1 Problemet och vad SSM vill uppnå

Sida: 1/27 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt förekommande radioaktiva ämnen 1 Problemet och vad SSM vill uppnå 1.1 Problemet Enligt strålskyddslagens (1988:220) grundläggande princip ska stråldoser till människor begränsas så långt som rimligen är möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. Stråldostillskott till allmänhet och arbetstagare kan uppstå i samband med hantering av aska från förbränning av trädbränsle för energiproduktion, som innehåller cesium-137. Sedan 2006 finns föreskrifter om hanteringen av sådan cesiumkontaminerad aska (SSMFS 2008:16). Stråldostillskott till allmänhet och arbetstagare kan även uppstå vid förbränning av torv vid förbränningsanläggningar för energiproduktion. För hantering av sådan torvaska saknas för närvarande regler. De föreslagna föreskrifterna syftar till att reglera hanteringen även av sådan aska. Energitorv kan innehålla både naturligt förekommande ämnen, t.ex. uran- 238 och det konstgjorda radioaktiva ämnet cesium-137, vilka koncentreras i den aska som uppkommer vid förbränningsanläggningarna. Naturligt förekommande radioaktiva ämnen kan lösas ur berggrunden av grundvatten och fastna i torv. Mycket höga halter av främst uran-238 kan förekomma i torvmyrar. Torven kan även vara kontaminerad av nedfall av cesium-137 på markytan från nedfall efter kärnvapenprovsprängningarna på 1960- och 70-talen och efter Tjernobylolyckan 1986. Nedfallet efter kärnvapenprovsprängningarna fördelades tämligen jämnt över landet. Efter Tjernobylolyckan drabbade nedfallet främst södra och mellersta Norrland, se bilaga 1, där mycket höga halter av cesium-137 kan förekomma i det översta torvskiktet. Tre huvudsakliga strålskyddskonsekvenser kan identifieras vid energitorvanvändning vid en förbränningsanläggning och efterföljande hantering av askan: Radioaktiva ämnen i askan kan påverka strålnivån i omgivningen, främst vid återvinning och deponering och höga aktivitetsmängder kan före-

Sida: 2/27 komma i dessa konstruktioner. (Externdos till människa kan erhållas vid användning av kontaminerad aska. Interndos till människa kan erhållas främst när radioaktiva ämnen lakas ut från deponier eller anläggningsarbeten med kontaminerad aska.) Avgång av radongas från upplagd aska kan bli problematisk om byggnader uppförs ovanpå, utan att skyddsåtgärder vidtas. Högre doser till människor kan uppkomma om kontaminerad aska återvinns på ett okontrollerat sätt, t.ex. genom att upplagd aska tas ut och används som byggnadsmaterial eller blandas i jord där livsmedel odlas. Denna risk ökar om samhällets institutioner, i ett längre framtidsperspektiv, glömmer att det finns restriktioner för återvinning av kontaminerad aska som ligger i deponier och anläggningsarbeten. Ett särskilt problem ligger i att flera av de naturligt förekommande radionukliderna är mycket långlivade och att en del av dessa ger höga stråldoser per aktivitet om de kommer in i kroppen hos en människa. Nu gällande föreskrifter i SSM:s författningssamling reglerar, som nämnts ovan, endast hantering av trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 (SSMFS 2008:16). Med de föreslagna föreskrifterna kommer tillämpningsområdet att även omfatta energitorv och naturligt förekommande radionuklider. 1.2 Vad vill SSM uppnå med regleringen? Aska, från förbränningsanläggningar, med förhöjda halter av radioaktiva ämnen kan vid hantering ge stråldostillskott till människor. Genom att föreskriva om regler för hur askan ska hanteras undviks omotiverade dostillskott till allmänheten. Med dostillskott menas en stråldos som tillkommer som en direkt konsekvens av askhanteringen. Denna dos är ett tillskott utöver alla andra förekommande källor, inklusive det ostörda nedfallet av cesium-137 eller den naturliga bakgrundsdosen vid den ostörda jordskorpan vid marknivån. Strålsäkerhetsmyndigheten vill med den föreslagna regleringen uppnå följande. 1.2.1 Skydd för människor och miljö mot skadlig verkan av joniserande strålning Tillskottet till den effektiva dosen till individer ur allmänheten bör inte överstiga 0,3 millisievert (msv) per år från de naturligt förekommande radioaktiva ämnena och 0,01 msv/år från cesium-137 från varje enskild verksamhet där kontaminerad aska hanteras (benämns exponeringsscenario). Detta överensstämmer med målsättningen i förslag till ett reviderat EU-direktiv om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. Dessa värden kallas dosrestriktioner. Summan av dosbidrag från alla verksamheter med strålning får inte överstiga dosgränsvärdet 1 msv/år för allmänheten.

Sida: 3/27 Spridning av radioaktiva ämnen till lägre kontaminerade områden i miljön bör begränsas. 1.2.2 God resurshushållning i samhället Av miljöbalken framgår att avfall bör återanvändas eller återvinnas i största möjliga mån. Denna inriktning har följts i förslaget genom att peka ut möjliga villkorade återvinningssätt för kontaminerad aska som produceras vid förbränningsanläggningar. 1.2.3 Förenklade krav på åtgärder och kontroll De föreslagna föreskrifterna innebär förenklade krav på åtgärder och kontroll för askproducenter och användare som hanterar kontaminerad aska jämfört med gällande författning för trädbränsleaska. Detta har skett genom en avvägning mot att en rimligt låg risk ska föreligga för att allmänheten får doser över dosrestriktionerna. Ansvaret för omfattningen av provtagning och provtagningsfrekvens av aska vid förbränningsanläggning har förts över till verksamhetsutövaren. Denne får avgöra behovet i relation till risken för att gränsvärdena överskrids. Vidare har även ansvaret för omfattningen av skyddsåtgärder mot läckage av radionuklider till omgivningen vid anläggningsarbeten och deponier förts över till verksamhetsutövaren. Målstyrning har eftersträvats istället för detaljstyrning. 1.2.4 Gott skydd mot aska med mycket höga halter av cesium-137 från icke auktoriserad import av trädbränsle Ett mål med begränsning av halten cesium-137 i askor är att skapa hög medvetenhet hos förbränningsanläggningar om att ev. import från de högt kontaminerade skogarna nära Tjernobyl i Vitryssland, Ukraina och Ryssland kan ge problem. Idag förekommer en omfattande import av trädbränsle från Baltikum som inte drabbades av nedfallet från Tjernobyl. Om de träd som importeras från Baltikum ursprungligen kommer från de områden runt Tjernobyl, där det råder avverkningsförbud av radiologiska skäl, kan problemen med askan bli betydande. 1.2.5 Gott skydd mot aska med mycket höga halter av uran-238 från torvbränsle Föreskrifterna reglerar högsta halt av uran-238 i energitorv som får användas för energiproduktion i förbränningsanläggningar, vilket innebär att risken minskar för att strålskyddsproblem uppstår vid hanteringen av torvaska. Utan en sådan begränsning kan mycket höga uranhalter komma in i askhanteringsprocessen. 1.2.6 Gott skydd mot olika återvinningssätt för kontaminerad aska Föreskrifterna reglerar ett antal preciserade återvinnings- och deponeringssituationer. Om kontaminerad aska återvinns på annat sätt ska detta först anmälas till SSM. Här avses i första hand användning av kontaminerad aska i byggnadsmaterial. Frågor om byggnadsmaterial faller under Boverkets ansvarsområde och SSM kan inte särskilt föreskriva om detta. Dock måste alltid från strålskyddssynpunkt en berättigandeprövning av användning av kontaminerad aska i byggnadsmaterial göras. Detta är det användningssätt

Sida: 4/27 som riskerar att ge högst kollektivdos. Således är det ett återvinningsalternativ som bör användas med stor restriktivitet. 1.3 Förenkling m.m. De erfarenheter som vunnits under några års inspektioner enligt föreskrifterna SSMFS 2008:16 har lett fram till kunskaper som gör att de nu föreslagna föreskrifterna kan förtydligas och förenklas, bl.a. genom en lägre kravnivå för verksamhetsutövarna men med bibehållande av samma strålskyddsnivå. I korthet består förändringarna, i relation till de gällande föreskrifterna SSMFS 2008:16 av nedanstående rubricerade punkter. 1.3.1 Höjning av gränsvärdet för när föreskrifterna ska tillämpas Det undre värdet för när aska ska anses vara kontaminerad med cesium-137 har höjts från 0,5 kilobecquerel per kilogram (kbq/kg) torrsubstans till 1 kbq/kg torrsubstans. Detta är en harmonisering med kommande föreskrifter om friklassning av avfall från verksamheter med strålning, där detta värde används som lägsta gräns för åtgärder. 1.3.2 Höjning av mängden aska för när föreskrifterna ska tillämpas Den lägsta mängden aska för när föreskrifterna ska börja gälla har höjts från 30 ton aska/år till 100 ton/år producerad vid en förbränningsanläggning. Detta är en harmonisering med kommande föreskrifter om hantering av NORM 1 -avfall. 1.3.3 Färre kontrollmätningar Enligt förslaget ska, vid återvinning av aska, kontrollmätningar av askan ske vid förbränningsanläggning i en omfattning som säkerställer att det är uteslutet att gränsvärdena för återvinning överskrids i askan. Detta innebär i praktiken, under förutsättning att verksamhetsutövaren uppmärksammar om trädbränslet kommer från högre eller lägre kontaminerade områden, att färre prover behöver tas jämfört med nuvarande föreskrifter. 1.3.4 Verksamhetsutövaren får själv välja lämpliga skyddsåtgärder Skyddet av miljön från läckage till dricksvatten i närliggande vattentäkt och ytvattenrecipient ska enligt förslaget ske genom optimering av skyddsåtgärder mot läckaget. Detta lämnar ansvaret till verksamhetsutövaren att själv välja lämpliga åtgärder. Optimeringen ska verifieras genom att mäta på dricks- eller grundvatten och lakvatten. 1.3.5 Mindre omfattande omgivningskontroll I de gällande föreskrifterna anges gränsvärden för när skyddet av dricksvatten och ytvatten ska anses som tillräckligt. Omgivningskontrollen av cesium-137 vid deponier ska ske enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, vilka 1 NORM betyder Naturally Occurring Radioactive Materials (naturligt förekommande radioaktivt material)

Sida: 5/27 anger ett omfattande provtagningsprogram. Nu föreslås vattenprovtagning, minst vart femte år, och mätning som en del av kontrollen av optimeringen, där de tidigare gränsvärden för vatten är ett riktmärke för om skyddsåtgärderna mot läckage är tillräckliga. 1.3.6 Optimering av skyddsåtgärder behöver inte ske på klassade deponier För kontaminerad aska, som understiger gränsvärdena för återvinning, och som deponerats på en klassad deponi enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall behöver optimering av skyddsåtgärder mot läckage genom bottentätning och topptätning inte ske. De skyddsåtgärder som deponeringsförordningen kräver bedöms vara tillräckliga. Därigenom behöver merparten av alla klassade deponier inte vidta några åtgärder, utom för insamlat lakvatten under den aktiva deponeringsfasen. Kravet på optimering gäller för anläggningsarbeten och deponier med kontaminerad aska över gränsvärdena för återvinning samt när kontaminerad aska deponeras på en gammal oklassad deponi, som fått dispens från deponeringsförordningen. 1.3.7 Samordnande krav Då det är vanligt att man vid förbränningsanläggningar blandar torv- och trädbränsle blir det en administrativ vinst för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet att enbart ha en författning för askhantering, istället för två separata för vardera torv- och trädbränsleaska. 2 Beskrivning av alternativa lösningar för det SSM vill uppnå och effekterna av att någon reglering inte kommer till stånd Hantering av kontaminerad aska får inte leda till att de dosrestriktioner som anges i 1.2.1 överskrids. Dessa dosrestriktioner ligger till grund för de gränsvärden för olika halter av radioaktiva ämnen i aska och vatten som anges i föreskrifterna och som har härletts utifrån vissa generella exponeringsscenarier och ingångsparametrar. Varje situation där kontaminerad aska återvinns eller deponeras är dock unik och det skulle i princip vara möjligt för en verksamhetsutövare att visa att denne i enskilda fall kan hålla den angivna dosrestriktionen på ett annat sätt än som anges i föreskrifterna. Denna omständighet talar för att välja en mindre detaljerad reglering än den nu föreslagna av askhanteringen. En förutsättning för resonemanget ovan är dock att verksamhetsutövaren måste göra egna dosmodelleringar för att genom beräkningar kunna visa att dosrestriktionen kan hållas. I dessa modelleringar ska hänsyn tas till mängden aska och dess kontaminationsgrad och de parametrar och deras lokala värden som gäller för det valda användningssättet på den specifika platsen. Det kan gälla berggrund, adsorptionskoefficienter i marken, genomströmningstider för grundvatten, mängden grundvatten, mängden infiltrerande och

Sida: 6/27 ytligt insamlat lakvatten, exponeringssituationer osv. En sådan dosmodellering förutsätter att verksamhetsutövaren har tillgång till en radiologisk dosmodelleringsexpert. Vidare måste myndigheten i varje enskilt fall utvärdera den beräkningen vid prövningen av ärendet. Detta förfarande kräver således stora resurser, från både verksamhetsutövaren och SSM, samt leder till onödigt stor administrativ börda för bägge parter. SSM anser därför att en reglering som utgår från generella exponeringsscenarier och ingångsparametrar och med utpekandet av vissa bestämda hanteringsalternativ för askor med olika kontamineringshalter är att föredra. Vid utformandet av de föreslagna föreskrifterna har proportionalitetsprincipen följts, dvs. omfattningen på kraven har avvägts i proportion till de uppskattade strålskyddsmässiga riskerna i nutid och längre in i framtiden. 3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Redan idag är verksamhetsutövare vid förbränningsanläggningar för trädbränsle, deponiägare och ägare av anläggningsarbeten berörda av SSMFS 2008:16. Med de föreslagna föreskrifterna kommer även torvtäktsägare samt de redan nämnda grupperna som hanterar torvaska eller en blandning av torv- och trädbränsleaska att omfattas av den föreslagna regleringen Indirekt och utan kostnadsmässiga konsekvenser kan även skogsägare, renägare och livsmedelsproducenter beröras genom att det finns regler för hur kontaminerad aska får användas. Dosmässigt berörs allmänheten som får en minskad stråldos och arbetstagare som hanterar kontaminerad aska. Miljön påverkas av läckage från upplagd aska till omgivningen. 4 Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför I detta kapitel behandlas de övergripande konsekvenserna av den föreslagna regleringen samt kostnader som inte behandlas i kapitel 8 och 9. Administrativa kostnader behandlas i kapitel 8 och i kapitel 9 övriga kostnader för att mäta prover, för optimering av skyddsåtgärder mot läckage vid deponier och anläggningsarbeten och finansiella kostnader. 4.1 Konsekvenser när aska klassas som trädbränsleaska Föreskrifter finns redan för hantering av trädbränsleaska kontaminerad med cesium-137. 2 De föreslagna föreskrifterna innebär regelförenklingar. För kontaminerad aska som består av mer än 80 procent trädbränsleaska behöver endast reglerna om cesium-137 i de föreslagna föreskrifterna tillämpas. 2 Det finns en konsekvensutredning för de nu gällande föreskrifterna, SSI Dnr 82/4174/02.

Sida: 7/27 Detta innebär att en majoritet av förbränningsanläggningarna inte behöver tillämpa de regler som berör de naturligt förekommande radioaktiva ämnena i de föreslagna föreskrifterna. 4.2 Konsekvenser när aska klassas som torvaska 4.2.1 Allmänheten De föreslagna föreskrifterna innebär en inbesparad dos till allmänheten. 4.2.2 Arbetstagare Arbetstagare får en lägre stråldos vid hantering av kontaminerad torvaska, eftersom det finns ett gränsvärde för uran-238 i energitorv. På deponi eller vid transport av kontaminerad aska kan arbetstagare få högre stråldoser när aska med radionuklidhalter över gränsvärdena för återvinning måste deponeras. För arbetstagare som hanterar kontaminerad aska på anläggningsarbeten innebär de föreslagna föreskrifterna att dessa får lägre dos. Med de föreslagna föreskrifterna bedömer SSM att dosen till arbetstagare som hanterar kontaminerad aska i flertalet fall begränsas till mindre än 1 msv/år. 4.2.3 Livsmedelsproducenter Risken för kontaminering av odlade livsmedel minimeras, då kontaminerad aska inte får användas i jord som kan användas för livsmedelsodling. 4.2.4 Miljö Kontaminerad aska med radionuklidhalter över gränsvärdena för återvinning hamnar på deponi och avskiljs därmed från ekosystemet. 4.2.5 Torvtäktsägare I de föreslagna föreskrifterna anges ett gränsvärde för uranhalten i den torv som förbränningsanläggningen får använda. Genom att förbränningsanläggningarna därmed inte kommer att kunna använda sig av torv där uranhalten ligger över gränsvärdet blir detta i praktiken även styrande för torvleverantören och ägare av torvtäkter, även om inget legalt krav ställs på torvtäkten. Cirka 10 procent av energitorvtäkter i Sverige har en halt av uran-238 som ligger över gränsvärdet 2,5 kbq/kg i inaskad torv. För berörda torvtäktsägare innebär detta gränsvärde således en kostnad eller utebliven intäkt då sådan torv inte får användas i förbränningsanläggningar. Det bör dock påpekas att SGU redan idag avråder från torvutvinning om värdet 200 ppm uran överskrids i en täkt (detta motsvarar 2,5 kbq/kg uran-238 ), vilket innebär att de föreslagna föreskrifterna i det hänseendet inte innebär en ny tillkommande kostnad eller utebliven intäkt. Redan i dag mäts uranhalten (som lätt kan räknas om till halten av uran-238) i den tungmetallsanalys som sker vid generalprovtagningen i samband med ansökan om bearbetningskoncession för torvtäkt. Därmed finns redan dessa uppgifter vilket innebär att det inte uppstår några extra kostnader på grund

Sida: 8/27 av den föreslagna föreskriftens krav på gränsvärde för uran i energitorv för de torvtäkter som är aktiva idag. 4.2.6 Askproducenter Mängden torvaska som måste deponeras (aska med halten uran-238 mellan 1 och 2,5 kbq/kg) bedöms vara cirka 10 procent av den totala torvaskeproduktionen på 30 000 till 60 000 ton per år (det lägre värdet med rökgaskondensering och det högre utan). Detta innebär att 3 000 till 6 000 ton skulle behövas läggas på deponi medan 27 000 till 54 000 ton skulle kunna återvinnas. På grund av att rökgaskondensering är så vanlig på stora anläggningar bedöms mängden torvaska över gränsvärdet för återvinning, men under gränsvärdet för energitorv, vara i närheten av 3 000 ton/år. Deponerad mängd torvaska blir i verkligheten mycket lägre, då torvbränsle nästan alltid sameldas med trädbränsle, som spär ut torvaskan. Mängden torvaska som måste deponeras bedöms utifrån produktionsstatistik från Svensk Fjärrvärme för år 2008 vara mindre än 1 000 ton/år. 4.2.7 Deponi- och anläggningsägare Kraven på optimering av skyddsåtgärder mot läckage från deponier och anläggningsarbeten medför att ägare som tar emot kontaminerade askor måste göra en bedömning av om någon åtgärd behöver vidtas. Dessa åtgärder samt provtagning och mätning av ett dricksvattenprov från en närliggande enskild vattentäkt eller grundvatten och insamlat lakvatten medför utgifter, som redovisas i kapitel 8 och 9. Om skyddsåtgärderna ingår redan vid planering och uppförande av anläggningen blir de tillkommande kostnaderna betydligt lägre än om ett stort läckage konstateras i efterhand. 4.2.8 Energikonsumenter Energi från torvbränsleeldade anläggningar blir något dyrare genom ökade utgifter för askhanteringen på grund av strålskyddskrav. 5 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen bedöms inte strida mot EU:s målsättning om en gränslös inre marknad med fri rörlighet för varor. Enligt Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning (BSS) ska medlemsländer identifiera verksamheter med naturliga strålkällor (t.ex. kontaminerade askor) som medför att arbetstagare och enskilda personer ur befolkningen utsätts för en bestrålning i en mycket större omfattning att det inte kan förbises från strålskyddssynpunkt.

Sida: 9/27 De verksamheter med sådana naturliga strålkällor som identifierats kan det enskilda medlemslandet enligt direktivet välja att reglera på samma sätt som för verksamhet med strålning. Det finns inga direkta regler i direktivet för hur kontaminerade askor ska hanteras. För närvarande pågår en revision inom EU av direktivet där mer detaljerade regler för naturliga strålkällor ingår. Föreskrifterna ska enligt art. 33 Euratomfördraget notifieras Kommissionen innan dessa kan beslutas. 6 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Tidpunkten för när föreskrifterna träder i kraft är inte kritisk. Informationsinsatserna bedöms vara begränsade då det gäller trädbränsleaskor eftersom företagen redan är införstådda med den regleringen och då det i stort sett endast gjorts förenklingar från nu gällande föreskrifter. För verksamhetsutövare som hanterar kontaminerad torvaska bedöms informationsbehovet vara betydande, vilket i första hand bedöms kunna hanteras genom att SSM utarbetar en skriftlig vägledning till föreskrifterna. Information bör även gå ut via branschorganisationerna. SSM kan även överväga att ordna informationsmöten för berörda verksamhetsutövare. 7 Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen De företag som berörs är primärt förbränningsanläggningar som eldar trädoch torvbränsle. Sekundärt påverkas de verksamhetsutövare som återvinner och deponerar kontaminerad aska. Enligt föreslagna föreskrifter är alla som hanterar kontaminerad aska undantagna från tillståndsplikt enligt strålskyddslagen. I övrigt gäller dels reglerna om allmänna skyldigheter i strålskyddslagen, dels de föreslagna föreskrifterna. Antalet företag som helt eller delvis berörs av föreskrifterna bedöms vara (för utförligare redovisning se bilaga 2): 60 förbränningsanläggningar (fjärrvärmeverk, pappers- och massabruk samt sågverk och spånskivetillverkare) berörs av de delar som behandlar cesium-137 i föreskrifterna. Dessa anläggningar omfattas redan idag av SSMFS 2008:16. 20 fjärrvärmeverk måste följa alla delar i föreskrifterna.

Sida: 10/27 16 deponier behöver enbart följa delar som behandlar cesium-137 i föreskrifterna. Dessa enheter omfattas redan idag av SSMFS 2008:16. 14 deponier kan beröras av alla delar i föreskrifterna. Färre än 10 anläggningsarbeten med kontaminerad aska bedöms beröras föreskrifterna. Flertalet av dessa anläggningar måste redan idag följa föreskrifterna SSMFS 2008:16. Företagen bedöms utifrån kriteriet antalet anställda vara en blandning av små och medelstora företag Utifrån omsättningskriteriet kan de ofta bedömas vara något större p.g.a. stora kapitalinvesteringar i förbränningsanläggningar och deponier. 8 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig och vad regleringen innebär för verksamheternas administrativa kostnader 8.1 Inledning administrativa kostnader De administrativa kostnaderna avser företagens tidsåtgång och kostnader för att upprätta, lagra eller överföra uppgifter som föranletts av krav i de föreslagna föreskrifterna. Här presenteras också separat den tidsåtgång och kostnad det innebär för verksamhetsutövare att bedöma om de berörs av föreskrifterna och i så fall upprätta de skriftliga rutiner som krävs. Tidsåtgången för företagen att införa den föreslagna författningen kan delas upp i två delar dels för dem som enbart hanterar trädbränsleaska och därmed endast behöver tillämpa de regler som behandlar cesium-137, dels för dem som hanterar torvaska och som måste beakta samtliga bestämmelser i den föreslagna författningen. 8.2 Administrativa kostnader för trädbränsleaska En sammanfattning av engångskostnader för införandet av de föreslagna föreskrifterna och årliga administrativa kostnader för samtliga berörda anläggningar i Sverige, för trädbränsleaska, ges i tabellen nedan. För mer detaljer om beräkningen se bilaga 3.

Sida: 11/27 Tabell 1. Totala administrativa kostnader, uttryckt som årlig kostnad samt engångskostnad för att införa föreslagen reglering för trädbränsleaska, för samtliga berörda anläggningar i Sverige. Trädbränsleaska Engångskostnad Årlig kostnad (kronor) (kronor/år) Förbränningsanläggningar Alla: Avgöra om man berörs av författningen 167 000 Berörda: Införa skriftliga rutiner 121 000 Berörda: Administrativa kostnader 132 000 Summa: förbränningsanläggningar 288 000 132 000 Deponier och anläggningsarbeten Alla: Avgöra om man berörs av författningen 35 000 Berörda: Införa skriftliga rutiner < 76 000 Berörda: Administrativa kostnader < 8 000 Summa: deponier och anläggningsarbeten < 111 000 < 8 000 Summa kostnader för trädaska för alla anläggningar i Sverige < 399 000 < 140 000 De årliga kostnaderna gäller redan idag för dem som hanterar trädbränsleaska enligt SSMFS 2008:16. I jämförelse med den gällande författningen för trädbränsle minskar de totala årliga administrativa kostnaderna i hela landet (med 140 000 kronor/år) för att hantera de uppgifter som krävs. 8.3 Administrativa kostnader för torvaska En sammanfattning av engångskostnader för införandet av de föreslagna föreskrifterna och årliga administrativa kostnader för samtliga berörda anläggningar i Sverige, för torvaska, ges i tabellen nedan. För mer detaljer om beräkningen se bilaga 3. Tabell 2. Totala administrativa kostnader, uttryckt som årlig kostnad samt engångskostnad för att införa föreslagen reglering för torvaska, för samtliga berörda anläggningar i Sverige. Torvaska Engångskostnad (kronor) Årlig kostnad (kronor/år) Förbränningsanläggningar Alla: Avgöra om man berörs av författningen 37 000 Berörda: Införa skriftliga rutiner för mottagande av 15 000 energitorv Berörda: Införa skriftliga rutiner för torvaska 77 000 Berörda: Administrativa kostnader 44 000 Summa: förbränningsanläggningar 129 000 44 000 Deponier och anläggningsarbeten Alla: Avgöra om man berörs av författningen Kostnaden finns redan upptagen i tabell 1, i motsvarande position Berörda: Införa skriftliga rutiner < 71 000 Berörda: Administrativa kostnader < 7 000 Summa: deponier och anläggningsarbeten < 71 000 < 7 000 Summa administrativa kostnader för torvaska för alla anläggningar i Sverige < 200 000 < 51 000

Sida: 12/27 9 Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen I andra kostnader ingår kostnader för mätning av ask- och vattenprover på ett mätlaboratorium, kostnader för optimering av skyddsåtgärder mot läckage och finansiella kostnader för avdrag från avfallsskatt då askproducenter måste deponera kontaminerad aska. Dessa kostnadsposter uppskattas eller tas upp i detta kapitel. Administrativa kostnader, dvs. tidsåtgång gånger timkostnad, för att planera och utföra provtagning och mätning av askprover vid förbränningsanläggningar och vattenprover vid deponier och anläggningsarbeten ingår i de administrativa kostnaderna under kapitel 8. Tillkommande kostnader för provtagningsutrustning bedöms som marginell eftersom sådan redan finns hos verksamhetsutövarna på grund av provtagningskrav enligt miljöbalken. Kostnader för optimering av skyddsåtgärder mot läckage är svåra att uppskatta. Klassificerade deponier enligt deponeringsförordningen som innehåller aska under gränsvärdet för återvinning undantas från optimeringskravet, med undantag för insamlat lakvatten där skyddsöverväganden måste göras. Vid deponier som innehåller kontaminerad aska med halter över gränsvärdet för återvinning måste optimering av skyddsåtgärder vidtas. I konsekvensutredningen för föreskrifterna SSM FS 2008:16 bedömdes skyddsåtgärder kosta mellan 200 till 500 kronor per ton, dessa värden används även här. Det är mängden aska, radionuklidhalterna och var askan läggs, relativt vattentillförseln, och tätskikten som avgör totalkostnaden. Mängden producerad torvaska som ligger över gränsvärdena för återvinning bedöms vara mindre än 1 000 ton/år, se avsnitt 4.2.6. Samma mängd 1 000 ton/år trädbränsleaska bedöms också ligga över gränsvärdet för återvinning. Mängden härleds utifrån kunskap som erhållits från förbränningsanläggningarna och Skatteverkets rapportering avseende avdrag för avfallsskatt. Kostnaden för skyddsåtgärder mot läckage vid deponi beräknas bli mellan 0,2 till 0,5 miljoner kronor per år för vardera asksorterna torv- och trädbränsleaska. I dag läggs stora mängder trädbränsleaska som utjämning och i vägar på deponier och som en del av sluttäckningen, vilket räknas som återvinning i anläggningsarbete. Optimeringen av skyddet mot läckage behöver inte medföra behov av nya skyddsåtgärder utöver de som redan finns. För kontaminerad aska som återvinns i större mängder i anläggningsarbeten med uttalad exponering för regnvatten och grundvatten medför att optimering av skydd mot läckage att åtgärder behöver vidtas. Cirka 10 000 ton/år blandad trädoch torvaska bedöms hamna i denna kategori. Det skulle betyda en kostnad för skyddsåtgärder vid anläggningsarbeten på mellan 2 till 5 miljoner kronor per år för all aska oberoende av sort, se vidare kommentar i kapitel 11.

Sida: 13/27 Askproducenten kan göra avdrag för avfallsskatt för biobränsleaska som måste deponeras, beloppet är för närvarande 435 kr/ton. För 1 000 ton trädbränsleaska eller torvaska som måste deponeras kan ett avdrag göras på vardera 0,4 miljoner kronor/år. I stort sett blir det därmed ingen extra kostnad för askproducenten, utöver deponeringsavgiften, för den del av torv- och trädaskan som måste deponeras. Detta resonemang förutsätter att avdraget för avfallsskatt även kommer att omfatta de naturligt förekommande radionukliderna utöver cesium-137. 9.1 Andra kostnader som följer av föreslagen reglering för trädbränsleaska Sammanfattning av andra kostnader ges i tabellen nedan, alla kostnader är avrundade till närmaste tusental, för mer detaljer se bilaga 4. Tabell 3. Totala andra kostnader, uttryckt som årlig kostnad, för samtliga berörda anläggningar i Sverige för trädbränsleaska. Trädbränsleaska Årlig kostnad (kronor/år) Förbränningsanläggningar Mätning av askprover 48 000 Deponier och anläggningsarbeten Mätning av vattenprover < 3 000 Summa mätkostnader för alla anläggningar i Sverige, < 51 000 relaterade till trädaska Kostnader för optimering av skyddsåtgärder mot läckage, 0,2 0,5 miljoner* vid deponier Kostnader för avfallsskatt vid obligatorisk deponering 0,4 miljoner** Kostnader för optimering av skyddsåtgärder mot läckage, Se huvudtexten vid anläggningsarbeten *Klassificerade deponier med aska under gränsvärdet för återvinning behöver inte optimera skyddsåtgärder för botten- eller topptätning och mindre anläggningsarbeten behöver bara planera för att hålla regnoch grundvatten borta med enkla åtgärder. Minus mätkostnader för vattenprover som behandlas ovan. **Vid obligatorisk deponering har riksdagen tidigare beslutat om möjlighet att få avdrag för avfallsskatt. Ovanstående kostnadsslag för mätning, efter provtagning, och skyddsåtgärder mot läckage finns redan idag för dem som hanterar trädbränsleaska enligt SSMFS 2008:16. I jämförelse med den gällande författningen för trädbränsle minskar de totala kostnaderna för mätningar eftersom askprover vid förbränningsanläggning med de föreslagna föreskrifterna bara behöver tas en till två gånger per år och vattenprover vart femte år vid deponier och anläggningsarbeten. 9.2 Andra kostnader som följer av föreslagen reglering för energitorv och torvaska Sammanfattning av andra kostnader ges i tabellen nedan, för mer detaljer se bilaga 4.

Sida: 14/27 Tabell 4. Totala andra kostnader, uttryckt som årlig kostnad, för samtliga berörda anläggningar i Sverige för energitorv och torvaska. Torvbränsle Årlig kostnad (kronor/år) Energitorv Torvtäkter Mätning av uran i generalprover 2 000* Torvaska Förbränningsanläggningar Mätning av askprover 120 000 Deponier och anläggningsarbeten Mätning av vattenprover < 40 000 Summa mätkostnader för alla anläggningar i Sverige, < 162 000 relaterade till torvaska och energitorv Kostnader för optimering av skyddsåtgärder mot läckage, 0,2 0,5 miljoner** vid deponier Kostnader för avfallsskatt vid obligatorisk deponering - 0,4 miljoner*** Kostnader för optimering av skyddsåtgärder mot läckage, Se huvudtexten vid anläggningsarbeten *Denna utgift finns redan idag för torvtäkter. **Klassificerade deponier med aska under gränsvärdet för återvinning behöver inte optimera skyddsåtgärder för botten- eller topptätning och mindre anläggningsarbeten behöver bara planera för att hålla regn- och grundvatten borta med enkla åtgärder. Minus mätkostnader för vattenprover som behandlas ovan. ***Vid obligatorisk deponering har riksdagen tidigare beslutat om möjlighet att få avdrag för avfallsskatt. 10 Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen De föreslagna föreskrifterna innebär en modifiering av nu gällande krav på hantering av trädbränsleaska, vilket medför enklare regler och lägre utgifter än idag för alla verksamhetsutövare. För dem som hanterar torvaska ökar utgifterna. Konkurrensförhållandena i värmeproduktionsbranschen är tämligen svaga, eftersom de flesta företagen har en mycket lokal marknad. Slutsatsen är att konkurrensförhållandena mellan företagen inte bedöms bli påverkade av regleringen på ett avgörande sätt. 11 Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen De högsta kostnaderna för hantering av kontaminerad aska bedöms följa vid återvinning i stora anläggningsarbeten som är oskyddade för regn och grundvatten. SSM bedömer att regleringen styr bort från detta användningssätt och att detta är motiverat från strålskyddssynpunkt och att det finns andra alternativ att återvinna askan på. Därutöver har inga ytterligare aspekter identifierats.

Sida: 15/27 12 Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till småföretag vid reglernas utformning De värmeanläggningar som producerar mer än 100 ton aska per år kan inte ses som små företag, även om antalet anställda kan vara litet. Stora investeringar behövs för att anskaffa en värmepanna och i tilllämpliga fall ett tillhörande värmedistributionsnät. Defintionen av ett småföretag innefattar få anställda och måttliga investeringar i produktionsanläggningen. Mottagare av kontaminerad aska kan utgöras av småföretag. För att skydda dessa är askproducenten skyldig att informera om askan är kontaminerad. Mottagaren kan då välja att ta emot eller avstå från att ta emot den kontaminerade askan. Om denne tar emot askan får detta ske med beräkning att kostnader kan följa av detta. Denne kan därmed göra ett val och väga det mot andra val av material. Den som tar emot kontaminerad aska för anläggningsändamål kan vara ett småföretag. Denne påläggs då vissa krav på läckagebegränsning. Detta avviker inte mycket från att ta emot miljöfarligt avfall enligt miljöbalken, där krav om konsekvensbeskrivningar, egenkontroll och prövningar kan tillämpas. Den som tar emot kontaminerad aska för återföring på skogsmark kan vara ett småföretag, men denne behöver enbart följa Skogsstyrelsens råd om askkvaliteten och spridningsmängder. Den som arrenderar ut sin åkermark för energiskogsodling, där arrendatorn använder aska för gödsling, skyddas genom att arrendatorn inte får tillföra kontaminerad aska. Den som tar emot kontaminerad aska för deponering är inget småföretag även om antalet anställda kan vara nog så begränsat. De är dessutom vana vid mottagningskrav på avfall och omgivningskontroll enligt deponeringsförordningen. Den skogsägare som producerar trädbränsle kan vara ett småföretag. Eftersom det inte finns någon restriktion på vilket trädbränsle som får säljas belastas inte företaget med några begränsningar i dessa föreskrifter. De torvtäktsägare som producerar energitorv i Sverige är troligen inte ett småföretag, även om det skulle vara möjligt. De restriktioner som föreslås överensstämmer med de som redan idag gäller vid ansökan om bearbetningskoncession för torvtäkt. 13 Kontaktperson vid Strålsäkerhetsmyndigheten Hans Möre Tel. 08 799 40 00 hans.more@ssm.se

Sida: 16/27 Bilagor. Bilaga 1 Områden där trädbränsleaska kan ha cesiumhalter över 10 kbq/kg (Obs: Gäddede och fjällen i Västerbotten ingår inte i dataunderlaget) Region 1: Halten av cesium-137 i den totala askan från förbränningen av GROT-bränslen och sågverksrester (spån och bark) kan överstiga 10 kbq/kg. Region 2: Halten av cesium-137 i flygaskor från trädbränslen kan under vissa förhållanden (finkornig askfraktion, pannkonstruktion, förbränningsförhållanden osv.) överstiga 10 kbq/kg.

Sida: 17/27 Bilaga 2 Till kapitel 7 - Bedömning av antalet berörda verksamhetsutövare för nya föreskrifterna Torv- och trädbränsleaska produceras i förbränningsanläggningar vid fjärrvärmeverk, pappers- och massaindustri och sågverk. Tillförd energi från trädbränsle år 2008 var 25,5 TWh för fjärrvärmeverken, 9,7 TWh för pappers- och massaindustri och 4,4 TWh för sågverk och övrig trävaruindustri (Energimyndigheten 2009). Detta genererar uppskattningsvis cirka 100 000 ton aska/år från fjärrvärmeverken, 40 000 ton/år från pappers- och massaindustri samt 18 000 ton/år från sågverk och övrig trävaruindustri. Tillförd energi från torvbränsle år 2008 var 2,8 TWh för fjärrvärmeverken och 1,1 TWh för elproduktion i kraftvärmeanläggningar (Energimyndigheten 2009). Detta genererar totalt uppskattningsvis 35 000 ton aska/år från fjärrvärmeverken och elproduktion, om rökgaskondensering inte sker kan askmängden bli det dubbla. Fjärrvärmeverk År 2008 var det 140 stycken fjärrvärmeverk som producerade mer än 100 ton trädbränsleaska/år. Tillsammans stod dessa för 92 procent av all trädaska som produceras av fjärrvärmeverken i Sverige (Fjärrvärmeföreningen 2010). Av dessa ligger 16 värmeverk inom områden som berördes av Tjernobylnedfallet (mer än (>)10 kbq/m 2 av cesium-137), område 1 och 2 på kartan i bilaga 1. På grund av transport av trädbränslet är det fler värmeverk än de som ligger i nedfallsområdena som berörs. Inom ett 10-milsavstånd från nedfallsområdena ovan finns ytterligare 34 värmeverk som år 2008 producerade mer än 100 ton trädbränsleaska/år. Det finns inget entydigt samband mellan ett värmeverks placering i Sverige och halten cesium-137 i askan, som beror av trädbränslesort och avverkningsort. Ju större ett värmeverk är desto mer bränsle tenderar att komma från många olika platser, vilket enligt erfarenheten tenderar att ge upphov till aska med lägre halter än förväntat. För dessa beräkningar ansätts att 16 värmeverk har möjlighet att få höga halter cesium-137 och ytterligare 34 värmeverk kan producera aska med halter över 1 kbq/kg cesium-137, dvs. 50 värmeverk kan beröras av föreskrifterna. År 2008 var det 21 stycken fjärrvärmeverk i Sverige som producerade mer än 100 ton torvaska/år. Därutöver producerade 9 värmeverk mindre än 100 ton torvaska per år (Fjärrvärmeföreningen 2010). Ytterligare18 värmeverk hade tillstånd att elda torv år 2008, men gjorde det inte. Alla dessa värmeverk måste ställa krav på högsta uranhalt i inkommande energitorv. Hur många som kommer att producera kontaminerad torvaska kan vi rimligen inte förutsäga, eftersom uranhalten varierar mellan olika torvtäkter. Det finns minst 120 torvtäkter med torvbrytning, där SGU kan redogöra för uranhalten i generalprovet.

Sida: 18/27 Enligt 2008 års statistik är det bara en anläggning där trädbränsleaskans vikt överstiger 80 procent av den totala askans vikt vid samförbränning med torv, dvs. där askan enligt föreskrifterna skulle definieras som trädbränsleaska. Majoriteten av dem som eldar med torv får en aska som enligt föreskrifterna skulle definieras som torvaska. Enligt statistiken är det 3 värmeverk av 30 som eldar enbart torv, dvs. som inte samförbränner med trädbränsle. Av de 21 värmeverk som eldar torv, och berörs av föreskrifterna, har 12 stycken en trädaskeproduktion över 100 ton/år, dvs. de har redan räknats med till trädaskeproducenterna ovan. Summa fjärrvärmeverk som berörs av föreskrifterna, oberoende av om det är torv- eller trädbränsle, är 50 + (21-12) = 59 värmeverk. Således behöver 39 värmeverk enbart följa trädaskedelen i föreskrifterna medan 20 värmeverk måste följa alla delar i föreskrifterna. Pappers- och massabruk Antalet förbränningsanläggningar vid pappers- och massaindustrier var 37 stycken år 2008 (Skogsindustrierna 2010), varav 10 stycken låg inom nedfallsområdena (> 10 kbq/m 2 ). Inom 10 mils avstånd från nedfallsområdena ovan finns ytterligare 3 förbränningsanläggningar. Samtliga dessa förbränningsanläggningar producerar mer än 100 ton trädbränsleaska/år. Summa förbränningsanläggningar vid pappers- och massabruk som berörs av föreskrifterna är 13 stycken. Dessa behöver enbart följa trädaskedelen i föreskrifterna. Sågverk och spånskivor Antalet barrsågverk i Sverige var 170 stycken år 2008 med produktion större än 10 000 m 3 /år och cirka 50 stycken större än 100 000 m 3 /år samt 8 stycken träskiveindustrianläggningar (Skogsindustrierna 2010). I nedfallsområdena finns tre större sågverk och fem mellanstora och 20-30 mindre. Med större menas en produktion större än 200 000 m 3 /år och mellanstor mellan 100 000 och 200 000 m 3 /år. Generellt bedöms ett sågverk som sågar och torkar 100 000 m 3 /år behöva 30 GWh/år för torkning vilket ger runt 100 ton aska vid barkeldning, om den är torr (Naturvårdsverkets Förslag till Fakta Sågverk, 2008). Således kan 50 sågverk i Sverige och cirka 8 sågverk i nedfallsområdena (> 10 kbq/m 2 ) ge mer än 100 ton aska/år. Summa förbränningsanläggningar vid sågverk som berörs av föreskrifterna är 8 stycken. Dessa behöver enbart följa trädaskedelen i föreskrifterna. Deponier Antalet deponier har minskat drastiskt efter år 2008 på grund av deponeringsförordningen. Antalet deponier i Sverige är 85 stycken (icke-farligt avfall), varav 16 stycken i U, Y, X, AC, C, A och D-län (Avfall Sverige

Sida: 19/27 2008). Dessa 16 behöver enbart följa trädaskedelen i föreskrifterna. I dagsläget finns torveldare som producerar mer än 100 ton torvaska i 10 län, cirka 14 deponier kan beröras av alla delar i föreskrifterna. En deponi kan hysa både torv- och trädbränsleaska. Anläggningsarbeten Antalet stora markutfyllnader med kontaminerad aska bedöms vara färre än 10 stycken, i detta ingår minst tre verksamhetsytor för torkning av biobränsle samt hamnutfyllnader. Övrigt Återföring av aska till skogsmark har hittills varit av begränsad omfattning på grund av höga kostnader. Gödsling av åkermark med trädbränsleaska förekommer vid åtminstone en fjärrvärmeanläggning i Sverige.

Sida: 20/27 Bilaga 3 Till kapitel 8 - Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig och vad regleringen innebär för verksamheternas administrativa kostnader Inledning administrativa kostnader De administrativa kostnaderna avser företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra uppgifter som föranletts av krav i de föreslagna föreskrifterna. Tidsåtgången för att införa de nya föreskrifterna kan delas upp i två delar dels för dem som enbart eldar trädbränsle och enbart behöver tillämpa de nya modifierade föreskrifterna som behandlar cesium-137, dels för torveldare som måste beakta samtliga föreskrifter i den nya författningen. 8.1 Trädbränsleaska I Sverige finns 140 stycken fjärrvärmeanläggningar och 37 pappers- och massabruk och 50 sågverk, summa 227 trädbränsleaskeproducenter som ger mer än 100 ton aska/år. Det finns 85 deponier och färre än 10 stycken anläggningsarbeten som återvinner eller deponerar trädbränsleaska, summa färre än 95 verksamheter. Dessa ska alla bedöma om föreskrifterna kan tänkas beröra dem på något sätt. Av dessa ska de som berörs av föreskrifterna enligt kapitel 7 tillämpa dem i relevanta delar. 8.1.1 Trädaskeproducenter Trädaskeproducenterna måste medvetet tänka igenom om de berörs av de modifierade föreskrifterna efter deras ikraftträdande, således ska 227 verksamheter avsätta 2 timmar (h) var till kostnaden 227 st. 2 h/st. 367 kr/h 3 = 166 618 kr för hela Sverige, detta är en ny kostnad. Av dessa ska de som tar trädbränsle från region 1 och 2 i bilaga 1 införa kvalitetsrutiner för hur kontaminerad aska ska hanteras. Antalet förbränningsanläggningar som enbart berörs av föreskrifternas villkor om trädaska bedöms vara 60 stycken, enligt bilaga 2. Tidsåtgången vid en förbränningsanläggning för att modifiera de skriftliga rutiner som redan ska finnas för hur kontaminerad trädaska ska hanteras kan delas upp i flera delar. De uppskattade tiderna kan verka korta, men de nya föreskrifterna är enbart en modifikation av de redan gällande. 1. En fortsatt genomläsning vid företaget för att förstå vad som är nytt i föreskrifterna. Detta bedöms ta 2 timmar. 2. En rutin för årlig provtagning, mätning eller annan bedömning av cesium-137-halt i aska samt journalföring och arkivering. Detta bedöms ta högst 1 timme för företaget att modifiera rutinen. 3 Beräknat på kostnaden för en civilingenjör enligt Manual för att mäta företagens administrativa kostnader enligt Standardkostnadsmodellen, v.2.1. Nutek.

Sida: 21/27 3. En rutin som visar att företaget medvetet följer tillförseln av varifrån trädbränslet kommer för att kunna utesluta att gränsvärden överskrids mellan de årliga provtagningarna. Detta bedöms ta 2 timmar för företaget att framställa rutinen. 4. En rutin för hur mätvärden eller annan bedömning av cesium-137- halt i kontaminerad aska förs vidare till askmottagaren. Detta bedöms ta 0,5 timmar för företaget att framställa rutinen. Kostnaden blir 5,5 h 367 kr/h = 2 019 kr/anläggning. Totalt blir kostnaden 60 st. 2019 kr/st. = 121 140 kr för hela Sverige. Totalt för alla trädbränsleeldare i Sverige blir engångskostnaden för att införa rutiner för hantering av kontaminerad aska 121 140 kr, eller 2 019 kr per anläggning. Tidsåtgången för varje enskild trädbränsleeldare att varje år administrera provtagning av två askprover, mätning av dem och journalföring och arkivering av mätvärdena och hålla koll på var trädbränslet kommer ifrån samt att skicka mätvärden vidare till askmottagare bedöms vara 6 timmar, varav merparten går åt till att hålla koll på bränslets ursprungsorter. Kostnaden blir 6 h 367 kr/h = 2202 kr/anläggning. Totalt blir kostnaden 60 st. 2202 kr/st. = 132 120 kr för hela Sverige. Totalt för alla trädbränsleeldare i Sverige blir årskostnaden för att administrera informationskraven 132 120 kr/år, eller 2 202 kr/år per anläggning. Detta är en kostnad som redan idag innefattas i SSMFS 2008:16. 8.1.2 Deponier och markutfyllnader Mottagare av trädaska, som deponier och markutfyllnader, måste skydda omgivningen mot läckage, men det är askleverantörens ansvar att meddela mottagaren om askan är kontaminerad och graden. Mottagarna behöver i första vändan bara medvetandegöra sig om att de gällande föreskrifterna har modifierats, således ska 95 verksamheter avsätta 1 timme var till kostnaden 95 st. 1 h/st. 367 kr/h = 34 865 kr för hela Sverige. Deponier som uppfyller klassningskraven enligt deponeringsförordningen (2001:512) är befriade från optimeringskrav av skyddsåtgärder mot läckage via botten- och topptätningar, när radionuklidhalten i askan understiger gränsvärdena för återvinning. För dessa deponier ska kvalitetsrutiner införas för optimering av skyddsåtgärder mot läckage via insamlat lakvatten under den aktiva deponeringsfasen. I detta ingår rutiner för provtagning av insamlat lakvatten minst vart femte år, samt mätning, journalföring och att arkivering av mätresultat genomförs. För övriga deponier, dvs. där aska över gränsvärdena för återvinning läggs och deponier som fått dispens från deponeringsförordningen, ska under den aktiva deponeringsfasen optimering av skyddsåtgärder genomföras och prov tas på dricksvatten och insamlat lakvatten. Antalet verksamheter som berörs bedöms vara färre än 16 stycken.

Sida: 22/27 Ägare av anläggningsarbeten ska avgöra om och hur optimering av skyddsåtgärder mot läckage ska genomföras. Antalet verksamheter som berörs bedöms vara färre än 10 stycken. Totala antalet verksamheter som berörs bedöms vara färre än 26 stycken. Tidsåtgången för ett företag att framställa och dokumentera kvalitetsrutiner vid en deponi eller ett anläggningsarbete för vilka åtgärder som ska vidtas för att skydda omgivningen från läckage från kontaminerad aska och rutiner för provtagning, mätning av dricks- eller grundvatten samt journalföring och arkivering bedöms vara 8 timmar. Kostnaden blir 8 h 367 kr/h = 2936 kr/anläggning. Totalt blir kostnaden mindre än 26 st. 2936 kr/st. = mindre än 76 336 kr för hela Sverige. Totalt för alla askmottagare, deponier och anläggningsarbeten i Sverige, av kontaminerad trädbränsleaska blir engångskostnaden för att införa rutiner för att skydda omgivningen från läckage och omgivningskontroll mindre än 76 336 kr, eller 2 936 kr per anläggning. Detta är en kostnad som redan idag innefattas i SSMFS 2008:16. Tidsåtgången för askmottagare att vart femte år administrera provtagning av två vattenprover, mätning av dem och journalföring och arkivering av mätvärden bedöms vara 2 prover 2 timmar/prov/5:e år. Kostnaden blir 4 h/5:e år 367 kr/h = 1 468 kr/anläggning/5:e år. Totalt blir kostnaden per år mindre än 26 st. 1468 kr/st./5 år = mindre än 7 600 kr/år för hela Sverige. Totalt för alla mottagare, deponier och anläggningsarbeten i Sverige med kontaminerad trädaska blir årskostnaden för att administrera informationskrav från omgivningskontrollen 7 600 kr/år, eller 294 kr/år per anläggning. Detta är en kostnad som redan idag innefattas i SSMFS 2008:16. 8.2 Torvaska 8.2.1 Torvaskeproducenter I Sverige finns 20 stycken aktiva torveldare som producerar mer än 100 ton torvaska/år och cirka 10 aktiva torveldare som producerar mindre än 100 ton/år och 20 stycken med tillstånd som de inte utnyttjar. Torvaskeproducenterna måste medvetet efter föreskrifternas ikraftträdande tänka igenom om de berörs av föreskrifterna, således ska 30 aktiva verksamheter och 20 passiva verksamheter avsätta 2 timmar var till kostnaden 50 st. 2 h/st. 367 kr/h = 36 700 kr för hela Sverige. Totalt för alla aktiva och passiva torveldare i Sverige blir engångskostnaden för att tänka igenom om föreskrifterna berör dem 36 700 kr, eller 734 kr per anläggning.