VALPROGRAM SÁMIID RIIKKABELLODAT SAMELANDSPARTIET

Relevanta dokument
Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Låt alla blommor blomma från generation till generation

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Jakt- och Fiskesamerna

Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Jakt- och Fiskesamerna

För alla samers rätt till sin samiska identitet

Beägga. Umesamiska för vind. Jenny Wik Karlsson Nätverket för vindbruk

Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!

VI SAMER PARTIPROGRAM

GUOVSSONÁSTI VALPROGRAM 2009 VÁLGAPROGRÁMMA 2009

TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Vår vision är att samisk rätt till mark och vatten är fullt erkänd, skyddad i lag och jämställd med äganderätten.

Lulesamiska. Barn älskar böcker

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

Giellaåhpadiddjen dån barga skåvllå julevsámegiella åhpadusáj.

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik.

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning

Sámiid bellodat Partije Saemienkrirrie Sáme belludahka Sämij byölladahka

Samediggi Samedigge Saemiedigkie Sametinget

Finansieringsmöjligheter urval. Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013

Samhällskunskap/Identitet

Jokkmokksdeklarationen

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

DAGORDNING. Sametingets kulturråd Den februari 2009, Kiruna. 1. Mötets öppnande. 2. Dagordning. 3. Val av justerare. 4.

KULTURPLAN Åstorps kommun

Onsdagen den 11 juni 2014, kl

Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM

Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK

Sammanträdesdatum Samrådsgrupp minoriteter Plats och tid Kommunkontoret onsdagen den 28 mars kl

Äldrepolitiskt program

Anders Kråik meddelar att när presidiet väljs proportionellt kommer förslag att lämnas.

K O RT V E R S I O N

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Styrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr

Resultatlista Same SM 2016

Sammanträdesdatum Samrådsgrupp Minoritetsspråk (Sid 64-77) 64 Plats och tid Lizas Hotell 11 december 2012, kl

Resultatlista - Same SM A-plog Terränglöpning

Antagen av kommunstyrelsen 15 maj

Uppsala mitt i Sápmi Sábme Saepmie II

YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM

Ingrid Inga, Samiid Riikkabellodat, har den 16 november, dm , inlämnat en motion till Sametinget där hon yrkar:

NORDISK SAMEKONVENTION

Besöksnäringsstrategi

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program Fastställt av kommunfullmäktige , 130

Protokoll Krokoms kommuns Samrådsgrupp för Samiskt förvaltningsområde

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Motion från Könkämä sameby angående renskötaridentitetskort

Foto: Mattias Johansson

En ny politik för det samiska folket

Beägga & Biekkasu odji

Onsdagen den 5 februari 2014, kl

livet kyrkovalet 2013 valprogram i En öppen fred, rättvisa, kyrkan mitt i Folkkyrka försoning och hållbar utveckling solpaneler på Kyrktaken

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 (11) GÄLLIVARE KOMMUN Samrådsgruppen för minoritetsspråk

Justeringens plats och tid Godkännande via mail, underskrift den 17 oktober Underskrifter Sekreterare Paragrafnummer

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Dagordning Sametingets kulturnämnd 7-8 mars Regler och anvisningar för Sametingets kulturnämnds bidragsgivning

En samisk idrottspolicy

MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN

JON-HENRIK FJÄLLGREN

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Gör allting enkelt och förnuftigt

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun

Konsekvensanalys. av kulturnämndens förslag till

Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget

ETT BÄTTRE TROSA. FÖR ALLA. Valprogram i kortversion Fotograf: Erik Jacobsson FRAMTIDSPARTIET I TROSA

Röster och mandat för grupper, partier eller liknande sammanslutningar

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Innehåll. Porten till Sápmi Utställningar...15

Dagordning Sametingets kulturnämnd 3-5 december 2013

STRATEGISK PLAN ~ ~

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Sammanträdesdatum Samrådsgrupp minoriteter Plats och tid Kommunkontoret rum 2 onsdagen den 21 augusti 2013 kl

LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019

Tisdagen den 9 december 2014, kl

Stoppa exploateringen av vårt land

Plats och tid Förvaltningsbyggnaden rum 7, kl. 13:30-16:00

Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget.

Folkkyrka En Kyrka för Alla

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Röster och mandat för grupper, partier eller liknande sammanslutningar


Transkript:

VALPROGRAM SÁMIID RIIKKABELLODAT SAMELANDSPARTIET 2017 #minivdnássápmi #mijábájnnessábme #mijjenklaeriedihkssaepmie #vårtfärgrikasápmi

VÅRT FÄRGRIKA SÁPMI I vårt färgrika Sápmi är vi alla likvärdiga - såväl barn, unga, äldre, kvinnor och män. Vi lever olika med en gemensam samisk värdegrund. Alla samer ska vara delaktiga när vi tillsammans bygger vårt framtida Sápmi. Vi i Samelandspartiet är beredda att arbeta för dig och dina frågor under den kommande mandatperioden i Sametinget. Vi behöver dig för att kunna arbeta med konkreta vardagsfrågor och framtidens politik. Sámiid Riikkabellodat vill bygga ett Sápmi som värnar om hela det samiska folket och grunden är det samiska lokalsamhället. Genom sameföreningar, idrottsorganisationer och samebyar vårdas språket och våra traditioner samtidigt som dessa kunskaper förs över till nästa generation. Att stärka och utveckla samiska lokalsamhällets kapacitet och kunskaper är avgörande för utvecklingen av Sápmi. MIN IVDNÁS SÁPMI Min ivdnás Sámis leat mii visot dásseárvosaččat- mánát, nuorat, boarrásat, nissonat ja dievddut. Mis leat sierralágan eallimat oktasaš sámi árbevirolaš arbevuođus. Visot sámit galget leat oasálaččat go mii ovttas ráhkadit min oktasaš Sámi. Sámiid Riikkabellodagas leat mii gergosat bargat du ja du áššiid ovttas boahtte áigodagas Sámedikkis. Mii dárbbašit du vai máhttit bargat konkrehtalaš árgabeaivejearaldagaiguin ja boahtteáiggi politihkain. Sámiid Riikkabellodat háliida hukset Sámi mii suodjala olles sámeálbmoga ja vuođđu galgá leat sámi báikkálašservodagat. Min gielat ja árbevierut dikšujuvvojit sámeserviin, valáštallanserviin ja čeruin seammas go dát máhtut addojuvvojit boahttevaš bulvii. Nannet ja ovddidit sámiid báikkálašservodagaid kapasitehta ja máhtuid leat hui deaŧalaš Sámi ovdáneapmái. MIJÁ BÁJNNES SÁBME Mijá bájnnes Sámen mij lip dimna dásálattja degu dal máná, nuora, vuorrasappo, nissuna ja dievddo. Mij viessop sierraláhkáj åvtåjn aktisasj sáme árvudagájn. Gájkka sáme galggi årrot oasálattja gå mij gárvedip mijá boahtteájge Sámev. Mij Sámerijkabelludagán lip gárvvása barggat duv åvdås ja duv gatjálvisáj boahtte ájrasájge Sámedikken. Mij dárbahip duv jus galggap máhttet barggat diehttelis árggabiejvvegatjálvisáj ja boahtteájge politihkajn. Sámerijkabelludahka sihtá gárvedit Sámev mij doarjju ålles sáme vierregav ja la vuodo sámeguovlojsebrudagán. Sámesiebrij, valástallamlihtoj ja tjäroj baktu hoajddeduvvá giella ja mijá viessomdábe åvtåbále gå máhto bissu ja juogeduvvá boahttebuolvaj. Nannit ja åvddånahttet sámeguovlojsebrudagáj máhtukvuodav ja máhtov la ájnas oasse Sáme åvddånahttemij. MIJJEN KLAERIEDIHKS SAEPMIE Mijjen klaeriedihks Saepmesne libie gaajhkesh seammavyörtegs - maanah, noerh, voeresh, nyjsenæjjah jïh ålmah. Mijjieh ovmessie vuekine aktine saemien aerpievuekine jielebe. Gaajhkh saemieh edtjieh meatan årrodh gosse mijjen båetije Saepmiem tseegkebe. Mijjieh Saemiej Rijhkepartijesne sïjhtebe dov åvteste jïh dov gyhtjelassigujmie barkedh båetije Saemiedigkien veeljemeboelhkesne. Mijjieh datnem daarpesjibie guktie maehtebe sjïere aarkebiejjien gyhtjelassigujmie jïh båetije biejjien politihkine barkedh. Saemiej Rijhkepartije sæjhta Saepmiem tseegkedh mij ållesth saemieåålmegem vaarjele jïh dan våarome lea saemien voenges siebriedahke. Sïjhtebe saemiesiebriej, saavremesiebriej jïh sïjti tjïrrh gïelem jïh mijjen aerpievuekieh gorredidh seamma aejkien maahtoe boelveste boelvese jåhta. Vihkeles saemiej voenges siebriedahki barkoefaamoem jïh maahtoeh nænnoestidh jïh evtiedidh gosse Saepmiem evtiedibie. 2 Foto: Matti Berg & Annelie Päiviö 3

Foto: Matti Berg & Annelie Päiviö 4 5

SPRÅK & UTBILDNING Samiska språket är en grundläggande del av vår kultur och identitet. Alla samer har rätt till sitt eget språk och de samiska språken ska hållas levande. Ett levande språk bidrar till gemenskap, trygghet och är viktigt för att vi ska kunna bevara och utveckla våra traditioner, näringar, kultur och historia. Det samiska språken ska vara synliga i samhället och vara en naturlig del av vår vardag. En förutsättning för att samiska språket ska var en levande del av vår vardag är att det finns utbildningar, läromedel och utbildade pedagoger. Vi vill arbeta för ökad tillgänglighet till utbildningar via intensivkurser, språkbad, distansundervisning och fler utbildade pedagoger. I vårt Sápmi ska barn, unga och vuxna kunna välja samiska utbildningsvägar med hög kvalitet från förskola till universitet. LIVSKRAFTIG RENNÄRING Det samlade rovdjurstrycket måste minska, tillgången till betesmarker säkras och tekniska utvecklingen stimuleras. Vi behöver arbeta med att ge samebyarna möjligheter att hantera både ekonomiska och praktiska konsekvenser av klimatförändringarna. Vi vill utveckla stöd för lokala områden som utsätts för exploateringar av alla möjliga slag som skogsbruk, gruvor, vindkraft, infrastruktur mm. Vi behöver samtidigt se över ersättningsnivåer så att verkliga förluster täcks för rovdjurs-, trafik- och tågdödade renar. STARKA LOKAL- SAMHÄLLEN Grunden för utvecklingen av Sápmi är starka lokalsamhällen. Aktiva sameföreningar, organisationer och grupper skapar viktiga mötesplatser på nationell och lokal nivå. Vi vill ekonomiskt stödja aktiva föreningar och organisationer för att skapa mötesplatser genom idrott, språkkurser, koltsömnad, släktforskning, musikkaféer, skrivarkurser och andra aktiviteter. Vi vill att samisk idrottskultur- och idrottstradition ska stärkas och utvecklas. Våra samiska idrottare ska kunna delta på lokala och internationella urfolkstävlingar. Att aktivt utöva idrott är viktig del för att samers möjlighet till god hälsa. Vi vill att samisk idrott ska få egen nationell finansiering för att kunna utvecklas och för att stärka samarbetet med andra urfolk. HÄLSA & OMSORG Samisk kompetens inom hälso- och sjukvård behöver stärkas. Språkkompetens och förståelse för den samiska kulturen ska vara naturlig när samer söker både fysisk och psykisk vård. Vi ska arbeta för etablering av kompetenscentrum för samisk hälsa. Våra äldre har rätt att få känna trygghet på ålderdomen. Vi vill att det ska finnas äldreomsorg som bygger på samisk språk- och kulturkompetens i varje kommun. KULTUR, MUSIK OCH LITTERATUR Kultur, musik och litteratur är viktigt för ett folks identitet och framtid. Vi vill fortsätta stödja våra kulturarbetare i deras arbete att synliggöra och sprida kompetens om det samiska folket både lokalt och internationellt. Vi vill att det finns ett rättsligt skydd mot plagiat av våra traditionella duodjiformer och mönster. Vi vill stärka utvecklingen inom detta område genom att arbeta för en etablering av en design- och kulturhögskola, stipendier, utvecklad biblioteksverksamhet och utveckling av nya uttryckssätt utifrån traditionell kunskap. naturens egna villkor. Vårt sätt att leva är nära förknippat med de landområden som vi använt i generationer men idag får vi bedriva en kamp i domstolar för att säkra vår rätt. Situationen är skapad av lagstiftaren och därför ska staten finansiera rättsprocesser och bevisbördan ska inte som idag ligga på oss samer. Vår rätt till land och vatten vilar på urminnes hävd och sedvana. Vi vill att vår rätt respekteras och att land och vattenresurser ska förvaltas av oss samer. Renskötseln och andra traditionella samiska näringar ska inte hotas eller omöjliggöras av exploateringar av andra intressenter. Principen om urfolkens rätt till att säga ja eller nej till exploatering ska respekteras. NÄRINGS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Samiska näringar skapar möjlighet för fler samer att leva, bo och arbeta i Sápmi. Vi vill utveckla samiskt näringsliv genom utbildning av företagare och skapa grund för nätverk mellan företagare. Genom kompetensutveckling och ekonomiskt stöd vill vi stimulera att fler samiska kvinnor och unga utvecklar och startar företag både inom traditionella och nya näringar. Livet runt renskötseln är grunden i det samiska kulturen och bygger på en egen kunskapstradition. Vi behöver en stark rennäring idag och i framtiden. Det är rennäringen som upprätthåller kultur, traditioner, språk och rättigheter till land och vatten. I den familjebaserade rennäringen har hela familjen RÄTTEN TILL LAND Vi kommer att arbeta för att få riktade EU-program till samiskt näringsliv en naturlig plats. Rennäringen är också OCH VATTEN bas för andra samiska näringar både under nästa programperiod 2020-2026. idag och i framtiden. Idag finns inga riktade EU-program för Vi samer har tagit hand om naturen med stor försiktighet och vi har Vi behöver arbeta intensivare med mindre företag och projekt. allt som påverkar rennäringen idag för lärt oss bedriva våra näringar utifrån att få en livskraftig näring. 6 7

ETT URVAL AV DINA FÖRETRÄDARE Per-Olof Nutti Birgitta Andersson Britt Sparrok Jan Persson Torkel Stinnerbom Jon-Krista Jonsson Johanna Njaita Åsa Blind Ingrid Inga Sara Skum Paulus Kuoljok Matti Berg Läs mer om Samelandspartiets företrädare på: www.samelandspartiet.se LÅT DIN RÖST AVGÖRA!