Konsekvensutredning av ändringar i den geografiska beteckningen för Svensk Vodka/Swedish Vodka

1 (11) PM Enligt sändlista Konsekvensutredning av ändringar i den geografiska beteckningen för Svensk Vodka/Swedish Vodka 1. Beskrivning av problemet och vad Livsmedelsverket vill uppnå En geografisk beteckning för sprit visar att en produkt kommer från ett visst land, en viss region eller plats i ett land där spritdryckens kvalitet, rykte, anseende eller andra egenskaper väsentligen beror på det geografiska ursprunget. Skyddade geografiska beteckningar kan sägas vara kollektiva immaterialrätter. Svensk Vodka/Swedish Vodka (härefter Svensk Vodka), Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish Aquavit (härefter Svensk Akvavit) och Svensk Punsch/Swedish Punch är skyddade i EU genom Sveriges anslutningsakt från 1994. Enligt artikel 20.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 skulle medlemsstaterna skicka in en specifikation för varje skyddad beteckning senast den 20 februari 2015. Om medlemsstaten inte inkom med en specifikation skulle skyddet tas bort. Livsmedelsverket har bl.a. ansvar för att utföra medlemsstatens uppgifter när det gäller att lämna in kravspecifikationer för de redan registrerade geografiska beteckningarna. Tillsammans med Landsbygdsdepartementet hölls redan i början av 2011 ett möte med spritdryckesproducenter för att informera om inlämnande av tekniska specifikationer. Sprit & Vinleverantörsföreningen, SVL, som är en branschorganisationen där de flesta svenska spritdryckesproducenterna är medlemmar har även hållit i egna möten för att diskutera kravspecifikationerna, vilka har varit öppna även för icke-medlemmar i föreningen. Förslagen till kravspecifikationer har tidigare remitterats i flera omgångar och Livsmedelsverket beslutade slutligt om samtliga tre specifikationer den 19 december 2014, varefter de gavs in till kommissionen. Besluten om specifikationer för Svensk Vodka och Svensk Akvavit överklagades därefter till förvaltningsrätten som ännu inte har Postadress Box 622 751 26 Uppsala Besöksadress Hamnesplanaden 5 Leveransadress Strandbodgatan 4 753 23 Uppsala Telefon 018-17 55 00 Telefax 018-10 58 48 E-post livsmedelsverket@slv.se Internet www.livsmedelsverket.se Organisationsnummer 202100-1850 VAT-nummer SE202100185001 Innehar F-skattebevis

LIVSMEDELSVERKET PM 2 (11) avkunnat dom. Kommissionen har därefter begärt att specifikationerna för Svensk Vodka och Svensk Akvavit ska kompletteras inom en viss tidsfrist. Livsmedelsverket beslutade efter remiss till aktörer i branschen om en ändrad kravspecifikation för svensk vodka den 13 maj 2016 och skickade denna till kommissionen den 16 maj 2016, se bilaga 1. Kommissionen har därefter gjort en förnyad granskning och har återkommit med synpunkter rörande smaksatt vodka och kravet på svenskt vatten, se bilaga 2. Livsmedelsverket har begärt in kompletteringar från SVL, se bilaga 3, som har inkommit med ett förslag till ändrad kravspecifikation för Svensk Vodka. Livsmedelsverkets arbete med att komplettera specifikationerna i enlighet med kommissionens begäran syftar till att säkerställa att de spritdrycker som skyddades vid Sveriges inträde i EU förblir skyddade geografiska beteckningar. Livsmedelsverket strävar efter att de kompletterade specifikationerna ska vara förenliga med EU-rätten, vilket bl.a. inkluderar att den fas i framställningen av den färdiga produkten som ger spritdrycken dess karaktär och väsentliga slutliga egenskaper (tillverkningsort) ska vara belägen i Sverige (se punkt 13 i bilaga I till förordning (EG) nr 110/2008). De kompletterade specifikationerna ska ge tillförlitlig information om vilka krav som ställs för att de geografiska beteckningarna ska få användas. De krav som ställs ska inte gå längre än vad som är nödvändigt och de producenter som i dagsläget tillverkar dessa produkter ska i möjligaste mån kunna fortsätta att använda de geografiska beteckningarna. Livsmedelsverket anser vidare att ett viktigt mål med kompletteringarna är att konsumenter inte blir vilseledda av de geografiska beteckningarna och att beteckningarna lever upp till konsumenternas förväntningar. 2. Tidigare ändring av kravspecifikationen I samband med den ändring av kravspecifikationen som beslutades den 13 maj 2016 gjordes framförallt följande ändringar i den tidigare inlämnade kravspecifikationen: 2.1 Beskrivning av spritdrycken Den kompletterade specifikationen fylldes ut med fler uppgifter som beskriver drycken. Exempelvis att den har en torrsubstans på maximalt 1,0 gram per hektoliter och en metanolhalt om högst 5 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent). Vodka ska även vara klar, det vill säga ha total frånvaro av grumlighet. Av den kompletterade specifikationen framgår att vodkan normalt ska vara osötad, men att sackaros får tillsättas för att runda av smaken. Detta skiljer sig från den ursprungliga specifikationen, enligt vilken vodkan ska vara osötad. Till skillnad från den ursprungliga specifikationen anges hur klimatet i det geografiska området påverkar råvarornas karaktär. Betydelsen av vattnets kvalitet för slutprodukten utvecklas också. Vidare utvecklas beskrivningen av hur Svensk Vodka skiljer sig från övrig vodka, t.ex. genom att den ger en len och mjuk textur, det vill säga munkänsla.

LIVSMEDELSVERKET PM 3 (11) I den korrigerade specifikationen är smaksatt vodka tillagd i de kategorier som den geografiska beteckningen omfattar. Anledningen till detta är att smaksatt vodka har lagts till som en egen kategori (kategori 31) jämfört med vodka (kategori 15) i förordning (EG) nr 110/2008. Den ursprungliga geografiska beteckningen var avsedd att omfatta så väl vodka som smaksatt vodka. När smaksatt vodka gjordes till en egen spritkategori i förordningen bortsågs dock från detta och den geografiska beteckningen för smaksatt Svensk Vodka har därför inte tagits med i förordningen. 2.2 Framställningsmetod för spritdrycken Liksom i den ursprungliga specifikationen ställs krav på att råvaran till etylalkohol ska ha svenskt ursprung. I den kompletterade specifikationen utvecklas uppgifter om ursprungliga och hävdvunna metoder för tillverkning av Svensk Vodka samt hur metoderna har utvecklats genom införandet av kontinuerlig destillation. Vidare beskrivs hur den Svenska Vodkan framställs, vilket är uppgifter som inte finns med i den ursprungliga specifikationen. Det framgår bl.a. att det första steget vid destillationen är att avskilja den under fermenteringen bildade etanolen från mäsken i en avdrivarkolonn. Därefter koncentreras etanolen i ett andra steg i en råspritkolonn. Den nya specifikationen lyfter alltså tydligare fram de särskilda steg som påverkar produktens särdrag. Det tidigare kravet på att smak från råvaran ska återföras efter destillering för att ge vodkan karaktär av råvaran har i den kompletterade specifikationen ändrats till att smak av råvaran kan återföras efter destillering. Detta uppställs alltså inte längre som ett krav. Liksom i den ursprungliga specifikationen framgår att rektifiering och blandning med vatten ska ske i Sverige. I den nya specifikationen utvecklas betydelsen av att dessa moment utförs i Sverige, vilket bl.a. är för att den kvalitet och renommé som förknippas med Svensk Vodka ska kunna bibehållas. 2.3 Samband med den geografiska miljön eller ursprung I den kompletterade specifikationen redogörs för hur den Svenska Vodkan lanserats internationellt och har en status som en kvalitetsprodukt. Utöver den historik som fanns med i den ursprungliga specifikationen utvecklas betydelsen av det statliga monopolet som gällt för spritdrycker. Det redogörs även för introduktionen av smaksatt vodka i Sverige. I specifikationen samt i bilagor till specifikationen redogörs för priser som svenska vodkaprodukter erhållit. Under denna rubrik redogörs även för hur råvarorna i Svensk Vodka skiljer sig från råvarorna i vodka från andra länder.

LIVSMEDELSVERKET PM 4 (11) 2.4 Restriktioner beträffande förpackningar I det ursprungliga tekniska underlaget för Svensk Vodka ställdes krav på att produkten måste tappas inom svenskt territorium. Livsmedelsverket bedömer att detta krav är för långtgående och har därför utelämnat det i den nya specifikationen. 2.5 Märkning I det ursprungliga tekniska underlaget angavs att den skyddade beteckningen får översättas till andra språk. Detta är inte tillåtet enligt förordning (EG) nr 110/2008, och underlaget har därmed korrigerats på denna punkt. 3. De aktuella förslagen i huvudsak De kompletteringar som nu görs i specifikationen för Svensk Vodka gäller i huvudsak följande. Smaksatt vodka tas återigen bort ur specifikationen Några mindre ändringar görs i beskrivningen av det svenska vattnet 3.1 Smaksatt Vodka I tidigare korrespondens med kommissionen har kommissionen påpekat att enligt reglerna för vodka kategori 15 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker m.m. så får endast sådana naturliga smakämnen som finns i destillat som erhållits från de jästa råvarorna tillsättas. Dessutom får drycken ges särskilda organoleptiska egenskaper, dock inte en dominerande arom. Tillsats av aromämnen från frukt, grönsaker eller kryddor innebär inte endast att slutprodukten får särskilda organoleptiska egenskaper utan att den får en distinkt annan smak än den smak som den destillerade råvaran ger. Kommissionen har nu angett att eftersom att smaksatt Svensk Vodka inte finns med i bilaga III kan den inte granskas i detta sammanhang. En ny ansökan om registrering av Svensk Vodka under kategorin smaksatt vodka måste alltså lämnas in i enlighet med artikel 17 i förordningen. Livsmedelsverket har därför tagit bort texten om smaksatt vodka i kravspecifikationen. Detta innebär att det inte kommer att vara möjligt att producera en smaksatt vodka inom ramen för den skyddade beteckningen för Svensk Vodka. Det kommer alltså inte vara möjligit att smaksätta vodkan med frukt, bär grönsaker eller kryddor genom tillsats av naturliga aromämnen såsom tidigare angavs i kravspecifikationen.

LIVSMEDELSVERKET PM 5 (11) Det är dock möjligt att senare ansöka om skydd för smaksatt Svensk Vodka. 3.2 Kravet på svenskt vatten Kommissionen har även begärt att, om det görs gällande att svenskt vatten har vissa kvaliteter eller särskilda egenskaper som skiljer det från annat vatten, så bör kravspecifikationen kompletteras med mer information om vad som utmärker vattnet och hur det inverkar på produktens egenskaper för att motivera en sådan begränsning. Vissa mindre ändringar i texten om vattnets betydelse för slutprodukten Svensk Vodka har därför gjorts i kravspecifikationen. SVL har i kompletteringar från den 17 augusti 2017 samt den 20 september 2017 bl.a. föreslagit att man skulle ta med en hänvisning till Svenskt vattens branschriktlinjer i kravspecifikationen. Eftersom att det inte nödvändigtvis är alla som följer dessa riktlinjer och då riktlinjerna bl.a. därför inte kan anses ha en direkt koppling till kvaliteten på vattnet har Livsmedelsverket gjort bedömningen att denna hänvisning inte bör tas med i kravspecifikationen. 4. Alternativa lösningar för det Livsmedelsverket vill uppnå Om den geografiska beteckningen för Svensk Vodka ska behållas måste Livsmedelsverket skicka in den kompletterade specifikationen som kommissionen har begärt. En alternativ lösning är att kompletteringen ställer lägre krav på koppling till det geografiska området. Kritik som tidigare har framförts mot den remitterade kravspecifikationen för Svensk Vodka har i huvudsak bestått i följande. Ändringar har gjorts i den kompletterade kravspecifikationen som kommissionen inte har efterfrågat. Det vatten som används är renat och det är därför inte motiverat att ställa krav på att vattnet är svenskt. Det går inte att på ett trovärdigt sätt motivera varför blandning och tappning ska ske i Sverige. Det är inte heller motiverat att alkoholhalten ska vara minst 40 procent. För skyddade geografiska beteckningar finns ett krav på samband mellan den skyddade produktens kvalitet, rykte eller andra egenskaper och dess geografiska ursprung (jfr artikel 6 i förordning (EG) nr 110/2008). Lägre ställda krav på geografiskt samband, där det tillåts att blandning med vatten görs utomlands kan leda till att konsumenter blir vilseledda i frågan om produktens geografiska ursprung. Beteckningarna kan dessutom urvattnas om en del av produktionen tillåts ske i andra länder. Beträffande kravet på svenskt vatten i produkten så reglerar dock förordning (EG) nr 110/2008 (bilaga I punkt 6) vilket vatten som får tillsättas till spritdrycker. Det kan därför finnas skäl för att när krav ställs på att vattnet ska komma från ett visst geografiskt område så ska det vattnet uppfylla striktare krav, än de krav som ställs upp i

LIVSMEDELSVERKET PM 6 (11) förordningen. Med hänsyn till att vi i Sverige har striktare regler för aktinomyceter och en begränsad användning av klorrening kan det finnas skäl att ställa krav på att vattnet kommer från Sverige. Mot denna bakgrund samt med hänsyn till att merparten av företagen i branschen önskar att det uppställs krav på svenskt vatten, särskilt med beaktande av konsumenternas förväntan, gör Livsmedelsverket bedömningen att kravet på svenskt vatten bör behållas (se vidare avsnitt 9). I samband med att kravspecifikationen lämnas in till kommissionen bör detta motiveras särskilt. Om kommissionen ändå ifrågasätter kravet bör man göra en ny bedömning av kravet på svenskt vatten, tillsammans med branschen. Ett alternativ skulle kunna vara att inte ställa upp ett krav på svenskt vatten eller att endast ställa krav på att vattnet tillsätts i Sverige. Att ställa krav på att tappning görs i Sverige utgör en kvantitativ exportrestriktion som enbart är tillåten om den är nödvändig, proportionell och lämplig för att skydda beteckningens anseende. Syftet med att begränsa tappningen till svenskt territorium var för att kontrollen skulle kunna utföras på ett effektivt och säkert sätt. Sammantaget bedömer dock Livsmedelsverket numera att kravet på tappning inom Sverige är ett för långtgående krav med hänsyn till den handelshindrande effekt kravet har. Livsmedelsverket har därför tagit bort detta krav ur den kompletterade specifikationen. Vad gäller smaksatt Svensk Vodka har Livsmedelsverket tidigare varit i kontakt med kommissionen och förklarat varför beteckningen numera tas med i specifikationen samt att syftet hela tiden varit att skydda denna beteckning. Kommissionen har tidigare uppgett att beteckningen bör tas med i samma specifikation som specifikationen för Svensk Vodka, och att en bedömning av beteckningen får göras när specifikationen lämnas in. En del företag i branschen har därefter kritiserat att smaksatt vodka har tagits med i beteckningen. Kommissionen har nu granskat kravspecifikationen och kommit fram till slutsatsen att det kräver en ny ansökan om skydd om smaksatt Svensk Vodka ska kunna skyddas som en geografisk beteckning enligt förordning (EG) nr 110/2008. Något alternativ till att ta bort smaksatt svensk vodka ur specifikationen finns därför inte i nuläget. Däremot är det möjligt att längre fram ansöka om skydd för smaksatt Svensk Vodka. 5. Effekterna av att någon reglering inte kommer till stånd Om kompletteringarna inte skickas in kan den geografiska beteckningen för Svensk Vodka komma att tas bort. Det skulle innebära att allmänna märkningsregler samt de generella reglerna för vodka tillämpas. Beteckningen svensk kan därmed fortfarande användas, men kopplingen till det geografiska området kommer i sådant fall att vara betydligt svagare än enligt de geografiska beteckningarna. Detta leder till att användandet av beteckningen svensk gällande vodka kan komma att urvattnas. Det riskerar även att

LIVSMEDELSVERKET PM 7 (11) leda till att produkternas anseende försämras. Om beteckningen stryks kommer produkterna inte att ingå i handelsavtal mellan EU och tredjeland, vilket kan påverka exportmarknaden. 6. Vilka berörs av regleringen Det är huvudsakligen producenter av vodka som berörs, liksom branchorganisationen. Även konsumenter berörs av regleringen. 7. De bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Av 2 a förordningen (2009:1425) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel framgår att Livsmedelsverket ska utföra de uppgifter som en medlemsstat har när det gäller kravspecifikationer för spritdrycker enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 110/2008. 8. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Svensk Vodka är en stor exportprodukt för Sverige. För vissa producenter innebär de föreslagna kravspecifikationerna att den vodka de producerar inte skulle omfattas av kravspecifikationerna. Detta kan få negativa ekonomiska konsekvenser för de berörda företagen. Att en produkt inte längre inkluderas i den geografiska beteckningen för Svensk Vodka kan leda till att producenten flyttar den del av produktionen som nu sker i Sverige till ett annat land, då den geografiska beteckningen inte längre kan användas. Det kan även leda till att produktionssteg flyttas till Sverige för att produkterna ska omfattas av de geografiska beteckningarna. Arbetstillfällen kan därmed så väl försvinna som tillkomma. Den föreslagna specifikationen kommer att innebära att konsumenter inte blir vilseledda över produkternas innehåll och att det finns en tydlig koppling mellan det geografiska området och produkterna. Anseendet för produkterna kommer att behållas och eventuellt förstärkas, då produkterna måste hålla hög kvalitet för att kunna leva upp till den geografiska beteckningen. Om de kompletterade specifikationerna ändras på så sätt att det ställs lägre krav på de geografiska beteckningarna kommer fler tillverkare kunna använda de geografiska beteckningarna. Det leder till ett bredare utbud av produkterna. De lägre kraven kan leda till att den produktion som idag utförs i Sverige fortsätter att utföras i Sverige. Det kan även leda till att produktion som i dagsläget utförs i Sverige flyttas utomlands då lägre produktionskostnader kan uppnås i andra länder, medan de geografiska beteckningarna fortfarande kan användas. Anseendet för produkterna kan eventuellt minska om den

LIVSMEDELSVERKET PM 8 (11) geografiska kopplingen försvagas och konsumenter kan vilseledas i fråga om det geografiska ursprunget. Ett antal producenter i Sverige tillverkar enligt den föreslagna specifikationen. 9. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Förslagen bedöms överensstämma med EU-rätten. Kravet på att tappning görs i Sverige har tagits bort. Krav på tappning utgör en åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ exportrestriktion som enbart är tillåten om den är nödvändig, proportionell och lämplig för att skydda beteckningens anseende. Av artikel 10 i kommissionens förordning (EU) nr 716/2013 av den 25 juli 2013 om tillämpningsbestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker (tillämpningsförordningen) framgår också att krav på förpackning inom det geografiska området ska motiveras särskilt. EU-domstolen har i flera mål berört frågan om krav på förpackning/tappning inom det geografiska området kan anses förenligt med EU-rätten (mål C-388/95, Rioja, mål C-108/01, Parmaskinka och mål C-469-00, Grana Padano). Generellt kan sägas att det för att ett krav på förpackning eller tappning inom det geografiska området ska vara tillåtet krävs att förpackningen/tappningen är ett moment som kräver att man iakttar särskilda krav. I de fall kravet ansågs berättigat framkom bl.a. att produkten kunde skadas om inte förpackningen eller tappningen utfördes på korrekt sätt i enlighet med specifika regler om hur förpackningen/tappningen skulle gå till. I vissa fall kunde även transporten av produkten i oförpackat skick skada produktens kvalitet. Sammantaget har Livsmedelsverket bedömt att det inte har framkommit tillräckliga skäl för att ett krav på tappning ska anses vara berättigat. Kravet på tappning bedöms vara ett för långtgående krav med hänsyn till den handelshindrande effekt kravet har. Övriga krav på anknytning till det geografiska området bedöms vara nödvändiga för att produkten ska anses ha en tydlig koppling till området. Beträffande kravet på svenskt vatten regleras vilka krav som uppställs på vattnet som tillsätts i spritdrycker i bilaga I punkt 6 till förordning (EG) nr 110/2008. Det kan ifrågasättas om de striktare kraven på svenskt vatten när det gäller aktinomyceter och klorrening är tillräckligt för att uppställa krav på svenskt vatten. Övriga skäl som har framförts för ett krav på svenskt vatten, såsom Svenskt vattens branschriktlinjer, har bedömts inte vara tillräckligt konkreta för att kunna motivera kravet på svenskt vatten. Det vatten som används kan komma från olika delar i Sverige och det kan vara både dricksvatten som kommer från ytvatten och grundvatten. Att det inte är mer preciserat vilket vatten som ska användas kan tala emot att det finns skäl att uppställa ett krav på svenskt vatten. Mot bakgrund av att merparten av företagen i branschen har bedömt att

LIVSMEDELSVERKET PM 9 (11) kravet på svenskt vatten är viktigt bl.a. för att tillgodose konsumenternas förväntningar på en svensk produkt görs bedömningen att kravet ändå bör behållas. Kravet på svenskt vatten bör motiveras särskilt när kravspecifikationen ges in till kommissionen. 10. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Livsmedelsverket förfogar inte över tidpunkten för när specifikationen av den geografiska beteckningen ska antas. Livsmedelsverket informerar berörda aktörer om processen bl.a. via webben. 11. Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Det är spritbranschen och företag som tillverkar vodka som berörs av ändringarna. Företagen som tillverkar de aktuella produkterna skiljer sig mycket i storlek. Det finns så väl aktörer som omsätter 100-tals miljoner svenska kronor årligen som aktörer som bedriver småskalig verksamhet. Det finns ca 70 registrerade spritanläggningar i Sverige. Av uppgifter från branschen från 2016 har bl.a. följande framkommit. Av de 70 registrerade anläggningarna är ca ett 40-tal spritproducenter. Av dessa är närmare 90% av småskalig karaktär med lokala råvaror och lokal prägel. Det finns tiotalet producenter av akvavit i Sverige och av dessa är 7 medlemmar i SVL. Det finns ca 6 tillverkare av punsch, varav 3 är medlemmar och en är representerad i föreningen via sin varumärkesägare/leverantör. Det dominerade punschvarumärket finns också representerat i föreningen, men produktionen görs i Finland. Det finns ca 17 vodkaproducenter, varav 11 är medlemmar i SVL. De som inte är medlemmar i föreningen är främst destillerier med mycket lokal anknytning och koppling till upplevelsenäringen. Enligt uppgifter från branschen så finns det totalt ett tiotal tillverkare som redan idag använder sig av de skyddade beteckningarna för Svensk Akvavit, Svensk Punsch och Svensk Vodka. 12. Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader De producenter vars produkter kommer att fortsätta att omfattas av den redan befintliga geografiska beteckningen behöver inte vidta några ytterligare åtgärder. För dem uppstår inga kostnader. I den mån en producent inte längre kommer att kunna använda sig av beteckningen kommer denna endera behöva göra förändringar i sina produktionsled, för att inkluderas, eller göra förändringar i märkningen på sina produkter. Livsmedelsverket

LIVSMEDELSVERKET PM 10 (11) saknar uppgifter om vilken tidsåtgång och vilka kostnader som är förknippade med att ändra produkternas märkning. 13. Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Då den geografiska beteckningen medför ett gott anseende för produkten kan detta anseende sjunka för de produkter som inte längre kan använda beteckningen, vilket i sin tur kan leda till minskad försäljning. Detta kan komma att påverka exportmarknaden. 14. Vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Konkurrensförhållandena kommer att påverkas av att vissa producenter som vill använda den geografiska beteckningen inte kommer att kunna göra det, medan andra producenter kan kalla sina produkter för Svensk Vodka. Den geografiska beteckningen bedöms ge produkten ett bättre anseende. Den geografiska beteckningen ställer dock även större krav på de produkter som omfattas, vilket kan leda till en dyrare tillverkning. 15. Hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen, och om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Det bör inte finnas behov av särskilda hänsyn för mindre företag. Skyddet av geografiska beteckningar brukar dock i sig främst gagna små och medelstora företag. 16. Effekter för stat, kommuner och landsting Det är Livsmedelsverket som utövar kontrollansvaret för spritdrycker och när kravspecifikationerna är fastställda är verket skyldigt att kontrollera om kraven uppfylls innan produkterna släpps ut på marknaden. När kravspecifikationerna är fastställda kan det därför medföra ett visst utökat arbete för Livsmedelsverket. Kostnaderna för kontrollerna ska bäras av producenterna enligt förordning (EG) nr 110/2008. Kommuner och landsting kan eventuellt påverkas om någon producent väljer att göra förändringar i sin produktion och på så sätt påverkar antalet arbetstillfällen i kommunen. I övrigt berörs inte kommuner och landsting direkt av regleringen.

LIVSMEDELSVERKET PM 11 (11) 17. Jämställdhet och miljö Livsmedelsverket kan inte se att förslaget har några effekter ur jämställdhetssynpunkt. Gällande miljön skapas ett incitament för att en större del av tillverkningen av Svensk Vodka ska utföras i Sverige. Det är därför möjligt att användandet av svenska råvaror samt utsläppen som följer av produktionen ökar. Om de tillverkare som inte kommer kunna använda sig av de geografiska beteckningarna i stället väljer att flytta hela sin verksamhet till ett annat land blir dock effekten den motsatta. De olika kraven i kravspecifikationen skulle även kunna påverka hur stora utsläpp som görs vid transport av produkterna både i negativ och i positiv riktning. Kontaktperson vid Livsmedelsverket Ann Mohlén Årling, 018-17 55 93