraltargatan 2, då vi var i behov av större lokaler p.g.a. ett tilltagande söktryck. Skolan finns sedan dess i hjärtat av Malmö, där vi är grannar med hovrätten, Malmö högskola och Malmö Live. Vi omges av grönområde och har goda kommunikationsmöjligheter med endast fyra minuters promenad från centralstationen. Lokalerna är goda i pedagogiskt hänseende; högskolan hade verksamhet här innan vi flyttade in. Vi har under tre år anpassat dem ytterligare efter vår verksamhet med specialsalar och grupprum. 1.2 Utbildningar Vi erbjöd både högskoleprogram såväl som yrkesprogram. Samhällsvetenskapsprogrammet (SA), med inriktningarna: Samhällsvetenskap (SASAM) Beteendevetenskap (SABET) Medier, information och kommunikation (SAMED) 4

Ekonomiprogrammet (EK), med inriktningen: Ekonomi (EKEKO) Hantverksprogrammet (HV), inriktning Övriga hantverk med yrkesutgångarna: Hår- och makeupstylist (HVSTY) Hudvård (HVHUD) Utöver detta erbjöd vi två introduktionsprogram för de elever som behövde komplettera sina grundskolestudier för att nå behörighet till ett nationellt program: Programinriktat val (IMPRO) Preparandutbildning (IMPRE) 1.3 Elever Plusgymnasiets elever under året var i genomsnitt 254 till antalet, övervägande delen flickor (73 %). Till största delen beror den stora förskjutningen på att ingen av Hantverksprogrammets samtliga elever var pojke, men även de högskoleförberedande programmen hade övervägande antalet flickor. Antal elever: 254 Antal flickor: 185 (HV 93, SA/EK 92) Antal pojkar: 69 Ungefär tre fjärdedelar var hemmahörande i Malmö stad, merparten med mångkulturellt ursprung och snittbetygen vid antagning låg omkring 200 poäng eller strax däröver och en homogen grupp ur den synvinkeln, även om några hade riktigt höga poäng och några riktigt låga. Det fanns en uttalad ambition att vilja klara skolan, men också många hinder för det: sociala omständigheter, studieovana, få hade möjlighet att få stöd hemma. Tio elever hade behov av särskilt stöd med åtgärdsprogram, samtliga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fem elever var under året helt eller mer än 50 % sjukskrivna, med problematik av psykosocial karaktär. 5

1.4 Personal Skolledningen bestod under året av rektor och biträdande rektor. Antalet pedagoger var 24, hel- och deltidsarbetande. Under höstterminen infördes tre arbetslag, indelade efter program, under ledning av var sin arbetslagsledare. Det fanns ett elevhälsoteam med skolsköterska, kurator och specialpedagog, samtliga på 60-100 % tjänstegrad. En av pedagogerna hade helt elevstödjande arbetsuppgifter (handledning, utökat mentorskap, distansundervisning) och under läsåret anställdes också en elevassistent på heltid. Utöver dessa funktioner fanns också fast anställd personal för reception, matservering och lokalvård samt en administratör. 1.5 Finansiering och Elevprognos Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Målet för verksamheten är en ökning av antal elever under de närmaste fem åren till drygt 300 elever. Det är ett optimalt underlag för skolbyggnadens möjligheter och vår organisation. Prognosen är att vi lyckas med detta, under förutsättning att vi är en tydlig profil i förhållande till Malmös andra skolor i programutbud och organisation samt håller hög kvalitativ nivå. 6

2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Utgångspunkten för vårt arbete är att samtliga elever, oavsett förutsättningar, ska nå så långt som möjligt. I det ingår också ett arbete att förvänta mer av eleven än eleven själv, då hen ofta har låg tilltro till sin studieförmåga och sätter relativt låga mål för sig själv. Plusgymnasiets kärnvärden tydlighet, ömsesidig respekt och jag bryr mig var ledord. 2.2 Lokaler Vår byggnad, Flundran 1, var en del av Malmö högskola innan vi hyrde in oss i den via vår värd Wihlborgs Fastigheter AB. Huset består av tre plan på totalt 2451 m 2 med en hiss och två separata trapphus som leder till samtliga våningar. Hissen har varit reserverad för de som haft ett reellt behov av den i vilka fall tillstånd beviljades. Det finns tre in- och utgångar på plan ett, men endast en av dem används som huvudentré: En är en servicedörr och en är enbart en nödutgång. Det finns möjlighet för rullstolsburna att vistas i byggnaden. På plan ett fanns det sex klassrum, varav ett var en hud- och spa-salong. I huvudentrén fanns en reception som bemannades under förmiddagar. Längre in fanns ett grupprum, ett arbetsrum för administratör, samt biträdande rektors arbetsrum. På plan två bedrevs i huvudsak den hantverksrelaterade utbildningen i fem för ändamålen inredda hantverkssalar. Utöver dem fanns två konventionella klassrum, skolbiblioteket, elevkårsrummet och två mindre grupprum. Det fanns fyra personalrum på våningen och även rektor hade sitt rum där. Den stora öppna ytan i mitten av våningen fungerade som matsal mellan 11.00 13.00. Ett mindre kök fanns, som användes både till matservering och till raster (kaffe, lunch) för personal. Plan tre kännetecknades av att en del av den särskilda verksamheten bedrevs där med exempelvis både skolkurator och skolsyster som hade egna mottagningar. Utöver det fanns tre personalrum, fyra sedvanliga klassrum med konventionell inredning, en större bildsal/verkstad, fyra grupprum, två halvklassrum och en öppen elevuppehållsyta med bord och soffgrupper. Ett av halvklassrummen användes särskilt i samband med stödundervisning i matematik. Ett mindre kök fanns, som användes i tämligen liten utsträckning. 7

Brandskyddstillsynen sköts av Anticimex och de ombyggnationer som gjorts under året har utförts av en auktoriserad byggfirma i samråd med Wihlborgs. Runt byggnaden löper ett omfattande balkongutrymme dit elever ej fick tillträde av säkerhetsskäl. Byggnaden har ett omfattande ventilations- och klimatsystem som upptar stora utrymmen. Fönster går ej att öppna. Alla elever förfogade över var sin bärbar dator. 2.3 Skolledning Skolledningen bestod av rektor och biträdande rektor. Rektor tillträdde i juli 2014 och var den tredje rektorn på tre läsår. Det fanns ett behov av struktur och rutiner vid läsårets start, varför kartläggning kännetecknade de första månaderna. Från och med november 2014 bestod ledningsgruppen av rektor, biträdande rektor och tre arbetslagsledare. Dessa företrädde var sitt arbetslag. Ledningsgruppen träffades 90 minuter varje vecka, med uppgift att diskutera verksamhetens mål, både direkt praktiska för veckan och med långsiktighet. Arbetslagsledarna ansvarade för information i två riktningar och implementerande av beslut. Varje arbetslag träffades en gång per vecka under 90 minuter. 2.4 Lärare och förstelärare Under året kom det att ske en del förändringar bland anställda lärare, varför det inte går att redovisa siffror som gäller för hela året. Några lärare slutade vid verksamheten under pågående läsår av olika skäl, några gick på- och kom tillbaka från föräldraledigheter, någon var sjukskriven en längre period. De ersattes av andra, men inte nödvändigtvis med samma kompetenser och olika kombinationer förekom för att optimera behoven vid skolan för respektive tidpunkt. Några ändrade tjänstegrad. Snittet var 24 lärare, hälften män och hälften kvinnor, med en medelålder på ca 40 år. Det innebar både utjämning av kön (tidigare mer kvinnodominerat) och en liten höjning av medelåldern jämfört med året innan. Fyra av dessa lärare var yrkeslärare knutna till hantverksprogrammet, varav en behörig, övriga med utbildningsplan. 20 lärare var ämneslärare i teoretiska kurser, 16 behöriga och 3 under pågående utbildning. Endast en var obehörig och utanför fortbildning och hen slutade också efter läsårets slut vid skolan. Skolverket redovisar i sin Statistikdatabas, SIRIS, att skolan i oktober 2014 hade 68 % lärare med pedagogisk högskoleexamen medan snittet i riket låg på 79%. Då skolan jämfört med genomsnittskolan i riket har fler yrkeselever och därmed fler yrkeslärare som undervisar i yrkesämnen där pedagogisk examen inte är ett krav är andelen 8

högskoleutbildade lärare normal. Det fanns dessutom yrkeslärare som under 2014/2015 läste in lärarbehörighet. Det fanns en förstelärare som ansvarade för att leda arbetet med formativ och likvärdig bedömning för hela lärargruppen. Det fanns mötestid avsatt för pedagogiska möten på måndagsmorgnar. Ibland träffades ämneslärare för sig, ibland i helgrupp och ibland utnyttjades tiden att diskutera inkludering under ledning av specialpedagog. Alla lärare hade tillhörighet i ett arbetslag. Dessa var tre till antalet och organiserade efter program. Samtliga lärare hade också ett mentorsuppdrag i sin tjänst. 2.5 Elevhälsa och stödfunktioner Elevhälsoteamet på skolan bestod av en specialpedagog på heltid, en kurator på 80 % tjänst, en skolsköterska (80 % ht 60 % vt) samt en stödpedagog med särskilt ansvar att följa upp frånvaro tillsammans med mentorer. Tidigare hade inte specialpedagog funnits på skolan, varför strukturen för hens arbete utmejslades löpande efter behov. Teamet träffades tillsammans med rektor vid två tillfällen i veckan om sammanlagt tre timmar. Rektor var sammankallande, men samtliga funktioner ansvarade för att ärenden följdes upp. Under vt deltog en representant från elevhälsan vid varje arbetslagsmöte för att delge och fånga upp information. Till skolan var också knuten en skolläkare som vid ett tillfälle under året deltog i möte med alla, men i övrigt var på skolan ett flertal tillfällen och var dessutom rådgivande till skolsköterskan. Skolpsykolog deltog inte på möten under läsåret men fanns tillgänglig vid behov. 2.6 Elevråd och Elevinflytande Det fanns vid läsårets början ett elevråd, som var tämligen litet och oorganiserat. Under ht fick två pedagoger i uppdrag att stötta rådet och det hjälpte dem att fortsätta sitt arbete och att bilda ny styrelse under vt. Skolan viktar elevers inflytande i utformning av kurser och lektioner mycket högt och undersöker hur detta sker genom en kursutvärdering varje termin. Resultaten ligger till grund för delar av medarbetarsamtalen och för eventuellt stöttande insatser för enskilda lärare. 9

2.7 Elever Se också 1.3. Här redovisas antal elever per program och inriktning. Elever EKEKO 18st, åk 1 och 2 Elever SASAM 80st, 3 årskurser Elever SABET 29st, åk 1 och 2 Elever SAMED 21st, 3 årskurser Elever HVSTY 62st, 3 årskurser Elever HVHUD 19st, 3 årskurser Elever IMPRE 14st Elever IMPRO 11st 10

3 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet 3.1 Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från tre kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt 3.1.1 Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. 3.1.2 Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? 3.1.3 Ändamålsenlig kvalitet Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? 3.2 Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2014/2015 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 11

JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Uppföljning IM-elever Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram SEPTEMBER Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Inrapportering UHR, SCB & kommun MAJ Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Kvalitetssäkring ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Utvecklingssamtal (elev) OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät Instrumentell kvalitet Utvecklingssamtal (elev) GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Uppföljning NP-resultat DECEMBER FEBRUARI JANUARI 3.3 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning 3.3.1 Interna tillsyner Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. 12

3.3.2 Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.3 Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. 3.3.4 Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.5 Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.6 Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 13

3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. 3.4 Plusgymnasiet Malmös enhetsspecifika kvalitetsarbete Ingången för läsåret var den handlingsplan som tagits fram efter en interngranskning under läsåret 2013/2014. Vid terminsstart, med ny rektor och några andra nya funktioner, såsom specialpedagog, gjorde rektor sin analys av skolans läge vid terminsstart och valde prioriteringsområden av handlingsplanen och adderade ett ytterligare område, som rektor upplevde saknades i planen. Detta arbete redovisas nedan i kapitel 4, Fokusområden. Under året har de olika arbetsområdena i skolan utvärderats med olika verktyg. Utöver de enkäter och utvärderingar som nämnts ovan i detta kapitel genomförs även kursutvärderingar en gång per termin av eleverna som utvärderas. Under hösten 2014 genomfördes även en intern tillsyn av huvudman på skolan. 14

4 Fokusområden läsåret 2014/15 Allra viktigast är att öka måluppfyllelsen på skolan. För att uppnå det fokuserade vi under 2014/2015 på tre huvudområden: förbättrad individuell uppföljning av samtliga elever, ökad trygghet och studiero samt förbättrade rutiner kring vägledning och individuella studieplaner. 4.1 Fokusområde Resultatuppföljning Vi behövde fokusera på att förbättra resultaten genom att dels följa varje enskild elev mer systematiserat, dels fånga upp trender i kursgrupper och klasser. Utöver att följa kunskapsutvecklingen per kurs och lärare, behövde vi hitta snabbare rutiner för att fånga upp när elev tappade mark på flera håll samtidigt för att kunna sätta in adekvata åtgärder i tid. Vi behövde också se om eventuella problem var kopplat till klass, lärare, ämne eller annat. Tidigare hade vi använt matrissystem kopplat till plattformen Schoolsoft, som är bra för enskild pedagog, mentor och för elever att följa kunskapsutvecklingen. Det är dock lite svåröverskådligt när man ska ta fram trender för enskild elev eller grupp. För förbättrad uppföljning skapades ett dokument, ett måluppfyllelsedokument (MUD), som delades av samtliga lärare, mentorer, skolledning och EHT. Där i fanns varje enskild elev loggad per kurs, med ett signalsystem i olika färger, för att flagga när elev började halka efter någonstans. Stödfunktioner behövde också systematiseras. En ny specialpedagog anställdes från terminsstart för utredningar och upprättande av åtgärdsprogram. Elevhälsan skapade gemensamt dokument för uppföljning av elevärenden. Vi provade flera olika varianter av rutiner för informationsflöde mellan EHT, mentorer och undervisande lärare. Måluppfyllelsedokumentet blev mycket bra och fyllde väl avsikten med det. Vi kommer att fortsätta arbeta med MUD. Rutiner för uppdatering av dokumentet behöver dock förbättras inför 2015/2016. Elevhälsan hittade under läsåret sina interna rutiner, men informationen mellan EHT och lärare blev inte tillfredsställande. En del i det var att få lärare kände sig bekväma i sitt uppdrag som mentorer av olika skäl, tidspress, osäkerhet på ansvarsområde och liknande. Inför läsåret 2015/2016 beslutades därför om en omorganisation vad gäller mentorskap. Detta för att säkra att den individuella uppföljningen blir likvärdig. 15

4.2 Fokusområde Trygghet och studiero I enkäter har det framkommit att elever tyckte att studieron inte var tillräcklig. Trygghet och studiero är ett stort område som omfattar olika områden och faktorer som kan inverka, varför vi försökte identifiera några områden. Ett enkelt och praktiskt område var att försöka öka vuxennärvaron på samtliga våningsplan (arbetsrum omfördelade) och genom översyn över lokalisering av uppehållsrum, caféverksamhet och liknande utrymmen/verksamhet. Vi valde att stänga caféet tills vidare, eftersom dess placering var olycklig (i entrén, med få vuxna i närheten). För att öka studiero i klassrum och för att möta elevers olika behov och olika agerande insåg vi att vi behövde satsa på stärkt ledarskap hos pedagoger och övrig personal. Vi valde att börja i ett första steg med en djupgående fortbildningsinsats i internatform med ledarutvecklare den 2-3 oktober. Utfallet var gott, så till vida att medvetandet väcktes. Dock insåg rektor att det behövdes omfattande fortbildning och kollegialt lärande i mer strukturerad form och hen ansåg att hen behövde lära känna organisationen djupare först för att sätta in rätt åtgärder. Därför sköts steg 2 upp till inledningen av ht 2015. Temadagar kring värdegrundsfrågor med skolans alla elever 24/9 med uppföljning 10/3. Dagarna gav goda resultat i övningar och diskussioner. Dock blev slutsatsen efter årets slut att enskilda dagar inte har tillräcklig spridning under resten av året; vi behövde hitta process för systematiskt värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten i framtiden. Fokusområdet är endast påbörjat, det kommer att utvecklas under kommande läsår, vilket syns i ny organisation för läsåret 2015/2016. (se vidare i 6.2) 16

4.3 Fokusområde Rutiner och struktur Rektor identifierade vid läsårets start att den generella kunskapsnivån i personalgruppen om hur gymnasieprogrammen är uppbyggda var för låg. En förklaring till att det var så är att skolan hade en stor andel oerfarna lärare, dels fanns många relativt nyutexaminerade samt ett flertal lärare i yrkesämnena, förvisso yrkeskompetenta, men inte kunniga i gymnasieprogrammens struktur. Bristerna innebar risker på flera plan. Det fanns risk för att examensmålen inte lyftes fram i den dagliga planeringen av undervisningen. Det fanns också risk för att lärarna i sin roll som mentor inte kunde vägleda eleven tillräckligt att planera sitt skolarbete och göra goda val. Det fanns dessutom risk för att man inte förstod vikten av exakthet i resultatrapportering. Alltför många hade tillgång till att skriva i studieplanerna, vilket hade lett till att det förekom felaktigheter i planerna. Målet för året var att säkra säker dokumentation och därtill god kunskap hos samtlig personal i alla funktioner om gymnasieskolans strukturer. För att förbättra rutiner kring vägledning och studieplaner satsade vi på fortbildningsinsatser för administratörer och på ökad tillgång till syv, som stöttade i översynen av studieplaner. Vi utarbetade rutiner för hur information utbyttes och dess implikationer säkrades mellan mentorer, skolledning och administration. Vi valde medvetet lyfta arbetet med hur vi arbetar med examensmål till nästkommande läsår, då vi hade för mycket av övriga rutiner att säkra i första läget. Under hösten genomfördes fortbildande insatser av syv med avsikten att öka kunskapen bland mentorer kring studieplaner. Under våren beslutades att mentorskapet skulle omorganiseras inför nästkommande läsår, varför vi inte genomförde fler fortbildningsinsatser under våren. Resultatet av årets arbete var en ökad systemkompetens, vilket i huvudsak märktes i hur resultat rapporterades och att det blev förbättrade studieresultat under året. 17

5 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 5.1 Funktionell kvalitet Skolans resultat finns i sin helhet redovisad i bifogad resultatbilaga. Här lyfts de resultat som behöver ytterligare kommentarer. Genomförda granskningar: I november 2014 genomfördes en interninspektion. Där lyftes flera bristområden: att utbildningen inte är tillräckligt systematiskt inriktad på målen i läroplanen och övriga författningsbestämmelser; elevers upplevelse av brister i lärares ledning och stimulans i undervisningen; brist på elevers inflytande över undervisningen, trygghet och studiero samt oklarheter i om alla elever fick det stöd de behöver. Andel elever med gymnasieexamen: I resultatbilagan Diagram 1 och 2 framgår att andelen elever med gymnasieexamen ökar både på samhällsvetenskapsprogrammet(sa) och på hantverksprogrammet(hv). Då skolan inte hade några elever som tog examen på andra program våren 2015 sammanfaller det med andelen elever som tog examen på högskoleförberedande respektive yrkesprogram. Det kan framstå som konstigt att inte andelen som tog examen totalt på skolan inte ökade. Orsaken till det är att andelen elever på SA ökade 2014/2015 och de sänker skolans totala andel elever som tog examen. Det är färre elever som tar examen på SA på skolan jämfört med rikssnittet. Det kan delvis förklaras av att i den elevgrupp som tog examen på SA fanns många elever som hade det studiemässigt ganska svårt och skolan har inte fullt ut kunna möta upp elevernas behov för att de ska nå examensmålen. Flera av eleverna gick på programmet utan att ha ett tydligt mål med vad de ville efter gymnasiet. På det området skilde sig eleverna på HV markant då dessa elever mer aktivt valt den utbildning de läste och även hade en tydligare målbild vad de tänkte sig efter sina gymnasiestudier. För elever som läser SA och EK ser vi att det är viktigt att de under sin studietid får god vägledning gällande vad studier på programmet innebär samt vilka möjligheter utbildningen ger och vad som krävs för fortsatta studier. Samtidigt ser vi behovet av effektiv kartläggning av samtliga elever i åk 1 för att tid sätta in adekvat stöd. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: I resultatbilagan Diagram 3 framgår att det på vårt yrkesprogram, HV, läste 60% av eleverna in behörighet till vidare studier. Det är nästan 30 procentenheter högre än året innan, vilket i huvudsak förklaras med att det endast var andra kullen som 18

examinerades och inför läsåret 2014/2105 hann skolan etablera sitt arbete med examensbehörighet på bättre sätt. Det är också det enda yrkesprogram vi har, varför individuell planering och uppföljning underlättats då få lärare varit involverade. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): Den genomsnittliga betygspoängen var i Malmö 12,2, vilket var lägre än 2014 års 12,9 (rikssnittet 2014 var 14,0), se resultatbilaga Diagram 4. Snittbetyget för våra hantverkselever är klart över rikssnittet medan för elever på samhällsvetenskapsprogrammet gäller det omvända, resultatbilaga Diagram 5. Många av de elever som avslutade sin gymnasieutbildning på samhällsvetenskapsprogrammet 2015 kom in med relativt låga meritpoäng och ett tiotal av samhällseleverna gick preparandutbildning sitt första år. Skolan hade inte tillräckligt utvecklat stöd från början för att ta emot denna elevkategori, vilket följt dem genom åren. I synnerhet samhällseleverna har haft en historik av många F redan från åk 1, vilket de och skolan sedan kämpat med för att komma tillrätta med. De av hantverkseleverna som hade låga meritvärden och vissa svårigheter valde i stor utsträckning att inte läsa in högskolebehörighet, vilket torde ha påverkat sammanlagd betygspoäng positivt då de kurser som krävs upplevs som svåra av många elever. Att siffran snittbetyget sjunkit från förra året kan hänga ihop med att vi utifrån ovanstående riktade in oss på att så många elever som möjligt skulle klara sin examen. Fokus mot examen och lägst betyget E kan verkat negativt mot att stimulera elever till ett högre betyg. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): Den genomsnittliga betygspoängen var i Malmö 13,4, vilket var lägre än 2014 års 13,8 (rikssnittet 2014 var 14,5), resultatbilagan Diagram 6. Även här klarar sig samhällsvetarna sämre än hantverkseleverna och analysen ger i samma resultat som ovan för samtliga avgångsbetyg. Resultat för introduktionselever: Skolan hade under året som flest 14 elever inskrivna på Preparandutbildning (IMPRE). Av dem avbröt 3 elever under året, 9 blev behöriga till (visst) högskoleförberedande program och 2 övergick till annat IM-program. På Programinriktat val (IMPRO) hade vi 11 elever, varav 8 blev behöriga till (visst) yrkesprogram, 1 sökte om till IMPRO åk 1 igen på grund av långvarig sjukskrivning, 1 gjorde ett studieavbrott p g a graviditet och 1 lämnade skolan efter tre års studier utan behörighet till nationellt program men med 19

yrkeskurser och APL som förhoppningsvis underlättar för att komma in på arbetsmarknaden. Det är glädjande att så många nått sina mål, men fortfarande behöver vi utveckla IMprogrammen när det gäller främst kartläggningen av varje elev i inledningen av utbildningen samt systematiken i uppföljningen av elevens studier. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: I Diagram 9 i resultatbilagan framgår att andelen kurser med minst godkända betyg sjönk något på skolan under 2014/2015, det vill säga att andelen F ökade från 16 % till 18 % jämfört med året dessförinnan. Det ser ut att ha i huvudsak två orsaker. Dels har lärare blivit säkrare på betygsnivåerna i Gy11 efter några års praktik och betygen är förmodligen därför mer nyanserade. Dels har andelen S (inget betyg alls) i princip försvunnit vilket till viss del inneburit att andelen F ökat. Resultaten pekar också på att vi på skolan har en del kvar när det gäller de stödinsatser som sätts in för att alla elever ska kunna nå målen. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: I de behörighetsgivande kurserna är den positiva förändringens gällande gymnasiearbetet glädjande, se resultatbilaga Diagram 11. Sannolikt är det ett bevis på att vi bättre arbetar med kursen jämfört med föregående år då det 2013/2014 var våra första året kursen genomfördes. Skolan har bättre följt upp hur det gått i kursen och därmed i tid kunnat hjälpa elever att förbättra sitt arbete. Det finns dock några som inte lyckats och i samtliga fall finns fler problem av olika karaktär kring skolgången. Den mest problematiska kursen är Engelska 6 och Svenska och Svenska som andraspråk 1. Det här är ämnen många elever hade låga poängbetyg i med sig in på gymnasiet. Det finns kunskapsluckor att hämta in. Detta vet vi, ändå har eleverna inte kartlagts och stöttats tillräckligt i tid, för att sätta in rätt stöd. Ingen av de tidigare ledningarna har förberett en skolstart för detta. Inför läsåret 2015-2016 finns screeningverktyg för svenska, engelska och matematik och en förberedd lärarkår och specialpedagog som ska analysera ingången på gymnasiet. Det har inte skett tidigare i skolans korta historia. Likvärdig bedömning: Skolan hade en förstelärare som hade i uppdrag att leda arbetet med formativ och likvärdig bedömning. Det fanns tid och mötesformer avsatt, men arbetet hade tidigare inte skett systematiserat, varför det under läsåret tog tid att hitta formerna. Under vt 20

hade vi två halva studiedagar vikta åt likvärdighet, ledda av försteläraren, där diskussionerna var det absolut viktigaste. Ett viktigt område i likvärdigheten var diskussionen kring resultat på nationella prov och på slutbetyg i kurser. Det finns en diskrepans, där kursbetygen ofta är högre än resultat på nationella prov. Inte flera steg, men högre. Framför allt handlar det om att fler elever får E i kurs än på prov, där det oftare blir F. I Tabell 1 i resultatbilagan framgår att det fortsatt är generellt högre betyg som sätts som slutbetyg än vad provresultaten visar. Vi kommer fortsätta arbetet med likvärdig bedömning i liknande former som under 2014/2015 för att utveckla lärarkollegiet gällande likvärdig bedömning. Skolan har en elevkategori som har svårt att hålla koncentrationen så många timmar som en hel del av provmomenten utgör. Detta gäller både våra elever på HV och på SA. De har inte vanan att sitta still och slutföra stora moment i ett svep och när kunskapsmålen bedöms av lärare på annat sätt sker det i betydligt mindre portioner. Den problematiken låg bakom rektors beslut att inte göra om NP i Ma2b under vt, då det avslöjats att några elever tagit del av fusket, som var utbrett på Malmö-skolor. Att få alla att skriva så många timmar en gång till bedömdes skapa mer orättvisa än ge rimliga resultat. Provet rättades, men låg inte till grund för slutbetyg i kursen. Hur tränar vi eleverna att klara provsituationer? Här har skolan ett problem att arbeta vidare med, inte minst med tanke på att ett flertal av eleverna går på högskoleförberedande program. Genomströmning (Avgångselever 2014, statistik hämtad från skolverket) Genomströmning anger andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden tre år och som påbörjade programmet på skolan. För de utbildningar med avgångselever 2013/2014 var genomströmningen 68,2 vilket kan jämföras med riket där genomströmningen var 72,9 för samma program. I juni 2014 hade vi endast elever från hantverksprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet som var avgångselever. Det var något bättre genomströmning på hantverksprogrammet, där det var högre genomströmning än i riket, än på samhällsvetenskapsprogrammet där det var sämre genomströmning än rikssnittet. Bakgrunden till att det var relativt sett sämre genomströmning på samhällsvetenskapsprogrammet är desamma som anges under Andel elever med gymnasieexamen gällande orsaker till varför det det ser ut som det gör på de aktuella utbildningarna. 21

Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Utöver det som står i 1.3 Elever och 2.5 Elevhälsa och stödfunktioner kan tilläggas att skolan hade en gemensam fortbildningsdag i augusti kring extra anpassningar. Det följdes upp under året av specialpedagog, men då det var första året sådan funktion fanns på skolan gick hens arbete mycket ut på att i första hand kartlägga samtliga elever och deras behov av särskilt stöd. Arbetet med extra anpassningar kan förbättras och innebörden framför allt konkretiseras för lärare. Här ser vi att kollegialt lärande kommer att bli avgörande. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Under 2014/2015 inkom två anmälningar kring kränkande behandling. Det ena fallet gällde elev som anmälde en annan elev medan det andra ärendet gällde en elevs anmälan av lärare. Kränkningsärendena rapporterades vidare till huvudman som utredde enligt handlingsplan. Uppföljningen av ärendena skedde lokalt. I elevfallet visade utredning att kränkning inte kunde påvisas, men att eleven oavsett kände sig utsatt. I lärarärendet ansågs att elev blivit kränkt. Då läraren var både mentor och undervisande betygssättande lärare för eleven ansågs detta försvåra relation mellan lärare och elev. Enligt allas önskemål fick eleven ny mentor. Läraren hade samtal med rektor där beteendet och bemötandet togs upp för att motverka att liknande inträffar igen. 5.2 Upplevd kvalitet Elevernas upplevelse av skolans kvalitet mäts i en enkätundersökning i januari och resultaten redovisas i resultatbilagan. Anmärkningsvärt är att Plusgymnasiet Malmö på de övergripande frågeställningarna gällande elevernas nöjdhet, trivsel och rekommendationsgrad så visar resultaten lägre siffror än föregående läsår, se resultatbilaga Diagram 17. Det genomfördes en uppföljande analys under ledning av huvudmannen, för att säkerställa orsakerna till dessa resultat. Vid djupintervjuer med elever (ur olika årskurser, olika program, olika kön) befästes siffrorna. Eleverna menar att de trivdes bra på sin skola, den var liten och i huvudsak trygg, men man kunde inte rekommendera syskon eller kompisar av kvalitetsmässiga skäl. Analysen visade att det framför allt var elever ur åk 3 som visade sitt missnöje. De hade genomlevt flera rektorsbyten med bristande struktur på många områden som följd och kände sig uppgivna. Att det under året initierats en rad processer för att förbättra skolan hade man vid mätningen ännu inte sett resultat av. Alla förändringar i verksamheten under ht, som syftade till högre kvalitet, bidrog tvärtom till ökad oro. 22

Inte heller de frågor som i undersökningen är kopplade till Studiemiljö och Undervisning visade på någon förbättring jämfört med föregående år. Se resultatbilaga Diagram 15 och 16. En handlingsplan upprättades för att följa upp samtliga dessa frågor under läsåret 2015/2016. Vi behöver följa upp förändringar stegvis och inte bara vid ny mätning som sker i januari/februari 2016. Viktigaste slutsatsen är dock att det krävs ett kraftfullt utvecklingsarbete inom Studiemiljö- och Undervisningsområdet för att eleverna ska ges rätt förutsättningar för att nå kunskapsmålen. I fokusområdena som skolan kommer jobba med under 2015/2016 återfinns hur arbetet är tänkt att gå till, se vidare under kapitel 6. 5.3 Ändamålsenlig kvalitet Då den ändamålsenliga kvalitén mäts utifrån elever som avslutat sina studier sedan drygt två år och skolan hade sina första avgångselever 2014 finns inga resultat att tillgå. 5.4 Sammanfattande bedömning Mot bakgrund av de två rektorsbyten som förekommit och den brist på struktur som därmed följde med ledningsbytena, var innebörd att situationen vid Plusgymnasiet Malmö var ansträngd inför läsåret 2014/2015. En stor del av läsåret gick till att genomlysa verksamheten och åtgärda de områden som krävde kraftfullare insatser. Rektors bedömning (i samråd med huvudman) var att åtgärder inför kommande läsår skulle vidtas innan innevarande var slut, för att komma tillrätta med problemområden. Ett förslag på omorganisation inför 2015/2016 togs fram och beslutades i samverkan med fackliga organisationer vt 2015. Den omorganisationen grundades i första hand på resultaten av interninspektion och den stora elevundersökningen samt av rektors analys i samråd med ledningsgrupp och samverkansgrupp. Omorganisationen är helt sammanhängande med fokusområdena i det systematiska kvalitetsarbetet 2015/2016. Skolan behöver hitta en modell för strukturerad helhet i arbetet att analysera och följa upp alla våra resultat samt systematik i arbetet mot läroplansmål. Det blir vårt första fokusområde. Vårt andra fokusområde riktar in sig på trygghet och studiero. Arbetet kommer inriktas mot att skapa en skola som ger förutsättningar för lärande vilket är nödvändigt om vi ska vända de alltför svaga resultaten som skolan uppvisar 2015. 23

Det tredje fokusområdet fångar upp behovet att öka, medvetandegöra och systematisera elevinflytandet, från olika råd till i undervisningssituationen. Skolan ser dessa tre områden som tydligt sammanhängande och vi gör antagandet att om vi lyckas skapa en skola som ger varje elev en känsla av sammanhang och meningsfullhet bör våra enskilda studieresultat öka. Detta ska bli intressant att följa upp efter nästa läsår. Vid tidpunkten för beslut av omorganisation hade vi inte tillgång till exakta siffror i betyg, examen, NP-resultat med mera. Dessa fick vi av naturliga skäl först i juni. Att vi behövde arbeta fördjupat med dessa frågor stod dock utom allt tvivel och därför innefattas de i fokusområde 1, att systematiserat följa upp resultat löpande. Skolan har fortfarande störst behov av tydlig struktur och väl fungerande systematik, därefter kan vi fördjupa oss i enskilda resultatområden och utveckla. Det ligger i kvalitetsarbetet inför 2016-2017. Det är rektors övertygelse att tid är en viktig faktor för allt kvalitetsarbete: att löpande analysera och åtgärda. Fokusområdena kommer därför att granskas medan de genomförs och om justeringar behövs, kommer de att genomföras, innan året är slut. 24

6 Fokusområden läsåret 2015/2016 Vid Plusgymnasiet Malmö kommer vi att behålla två fokusområden från föregående läsår; Resultatuppföljning samt Trygghet och studiero, då vi enbart hann initiera ett strukturerat arbete med dessa områden det gångna läsåret. Vi väljer också att fokusera på elevinflytande och värdegrundsarbete. Alla tre är omfattande områden, för att det är av yttersta vikt hitta fungerande helhetsprocesser, innan vi börjar fokusera på mer specifika områden. Under vt 2015 beslutades en omorganisation av skolan inför kommande läsår, för att förbättra arbetet med våra fokusområden. Den nya organisationen består utöver ledningsgrupp (rektor och biträdande rektor) också av tre styrgrupper; en styrgrupp syftar till pedagogisk utveckling, en till praktisk samordning samt en för elevdemokratiska processer. Ledningsgruppen har ytterst en beslutsfattande funktion, styrgrupperna en utvecklande. Lärare har i huvudsak ett pedagogiskt uppdrag mentorskapet har lyfts bort. Tre pedagoger är i stället i huvudsak mentorer, med få andra uppdrag. 6.1 Fokusområde Resultatuppföljning Alla resultat kan förbättras och vi vill givetvis att samtliga elever ska nå utbildningens mål, det är självklart. Detta fokusområde handlar därför mer om hur än om vad och varför. För att säkra styrningen och uppföljningen av hur det pedagogiska arbetet fortgår har vi inrättat en pedagogisk styrgrupp. Den består av rektor, de två förstelärare som finns på skolan samt specialpedagog. Gruppen träffas varje vecka och har ansvar för att det sker ett enhetligt arbete på skolan i fråga om genomförandet av undervisning i klassrummet, likvärdig bedömning och betygsättning, extra anpassningar, särskilt stöd samt av analys av resultat. Gruppen initierar och leder de åtgärder som analysarbetet ger löpande under året. Det huvudsakliga verktyget för styrgruppens resultatuppföljning är MUD, måluppfyllelsedokumentet. Lärare uppdaterar var tredje eller fjärde vecka enligt fastslagna datum och efter varje uppdatering analyserar styrgruppen läget och föreslår eventuella åtgärder. MUD blir också ett utvärderande instrument för lärare att stämma av om en är i fas med genomförande av sina kurser och om eleverna tillgodogör sig undervisningen som planerat. 25

I styrgruppen ingår också specialpedagog, som har till uppdrag att se till att utvecklingsarbetet är inkluderande och anpassat. Specialpedagogen utgör kopplingen mellan pedagogiken och stödfunktionerna och övervakar att enskild elev får adekvat stöd att nå sina mål. Arbetslagen styrs under läsåret inte av arbetslagsledare, utan av förstelärare. Förstelärarna implementerar och följer upp det som beslutas i styrgruppen. En viktig uppgift för förstelärarna är att säkra att arbetslaget arbetar mot examensmålen och stöttar i detta arbete. Arbetslagens möten ska ha detta pedagogiska fokus i första hand. Inte bara lärare och förstelärare ska följa upp elevresultaten. Tre mentorer kommer också ha detta uppdrag och utgöra länken mellan elev, lärare, syv och EHT. Mentor coachar, stöttar, planerar, håller utvecklingssamtal, och får därmed en nyckelroll för att fånga upp elever som på något sätt får problem att hänga med i skolarbetet snabbast möjligt. Ett sätt att följa upp elevers resultat är att följa upp lärares resultat. Det sker genom analys av MUD och kursutvärderingar, och av auskultationer både kollegiala och av rektor och förstelärare. Samtal kring resultat ska hållas i arbetslag, men också mellan rektor och lärare, i första hand enskilt. Samtliga processer ska utvärderas under vt och resultaten kommer att beskrivas i kvalitetsrapport 2015/2016. 6.2 Fokusområde Trygghet och studiero Förutsättningen för att lyckas i skolan är att skolan erbjuder en trygg miljö, som möjliggör kunskapsutveckling och tillgodogörande av undervisningen. För att elever ska känna sig trygga måste lärare och övrig personal göra detsamma, varför en satsning görs på att stötta personalen. Den största satsningen görs på en fortbildning i klassrumsledarskap. Under ht 2015 stöder utvecklingsledare Kerstin Zetterlund detta arbete, med heldagsfortbildning i augusti för samtliga, en halvdag per arbetslag i september samt tre dagars auskultationer i oktober. Viktigt är att rektor deltar i alla moment, för att kunna ta vid och förvalta arbetet. Förstelärare har också i uppdrag att ärva arbetsmetoden i att följa klassrumsledarskapet. 26

En fortbildningsinsats med huvudmannens skoljurist genomförs under en halvdag i augusti, med fokus på kapitel 5, Trygghet och studiero. Båda fortbildningsinsatserna ska ligga till grund för utformningen av skolans ordningsregler. Insatserna följs löpande upp av den pedagogiska styrgruppen och av rektor. Resultat redovisas i kvalitetsrapport 2015/2016. Trygghet och studiero omfattar också frågor inom värdegrund och elevinflytande. De frågorna är omfattande och har därför fått ett eget fokusområde. 6.3 Fokusområde Elevinflytande och värdegrundsarbete Eleverna uttryckte under det gångna läsåret i enkäter och kursutvärderingar samt i fördjupande intervjuer att inflytandet är för lågt. Det gäller i klassrummet, i planering av både kurser och examinationsmoment. Man uttrycker också att för många lärare inte verkar bry sig, och flera elever har uttalat känt sig kränkta av olika skäl. Det finns en elevkår, men den är marginaliserad och har svårt att märkas. Inför läsåret 2015/2016 införs två nya funktioner. Det ena är en elevdemokratisamordnare, som har till uppgift att stötta inflytandefrågor i fråga om olika råd elevkår, klassråd, matråd. Målet är att dessa processer ska vara strukturerade och integrerade i verksamheten efter läsårets slut. Biträdande rektor får denna funktion. Den andra funktionen är att kurator blir processledare för värdegrundsarbetet på skolan. Värdegrunden ska säkras i det dagliga arbetet, utan kränkningar och för trygghet. I det uppdraget ingår att ta fram skolans likabehandlingsplan i samarbete med rektor. För att säkra implementeringen av dessa funktioner och se till att det inte blir sidoprocesser skapas en styrgrupp för elevinflytande. Här ingår kurator, biträdande rektor samt förstelärare. Förstelärarna är där för att säkra att värdegrunden ska finnas med i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Både styrgrupp och de nya funktionerna ska utvärderas under vt. Troligen blir kuratorns uppdrag permanent, medan elevdemokratisamordningen kan komma att avslutas eller minskas, om processerna blivit en levande del i verksamheten, vilket är målet. 27

Styrgruppens funktion kommer att utvärderas löpande under året och omfattningen av gruppens arbete och gemensamma möten justeras efter det. Resultaten redovisas i kvalitetsrapport 2015/2016. 28

Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2014/2015 Plusgymnasiet Malmö

Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 90,0% 80,0% 91,0% 73% 84,4% 85% 90% 88,5% 88,5% 80% 80% 87% 82% 70,0% 68% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2014* 2014 2015 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 90,0% 85,3% 85% 90% 90,6% 80,0% 70,0% 68% 73% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2014* 2014 2015 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% HV SA *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.