Förfrågningsunderlag 2008-10-28 Sida 1(10) Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Målsättning med recipientkontrollprogrammet Allmänna målsättningar Recipientkontrollen är en del av miljöövervakningen i länet och resultaten av kontrollen skall kunna: beskriva och följa tidsmässiga förändringar i Lidans, Nossans, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns miljötillstånd på sträckan från källområdena till Vänern kvantifiera ämnestransporter och bidrag från föroreningskällor beskriva föroreningsbelastningens effekter på vattenmiljön utgöra den kontroll som kommuner och företag enligt miljöbalken är skyldiga att utföra med anledning av sina utsläpp av avloppsvatten relatera miljötillståndet och utvecklingen med hänsyn till punkt- och diffusa utsläpp samt markanvändningen och vattenregleringar i avrinningsområdet. Tillståndet skall också kunna relateras till förhållandena i mer opåverkade områden samt till resultat från kommunala och lokala undersökningar ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Resultaten från recipientkontrollen skall även beskriva miljötillståndet i ovan nämnda vattenförekomster i relation till de regionala miljömålen som är en anpassning av motsvarande nationella miljömål beslutade av riksdagen. Miljökvalitetsmålen definierar det tillstånd för den svenska miljön för en generation framåt, som miljömålsarbetet skall sikt emot. Delmålen anger inriktningen av det konkreta miljöarbetet under de närmaste åren. Miljökvalitetsmålen är en precisering av miljöbalkens mål om att främja en hållbar utveckling, som innebär att främja en hållbar utveckling så att vi och kommande generationer skall ha en hälsosam och god miljö. EG s ramdirektiv vatten antogs den 22 december 2000. Vattendirektivet skall säkra en god status grund- och ytvatten. Ramdirektivet för vatten kommer att ha stor betydelse för att bland annat nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Det är dock oklart i nuläget hur ramdirektivet fullt ut kommer att påverka den samordnade recipientkontrollen.
Recipientkontrollprogram 2009-2011 2008-10-15 Sida 2(10) Programmet omfattar följande moment: 1. Vattenkvalitetsundersökningar 2. Vattenföringar och beräkningar av metall- och växtnäringstransport 3. Bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten 4. Bottenfaunundersökningar i Dättern 5. Metaller i vattenmossa 6. Specialundersökningar (undantas från anbudsräkningen) 7. Redovisning 8. Övrigt 1. Vattenkvalitetsundersökningar Vattenkvalitetsparametrar rinnande vatten Tidigare provtagningar i rinnande vatten. Vattenprovtagning har skett på 33 punkter i vattensystemen enligt nedanstående schema. Analyserade parametrar har varit temperatur, färgtal, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, permanganattal COD Mn, totalt organiskt kol (TOC), ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, totalkväve, fosfat-fosfor, partikulärt-fosfor och total-fosfor. Provtagning har utförts 6 ggr per år eller månadsvis 12 ggr per år. Vid provtagning 6 ggr per år har prover uttagits februari, april, juni, augusti, oktober och december. Analysprogram rinnande vatten 2009-2011. Vattenprovtagning skall ske på 33 punkter i vattensystemen. Följande parametrar skall analyseras: Temperatur, absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, totalt organiskt kol (TOC), ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfat-fosfor, partikulärt-fosfor och total-fosfor. Jämfört med tidigare period har permanganattalet tagits bort och absorbans ersatt färgtalet. Provtagning skall utföras 6 ggr per år eller månadsvis 12 ggr per år. Vid provtagning 6 ggr per år skall prover uttas i februari, april, juni, augusti, oktober och december. a) Provtagningspunkter rinnande vatten Benämning Lägesbeskrivning antal Koordinater prover/ år 201 Öredalsån, cykelvägen strax intill 6 648832/13599 väg 44 3192 Göteneån, omedelbart nedströms 6 649105-136565 Byåns inflöde i Göteneån 325 Göteneån, vid Silboholm, ca. 6 649225-136285
3(10) 700m nedströms reningsverket 330 Sjöråsån, bron vid Stampen 6 650135-136415 460 Mariedalsån, nedströms dammen 6 649100-135360 vid Sjökvarn 500 Bron vid Fjölebro, Murum, väg 6 642545/134742 182 503 Bråtabäcken, nedströms 6 645355/136300 Vråhålan, Mösseberg 506 Lidan, bron vid Johannelund, 6 644268-135350 uppströms Bragnumsåns inflöde 513 Bragnumsån, bron vid Elin, väg 6 644640-136070 nr. 655 517 Bragnumsån, bron vid 6 644275-135415 Johannelund 528 Lidan, bron vid Kvarnö 6 645465-134835 5402 Lidan, vid Sundstorp, 12 646975-133810 Prästaströmmen 5637 Afsån, 25 m uppströms bron vid 6 646225-133165 Jutagården, dvs. uppströms utsläppet från Vara reningsverk 565 Afsån, Kåsentorps kvarn 12 646870-133270 577 Lannaån, bron vid Västhed, efter 12 647845-134020 sammanflödet med Jungån 580 Lidan, bron vid Lovene gård 12 648245-134000 590 Lidan, bron vid väg 44 12 648850-134490 603 Bäck mellan Ekeberget och 6 644869/137818 Gerumsberget 611 Pösan, bron ca. 300m uppströms 6 646214-137718 Stenstorps reningsverk, vid vattentornet 613 Pösan, bron vid Valsa ca 300 m 6 646160-137737 nedströms Stenstorps reningsverk 630 Hornborgaån, bron vid 6 646550-136990 Bossgården 634 Flian, bron vid Västtomten 6 646975-136550 (Trestena) 646 Flian, vid Staka kraftverk 6 647625-134660 651 Dofsan vid E20, Skara 6 647650/136290 659 Dofsan, bron vid Tveta 6 647751-134700 670 Flian, bron vid väg 594 vid 12 647985-134325 Kristinedal 701 Nossan, uppströms huset SV om 6 642126/133380 Anderssons Sågverks AB 704 Nossan, bron vid Hägdene 6 643055-133920 720 Nossan, bron uppströms 6 644310-137050 Herrljunga, vid hembygdsgården 730 Nossan, nedströms Herrljunga 12 644340-133255 vid Fölene 748 Nossan, bron vid Stora Djupsås 6 645320-132265 760 Nossan, bron vid Bäreberg, väg 12 645795-131810 542 790 Nossan, bron vid väg 560 12 647575-131470
4(10) Tidigare provtagningar i sjöar Provtagning har utförts i Sjötorpasjön och Dättern. I Sjötorpasjön har prov uttagits två gånger per år, i februari och augusti. För Sjötorpasjön har också gällt att mätning av sjöns siktdjup och vattendjup skall utföras. I augusti har dessutom klorofyll a mätts. Följande parametrar har analyserats i Sjötorpasjön; temperatur, färgtal, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, permanganattal COD Mn, totalt organiskt kol (TOC), ammoniumkväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfat-fosfor, partikulärt-fosfor och totalfosfor. I Dättern har enligt överenskommelse med länsstyrelsen endast ett prov uttagits de senaste åren. Detta prov tas mitt i viken. Tidigare togs prov på två olika nivåer i vattenmassan. Eftersom viken är mycket grund och omrörningen god så uttas idag endast ett prov. Som i Sjötorpasjön tas två prov per år, i februari-mars samt i augusti. Följande parametrar har analyserats; temperatur, ph, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, COD Mn, ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfat-fosfor och total-fosfor. För Dättern gäller att förutom ovanstående parametrar så har även sjöns siktdjup och vattendjup mätts. I augusti har dessutom klorofyll a mätts. Analysprogram sjöar 2009-2011 För Sjötorpasjön skall prov tas två gånger per år, i februari och augusti. Följande parametrar skall analyseras, temperatur, absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, totalt organiskt kol (TOC), ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfat-fosfor, partikulärt-fosfor och total-fosfor. Mätning av sjöns siktdjup och vattendjup skall också utföras. I augusti skall dessutom klorofyll a mätas. För Dättern gäller att ett prov tas mitt i viken två ggr per år, i februari-mars samt i augusti. Följande parametrar skall analyseras. Temperatur, ph, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, COD Mn, ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfat-fosfor och total-fosfor. För Dättern gäller att förutom ovanstående parametrar så skall även sjöns siktdjup och vattendjup mätas. I augusti skall dessutom klorofyll a mätas. Jämfört med tidigare period har permanganattalet tagits bort och absorbans ersatt färgtalet. OBS! Vattenproverna i Dättern har tidigare tagits av Vänersborgs kommun. Nu vill de dock avsäga sig detta påtagande varför vi Ni även måste beakta provtagningen i Ert anbud. b) Provtagningspunkter sjöar 505 Sjötorpasjön, 0,5 m u.y. 2 644900-136200 Dättern, mitt mellan botten och yta 2 (feb och aug) Mitten
5(10) Analysmetoder sjöar och rinnande vatten Analyserna av vatten skall utföras i enlighet med gällande svensk standard eller motsvarande godkänd metod. Parameter Enheter Absorbans 420nm Suspenderade ämnen mg/l Turbiditet FNU ph Alkalinitet mmol/l Konduktivitet ms/m Syrehalt mg/l Syremättnad % Totalt organiskt kol TOC mg/l Total-kväve Nitrat-nitrit-kväve Ammonium-kväve Total-fosfor Fosfat-fosfor Partikulärt fosfor Siktdjup m, dm Klorofyll a mg/m 3 Temperatur C 2. Vattenföringar och beräkningar av växtnäringstransporter Tidigare uppgifter om vattenföring och beräkning av transporter. Vattenföringen i åsystemen har de senaste åren mätts eller beräknats för 25 stationer. Växtnäringstransporter har beräknats för 20 punkter, 201, 330, 460, 506, 517, 528, 5637, 565, 577, 580, 590, 613, 630, 634, 646, 659, 670, 730, 760, och 790. Program för uppgifter om vattenföring och beräkning av transporter. Vattenföringen i åsystemen mäts eller beräknas för 25 stationer genom SMHI:s försorg. Vattenföringsuppgifterna levereras av SMHI, länsstyrelsen eller beställaren. Vid samtliga stationer förutom Eggvena, Slöta, Valtorp och Attorp skall beräkningar göras av transporten av växtnäringsämnen. Utöver de ovan nämnda 20 punkterna skall beräkningar göras för punkten 5402 = Sundstorp i vårt kontrollprogram. Metoderna för flödesbestämningar varierar. PULS-metoden bygger på modellberäkningar där bl.a. uppgifter om klimat, avrinningsområdets egenskaper ligger till grund. För PULS-stationerna kan veckomedelvärden erhållas. PULS-modellen är kalibrerad och klar för våra avrinningsområden. På Q stationer utgörs flödesuppgifterna av observerade data från vattenföringsstationer. För stationer som ligger nära SMHI-peglarna utförs beräkningar, multiplikation med pegelobservationerna som grund, framkörning av proportionaliseringspunkt.
6(10) Leverantören skall vara beredd att använda alla tre modellerna vid utvärdering och rapportering av kontrollprogramsverksamheten. Punkter som flödesbestäms årligen av SMHI. Benämning Lägesbeskrivning Antal vattenprover/ år 201 Öredalsån vid väg 44 6 puls 330 Sjöråsån, bron vid Stampen 6 puls 460 Mariedalsån, vid Sjökvarn 6 puls 506 Lidan, vid Johannelund 6 puls 517 Bragnumsån, vid 6 puls Johannelund 528 Lidan, bron vid Kvarnö 6 puls 5637 Afsån, 25 m uppströms bron vid Jutagården, dvs. uppströms utsläppet från Vara reningsverk 6 puls 565 Afsån, Kåsentorps kvarn 12 puls 577 Lannaån, vid Västhed 12 puls 580 Lidan, bron vid Lovene gård 12 puls 590 Lidan, bro vid väg 44 12 puls 613 Pösan, bron ca m nedströms reningsverket i Stenstorp 6 puls 630 Hornborgaån, bron vid 6 puls Bossgården 634 Flian, bron vid Västtomten 6 puls 646 Flian, vid Staka kraftverk 6 puls 659 Dofsan bron vid Tveta 6 puls Metod för flödesbestämn ing 670 Flian, bron vid väg 594 vid 12 puls Kristinedal 730 Nossan, bron vid Fölene 12 multiplikation 760 Nossan, bron vid Bäreberg, 12 puls väg 542 790 Nossan, bron vid väg 560 12 multiplikation 5402 Sundstorp 12 Q-station Eggvena Slöta Valtorp Attorp Q-station Q-station Q-station Q-station 3. Bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten Tidigare undersökningar av bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten Bottenfaunaundersökningar i större omfattning genomfördes av förbundet 1987, 1988, 1991, 1993, 1996, 1999, 2002 och 2005. Under perioden 1987-2007 har förbundet dessutom varje år utfört bottenfaunaundersökningar på fyra stationer, Göteneån 325, Mariedalsån 460, Hornborgaån 630 och Nossan 720.
7(10) Program för undersökningar av bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten I treårsplanen ingår bottenfaunaundersökningar på 18 st lokaler år 2009. Varje år undersöks som tidigare, 4 lokaler. Provtagningarna skall utföras enligt gällande godkänd metod. Vid varje station skall 10 st sparkprover uttas. Proverna uttas på de platser som tidigare undersökts. Undersökningarna skall utföras under perioden okt. - nov. Vid utvärderingen skall Naturvårdsverket Handbok 2007:4 användas. Den klassificering som görs skall baseras på provtagningar och analys enligt ovanstående handbok. Benämning Vattendrag Koordinater 2009 2010 2011 201 Öredalsån 648832-135199 X 325 Göteneån 649225-136275 X X X 330 Sjöråsån 650295-136345 X 460 Mariedalsån 649100-135355 X X X 513 Bragnumsån 644440-135635 X 528 Lidan, Kvarnö 645465-134825 X 5402 Lidan, 646870-133855 X Sundstorp 5637 Afsån 646220-133175 X 565 Afsån, 646625-133165 X Kåsentorps kvarn 577 Lannaån 647845-134020 X 580 Lidan, Lovene 648245-134000 X 590 Lidan, 648840-134465 X Lidköping 630 Hornborgaån 646525-137075 X X X 651 Dofsan, 650150-136515 X uppströms Skara 670 Flian 647830-134530 X 720 Nossan, 644005-133975 X X X uppströms Herrljunga 760 Nossan, vid 646035-131875 X Bäreberg 791 Nossan, vid väg 560 647575-131470 X X Program för undersökning av bottenfauna i Dättern En gång i oktober-november 2009 samt 2011 utförs bottenfaunaundersökningar på två provytor (200 x 200m) i Dättern. Vid utvärderingen skall Naturvårdsverket Handbok 2007:4 användas. Den klassificering som görs skall baseras på provtagningar och analys enligt ovanstående handbok för miljöövervakning och analyser enligt svensk standard eller motsvarande godkänd metod. Analyser, (art- eller släktbestämning) skall utföras av limnologisk expertis.
8(10) 5. Metaller i vattenmossa Tidigare undersökningar av metaller i vattenmossa Metallhalterna i vattenmossa har undersökts i augusti - september 1992, 1997, 2000, 2003 och 2006 på 18 st stationer, se nedan. Program för undersökning av metaller i vattenmossa Undersökningarna som tidigare genomförts skall upprepas i oktober år 2009, alternativt 2010 eller 2011. Val av år skall samrådas med Vattenvårdsförbundet Analyserna skall minst omfatta metallerna arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, zink, krom, kvicksilver, och nickel. Ev. övriga metaller som ingår skall anges i anbudet. Utöver metallerna skall torrsubstansen analyseras. För metallanalyserna skall leverantören i anbudet föreslå metoder och detektionsgränser. Vid utvärderingen skall Naturvårdsverket Handbok 2007:4 användas. Den klassificering som görs skall baseras på provtagningar och analys enligt ovanstående handbok för miljöövervakning och analyser enligt svensk standard eller motsvarande godkänd metod. Benämning Lägesbeskrivning Koordinater 330 Sjöråsån, bron vid Stampen se ovan 460 Mariedalsån, vid Sjökvarn se ovan 5017 Biflöde till Edumaån, nedströms 644670-136420 glasbruket i Fåglavik 513 Bragnumsån, bron vid Elin se ovan 5212 Salaholmsbäcken, bron uppströms 645220-135000 inflödet i Lidan 528 Lidan, bron vid Kvarnö se ovan 5402 Lidan, vid Sundstorp se ovan 565 Afsån, Kåsentorps kvarn se ovan 5757 Jungån, före sammanflödet med 647685-134020 Lannaån 590 Lidan, vid väg 44 se ovan 630 Hornborgaån, bron vid Bossgården se ovan 659 Dofsan, bron vid Tveta se ovan 708 Nossan, ca 800m nedströms se ovan Annelunds reningsverk 730 Nossan, vid Fölene se ovan 7452 Viskebäcken, bron vid Krogstorp före 645335-132275 bäckens inflöde i Nossan 748 Nossan, vid St. Djupsås se ovan 778 Nossan, bron vid Tengene se ovan 790 Nossan, bron vid väg 560 se ovan
9(10) 6. Specialundersökningar Det ordinarie recipientkontrollprogrammet kommer varje år att kompletteras med specialundersökningar. För dessa kommer detaljerade program att utarbetas. Tidigare har följande specialundersökningar genomförts: 1999 Undersökning av sedimentprover map PCB/DDT, samt passiv provtagning av metaller och PCB/DDT mha Ecoscope. 2000 Biologisk mångfald i Lidan och Nossan. En litteraturstudie. 2001 Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). 2002 Elfiskeundersökningar 2002 Flian, Nossan och Sjöråsån. 2006 Sammanställning av förbundets verksamhet 1957-2006 Specialprojekt som diskuterats inför kommande år är: upprepning av tidigare års påväxtundersökningar undersökning av vattenkvaliteten i källor vegetationsundersökningar bekämpningsmedelsundersökning 7. Redovisning Preliminära resultat skall delges beställaren och länsstyrelsen i Västra Götaland snarast möjligt. Leverantören skall vara beredd att skicka ut resultaten till samtliga medlemmar i pappersformat och digitalt såväl månadsvis som efter årets utgång senast den 1 mars Med utskicken skall en kortfattad kommentar till analysresultaten bifogas, ca ½ A4-sida. Av kommentarerna skall särskilt framgå om onormala avvikelser förekommer. Är värdena mycket onormala ska kommunens miljö- och hälsoskyddskontor ringas. Samtliga slutliga resultat skall före 1 mars varje år levereras digitalt till Länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddskontoren i Excel för PC. Det står leverantören fritt att presentera de möjligheter som finns att effektivisera rapportering av analysdata via mail och Internet samt att föreslå rutiner för hämtning av data, påminnelser till medlemmarna etc. Beställaren ser positivt på lösningar som medför färre transporter och utsläpp till vatten och luft förutsatt att kvaliteten på rapporteringen inte försämras. Resultaten av recipientkontrollen skall årligen redovisas i en skriftlig rapport i 70 ex. eller annat antal som överenskommes med beställaren. Innehållet och omfattningen av rapporteringen skall anpassas till de nya bedömningsgrunderna (Nv Handbok 2007:4).
10(10) Årsrapporten skall även levereras på CD/DVD till förbundets sekreterare i digitalt format, som PDF-fil och som redigerbara filer i Excel (för tabeller och liknande) samt i Word för textmassa. Anbudsgivaren skall redovisa rapporten på årsstämman. I årsrapporten skall resultaten från provtagningar inom olika specialprovtagningar utnyttjas och redovisas. Det är viktigt att analysresultaten återkopplas till såväl positiva som negativa förändringar i vattendragen och att dessa redovisas och beskrivs kortfattat. En sammanfattning ska finnas i början av rapporten. Årsrapporten skall kopieras dubbelsidigt. Årsrapporten skall färdigställas och utsändas till medlemmarna före förbundets årsstämma dock senast den 1 april. Länsstyrelsen skall tillsändas 5 ex. 8. Övrigt Verksamheten ska så långt möjligt samordnas med andra provtagningar t.ex. regional övervakning av referensvattendrag, länets Vänerprogram, SRK och JRKverksamheten.