1. Uppgifter om projektet

Typ Sparad 2017-10-05 Mottagare EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/skåne-blekinge/3 Hållbar tillväxt - koldioxidsnål ekonomi Tillväxtverket 1. Uppgifter om projektet 1.1 Projektets namn Förstudie om klustersamverkan vid kommunal samordnad varudistribution i Skåne 1.2 Datum för projektstart 2017-11-15 1.3 Datum för projektavslut 2018-04-30 1.4 Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet Skåne Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Ängelholm Åstorp Örkelljunga ÖstraGöinge 1.5 Typ av projekt Förstudie 1.6 Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden? 1.7 Sammanfattande projektbeskrivning Med utgångspunkt från Länsstyrelsen Skånes nulägesanalys av kommunal samordnad varudistribution (SV) i 33 kommuner (2016) och efterföljande kompetensutvecklingsprojekt med 9 deltagande kommuner (2017), finns ett uttalat behov från kommunerna själva att förankra införandet av SV i 3 skånska kommunkluster. Förstudien har fokus på klustersamverkan då gränsen för lönsamhet i transportvolymerna vid en SV går vid cirka 30 000 invånare, vilket är mer än de flesta enskilda kommunernas invånarantal. Förankringen sker bäst genom kompetensutveckling och att utreda de praktiska förutsättningarna att implementera SV. I första fas genomförs 2 heldagars workshops om samordnad varudistribution (kompetensutveckling) inklusive för- och efterarbeten med stöd av en specialist. Vid slutet av fas 1 ska varje kommun har tagit fram underlag som sammanställer kommunens unika förutsättningar att införa samordnad varudistribution i klustersamverkan. I andra fasen genomförs två workshops som tar upp resursbehov och kostnads-nyttaanalys respektive former för klustersamverkan och ansvarsfördelning. Kommunerna kommer att få stöd av en specialist för att, under fas 2, utreda och ta fram en handlingsplan för införandet av samordnad varudistribution i klustersamverkan. Handlingsplanen kommer att ta upp ansvarsfördelning för upphandlingsfrågor, inköpsprocessen, logistik och transportfrågor. Förstudien förväntas leda till ett införandeprojekt med målsättningen om att implementera samdistribution i tre kommunkluster (ca. 60 000 invånare per kluster). Detta förväntas ge en årlig energieffektivisering på minst 3600 MWh eller 780 ton CO2 ekv. En ytterligare koldioxidminskning på mellan 15-55 ton CO2 ekv. kan uppnås genom att ställa krav på förnybara bränslen i transporterna. Affärsmodellen kommer att utmana transportbranschen och ge små lokala leverantörer större möjligheter att delta i upphandlingar då de ska leverera till en distributionscentral och inte till kommunens samtliga kök som vid fri leverans. Nej

2. Uppgifter om sökande 2.1 Organisationsnummer 202100-2346 2.2 Organisationsnamn Länsstyrelsen Skåne 2.3 Juridisk form Regionala statliga myndigheter 2.4 Organisationens postadress (ingen postadress för gata) 2.5 Organisationens postnummer 205 15 2.6 Organisationens postort Malmö 2.7 Arbetsställenummer 1907-9540 2.8 Arbetsställenamn Länsstyrelsen Skåne, Malmö 2.9 Besöksadress Kungsgatan 13 2.10 Postnummer 205 15 2.11 Postort Malmö 2.12 Är organisationen momsredovisningsskyldig Ja för projektets verksamhet? 2.13 Omfattas er organisation av Lagen om Ja offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert Bankgiro Ange nummer för valt betalningssätt 102-2847 2.15 Kontaktperson 5 Namn Hanna Savola Telefon 010-2241624 E-post 2.16 Projektledare 2 Namn hanna.savola@lansstyrelsen.se Hanna Savola Telefon 010-2241624 E-post 2.17 Ekonomi 3 Namn hanna.savola@lansstyrelsen.se Nermina Hrelja Telefon 010-2241377 E-post nermina.hrelja@lansstyrelsen.se 3. Samverkansparter 4. Bakgrund och omvärld 4.1 Bakgrund

Svenska kommuner upphandlar årligen varor till ett värde av 800 miljarder kronor. Den gängse upphandlingsformen för kommuner vid varuinköp är affärsmodellen fri leverans, där varje leverantör enskilt ombesörjer transporten till varje beställande enhet inom kommunen. Detta innebär lika många transportfordon som leverantörer. Vid samordnad varudistribution (SV) transporterar varje leverantör varorna till en distributionscentral, där varorna samlastas med gemensam distribution till varje enhet. I de kommuner som infört samordnad varudistribution har trafikarbetet (antal fordonskilometer) inom kommunen för godstransporterna till de egna verksamheterna minskat med 60-80 %. För att en innovationsdiffusion på marknaden ska äga rum ska cirka 25% av Sveriges 290 kommuner (70 kommuner) anamma innovationen. Hittills har ett trettiotal svenska kommuner infört SV i någon form och affärsmodellen är ännu under utveckling. Detta trots att genomförda projekt i Borlänge, Halmstad, Växjö och klustersamverkan i Ystad, Tomelilla och Simrishamns kommuner visat sig vara hållbara i längden. En anledning att SV inte spridits till fler kommuner, är att affärsmodellen utgör ett nollsummespel i en företagsekonomisk kostnads- och intäktskalkyl. Om politikernas beslut istället utgår från en kostnads-nytta analys baserad på i första hand de samhällsekonomiska nyttovinsterna såsom minskade CO2-utsläpp, ökad service med leveransprecision och resurstillskott (tidsvinster) i köken samt ökad konkurrens med ökad andel närproducerade livsmedel - så skulle fördelarna med en SV kunna få ett större och välförtjänt genomslag. SV ställer emellertid krav på en genomgripande förändring i kommunens varuförsörjningskedja. Främst genom att kommunerna tar kontroll över logistiken, genom två separata upphandlingar, en för varorna, en för distributionscentral och fordon. En ändring av de befintliga rutinerna kräver att alla kommunanställda och leverantören förändrar ett invant beteende. För detta krävs beslut och ett mandat för genomförande. Många ambitiösa projekt som utarbetats på tjänstemannanivå har stupat på att det i slutändan inte funnits en samstämmig politisk enhet för genomförande. Därför är det av största vikt att tydliggöra för beslutsfattare vad en förändring till SV innebär såsom behovet av information, kommunikation & kompetensutveckling, klargöra vinsterna av e-handelssystem, vad innebär nya inköpsrutiner för beställare av varor, hur genomförs en transportupphandling och hur följs logistiken upp, kort hela inköpsprocessen ändras. Med utgångspunkt från Länsstyrelsen Skånes nulägesanalys av kommunal SV i 33 kommuner (2016) och efterföljande kompetensutvecklingsprojekt med 9 deltagande kommuner (2017), finns ett uttalat behov från kommunerna själva att förankra införandet av SV i 3 skånska kommunkluster genom kompetensutveckling och utreda de praktiska förutsättningarna att implementera SV. I förstudien deltar både kommuner som enbart medverkat i nulägesanalysen (2016) och kommuner som medverkat i både nulägesanalysen och kompetensutvecklingsprojektet (2017). Anledningen till att utredningen fokuserar på klustersamverkan är att gränsen för lönsamhet i transportvolymerna vid en SV går vid cirka 30 000 invånare, vilket är lika med att cirka ett fordon handlas upp för distributionen (nyckeltal ett fordon per 30 000 invånare). Det är endast 84 kommuner av Sveriges 290 kommuner (29 %) som har en folkmängd på över 30 000 invånare, där mediankommunen har knappt 16 000 invånare, vilket tydligt visar behovet av klustersamarbete. Horisontella kriterier: Deltagare i förstudien förväntas vara till hälften män och till hälften kvinnor baserat på en analys av deltagare i tidigare projektfaser. En jämlikhetssakkunnig från Länsstyrelsen Skåne kommer att konsulteras under förstudien för att identifiera jämställdhetsfrågor med krav som adresserar lika möjligheter och icke-diskriminering i implementeringsprocessen. 4.2 Omvärld och samverkan Förutom nämnda projekt redan i skarp drift, driver Energikontoret Sydost idag ett projekt för att implementera kommunal samordnad varudistribution i Sölvesborg, Karlshamn, Olofström och Bromölla (ett projekt som finansieras genom ERUF Skåne-Blekinge). Energikontoret Sydost erbjuder också stöd till kommuner som redan infört samordnad varudistribution i form av ett kommunnätverk där även Länsstyrelsen Skåne medverkar. Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitut driver ett projekt för att följa upp miljönyttan av SV i 8 Södertornskommuner. Länsstyrelsen Skåne har erfarenhet av att driva projekt med koppling till samordnad varudistribution och har redan etablerade kanaler till de andra ovan nämnda projekten inklusive ystad-österlenkommunernas samverkansprojekt. Kunskapsutbyte med Energikontoret Sydost och Länsstyrelsen Stockholm har och kommer att äga rum även under denna förstudie. Länsstyrelsen Skåne kommer under förstudien att ta kontakt med genomförda och pågående citylogistikprojekt (Trivector studie sammanställer dessa) och reda ut vilken relevans de kan ha för kommunal samordnad varudistribution. 4.3 Koppling till det regionala näringslivet

Framförallt två branscher påverkas vid en omställning från affärsmodellen fri leverans till samordnad varudistribution. Dels är det transportbranschen som är trögrörlig och ineffektiv, exempelvis är fyllnadsgraden i lastbilar generellt låg (i genomsnitt 20-30 procent visar de få studier som genomförts, men frågan är dåligt kartlagt). Samordnad varudistribution innebär att kommunen som transportköpare tar makten över transportplanering och kvalitetssäkrar de egna miljömålen, till skillnad från affärsmodellen fri leverans där distribution och planering sker på leverantörers och transportörers villkor. För att förtydliga ytterligare, i SV får kommunen ansvar för logistiken och kan antingen lägga ut det ansvaret på upphandlad transportör, eller som i Ystad-Österlenkommunernas fall att kommunen själv tar över logistiken. Samtidigt ökar trafiksäkerheten genom färre tunga fordon och minskad trängsel på kommunens vägar och gator. Dels påverkas kommunens livsmedelsleverantörer där transporten vid fri leverans utgör ett dolt påslag på varans pris, samtidigt som krav på en egen transportapparat utgör det största handelshindret för små och medelstora företag där det är de två stora livsmedelsgrossisterna som dominerar vid kommunala upphandlingar. Samordnad varudistribution ökar konkurrensen genom att lokala livsmedelsproducenter kan delta i kommunala upphandlingar när leveransen sker till en distributionscentral, vilket utgör en näringspolitisk målsättning vilket utgör en stark drivkraft inte minst i Skåne med en stor livsmedelsproduktion. 4.4 EU's strategi för Östersjöregionen Denna förstudie syftar på att enbart utreda möjligheten till att arbeta med införandet av kommunal samordnad varudistribution i 3 skånska kommunkluster. Förstudien kommer dock utreda möjligheten till kunskapsutbyte med liknande projekt i andra Östersjöländer. 5. Mål och resultat 5.1 Mål Frågeställningarna som ska besvaras genom denna förstudie är följande: 1.Varför ska vår kommun engagera sig i samordnad varudistribution? 2.Vad kostar det jämfört med idag? 3.Vad vinner kommunen? 4.Hur genomför kommunen samordnad varudistribution? 5.Tillsammans med vilka kommuner genomför vi samordnad varudistribution? (kostnadseffektivitet ska beaktas) 6.Vilken modell för samarbete ska appliceras med hänsyn till: a.upphandling av transporter resp. varor i två separata upphandlingar. b.inköpsprocessen och koppling till e-handel c.finansieringen av ett genomförandeprojekt och behov av personella resurser för projektledning och förankring ute i verksamheten 7.Hur ska samverkansavtalet mellan kommunerna se ut? Ett genomförandeprojekt syftar till att implementera samordnad varudistribution i tre skånska kommunkluster. Implementeringen av samdistribution i tre kommunkluster (ca. 60 000 invånare per kluster) förväntas ge en årlig energieffektivisering på minst 3600 MWh eller 780 ton CO2 ekv. En ytterligare koldioxidminskning på mellan 15-55 ton CO2 ekv. kan uppnås genom att ställa krav på förnybara bränslen i transporterna. Minskningen beror på dagens bränsleval (räknat med diesel i detta fall) och vilket bränsle man ställer krav på (räknat med evolution diesel 15 ton eller biogas 55 ton i detta fall). 5.2 Målgrupp(er) Kommuner är målgruppen för projektet med motivering att uppnå de egna luftkvalitets- och klimatmål. Målgruppen inom kommuner är: upphandlare, kostchefen, serviceförvaltningen, inköpssamordnare, skolförvaltningen, vård- och omsorg och miljöstrateger såväl som kommunledningen och politiker. 5.3 Förväntat resultat vid projektavslut Ett eller flera kommunkluster fortsätter med ett implementeringsprojekt. Alla deltagande kommuner har kompetensutvecklats i samordnad varudistribution, utrett frågan och kommit fram till ett beslut inom den egna kommunen eller/och som del av ett kommunkluster. Beslutet innebär att antingen går man vidare, bordlägger frågan för tillfället eller anser att frågan inte är aktuell för den egna kommunen. Implementeringsplanen för samordnad varudistribution är unik för varje kommun och kommunkluster. Den definierar modellen och ansvarsfördelning för arbetet utifrån följande aspekter: - Upphandling av transporter resp. varor i två separata upphandlingar. - Inköpsprocessen och koppling till E-handel - Finansieringen av ett genomförandeprojekt och behov av personella resurser för projektledning och förankring ute i verksamheten. - Hur ska samverkansavtalet mellan kommunerna se ut?

5.4 Förväntade effekter på lång sikt Implementering av samordnad varudistribution förväntas ha följande långsiktiga effekter: 1) 60-80 procent bestående minskning i deltagande kommuners varudistributionsrelaterade koldioxidutsläpp. 2) Spin-off effekt: andra kommuner följer efter i Skåne och därefter i övriga landet (Skåne med fem kommuner som infört samordnad varudistribution utgör föregångslän, exempelvis finns ingen implementering i Västra Götalands Regionen med 49 kommuner eller i någon kommun norr om Dalälven). 3) Öka andelen förnybara bränslen i kommunala varutransporter (juridiskt sett enklare att ställa krav på förnybara bränslen när transporten upphandlas separat). 4) Öka andelen lokalt producerade livsmedel i kommunens varuportfölj, det blir enklare för små lokala leverantörer att delta i upphandlingar när de bara leverara till en distributionscentral och inte till kommunens samtliga kök som vid fri leverans. Men informationsinsatser riktade mot lokala leverantörer krävs som en del i ett projekt för att få till ett ökat deltagande i kommunala upphandlingar. 5) I förlängningen utgör kommunen det goda exemplet, med förhoppning att även mindre företag med många olika varuleverantörer kommer anamma modellen för att effektivisera sina transporter i samarbete med andra företag. Konceptet kan med fördel appliceras på näringslivets transporter för att effektivisera citylogistik. 6. Organisation och genomförande 6.1 Projektorganisation Länsstyrelsen Skåne är projektägare och ansvarar för projektledning. En konsult upphandlas för process/expertstöd. Länsstyrelsens arbete, inklusive ekonomi och administration sköts av befintlig personal. Varje kommun utser en egen projektledare som redovisar tid i projektet. Utöver detta deltar ett team bestående av representanter från de berörda funktionerna i varje workshop och agerar som stöd till projektledaren vid framtagandet av underlag. Länsstyrelsen Skånes upphandlingsjurister stöttar vid upphandlingar. 6.2 Arbetssätt

Genom Länsstyrelsens Skånes tidigare projekt har tre kommunkluster identifierats, där minst en kommun i varje kommunkluster deltog i kompetensutvecklingsprojektet våren 2017 (invånarantal i parentes). Kluster 1) Mellersta Skåne; Eslöv (33 092) deltog i Länsstyrelsen Skånes projekt och utgör draglok i klustret; Kävlinge (30 652); Hörby (15 378); Höör (16 300). Kluster 2) Sydvästra Skåne ; Trelleborg (44 314) deltog i Länsstyrelsen Skånes projekt och utgör draglok i klustret; Skurup (15 471); Svedala (20 941). Kluster 3) 6K-samarbetet med Klippan (17 532) deltog i Länsstyrelsen Skånes projekt och utgör draglok i klustret; Bjuv (15 330); Perstorp (7 374); Svalöv (13 887); Åstorp (15 628); Örkelljunga (9 977). 1) Alla kommuner börjar med att välja en person som projektledare för respektive kommun samt 3-5 personer från berörda funktioner (upphandling, ekonomi, kost, skola/omsorg, serviceförvaltningen, miljö) som projektteam med mandat att utreda samordnad varudistribution och delta i projektets aktiviteter. 2) Kompetens om samordnad varudistribution: Alla deltagande kommuner deltar i två heldags workshops (inklusive för- och efterarbeten enligt levberansbeskrivningen nedan) med fokus på logistik- och miljöfrågor respektive inköpsprocessen och att öka andelen lokala livsmedelsproducenter. De kommuner som deltog i kompetensutvecklingsprojektet under 2017 har bara krav på sig att skicka sin projektledare (och eventuell ny projektpersonal) till denna utbildning då de redan fått motsvarande kompetensutveckling. Hela projektteamet ska delta från de andra kommunerna. Innehållet i workshopparna: Workshop 1 - Introduktion till samordnad varudistribution. - Fokus på godstransporter, logistik och upphandling av transportsystem. - Utmaning 1: Minska miljöbelastning och leva upp till kommunens miljömål Workshop 2 - Fokus på upphandling- och inköpsprocessen. - Kostnads-nyttaanalys som beslutsunderlag. - Utmaning 2: Öka andelen lokala producenter som anbudsgivare. Leverans: Efter dessa workshoppar ska alla deltagande kommuner i projektet ha samma kompetens om samordnad varudistribution och alla ska ha inventerat kommunens leveranspunkter och inköp per varuområde. Dessutom ska de, i samarbete med konsulten, påbörjat arbetet med att ta fram en kommunspecifik samhällsekonomisk kalkyl på kostnader och nyttor av samordnad varudistribution. 3. Kompetens om klustersamverkan: Alla deltagande kommuner deltar i två workshops som tar upp resursbehov och kostnads-nyttaanalys respektive former för klustersamverkan och ansvarsfördelning. Workshop 3 - Skaleffekter vid klustersamverkan av samordnad varudistribution. - Personella resurser för logistiksamordnare, upphandlare och inköpsstyrning (e-handel). - Kostnads-nyttaanalys och vad krävs för kostnadstäckning. Workshop 4 - Former för klustersamverkan. - Ansvarsfördelning för implementering, upphandling och förvaltning. - Ekonomisk uppgörelse mellan kommuner vid klustersamverkan. Leverans: Efter dessa workshops (inklusive för- och efterarbeten) ska alla deltagande kommuner ha svarat på projektets frågeställningar 1-4 och tagit fram beslutsunderlag om samordnad varudistribution. De kommuner som ska gå vidare med ett införandeprojekt har dessutom svarat på projektets frågeställningar 5-6 som handlar om former och regler för klustersamverkan. Förankringen av projektet med andra regionala aktörer sker inom ramen för Klimatsamverkan Skåne och med andra nationella aktörer inom ramen för LEKS (Länsstyrelsernas Energi- och Klimatsamordning). Projektmaterial kommer att tillgängliggöras för andra aktörer som efterfrågar det och önskar genomföra samordnad varudistribution. 7. Aktiviteter

Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Extern kommunikation och resultatspridning 2017-11-15 2018-04-30 50 000 Kommunikation genom erfarenhetsutbyte med andra liknande projekt. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Extern kommunikation och resultatspridning Extern kommunikation och resultatspridning 2017-11-20 2018-02-28 50 000 Kommunikation genom politisk förankring av resultat i berörda kommuner. 2018-02-01 2018-03-30 40 000 Spridning av projektmaterial och presentationer exempelvis analysmallar, presentationer och resultat till andra Länsstyrelser, kommuner och landsting genom Länsstyrelsernas Energi- och Klimatsamordning, kontakter på nationella myndigheter och externa sammankomster. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Avslutsarbete 2018-03-01 2018-04-30 50 000 Slutredovisning inklusive en skriftlig rapport av hur utredningen av själva klustersamverkan ska genomföras, vilka frågor som ska utredas, vilka underlag som ska tas fram. Rapporten ska också i huvuddrag beskriva resultaten för varje kommun som deltog i projektet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Utvärdering och lärande 2017-11-15 2018-04-30 410 000 Fyra workshops med för- och efterarbeten. Workshop 1-2 handlar om att höja alla deltagande kommuners kompetens om samordnad varudistribution och ta fram kommunspecifika underlag. Workshop 3-4 handlar om att utreda former för klustersamverkan utifrån framtagna underlag. Leverans: Varje kommun har tagit fram underlag som sammanställer kommunens unika förutsättningar att införa samordnad varudistribution i klustersamverkan. Handlingsplanen för införande av samordnad varudistribution i klustersamverkan tar upp ansvarsfördelning för upphandlingsfrågor, inköpsprocessen, logistik och transportfrågor. Handlingsplanen är tidsatt och anger resursbehov. 7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 8. Indikatorer

8.1 Ange investeringsprioritering Stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn 8.2 Kvantifiera projektets bidrag i följande aktivitetsindikatorer Antal hushåll med förbättrad energiförbrukningsklassifi cering Uppskattad minskning av växthusgaser per år Minskad energiförbrukning hos projektmedverkande företag och organisationer Antal analyser för att hitta metoder för en mer koldioxidsnål användning av person- och godstransportsystemet Användning av förnybar energi hos projektmedverkande företag och organisationer Genomsnittlig energianvändning hos projektmedverkande offentliga organisationer (Byggnader) 0 hushåll 780 ton koldioxidekvivalenter 3 600 MWh 10 analyser MWh MWh Kommentarer till indikatorerna Potentiell koldioxidminskning från omställning till förnybart 15-55 CO2 ekv. Projektet har fokus på transporter. KwH/m2 är en relevant fråga enbart för själva transportterminalen som ska ingå i varutransportsystemet. 8.3 Ange programspecifikt mål Minskad klimatpåverkan genom att offentlig sektor och bostadssektorn ökar sin användning av förnybar energi samtidigt som deras energianvändning blir effektivare. 9. Budget Kostnadstyp 2017 2018 Totaler Personal 35 000 25 000 60 000 - Projektledare Länsstyrelsen Skåne - Föreläsare till workshops Extern sakkunskap och externa tjänster - Konsultstöd i projektet (4 heldags workshops och processtöd inkl. bollplank till kommunerna) 20 000 20 000 15 000 5 000 170 000 210 000 380 000 170 000 210 000 Resor och logi 30 000 30 000 60 000-4 workshops lokalhyra, mat och fika Investeringar materiel och externa lokaler Investeringar i portföljbolag 30 000 30 000

Schablonkostnader Enhetskostnad Avgår projektintäkter (negativ kostnad) Summa, faktiska kostnader 235 000 265 000 500 000 Offentligt bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar Summa, bidrag i annat än pengar 42 500 57 500 100 000 42 500 57 500 100 000 Summa, kostnader 277 500 322 500 600 000 Finansiär Beskrivning 2017 2018 Totaler Offentlig 100 000 100 000 200 000 kontantfinansiering - 1:1 medel Länsstyrelsen Skåne 0 100 000 - Miljövårdsfond Region Skåne 100 000 0 Privat kontantfinansiering Summa, kontant medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar 100 000 100 000 200 000 42 500 57 500 100 000 - Arbestid kommunerna 42 500 57 500 Privat bidrag i annat än pengar Summa, bidrag i annat än pengar Summa, medfinansiering Europeiska regionala utvecklingsfonden Stödandel (EUmedel) av faktiska kostnader Stödandel (EUmedel) av stödgrundande finansiering Stödandel (EUmedel) av total finansiering Andel annan offentlig finansiering (annan än EU-medel) Andel privat finansiering 42 500 57 500 100 000 142 500 157 500 300 000 135 000 165 000 300 000 57,45 % 62,26 % 60 % 48,65 % 51,16 % 50 % 48,65 % 51,16 % 50 % 51,35 % 48,84 % 33,33 % 0 % 0 % 0 % Total finansiering 277 500 322 500 600 000 Sökt belopp 300 000 9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut? Nej

Om osäker, kommentera 9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd? Nej Om ja, belopp Om ja, motivering 9.6 Kommentar till budget 10. Bilagor Rad Bilagans namn Beskrivning/Kommentar Signatur Saknas