Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1845 INNEHÅLL

INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes sjöfart samt 1830-1832 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes handel och sjöfart. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1895 ändrades serien delvis till Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel 1732-1970. Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), 1972. Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år 1845. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), 2010. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-b0-f0-45

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1845 INNEHÅLL Underdånig berättelse Sid. Norrige... 2. Finland 4. Ryssland. 6. Danmark. 7. Preussen.. 9. Mecklenburg... 10. Hansestäderne Lybeck, Hamburg och Bremen, samt Hannover och Oldenburg 11. Nederländerna 15. Belgien... 16. Stor-Britannien och Irland. 17. Frankrike 20. Spanien... 21. Portugal.. 22. Gibraltar och Malta 23. Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafvet samt Nordvestra Kusten af Afrika... 23. Förenta Staterne.. 26. West-Indien, Syd-Amerika, Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost- Asien samt Australien.. 27. Utrikes Handeln i allmänhet... 31. Utrikes Sjöfarten i allmänhet.. 36. Tabeller öfver Sveriges Utrikes Sjöfart och Handel År 1845 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1845. N:o 2. Öfversigt af Tull-Uppbörden år 1845. N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norrska Regeringen till Commerce- Collegium insände uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år 1845.

N:o 4. N:o 5. N:o 6. N:o 7. N:o 8. N:o 9. N:o 10. N:o 11. N:o 12a. N:o 12b. Sammandrag af Consulernes insända Förteckningar öfver de till deras Districter ankomna eller derifrån afgångna Svenska Fartyg samt öfver In- och Utförseln från och till Sverige med Svenska Fartyg under år 1845. Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart på andra Länder år 1845 enligt officiella uppgifter. Tabell, utvisande förhållandet emellan Sveriges Utförsel och Införsel år 1845. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1845 från Utrikes orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norrska och främmande Fartyg, äfvensom deras Lästetal. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1845 till Sverige ankomna Norska och främmande Fartyg, särskildt upptagande hvarje Nations Flagga. Sammandrag, som, grundadt på de från Rikets Stapel-Städer till Commerce-Collegium årligen inkommande Sjömanshus-Förslag, utvisar för nedannämnda år antalet af Fartyg och deras Lästetal, äfvensom af Skeppare och Sjöfolk, dels särskildt i de tre Städer, som idka den största sjöfarten, dels ock i alla Rikets Stapel-Städer tillsammans. Uppgift på de Fartyg och deras Lästetal, hvilka uti nedannämnda Städer, enligt från Magistraterne inkomna Förteckningar, varit begagnade till Utrikes Sjöfart år 1845. Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren 1836-1845 af sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren 1836-1845. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren 1836-1845.

COMMERCE-COLLEGII Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1845. STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium får härmedelst i underdånighet till Eders Kongl. Maj:t, för År 1845, afgifva den i Collegii Instruktion föreskri fna Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart. Till lättnad i öfversigten hafva följande, härhos i underdånighet bifogade Tabeller blifvit upprättade, nemlieen: N:o 1. Utdrag ur General-Tullstyrelsens Sammandrag öfver Rikets In- och Utförsel, enligt de vid Tullkamrarne förda Specialer; N:o 2. Öfversigt af Tull-uppbörden med uppgift å In- och Utförsels-tullens belopp, särskildt för hvardera, vid hvarje Tullkammare; N:o 3. N:o 4. N:o 5. N:o 6. N:o 7. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen Collegium meddelade uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige; Sammandrag af Svenska och Norska Consulernes Förteckningar öfver de till deras distrikter ankomna och derifrån afgångna Svenska Fartyg, samt öfver Utförseln från och Införseln till Sverige med dessa fartyg; Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel med, äfvensom Sjöfart till och från andra Länder, grundad, dels på Consulernes dels på General-Tullstyrelsens härom meddelade uppgifter; Tabell utvisande förhållandet emellan Sveriges In- och Utförsel till och från andra Länder; Sammandrag af de hos General-Tullstyrelsen upprättade Förteckningar öfver de från Utrikes Orter till Sverige ankomna och från Sverige till Utrikes Orter afgångna Svenska, Norska och Främmande Fartyg, med upptagande af deras Lästetal;

2 N:o 8. Sammandrag af de hos samma Styrelse uppgjorda Förteckningar öfver till Sverige ankomna Norska och Främmande Fartyg och deras Lästetal, särskildt upptagande hvarje Nations; N:o 9. Utdrag ur de till Collegium afgifna Sjömanshus-förslagen för åren 1795 1845, utvisande antalet af Stapelstädernes Fartyg och deras Lästetal, äfvensom af Skeppare och Sjöfolk, dels särskildt för de 3:ne städer, som idka den största utrikes sjöfarten, dels ock i alla Rikets stapelstäder tillsammans; N:o 10. Uppgift på de Svenska Fartyg och deras Lästetal, hvilka i Rikets städer, enligt från Magistraterne inkomna förteckningar, varit år 1845 till utrikes sjöfart begagnade; N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges In- och Utförsel, under hvardera af åren 1836 1845, af sådane varor, som under något af dessa år blifvit till större belopp ineller utförda; N:o 12. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel med, äfvensom Sjöfart till och från andra Länder under sistnämda 10 år. Collegium anser sig härvid böra anmärka, att in- och utförselns värde blifvit upptaget, efter hvad den förra kan anses hafva verkligen kostat och den sednare verkligen inbringat riket, hvarvid dock endast de varubelopp kommit under beräkning, hvilkas in- eller utförsel blifvit officielt uppgifven till tullbehandling, samt sålunda hvarken den in- eller utförsel, som utan behof af dylik uppgift är tillåten, ej eller hvad som upplagts på nederlag eller kredit, och ej eller hvad som ololligen kunnat in- eller utföras; och att i allmänhet värdet af varor, då de införts med Svenska fartyg, upptagits efter gällande pris på lastningsorten fritt ombord, men om de inkommit med andra fartyg, efter medelpriset i Svensk hamn, efter afdrag af tull och andra afgifter; äfvensom att värdet af varor utförda med Svenska fartyg, beräknats efter priset på lossningsorten, efter afdrag af tull och andra omkostnader derstädes, men varor utförda med främmande fartyg, efter medelpriset i Svensk hamn, med tillägg af utförselstullen, der sådan äger rum. Det ligger visserligen i sakens natur, att de sålunda uppkommande summor endast kunna närma sig, ej fullkomligt öfverensstämma med verkliga förhållandet; men då de under en längre tid blifvit uppgjorda efter enahanda grunder, så kan man med temlig visshet antaga, att den tillökning eller minskning det ena året kan utvisa emot del andra, i allmänhet någorlunda riktigt antyder tillökningen eller minskningen i värdet af den lofliga in- och utförseln. Collegium öfvergår nu till en redogörelse för Sveriges handels- och sjöfartsförbindelse, ifrågavarande år, med hvardera af nedanföljande länder särskildt, för att sedermera framlägga resultaten på det hela. Norrige. Införseln beräknas till 2,138,000 R:dr, hvaraf för 578,000 R:dr eller omkring 27% med Svenska, för 1,541,900 R:dr eller nära 66% med Norska, för 100 R:dr med andra främmande fartyg, samt för 18,000 R:dr eller något öfver 7% landvägen. Den understeg införseln år 1844 med 432,000 R:dr, hvartill förnämsta orsaken varettminskadt värde i Svenska marknaden å den vigtigaste artikeln Sill, af omkring 2 R:dr per tunna.

3 Af följande varor infördes: Utförseln beräknas till 1,310,000 R:dr, hvaraf för 523,000 R:rd eller nära 40% med Svenska, för 435,000 R:dr eller omkring 331/5% med Norska fartyg och för 352,000 R:dr eller omkring 264/6% land vägen. Den understeg förutgående årets med 101,000 R:dr. Spanmål utfördes sjövägen, (för utförseln af denna vara landvägen erfordras ingen uppgift till vederbörande tullmyndigheter), oberäknadt smärre belopp mjöl och gryn: Af de i öfrigt vigtigaste artiklarne utfördes:

4 Såsom något ovanligt må anföras, att bland införseln sjövägen till Sverige, förekommer ett parti Mjöl från Hammerfest i nordliga Finnmarken. Den verkliga handelns och särdeles införselns belopp landvägen synes icke af de här anförda summor, då enligt de år 1824 för handelsförbindelsen emellan de förenade Rikena stadgade föreskrifter, för många varor vid intet tillfälle, och för flera andra, när det endast är fråga om smärre partier, ej några uppgifter till Tullmyndigheterne erfordras. Äfven år 1845 infördes från Norrige ett mindre parti gammalt Svenskt Silfvermynt, nemligen 1,908 R:dr 8 sk. Specie. Svenska Skeppsfartens ökade eller minskade liflighet under året, i jemförelse med de förutgående 9 åren, synes af nedanstående tabeller. Följande antal Svenska fartyg ankom till Norrige: Hvaremot derifrån afgingo: Finland. Den lofliga införseln från detta land nedsjönk från elt beräknadt värde år 1844 af 945,000 R:dr, är 1845 till 434,000 R:dr, hvaraf för 85,000 R:dr eller omkring 193/5% med Svenska, för 348,900 R:dr eller nära 802/5% med Finska och för 100 R:dr med andra främmande fartyg.

5 Utförseln nedgick likaledes från 1,093,000 R:dr år 1844 till 493,000 R:dr år 1845, hvaraf för 81,000 R:dr eller något öfver 162/5% med Svenska och för 412,000 R:dr eller nära 833/5 / 0 med Finska fartyg. Af de vigtigaste varuartiklar infördes från Finland till Sverige: Samt utfördes från Sverige till Finland: Orsaken till den betydliga minskning i handelsförbindelsen emellan begge länderne, hvilken ofvanstående tabell ulvisar för år 1845, igenfinnes lätt i upphörandet med samma års början af de denna förbindelse ömsesidigt beviljade siirskildta förmåner. I de upptagna varubeloppen äro icke inberäknade 1841/2 tunnor sultadt Kött, 1,010 Lll. Smör som år 1845 blifvit upplagda på nederlag, hvaraf 104 tunnor saltadt Kolt

6 och 3571/2Lll. Smör blifvit åter utförda, troligen för proviantering af från Stockholm till utrikes orter afgående fartyg. Silfvermynt och oarbeladt Silfver hvarken infördes från eller utfördes till Finland detta år. Enligt General-Tullstyrelsens sammandrag ankommo från Finland till Sverige följande antal fartyg: Svenska. Finska. samt afgingo från Sverige till Finland: Ryssland. Införseln härifrån steg från 806,000 R:dr år 1844 till 1,175,000 R:dr år 1845, hvaraf för 1,107,700 R:dr eller nära 941/4%, med Svenska och för 67,300 R:dr eller något öfver 53/4% med Ryska (Finska) fartyg. Utförseln steg likaledes från 113,000 R:dr år 1844 till 264,000 R:dr år 1845, hvaraf för 257,000 R:dr eller 971/3% med Svenska och för 7,000 R:dr eller 2j / 0 med 3 Engelska, 1 Danskt och 1 Lybskt fartyg. Från Ryssland infördes: Till Ryssland utfördes:

7 Härförutan infördes från Ryssland år 1845 och upplades på nederlag 101,156 Lll Rågmjöl och 13,164 Lll. Talg. Svenska fartyg ankommo till Ryssland: samt afgingo från Ryssland: Danmark. Införseln från detta land med dertill hörande Hertigdömena Schlesvig och Holslein, beräknas till 1,356,000 R:dr hvaraf för 944,300 R:dr eller omkring 69% med Svenska, för 136,000 R:dr eller omkring 10% med Norska, för 273,000 R:dr eller något öfver 20% med Danska samt för 2,700 R:dr eller omkring1/5% med 1 Engelskt, 1 Finskt och 1 Hannoverskt fartyg. Utförseln upptages till 2,794,000 R:dr, hvaraf för 2,479,000 R:dr eller nära 88 % med Svenska, för 45,000 R:d eller nära l3/5% med Norska, för 170,000 R:dr eller något öfver 6% med Danska och för 100,000 R:dr eller omkring 33/5% med Finska fartyg. Så väl in- som utförseln öfversteg dem för år 1844. Af de vigtigaste varuartiklarne infördes:

8 Samt utfördes till Danmark: Af den år 1845 införda Spannmål voro 7,709 t:r Hvete och 1,632 t:r Råg, samt bland den utförda 25,502 t:r Hafre och 4,073 t:r Korn. Samma år uppgafs utförsel af Silfvermynt till ett belopp af 5000 R:dr Specie. Till hvad grad den under flere år så vigliga utförseln af Papper till Danmark nedgått, kan man bedömma, då det upplyses, att den hufvudsakligen består af gröfre sorter, der värdet i förhållande till vigten är obetydligt. Svenska fartyg ankomma till Danmark och Hertigdömena:

9 Följande antal Svenska öppna båtar med laddningar: Öresund passerades af nedanstående antal Svenska fartyg: Preussen. Införseln från Preussiska hamnarne beräknas till 301,000 R:dr, hvaraf för 242,700 R:dr eller omkring 807/12% med Svenska, för 2000 R:dr eller omkring 2/3% med Norska, för 54,000 R:dr eller nära 18% med Preussiska och för 2,300 R:dr eller omkring 3/4% med andra främmande fartyg. Utförseln beräknas till 1,112,000 R:dr, hvaraf för 1,032,000 R:dr eller omkring 923/4% med Svenska, för 61,000 R:dr eller omkring 5 1/2% med Preussiska och för 19,000 R:dr eller nära 1 3/4% med andra främmande fartyg. Bland de från Preussen införda varor voro: Så väl in- som utförseln voro år 1845 betydligt mindre än det nästförutgående året. Orsaken till den betydliga ned sättningen i utförseln af jern torde igenfinnas i tullförhöjningen vid införsel till det Tyska Tullförbundets Stater, under det att Svenska jernets högre pris hindrat det att täfla med det Engelska vid leverering af ske- C0MM.-C0ll. Utriktt Sjöfarts Berättelse, år 1845. 2

10 nor till de Preussiska jernvägarne, emedan vederbörande bolag ansett sig mera böra afse besparing i första anläggningskostnaden, än materialets längre varaktighet. Oberäknadt postfartygen ankom till Preussen följande antal Svenska fartyg: Mecklenburg. Införseln från detta land beräknas till 141,000 R:dr, hvaraf för 132,800 R:dr eller nära 941/5% med Svenska, för 4,700 R:dr eller omkring 31/3% med Norska, för 100 R:dr med Mecklenburgska och för 3,400 R:dr eller omkring 22/5/ 0 med andra främmande fartyg. Utförseln upptages till 462,000 R:dr, hvaraf för 425,000 R:dr eller nära 92 / 0 med Svenska, för 400 R:dr med Norska, för 33,800 R:dr eller omkring 71/3% med Mecklenburgska och för 2,800 R:dr eller med andra främmande fartyg. Af följande varor infördes från Mecklenburg: Hvaremot till detta land utfördes:

11 Svenska fartyg ankommo till Mecklenburg: samt afgingo derifrän: Hansestäderne Lybeck, Hamburg och Bremen, samt Hannover och Oldenburg. Införseln från Lybeck till Sverige beräknas till 6,877,000 R:dr, hvaraf för 6,870,000 R:dr eller nära 999/10% med Svenska, för 6,900 R:dr med Norska och för 100 R:dr med 1 Finskt fartyg, och utförseln till 1,162,000 R:dr, hvaraf för 1,062,000 R:dr eller nära 91 1/3 0 / 0 med Svenska, för 28,600 R:dr eller nära 21/2% med Norska, för 400 R:dr med Lybska och för 71,000 R:dr eller något öfver 16 / 0 med Finska fartyg. På sätt Collegium i förutgående berättelser anmärkt, går den betydliga varuinförseln från Hamburg till Sveriges Östersjöhamnar af Engelska och Franska manufakturvaror, samt Franska viner öfver Lybeck, och utgör den största delen af ofvauupptagna införselsbelopp. Äfven efier afdrag af det i tackor införda Silfver, (år 1845 motsvarande Sp. R:dr 1,378,402: 38. 8, och 1844 Sp. R:dr 324,132: 18. 9), öfversteg den egentliga varuinförseln år 1845 med mer än 1/2 Million R:dr B:co den för förutgående året, och var större än under något förutgående år, för hvilket man uppgjort beräkningar. Äfven varuutförselu var större än förutgående året. Från Lybeck infördes:

12 Till Lybeck utfördes: Utom smärre parlier andra sorter. Svenska fartyg ankomma till Lybeck:

13 samt afgingo derifrån: I detta antal fartyg äro icke inberäknade ångfartygen, hvaraf Gautliiod och Svithiod hvardera gjorde, år 1845, 30 farter emellan Stockholm och Lybeck, med anlöpande af Kalmar och Ystad samt Malmö, 28 emellan Malmö och Lybeck (med anlöpande af Köpenhamn). Efterhand har öfverförandet af de värderikaste varorne öfvergått till ångfartygen, hvilket förklarar minskningen af de seglande fartygens antal, ehuru varurörelsen tilltagit. Införseln (omedelbart) från Hamburg beräknas till 818,000 R:dr (eller 267,000 R:dr mer än år 1844) hvaraf för 605,000 R:dr eller nära 74% med Svenska, för 66,000 R:dr eller något öfver 8% med Norska, för 2,000 R:dr eller knappast -1/4% med 1 Hamburgskt och för 145,000 R:dr elier omkring 173/4% med 1 Danskt fartyg. Utförseln är upptagen till 73,000 R:dr (22,000 R:dr mindre än år 1844) hvaraf för 31,400 R:dr eller 43% med Svenska, för 600 R:dr eller nära 5/6% med Norska, och för 41,000 R:dr eller något öfver 561/6% med 3 Danska och 1 Holländskt fartyg. Från Hamburg infördes: Hvarförutan år 1845 infördes icke obetydliga partier Väfnader och Vin, utom andra varor. Till Hamburg utfördes: Införseln från Bremen beräknas till 92,000 R:dr (15,000 R:dr iner än år 1844), hvaraf för 62,400 R:dr med Svenska, för 600 R:dr med 1 Bremiskt och för 29,000 R:dr med 4 Hannoveranska fartyg. Utförseln deremot till 280,000 R:dr, hvaraf för

14 147,000 R:dr med Svenska, för 9,000 R:dr med ett Norskt och för 124,000 R:dr med 8 Bannoveranska och 1 Amerikanskt fartyg. Från Bremen infördes: Till Bremen utfördes: Svenska fartyg ankommo:

15 År 1845 ägde en liten införsel rum från Hannover och Oldenburg, upptagen till 1,000 R:dr, hvaraf för 400 R:dr med Hannoveranska och för 600 R:dr med andra främmande fartyg. Utförseln beräknas till 108,000 R:dr (35,000 R:dr mindre än år 1844), uteslutande med Hannoveranska fartvg. Af följande varor utfördes: Någon Svensk skeppsfart på Hannover och OIdenburg ägde icke dessa år rum, för så vidt nian ej såsom sådan vill anse, att en del af de till Bremen ämnade fartyg, för djuptgående att gå upp till denna stad, kastat ankar vid dess på Oldenburgskt territorium belägna histageplats Brake, och hvilkas antal är inberäknadt bland ofvan upptagna, till och från Bremen ankomne och afgångne Svenska fartyg. Nederländerna. Införseln beräknas till 361,000 R:dr (51,000 R:dr mer än år 1844), hvaraf för 345,500 R:dr med Svenska, för 200 R:dr med ett Norskt och för 15,300 R:dr med 3 Nederländska fartyg, samt Utförseln till 488,000 R:dr (60,000 mindre än förutgående årets), hvaraf för 329,000 R:dr med Svenska, för 67,000 R:dr med Norska, för 61,000 R:dr med 8 Nederländska och för 31,000 R:dr med 5 Danska och 4 Hannoveranska fartyg. Till Nederländerne infördes: Till Nederländerne utfördes:

16 Svenska farlyg ankommo till Nederländerne: samt afgingo derifrän: Belgien. Införseln beräknad till 166,000 R:dr, hvaraf för 118,000 R:dr med Svenska, för 7,000 R:dr med Norska och för 41,000 R:dr med ett Danskt och ett Holländskt fartyg, Öfversteg med 74,000 R:dr förutgående årets, b varemot utförseln med 67,000 R:dr understeg den för år 1844, och beräknas till 296,000 R:dr, hvaraf för 186,000 R:dr med Svenska, för 58,000 R:dr med Norska, för 8,000 R:dr med ett Belgiskt och för 44,000 R:dr med 4 Danska, 3 Hannoveranska och 2 Holländska fartyg. Frän Belgien infördes utom andra varor: samt utfördes:

17 Till Belgien ankommo Svenska fartyg: samt afgingo derifrån: Stor-Britannien och Irland. På sätt Collegium ofvanfor anmärkt, liemtar Sverige en betydlig del af de Engelska manufakturvaror, det förbrukar, från nederlaget i Hamburg, hvilken del således icke ingår i beräkningen af den omedelbara införseln från det Brittiska Riket. Denna, (oberäknndt den från Kolonierne) upptages för år 1845 till 2,411,000 R:dr, hvaraf för 1,233,000 R:dr eller omkring 51% med Svenska, för 57,000 R:dr eller omkring 2&% med 31 Norska, för 1,114,000 R:dr eller omkring 46% med 38 Brittiska och för 7,000 R:dr eller nära % med ett Finskt, ett annat Rvskt, 2 Preussiska, 1 Hannovranskt och 1 Belgiskt fartyg. Den understeg med 598,000 R:dr införseln år 1844. Utförseln beräknas till 8,474,000 R:dr, livaraf för 3,843,000 R:dr eller något öfver 45% med Svenska, för 2,450,000 R:dr eller nära 29% med 271 Norska, för 2,146,000 R:ilr eller omkring 25% med 124 Brittiska och för 35,000 R:dr eller omkring T\% med 2 Danska, 2 Hannoveranska, 1 Meckleuburgiskt och 1 Bremiskt fartyg. Denna utförsel öfversleg med 2,823,000 R:dr förutgående årets, hvilken varit större än någon förutgående. Orsaken till denna betydliga tillväxt var den stora tillökningen i utfbr- Comm.-Coll. Utrikes Sjöfarts Berättelse, ur 3

18 seln af flere vigtiga varuartiklar, hvaribland stångjern, å livars allmännaste slag äfven högre pris erhölls, och upplyses närmare af efterföljande uppgifter. Från Stor-Britannien och Irland infördes: Till Stor-Britannien och Irland utfördes: Utom Hummer, Färgmossa, Coboltmalm in. m. Af trädvaru-utförseln 1845 utskeppades med främmande, nästan endast Norska fartyg, 99,839 tolfter Bräder, 69,283 lolfter Brädstump, 52,369 st. Bjelkar och 4,542 st. Master.

19 Under de sistförflutna 3:ne åren kunna medelprisen i de förnämsta Brittiska hamnar, å nedan anförda Svenska varor antagas till: Svenska fartyg ankommo till Stor-Britannien och Irland:

20 samt afgingo derifrån: Frankrike. Omedelbara Införseln beräknas till 429,000 R:dr, hvaraf för 406,000 R:dr eller nära 94j% med Svenska, för 18,000 R:dr eller omkring4i / 0 med Norska, för600r:dr med Franska och för 4,400 R:dr eller något öfver l / 0 med andra främmande fartyg, och Utförseln till 2,625,000 R:dr, hvaraf för 1,000,000 R:dr eller något öfver 38% med Svenska, för 998,000 R:dr eller 38% med Norska, för 601,000 R:dr eller nära 23% med Franska och för 26,000 R:dr eller 1% med 8 Danska, 3 Holländska, 2 Belgiska, 1 Finskt, 1 Preussiskt, 1 Lybskt och 1 Bremiskt fartyg. Så väl in- som utförseln, särdeles den sednare, öfverstego förutgående årets. Från Frankrike infördes: Till Frankrike utfördes:

21 Spanien. Införseln beräknas till 236,000 R:dr, hvaraf för 179,600 R:dr med Svenska, för 23,400 R:dr med Norska och för 33,000 R:dr med 1 Finskt och 1 Danskt farlyg, och Utförseln till 226,000 R:dr, hvaraf för 207,000 R:dr med Svenska, för 17,800 R:dr med Norska och för 1,200 R:dr med 1 Danskt fartyg. Af följande varor infördes: samt utfördes: Svenska fartyg ankomma till Spanien:

22 Portugal. Införseln härifrån beräknas till 125,000 R:dr, hvaraf för 111,700 R:dr med Svenska, för 9,300 R:dr med Norska och för 4,000 R:dr med 1 Finskt fartyg, samt Utförseln till 852,000 R:dr, hvaraf för 832,600 R:dr med Svenska och för 19,400 R:dr med Norska fartyg. Af följande varor infördes: samt utfördes: Svenska fartyg ankommo till Portugal:

23 samt afsinso derifrån: Gibraltar och Malta. Såsom vanligt förekom detta år ingen införsel till Sverige från dessa Brittiska besittningar, hvaremot en liten utförsel till dem ägde rum, beräknad till 24,000 R:dr, hvaraf för 21,000 R:dr med Svenska och för 3,000 R:dr med Norska fartyg. Svenska fartyg ankomma, till Gibraltar, 3 om 259 läster, med last från Sverige, och 1 om 61 läster med last samt 1 om 59 läster i barlast, från utrikes ort, och till Malta 6 om 661 läster med last från utrikes ort, samt afgingo, frän Gibraltar, 1 om 59 läster med last och 5 om 470 läster i barlast till utrikes ort, och frän Malta 6 om 661 läster i barlast till utrikes ort. Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafvet samt Hordvestra Kusten af Afrika. Införseln från Italien (Österrikiska besittningar icke inberäknade) var något större än förutgående årets, och upptages till 93,000 R:dr, hvaraf med Svenska fartyg (uteslutande från Sicilien) för 49,200 R:dr, med Norska för 8,500 R:dr och med 2 Finska och 1 Danskt för 35,300 R:dr. Utförseln, mindre än förutgående årets, beräknas till 133,000 R:dr, hvaraf med Svenska fartyg för 40,600 R:dr till Sardinska Staterne ocli för 59,700 R:dr till Toscana, för 24,700 R:dr ined Norska och för 8,000 R:dr med 1 Italienskt. Af följande varor infördes: samt. utfördes:

24 Frftn Österrikiska hamnar ägde år 1845 efter vanligheten ingen införsel rum, men deremot till dem en liten utförsel, beräknad till 31,000 R:dr, hvaraf för 18,600 R:dr med Svenska och för 12,400 R:dr med Norska fartyg. Den betydligaste artikeln var 944 Skll Stångjern. Ingen omedelbar handelsförbindelse ägde delta år rum med Joniska Öarne, Grekland och Turkiet, men till Egypten en liten utförsel med ett Svenskt fartyg, beräknad till 4,000 R:dr och bestående af Kanoner, Tjära och Beck.

25 Likasom förutgående åren förekom år 1845 ingen införsel från Algenen till Sverige. Utförseln var deremot större än under något förutgående år, och beräknas till 682,000 R:dr, hvaraf för 557,600 R:dr eller omkring 8l3/4 / 0 med Svenska, för 106,400 R:dr eller nära 15 5/8 / 0 med Norska och för 18,000 R:dr eller något öfver 2 3/8 / 0 med 3 Finska, 4 Danska, 1 Preussiskt, 1 Mecklenburgiskt och 1 Lybskt fartyg. År 1835 beräknades denna utförsel endast till 44,200 R:dr, hvarefter den sedermera årligen, med få af brott, varit i tilltagande. Bland de förnämsta föremålen för utförsel voro: Till Algenen ankommo Svenska fartyg: och derifrån afgingo: Sedan på många år ingen omedelbar handelsförbindelse ägt rum emellan Sverige och de ännu återstående Afrikanska s. k. Barbaresk-Staterne, inträffade år 1845 en liten utförsel, beräknad till 7,000 R:dr. Den verkställdes med ett Hamburgskt fartyg och bestod hufvudsakligen af 248 Skll. Slångjern och 355 lolfler Bräder. Comm.-Coll. Utrikes Sjöfarts Berättelse ur 1845. 4

26 Förenta Staterne. Införseln beräknas till 898,000 R:dr,-hvaraf för 458,100 R:dr eller omkring 51% med Svenska, för 152,100 R:dr eller omkring 1614/15% med Norska, för 235,800 R:dr eller omkring 264/13% med Amerikanska samt för 52,000 R:dr eller omkring 5% med ett Danskt fartyg. Denna införsel understiger visserligen beloppet under hvardera af åren 1835 1842, men var betydligt större än under de begge följande åren. Utförseln deremot var lägre än under något af de förutgående år, för hvilka Collegium ägt att afgifva dessa berättelser, med undantag endast för åren 1842 och 1843, hvilket sistnämnde år den utgjorde 987,500 R:dr (år 1836 steg den till nära 4,900,000 R:dr och intet år före 1842 understeg den två millioner R:dr). Den beräknas till 1,664,000 R:dr, hvaraf för 928,700 R:dr eller omkring 5513/16% med Svenska, för 30,700 R:dr eller nära17/18% med Norska, för 656,800 R:dr eller något öfver 397/16% med Amerikanska samt för 47,800 R:dr eller omkring 2 % med ett Danskt fartyg. Af följande varor infördes: samt utfördes:

27 Svenska fartyg ankomma; samt afgingo: West-Indien, Syd-Amerika, Syd-Afrika, Ost- Indien och öfriga Ost-Asien samt Australien. Den omedelbara Införseln från Westindien beräknas till 81,000 R:dr, hvaraf för 43,000 R:dr med ett Svenskt fartyg (troligen från S:t Thomas) och för 38,000 R:dr med ett Danskt. Utförsel till detta land ägde icke rum. Af följande varor infördes: Ofvanstående varubelopp äro, likasom alla förut uppgifna, de som under året förtullats. Men General-Tull-Styrelsens sammandrag upptaga 455,856 ll Masco vad-socker och 524 ll. Cigarrer såsom år 1845 inkomna samt på nederlag upplagda. Under ifrågavarande år ankom intet Svenskt fartyg till Havanna från Sverige, ej eller afgick något derifrån till Sverige, men till denna vigtiga handelsplats ankomnio från Utrikes ort Svenska fartyg

28 samt afgingo derifrån likaledes till Utrikes ort: Under år 1845 ankom icke något Svenskt fartyg till Port Prince) på Haiti, eller afgick derifrån. Republicain (Port au Införseln från Brasilien beräknas till 2,351,000 R:dr, hvaraf för 2,034,000 R:dr eller nära 862/3 / 0 med Svenska, för 47,000 R:dr eller föga ofver 2% med Norska, och för 270,000 R:dr eller omkring 111/3 / 0 med 3 Danska och 1 Hannoveranskt fartyg; samt Utförseln till 483,000 R:dr, hvaraf för 466,800 R:dr eller omkring 965/8% med Svenska och för 16,200 R:dr eller omkring 33/8% med ett Hamburgskt och ett Danskt fartyg. Af följande varor införtullades: Af nedan anförde varor utfördes: Svenska fartyg ankommo till Brasilien:

29 samt afgingo derifrån: Det inbördes kriget inom länderne vid La-Plata-jloden bar fortfarit att hämma handelsförbindelsen med dessa länder, och rapporterne från Consulatet i Monte Video omförmäla icke någon införsel från dem till Sverige, eller utförsel från Sverige till dem; men enligt Tullverkets sammandrag afgick ett Svenskt fartyg under året, sannolikt ämnadt till dessa länder, ehuru det förmodligen först följande året framkommit. Dess last, bestående af Jern och Träd varor, är beräknad till 27,000 R:dr. Enligt uppgift från Consulatet i Monte Video ankommo år 1845 från Utrikes ort 4 Svenska fartyg om 471 läster till denna stad, och 8 om 709 läster till Buenos Ayres, alla med last, samt afgingo likaledes till Utrikes ort från Monte Video 3 om 295 läster med last, samt 2 om 275 läster i barlast, och från Buenos Ayres 6 om 468 läster med last samt 5 om 558 läster i barlast. Så vidt de Collegiuin tillhandakomna handlingar upplysa, ägde ifrågavarande år ingen annan omedelbar handelsförbindelse rum emellan Sverige och öfrige Staterne, som utgöra delar af fordna Spanska besittningarne på fasta landet af Norra och Södra Amerika, än att ett Svenskt fartyg till Sverige från de länder, som i General-Tuli- Styrelsens sammandrag benämnas "öfriga Länder i Norra och Södra Amerika," införde en liten laddning, hvars under året förtullade belopp (färgträd och finare trädvirke) upptagits till 4,000 R:dr (Färgträd för omkring dubbelt varde upplades på nederlag). Intet Svenskt fartyg ankom till eller afgick från de hamnar inom Carracas Consuis- District, der Consuls-Agenter äro anställde. För öfrigt saknar Collegium kännedom, huruvida något Svenskt fartyg under året besökt hamnar i dessa länder. Från Brittiska besittningen Goda Hopps-Udden (Cap) ägde ingen omedelbar införsel rum, men till detta land en utförsel större än under något förutgående år och beräknad till 57,000 R:dr, hvaraf för 53,000 R:dr med Svenska och för 4,000 R:dr med Brittiska fartyg. Den bestod hufvudsakligen af Trädvaror, Stångjern, Tjära och Beck. 4 Svenska fartyg om 583 läster, alla från Sverige med last, ankommo till Goda Hopps- Udden, hvaraf ett besökte det nya etablissementet Port Natal; de afgingo derifrån till Utrikes ort, nemligen 2 om 282 läster med last, och 2 om 301 läster i barlast. De uppgifter Commerce-Collegium äger rörande Sveriges så väl Handels- som Sjöfartsförbindelse med Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska länder äro icke så upplysande

30 nian skulle önska, dels genom saknaden af Consular-Ågenter i de flesta hamnar, och dels derigenom, att General-Tull-Styrelsens sammandrag öfver In- och Utförseln icke specificera från eller till hvilka delar af dessa vidsträckta länder, det ena eller andra varubeloppet inkommit eller afgått, utan sammanföra dem under en enda rubrik. Det Brittiska Indiens consumlion af Svenskt Stål och Jern tillföres detsamma vanligen från England och endast sällan omedelbart från Sverige. Sveriges största omedelbara handelsförbindelse är på Batavia, ehuru på senare åren äfven Ghina börjat återbesökas af Svenska fartyg, och i fraktväg äfven andra Indiska hamnar. Införseln från dessa länder är, enligt Tullverkets sammandrag öfver de förtullade varubeloppen, beräknad till 762,000 R:dr, hvaraf för 705,000 R:dr eller något öfver 92j % med 5 Svenska och för 57,000 R:dr eller nära7 1/2 0 / o med ett Danskt fartyg; samt Utförseln till 259,000 R:dr, hvaraf för 250,000 R:dr eller omkring 961/2 / 0 med 10 Svenska och 9,000 R:dr eller omkring 31/2 / 0 med ett Danskt fartyg. Följande varor infördes (förtullades): Af nedan anförde varor upplades år 1845, dels på nederlag, dels på kredit: Af följande varor utfördes: Till Calcutta, hvarest Svensk och Norsk Consul är anställd, ankom under år 1845 intet Svenskt fartyg; inen, enligt Agenten Liljevalchs rapporter, ankommo till Bombay under första hälften af året 3:ne Svenska fartyg, som afgingo derifrån till China med Opii-laddningar, och till Sincapore ett fartyg, hvilket derifrån afgick till China. Genom enskildt nit af en i Batavia bosatt Svensk, J. E. Sandblad, har Collegium erhållit bestämda uppgifter rörande Svenska skeppsfarten till och från denna vigtiga handelsplats. Dit ankommo 4 Svenska fartyg om 615 läster från Sverige, samt 6 om

31 1,035 läster från Utrikes ort, alla med last, samt afgingo 4 om 617 läster till Sverige och 3 om 588 läster till Utrikes ort, likaledes alla med last. I öfrigt saknar Collegium, på of van anförde skäl, närmare upplysningar rörande Svenska skeppsfarten i dessa farvatten. Utrikes Handeln i allmänhet. Ifrågavarande år var för Rikets handel på det hela ett af de mest gynnande, som hittills inträffat. Rikels Införsel är beräknad (i runda tal): De här uppförda summor utgöra, på sätt ofvan är anfördt, det beräknade värdet af in- och utförseln, för så vidt detta kunnat utrönas af Tullverkets handlingar eller genom upplysningar erhållna från Eders Kongi. Maj:ts Consuler eller ur andra officiela källor. De omfatta således icke den delen af varurörelsen, som särdeles på landtgränsen emellan Sverige och Norrige, är tillåten, utan behof af någon tulltjenstenians eller annan myndighets mellankomst, och kunna ej eller inbegripa den otojliga. Att beräkna denna senare med någorlunda säkerhet, måste naturligtvis vara overkställbart, då inga varubelopp kunna vara kända. Dock saknas icke materialier till en ledning för omdömet rörande omfånget äfven af denna del af rörelsen. 1 allmänhet kan man antaga, att skillnaden emellan hvad ett helt land årligen indrager från andra länder och hvad det till dem betalar, i arfsmedel, i enskilta personers upptagna eller infriade skulder, eller utlånta eller återbetalta fordringar o. d. m., är i jemförelse med hvad dess hela införsel kostar eller dess utförsel gifver, alltför ringa, för att i någon märkbar mån verka på den så kallade handelsbalancen eller skillnaden i värde emellan in- och utförseln, ehuru visserligen ett annat förhållande äger rum i följd af lån, som Staten

32 eller större Föreningar, vanligen å betydliga summor, kunna upptaga, betala o. s. v. Under vanliga förhållanden kan antagas, att b vad ett lands hela införsel, med tillägg af fragt för begagnade utländska fartyg och af alla utgifter på utländsk ort, kostar (och på detta sätt har Collegium beräknat denna kostnad), ungefärligen motsvarar hvad dess hela utförsel afkastat, med tillägg af dess förtjenst af fraktfart emellan utländska hamnar (hvilken sednare, i brist af fullständiga uppgifter, icke ingått i Collegii beräkning), och alt den enda märkbara skillnad uppkommer genom den ökade vexeltillgång, som utländske lån och fordringar, indragne af Staten eller större Föreningar, kunnat gifva, eller genom ökadt vexelbehof, föranledt af räntor och amorteringar å dylika lån eller af Staten utrikes förvärfvade fordringar. På dessa förutsättningar kan följande beräkning uppgöras: Här ofvan upptagna värde af den kända Utförseln öfverstiger den kända Införselns (uli hvilken det införda silfret blifvit inberäknadt) med 3,150,000 R:dr Sv. B:co; om man härifrån afdrager 1,060,000 R:dr för dels 314,000 R:dr Hbg. B:co, hvarmed Rikets Ständers Bank under året ökat sin i Hamburg stående behållning, dels 200,000 R:dr Hamb. B.co, som lära åtgått till räntor och amortering af Bruks-Societetens utrikes lån, så återstå 2,090,000 R:dr, bvilken summa, med tillägg af hvad den år 1845 särdeles indrägtiga Svenska fraktfarten emellan utländska hamnar afkastat, torde kunna anses motsvara Rikets kostnad för den olofliga införseln, med afdrag likväl af den i alla fall mindre betydliga summa, hvarmed den i Tullverkets specialer ej upptagna lofiiga införseln landvägen ifrån Norrige tilläfventyrs öfverstigit den, likaledes ej synliga, utförseln landvägen ifrån Sverige till Norrige. lifter afdrag af in- eller utfördt guld och silfver i mynt och plantsar, utgjorde för sistförflntna 10 år det beräknade varuvärdet: På sätt i början af denna berättelse blifvit omförmäldt, innehåller Bilagan N:o 11 en jemförelse för 10 år, emellan sammanräknade beloppet af alla, enligt Tullverkets sammandrag, införda och utförda varor, af den betydenhet, att detta belopp för något af dessa år uppgått till eller öfverstigit 20,000 R:dr, och hvarvid, i afseende på de vid införseln tull underkastade varor, de till förtullning uppgifna belopp tagits till grund, samt vid utförseln icke beräknats de från nederlag eller kredit-upplag utförda varor. Men derjerote anser Collegium sig underdånigst böra anföra följande, med afseende på de vigtigare eller intressantare varuartiklarne. Af rått Socker (Iivarunder förstås Mascovad samt Terres och Tetes, men ej s. k. Pudeisocker eller krossad lump-) förtullades, utom några smärre mer eller mindre skadade

33 skadade strandade partier, 18,860,610 ll eller 621,004 ll mer än förutgående året, hvars införsel likväl var den största som dittills ägt rum. Om härifrån, efter det till grund för Tullrestitution antagna förhållande emellan raffinerad t och rått Socker, att af det sednare anses åtgå till 1 ll. af det förra, afdragas 1,695,109 tå rått Socker för de utförda 1,271,332 ll. raffineradt Socker, återstå 17,165,501 ll. rått Socker för Sveriges egen förbrukning eller 616,091 ll. mer än år 1844. Dessutom infördes 28,570 ll Pudersocker, 1,521 ll krossad Lump-, 1,258 ll. Havanna Terres, samt 65 ll. raffinerad t Socker; detta sistnämnda land vägen från Norrige. Pä nederlag upplades 800,230 ll. Mascovad och 5,729 ll. krossad Lump, samt pä kredit 13,839,628 ll rått Socker samt 79,981 ll. Pudersocker, hvaraf 1,540,623 ll. rått Socker och 5,729 ll krossad Lump utfördes, och utaf det första 517,898 ll. till Danmark, 421,032 ll. till Preussen o. s. v. Af Kaffe införtullades 6,817,507 ll eller 594,175 ll. mer än år 1844 och 590,495 ll mer än år 1842, hvars införsel förut varit den betydligaste. På nederlag upplades 409,117 ll. och på kredit 5,736,872 ll., hvaraf 108,594 ll. åter utfördes, hufvudsakligen till Norrige, Danmark och Ryssland. Af Tobak förtullades, utom smärre partier andra sorter, 2,436,631 ll. blad och 1,586,754 ll. stjelk, ett belopp som med 595,658 ll. blad och 395,363 ll. stjelk öfversliger nästföregående årets förtullning och var större än något förutgående år. En bidragande orsak till denna tillökning var troligen den väntade tullförhöjningen. På nederlag upplades 742,322 ll. blad och 687,561 ll stjelk, samt på kredit 1,043,237 ll. blad och 982,850 ll. stjelk. Häraf utfördes 69,519 ll. blad, hufvudsakligen till Norrige, och 28,216 ll. stjelk till Hamburg. Uti förutgående Årsberättelsen har Collegium redogjort för den stora tillväxt, införseln af så väl bomull som hvitt bomullsgarn sedan början af 1830-talet erhållit, ehuru den de senare åren varit i aftagande för den sistnämnda artikeln. Införseln af Bomull steg ytterligare år 1845 till 3,386,770 ll eller 176,742 il. mer än förutgående årets, den största som förut förekommit. Af hvitt Bomullsgarn under N:o 26 införtullades 250,753 ll. eller 57,921 ll. mindre än förutgående året, samt af N:o 26 och deröfver 1,182,143 ll eller 174,044 ll. mer än år 1844 samt endast 17 å 20,000 ll mindre än åren 1841 och 1842, de enda under hvilka införseln öfverstigit ifrågavarande års. Förhållanderue med in- och utförseln år 1845 af Spannmål lemna ett bevis om de stora framsteg, Sveriges jordbruk gjort. Ända till och med år 1819 förekommer för den tid, för hvilken tabeller blifvit upprättade, alla år införsel, men intet år utförsel, hvilken först med ett litet belopp började år 1820. Flere af Sveriges spannmålsrikaste landskap hade år 1845 en stark missväxt å de mest betydande sädesslagen, och nästan öfver hela Riket gaf den så vigtiga potatis-skörden svag afkastning. Detta oaktad t var årets utförsel till tunntal den största, som från Sverige blifvit antecknad (fastän den år 1829 var af större värde, såsom till stor del omfattande dyrbarare sädesslag), och ehuru fruktan för bristande tillgångar inom landet troligen om hösten uppdref införseln högre än behofvet påkallade, uppgick denna dock endast till ett jemförelsevis mindre betydligt belopp. Detta upplyses af nedanstående sammandrag af årets in- och utförsel. (Härvid anmärkes, alt Lll. Mjöl och Gryn förvandlats till Tunnor efter det i Tulltaxan antagna förhållande.) Comm.-Coll. Utrikes Sjöfarts Berättelse, år 1845. 5

34 På nederlag och kredit upplades 7,035 tunnor Hvete, 2,920 tunnor Korn, 6,323 tunnor Råg och 85 tunnor Ärter, samt 284 tunnor Hvetemjöl, 8,740 tunnor Rågmjöl och 127 tunnor Korngryn, eller tillsammans 13,987 tunnor omalen Säd, 9,024 tunnor Mjöl och 127 tunnor Gryn. Från nederlag utfördes 290 tunnor Hvete, 479 tunnor Korn och 160 tunnor Ärter eller 929 tunnor omalen Säd, samt 1 tunna Hvetemjöl och 133 tunnor Korngryn. Uti den här upptagna in- och utförseln är icke inberäknad den, som äger ram på landtgränsen mot Norrige, hvilken dock är af mindre betydenhet och vanligen med öfvervigt för utförseln. Utförseln af Stångjern var den största som hittills ägt rum och steg till 574,791 Skll, eller 30,311 Skll mer än år 1844 och 9,782 Skll mer äu år 1841, hvars utförsel hittills varit den största. I utförselsbeloppen af de mera förädlade slagen af sinidt jern, hyilka dock icke, i förhållande till stångjernets, äro af någon större vigt, inträdde i afseende på de begge bland dem mest betydande, nemligen Spik och s. k. Manufaktur- och Handtverkssmide, en liten minskning mot förutgående årets. Äfven utförseln af Stål nedgick från 30,274 Skll år 1844 till 28,258 Skll. Upptäckten af flere lofvande (silfverhaltiga) Blymalmstreck synes för framtiden bereda Sverige tillgång inom landet, icke endast till dess eget behof af bly, utan äfven till utförsel. Ehuru år 1845 endast vid en af de nya anläggningarne smältning ägt rum, nemligen vid Guldsmedshyttan, och verksamheten der var i sin början, utfördes 368 Skll blv (1844 31 Skll, 1843 3 Skll), och införseln af oarbetadt bly nedgick från 1,127 SM 1844 till 605 Skll.

35 Af alla vigtigare Svenska utförsels-artiklar äro Trädvaror (med undantag af några mindre betydande) de, som under sednare åren på de stora marknadsplatserne funnit de mest gynnande pris och den lättaste afgång, ett förhållande, som äfven under ifrågavarande år fortfor. Också steg ulförselsbeloppet i betydande grad, för Bjelkar och Bräder vida utöfver hvad det något år utgjort, och häri igenfinnes en af de mest verkande orsakerne till den stora tillväxt i värde, Rikets hela utförsel år 1845 ägde framför de föregående årens. Följande jemförelse emellan de vigtigare artiklarne under de sistförflutna 3:ne åren' upplysa närmare förhållanderne. Bjelkar och Sporrar af furu och gran: Bräder och Plankor af furu och»ran: Master, Bogspröt och Spiror: Brädstump: Härvid torde böra anmärkas, att af så väl bjelkar som bräder gå de mindre måtten hufvudsakligen till Danmark och de större förnämligast till Stor-Britannien och Frankrike samt, jemförelsevis till utförselsbeloppet, till Algerien och Transatlantiska länder. Den först på sedaare åren vigtigblifna artikeln brädstump går nästan uteslutande på Stor-Britannien. Den enda trädvara af någon vigt, hvaraf utförseln förminskats år 1845, var Stäfver. Deraf utfördes 1,825,730 stycken af ek och 3,983,133 af bok, eller tillsammans 5,838,863 stycken i stället för 8,293,223 st. år 1-844, hvaraf 2,329,646 af ek och 5,963,577 af bok m. m. Äfven år 1845 ägde en ytterligare minskning rum i utförseln af Tjära. Denna, Som år 1842 steg till 69,059 tunnor, år 1843 utgjorde 60,929 och ännu år 1844 34,310, föll till 27,410 tunnor. Deremot ägde en liten tillökning rum i utförseln af Beckj hvilken steg från 3,085 tunnor år 1844 till 3,516 tunnor.

36 Utrikes Sjöfarten i allmänhet. Följande af Tullverkets specialer sammandragna öfversigt visar antalet af de fartyg, med deras lästetal, hvilka under de sednast förflutna 9 åren från utrikes ort till Sverige ankommit eller derifrån till utrikes ort afgått. Till Sverige ankommo: Från Sverige afgingo: I det här upptagna antal af ankomna och afgångna fartyg äro icke inberäknade post-ångfartygen emellan Sverige och Pommern, ej eller post- och isbåtar, men väl andra omätta båtar, hvilka således ingått i antalet, men ej ökat lästetalet af förut anförda fartyg. Af dylika omätta båtar Med afseende på det vida större antalet omätta båtar, hvilka alla år upptagas säsom ankomna, än såsom afeåiigna, hvarigenom äfven en märkbar skillnad uppkommer

37 emellan antalet ankomna och afgångna fartyg på det hela, har Collegium redan i dess underdåniga berättelse för år 1844 yttrat sin förmodan, att den härieder sig derifrån, att i Tullverkets specialer troligen endast båtar med last upplagas. Denna öfversigt visar att skeppsfarten till och från Sverige, under de 9 åren frän 1837 till och med 1845, till lästetalet ökats med mer än 56 procent på det hela, eller då man sammanräknar in- och utförseln, emellan hvilkas tillväxt i procent någon mindre skillnad ägt rum. Att fartygens antal icke i samma mån ökats, härleder sig deraf, att de bland dem inberäknade omätta båtarnes antal minskals. Denna tillväxt har, med undantag endast för åren 1842 och 1843, då ogynnande konjunkturer utöfvade en hämmande verkan, varit oafbruten, men intet år i det stigande förhållande, som det sistförflutna, under hvilket den uppgick till nära 22 procent. Som in- och utförselns värde i nära samma mån ökats, torde dessa förhållanden kunna antagas såsom ett ytterligare bevis, till de många andra, på den Svenska produktionens och förmögenbetens stora tillväxt under ifrågavarande år, hvilken lemnat ökade varuvärden att utföra och medgifvit en ökad införsel. Betraktar man den delen af skeppsfarten enskilt, hvilken verkställts med Svenska fartyg, så har dess tillväxt under alla 9 åren varit något större eller nära 58 / 0, men under år 1845 har tillökningen endast uppgått till något öfver 10 / o, en tillökning, som dock öfversiigit den, hvilken under något förutgående år ägt rum. Deremot har den delen, som omfattar de Norska fartygen, tilltagit i vida större förhållande, nemligen under alla 9 åren med nära 75% och under år 1845 med öfver 43%. Orsaken till denna stora öfvervigt i tillväxten af Norska fartygs andel i skeppsfarten på Sverige igenlinnes deri, att med dem utföres största delen af våra trädvavor, af hvilken skrymmande artikel utförseln stigit i större mån än af någon annan hufvudartikel. De Finska fartygens lästetal har väl sedan år 1837 ökats med 7%, men minskats i jemförelse med åren 1838 och 1839, och antalet har betydligen nedgått. Orsaken är, att skeppsfarten emellan Sverige och Finland, hvartill hufvudsakligen smärre farkoster användas, i hög grad aftagit, hvaremot Finska fartygs begagnande till fraktfart emellan Sverige och ett tredje land, hvartill större fartyg nyttjas, tilltagit. Andra utländska Jartjgs lästetal, ehuru ännu icke utgörande 10% af det hela, har under hela tiden ökats med nära 71% och under år 1845 med omkring 27%. (Uti denna tillökning hafva i första rummet deltagit de Brittiska fartygen, i andra de Danska och i tredje de Franska, hvarvid dock märkes, att de Franska utan undantag och de Brittiska med få hitkommit i barlast.) Denna tillökning i lästetalet oaktadt har dock, på sätt här nedanföre skall visas, de denna kathegori tillhörande fartygs andel i så väl in-som utförseln, beräknad efter varuvärdet, aftagit, den förra i högst betydlig, den sednare i mindre mån.

38 Svenska och främmande fartygs andel i in- och utförseln, beräknad efter värdet af de förda laddningarne, hvilket lemnar en säkrare ledning än lästetalet af de använda fartygen, var följande (specifika uppgifter för in- och utförseln från och till Finland saknas för år 1837):

39

40 Häraf finner man, att Svenska fartygs andel i hela införseln, beräknad efter de förda varornas värde, högst betydligt stigit sedan 1837; att denna tillväxt varit oafbruten sedan 1843, och intet år så stor som det sistförflutna; att deremot deras andel i utförseln väl sedan år 1837 något ökats, men år 1845 betydligen nedgått mot hvad den var nästförutgående året; att Norska fartygens andel i införseln något tilltagit, dock så att det sistförflutna årets understeg det näs t förutgående årets, hvaremot deras andel i utförseln under sistförflutna året, jemförelse vis med det nästförutgående, steg nära 50 procent, och med år 1843 stigit mer än 100%, samt sedan år 1842 nära 200% att öfriga Länders andel i införseln från eget land nedgick från år 1837 till nära hälften, under det att deras andel i utförseln till eget land förblef nära oförändrad, ehuru år 1845 en ringa tillökning ägde rum emot år 1844; att andra Utländska fartygs andel i införseln från ett tredje land nedgick sedan år 1837 till mindre än hälften, äfvensom deras andel i utförseln till ett tredje land också aftog, ehuru

41 ehuru i mindre mån, och med ett litet afbrott de sistförflutna åren. Orsaken till den betydliga nedsättningen i Svenska och ännu större tillökningen i Norska fartygs andel i utförseln år 1845, jemförelsevis med förutgående årets, var densamma Collegium förut anfört för de Norska fartygens lästetals stora tillväxt, nemligen alt Svenska träd varorna hufvudsakligen utföras med Norska fartyg, samt att utförseln af denna varuartikel år 1845 ökades i en grad, som betydligt bidrog till den stora öfvervigt, värdet af detta års hela utförsel ägde framför alla förutgående årens. Antalet och lästetalet af till främmande hamnar ankomna Svenska och Norska fartyg, för så vidt detta upplyses af de till Collegium från Consulerne inkomna uppgifter, var följande (hvarvid anmärkes, att Norska fartygens läsletal, utom deras som till Sverige ankommit, beräknats efter Norsk läst, hvilken är något större än den Svenska, och att med afseende å ofullständigheten af de upplysningar, som kunnat erhållas rörande de begge Rikenas skeppsfart på Ostindien och de emellan detta land och vestra kusten af Amerika belägna länder, densamma icke blifvit upptagen): Svenska Fartyg.

42 Häraf visar sig, att ehuru Svenska fraktfarten från Sverige till utrikes hamnar var år 1845 omkring 700 och den emellan utrikes hamnar omkring 9,700 läster mindre än år 1844, begge dock voro betydligt större än under något annat förutgående år. Den stora tillökning i Norska skeppsfarten som under året egt rum utgjordes till nära hälften af tillökningen i dess fraktfart från Sverige till ett tredje land, för hvars orsaker Collegium här ofvan redogjort. Collegium har i sina underdåniga berättelser, för sistförflutna 8 år, intagit en jemförelse emellan de Svenska och Utländska fartyg, som enligt den rält, särskilta emellan Sverige och främmande Stater afslutade afhanalingar lemnat till fraktfart emellan den ena eller andra afhandlandens land och ett tredje land, dertill begagnats, och får i underdånighet här nedan lemna en likartad jemförelse. Svenska Stapelstädernes Handelsflotta, i afseende på hvars framfarna betydliga omvexlingar underdånigst bifogade Bilagan N:o 9 innehåller en specifik redovisning, undergick under året en liten minskning från 940 fartyg om 64,247 läster till 932 om 63,658, hvilken hufvudsakligen drabbade de smärre Stapelstäderne, jemte Stockholm, hvaremot en tillökning ägde rum för Gölheborg och Gefle. Till utrikes ort hade blifvit försålda 28 stycken om 3,118 läster, förolyckade och kasserade 55 om 3,478 läster, hvaremot 42 stycken om 3,060 läster blifvit nybygda och afmatta för första gången. Om man till denna Stapelstädernes Skeppsflotta lägger 216 fartyg om 5,254 läster,

43 tillhöriga Sjö- och Uppstäder, och 927 stycken om 18,896 läster, tillhörande landtmän, uppkommer för Sveriges hela Skeppsflotta ett antal af 1,675 fartyg om 87,808 laster, härunder ej inberäknade båtar under 5 läster. Enligt vederbörande Magistraters uppgifter begagnades under året till utrikes sjöfart 726 fartyg om 58,243 läster, tillhöriga dels Stapelstäder, dels andra Sjöstäder, men Collegium saknar uppgifter rörande antal och lästetal af dertill begagnade s. k. landtmanna-fartyg. Under året utgåfvos 193 Svenska fribref, bland hvilka 15 för allmogen tillhöriga fartyg. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underiläiugste, tropligtigste uiidersäter och tjenare, C. D. SKOGMAN. BERNHARD ROSENBLAD. Stockholm den 10 December 1846. Rob. Engelhe.

N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1845.

N:o 2. Öfversigt af Tull-Uppbörden år 1845.

N:o Samman af de från Kongl. Norrska Regeringen till Commerce-Collegium

3. drag insände uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år 1845.

N:o Samman af Consulernes insända Förteckningar öfver de till deras Districter ankomna från och till Sverige med Sven

4. drag eller derifrån afgångna Svenska Fartyg samt öfver In- och Utförseln ska Fartyg under år 1845.

Öfversigt af Sveriges omedelbara Handel och Sjöfart

5. på andra Länder år 1845 enligt officiella uppgifter.

6. Tabell, utvisande förhållandet emellan Sveriges Utförsel och Införsel år 1845.

N:o 7. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1845 från Utrikes orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norrska och främmande Fartyg, äfvensom deras Lästetal.

N:o 8. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de år 1845 till Sverige ankomna Norska och främmande Fartyg, särskildt upptagande hvarje Nations Flagga.

N:o 9. Sammandrag, som, grundadt på de från Rikets Stapel-Städer till Commerce-Collegium årligen inkommande Sjömanshus-Förslag, utvisar för nedannämnda år antalet af Fartyg och deras Lästetal, äfvensom af Skeppare och Sjöfolk, dels särskildt i de tre Städer, som idka den största sjöfarten, dels ock i alla Rikets Stapel-Städer tillsammans. Anmärkning: Detta sammandrag upptager sammanräknade antalet af Stapel-Städcrnes Fartyg, ehvad de varit begagnade eller legat overksamme i hamnarne. för de i sammandraget upptagne år, liyarunder Finland tillhörde Sverige, aro Finska fartygen uteslutna.

N:o 10. Uppgift på de Fartyg och deras Lästetal, hvilka uti nedannämnda Städer, enligt från Magistraterne inkomna Förteckningar, varit begagnade till Utrikes Sjöfart år 1845.

Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren 1836 1845 af N:o

11. sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde.

STOCKHOLM, 1846. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

N:o 12 a). Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren 1836 1845.

N:o 12 b). Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren 1836 1845.