Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Relevanta dokument
Planering av våtmarkskalkning

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kalkspridningsplan för Anråse å

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Våtmarkstyper och kalkeffekter

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Vad finns att berätta om denna rapport?

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.

Kalkdoserare. Johan Ahlström

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Åtgärdsområde 138 Målenån

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Grovkalk och Granuler

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Åtgärdsområde 004 Västerån

Manual Nationella Kalkdatabasen

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Åtgärdsområde 010 Bolån

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Exempelgården Potatis och svin

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Grovkalk. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel i sjöar. Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk.

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Effekten av granulerad kalk och grovkalk

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

GRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

UTVÄRDERING AV KALKNINGENS EFFEKTER I MÅLVATTEN- DRAG I KRONOBERGS LÄN. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 2017:03

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Åtgärdsområde 010 Bolån

Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar

Kalkningar i Gnosjö kommun

Konstruktion och utredning av databasstöd för Länsstyrelsens Kalkningsverksamhet

Urval och representativitet

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Utveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag

Nedingen analyser 2011

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Typområden på jordbruksmark

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen


Beskrivning av ärendet

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

MYRICAab. 214 Bortaälven. Ank. ?/CY' dtj- '.Tv 0_, nr: 5~/- Kalkningsplan Sjömätning - kalknlngskoneult

Ätrans recipientkontroll 2012

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Huvudåtgärdsområde 001 Nissans övre del

Åtgärdsplan

Miljöeffekter vid torvbrytning - effekter på vattendragen. Tommy Olsson, EMG, Umeå universitet

LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21

Lantbruksprojekten

BÅ 2 BÅ 3. Beskrivning

Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten

BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL. Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29

FALU KOMMUN - INNEHÅLL

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

SKRÄBEÅN 2001 ALcontrol AB Bilaga 6. BILAGA 6 Kalkningsinsatser och kalkeffektuppföljning

Tyresåns vattenkvalitet

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Vad finns att berätta om denna rapport?

Instruktion till kalkylerna

TENTAMEN EKOLOGI & GEOVETENSKAP 15 HP

GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28

Fyra års resultat från de långliggande regionala kalkningsförsöken

Försurningssituationen i rinnande vatten

Fyra års resultat från de långliggande regionala kalkningsförsöken Av Lennart Mattsson 1 & Anneli Kihlstrand 2 1

Kalkning av sjöar och vattendrag

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Transkript:

Våtmarkskalkning Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-06-02

Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten. Volymdoser i g per m 3 avrinningsvatten Lägsta ph okalk ph-mål 4,4 4,9 5,4 5,6 11 8 3 6,0 15 12 8 6,2 19 16 13 Exempel Torsbäcken: ph-mål 5,6, lägsta phokalk på 4,9 ger en kalkdos på 8 g/m3. Foto: Tobias Haag

Kalkdosering - arbetsmetodik 2. Räkna om volymdosen till en arealdos (kg/ha/år). Volymdos x avrinningstal x omvandlingsfaktor = arealdos Exempel Torsbäcken: 8 g/m3 x 10 l/s/km2 x 0,315 = 25 kg/ha/år. Foto: Tobias Haag

Kalkdosering - arbetsmetodik 3. Beräkna det totala årliga kalkbehovet i ton från arealdos och avrinningsområdets storlek. Arealdos x ARO = årligt kalkbehov Exempel Torsbäcken: 25 kg/ha/år x 1300 ha = 32 500 kg» 32 ton/år. Foto: Tobias Haag

Kalkdosering - arbetsmetodik 4. Identifiera lämpliga kalkobjekt inom området. 5. Undanta objekt p g a naturvårdshänsyn. 6. Beräkna den maximala årliga kalkgivan för kvarvarande lämpliga objekt. Foto: Tobias Haag

Kalkdosering - arbetsmetodik 7 7. Fördela det totala årliga kalkbehovet på ett urval objekt baserat på den beräknade årliga maxgivan. 4 3 OBS! Utgångspunkten ska vara att minimera påverkansgraden, dvs. minimera antalet/ytan kalkobjekt genom att kalka med den beräknade årliga maxgivan. 5 5 3 5 Exempel Torsbäcken: 32 ton/år fördelas på en sjö och sex våtmarker. Foto: Tobias Haag

Kalkdosering - arbetsmetodik 7 7. Fördela det totala årliga kalkbehovet på ett urval objekt baserat på den beräknade årliga maxgivan. 35 kg/ha/år 4 3 Urvalet av kalkobjekt baseras på beräknade arealdoser längs huvudfåran. 30 kg/ha/år 5 5 Skillnaderna mellan den övre och den nedre delen bör inte överstiga 1:2. 30 kg/ha/år 3 5 Exempel Torsbäcken: Urvalet innebär att arealdosen sjunker från 35 kg/ha/år vid källsjön ned till 25 kg/ha/år vid nedersta målpunkten. 25 kg/ha/år Foto: Tobias Haag

Övningsuppgift 3 Beräkna kalkbehovet i de två kritiska målpunkterna, Bräckans bro och Granås. Fördela det totala årliga kalkbehovet på ett urval objekt. Vilka bör undvikas, vilka bör prioriteras? Bestäm arealdoserna längs huvudfåran i kalkdoseringstabellen. Kalkdoseringstabell Övningsuppgift 3 Bräckans bro 1150 ha Granås 950 ha Vägtrumman 740 ha Nödsjön 570 ha Måhult 225 ha Vdr.punkt ARO Kalk sjö Kalk våtm Intervall Kalk S:a kalk Arealdos ph-mål Objekt som kalkas (nr) (km2) (ton) (ton) (år) (ton/år) (ton/år) (kg/ha/år) Måhult 2,25-1 Nödsjön 5,70 2 1 6,0 Vägtrumman 7,40-1 6,0 Granås 9,50-1 6,0 Bräckans bro 11,5-1 6,0 Avrinningsområdenas storlek längs huvudfåran

Övningsuppgift 3 Bräckans bro 1150 ha ph-okalk 5,3 Volymdos 9 g/m3 Arealdos 54 kg/ha/år Kalkbehov 62 ton/år Kalkbehovet i de två kritiska målpunkterna: Bräckans bro Granås 62 ton/år 57 ton/år Granås 950 ha ph-okalk 5,2 Volymdos 10 g/m3 Arealdos 60 kg/ha/år Kalkbehov 57 ton/år Slutsatser: Bräckans bro bestämmer kalkbehovet. Totalt är kalkbehovet ca 62 ton/år

Övningsuppgift 3 Vilka av de 20 våtmarkerna ska inte kalkas? Objekt nr 19 undantas då två större kraftledningar försvårar kalkspridning. Nr 20 undantas för att undvika veg.skador i nedströms belägna nr 19. Bäckmaden undantas. Nödsjöns oms.tid är för kort (0,05 år) för att utjämna de vattenkemiska effekterna. Kärren 15-17 undantas. Belägna inom naturreservatet.

Övningsuppgift 3 Vilka av de 20 våtmarkerna ska prioriteras för kalkning? Kärren 1-4 bör prioriteras för att få en bra spridning på de kalkade objekten och en jämn kalkdosering nedströms Nödsjön.

Övningsuppgift 3 En bra kalkdosering kan se så här: 54 kg/ha/år 60 kg/ha/år Kalkdoseringstabell 65 kg/ha/år Vdr.punkt ARO Kalk sjö Kalk våtm Intervall Kalk S:a kalk Arealdos ph-mål Objekt som kalkas (nr) (km2) (ton) (ton) (år) (ton/år) (ton/år) (kg/ha/år) Måhult 2,25 12 1 12 12 53 18 Nödsjön 5,70 2 24 1 26 38 67 6,0 11-13, Lysevattnet Vägtrumman 7,40 10 1 10 48 65 6,0 5-6 (alt 8 eller 9) Granås 9,50 9 1 9 57 60 6,0 2-4 Bräckans bro 11,5 5 1 5 62 54 6,0 1 Summa 2 60 62 67 kg/ha/år 53 kg/ha/år Kalkdoseringen längs huvudfåran

Övningsuppgift 3 Följande väljs för att tillgodose kalkbehovet på 60 ton/år. Kalkmängderna justeras nedåt för några av objekten (något lägre än maxgiva). Som alternativ till nr 5-6 kan nr 8 eller 9 väljas. Våtmarker som kalkas och årliga kalkmängder Objekt Våtmarkstyp Kalkmängd ARO Arealdos Yta vtm Kalkgiva Yta/Aro Kommentar Nr ton/år ha kg/(haxår) ha ton/ha vtm % 1 Öppet kärr 5 11 455 1,4 3,6 13% 2 Öppet kärr 2 4 500 0,5 4,0 13% 3 Öppet kärr 3 20 450 1,5 2,0 8% OBS! Kalkmängd justerad för uppströmskalkning 4 Öppet kärr 4 8 500 1,5 2,7 19% 5 Öppet kärr 8 20 500 1,1 7,3 6% OBS! Kalkmängd justerad för uppströmskalkning 6 Öppet kärr 2 4 500 0,4 5,0 10% 11 Öppet kärr 7 15 467 1,5 4,7 10% 12 Öppet kärr 4 7 571 0,8 5,0 11% 13 Öppet kärr 13 28 464 2,8 4,6 10% 18 Kärr med centralt dråg/dike 12 21 571 4,1 2,9 20% Kalkmängd beräknad endast från sidotillrinning Summa 60 15,6

Övningsuppgift 3 Våtmarker som kalkas i nuvarande spridningsplan Jämförelse med nuvarande spridningsplan (2011-2014). Naturreservatet kom till först 2001, nr 15-17 har därför aldrig undantagits från kalkning. 2011-2014 kalkades med 56 ton/år, således något mindre än beräknade 62 ton/år. Kalkdoseringstabell Kalkning åren 2011-2014 Vdr.punkt ARO Kalk sjö Kalk våtm Intervall Kalk S:a kalk Arealdos ph-mål Objekt som kalkas (nr) (km2) (ton) (ton) (år) (ton/år) (ton/år) (kg/ha/år) Måhult 2,25 7 1 7 7 31 16-17 Nödsjön 5,70 2 28 1 30 37 65 6,0 11-13, 15, Lysevattnet Vägtrumman 7,40 10 1 10 47 64 6,0 6-8 Granås 9,50 7 1 7 54 57 6,0 2-4 Bräckans bro 11,5 2 1 2 56 49 6,0 1 Summa 2 54 56

Avrinning (l/s, km2) Övningsuppgift 3 Den nuvarande kalkdosen på 57 kg/ha,år förefaller väl avvägd. 7,5 7, vid Granås ph Alk 0,5 0,4 Vid Granås har ph och alkalinitet inte understigit 6,4 resp. 0,06 mekv/l under 2014-15. ph 6,5 6 5,5 0,3 0,2 0,1 Alk (mekv/l) Flera mätvärden finns från relativt höga flöden. 5 0 jan-14 jan-15 jan-16 Flöden vid provtillfällen, Granås 140 120 100 80 60 40 20 0 jan-14 jan-15 jan-16