EXAMENSARBETE. Livet som flykting. Flyktingströmmar från Danmark till Helsingborg 1943-1944. Josefin Morsing 2015. Filosofie kandidatexamen Historia

EXAMENSARBETE Livet som flykting Flyktingströmmar från Danmark till Helsingborg 1943-1944 Josefin Morsing 2015 Filosofie kandidatexamen Historia Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

LIVET SOM FLYKTING FLYKTINGSTRÖMMAR FRÅN DANMARK TILL HELSINGBORG 1943-1944 J o s e f i n M o r s i n g L u l e å t e k n i s k a u n i v e r s i t e t H a n d l e d a r e : P e r - o l o f G r ö n b e r g C - u p p s a t s H T 2 0 1 5

SAMMANFATTNING Under andra världskriget tvingade de tyska aktionerna danska judar och motståndsmän på flykt. De tog sig till Sverige, som intog en ny flyktingpolitik och öppnade gränserna för de danska grannarna. Helsingborg var en av de skånska städer som tog emot flest danskar på flykt. De kom, skyddade av mörkret i fiskebåtar. Resurser mobiliserades och nätverk etablerades i Helsingborg för att ta hand om dem och den 4 oktober etablerades en flyktingmottagning på Ramlösa hälsobrunn med stora insatser från en mängd hjälporganisationer. Under den undersökta perioden etablerades utöver denna mottagningscentral även ett tillidsmandskontor i Helsingborg som hade hand om flyktingärende i Helsingborgs distrikt. Helsingborgsdanskar anställdes som tillitsmän för att hjälpa de danska flyktingarna i Sverige. Flyktingmottagningar och förläggningarna organiserades under 1943 av svenska myndigheter, för att 1944 övertas av danska legationen. Undersökningen har dels påvisat att flyktingarna kategoriserades och förlades på skilda förläggningar baserat på behov, samt att det förekom ett visst särskiljande av flyktingarna.

ABSTRACT During World War II the Germans forced the Danish Jews and resistance fighters on the run. They fled to Sweden, which took on a new refugee policy and opened the borders for the Danish neighbors. Helsingborg was one of the towns in Skåne who received the highest number of Danes on the run. They came, protected by the darkness on fishing boats. Resources were mobilized and networks established in Helsingborg to take care of them and on the 4th of October reception center was established at Ramlösa brunnshotel with major contributions from a variety of charities. During the period a tillidsmandskontor was established in Helsingborg that was in charge of the refugees in the Helsingborg district. It was the Helsingborg-Danes that was hired as tillitsmän to assist the Danish refugees in Sweden. Reception centers and refugee camps was organized in 1943 by the Swedish authorities until 1944 when the Danish legation took over the direct management. The results have been that both the refugees were categorized and placed in different camps based on need, and that there was a certain differentiating of Danish refugees and Danish Jewish refugees.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 5 1.1 Syf t e och frågeställningar... 6 1.2 Disposition... 6 1.3 Mat e r i a l... 6 1.4 Me t o d... 7 2. TIDIGARE FORSKNING... 8 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 10 3.1 Migrat i o n s m ö n s t e r... 10 3.2 Broderfolkshypotesen & den nordiska ta n k e n... 11 4. ANDRA VÄRLDSKRIGET NÄRMAR SIG NORDEN... 13 4.1 Judeförföljelserna & den slutgilt i g a lösningen... 13 4.2 Fly k t i n g p o l i t i k e n... 14 5. FLYKTINGARNA FRÅN DANMARK... 15 5.1 Mot ta g n i n g s c e n t r a l e n i Helsingborg... 19 6. FLYKTINGFÖRVALTNINGEN UNDER HÖSTEN 1943... 20 6.1 Hjälpen & bidragen... 21 6.2 Förväntningar på fly k t i n g a r... 22 7. FÖRVALTNINGEN UNDER DANSKA LEGATIONEN... 23 7.1 Tillidsmandsk o n t o r e t i Helsingborg... 25 7.2 Förläggningarna... 26 7.3 Hjälpen & bidragen... 28 7.4 Förväntningar på fly k t i n g a r... 31 8. RESULTAT & SLUTDISKUS SION... 33 8.1 Faktorer & fly k t e n... 33 8.2 Särskiljande & den nordiska ta n k e n... 34 8.3 Den nat i o n e l l a plikten... 36 9. VIDARE FORSKNING... LIT TERATUR & KÄLLFÖRTECKNING... 37 38 BIL AGOR... 40 1. PM angående d a n s k a fly k t i n g a r... 40 2. Kar ta 1-2 över Helsingborgsk o n t o r e t s område... 41 3. Kar ta 3 över utskeppningshamnar... 42

L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T J O S E F I N M O R S I N G 5 1. INLEDNING Man ser Thorvald Stauning i överrock i bekymrat samtal med kung Christian X, lätt igenkännlig i ridstövlar och uniform. Vad ska vi göra, Ers Majestät, om Scavenius 1 genomdriver att också våra judar ska bära gula stjärnor? frågar Stauning. Då får vi väl alla bära gula stjärnor, svarar kungen. Samtal mellan den danske statsministern och den danske kungen. 2 Med dagens flyktingströmmar från krigsdrabbade länder och debatten kring flyktingpolitiken är det högst aktuellt att se hur detta har sett ut genom tiderna. Genom hela mänsklighetens historia har människan migrerat, i olika former och av olika anledningar. Världskrigen bidrog till en mängd migranter och flyktingar, både under och efter kriget. Ett exempel på en sådan flyktingström är danskar som kom över sundet till Sverige från och med hösten 1943. Precis som många flyktingar idag flydde danskarna från förföljelse och på grund av sitt missnöje med den politiska situationen i hemlandet som sedan 1940 varit ockuperat av tyskarna. Precis som flykten över Medelhavet idag, var flykten över Öresund riskfylld och många gånger kostsam i både liv och pengar. När dagens flyktingar väl anlänt föreligger diskussionen kring vart de ska ta vägen och vilken hjälp de ska få, denna diskussion var aktuell även 1943. Precis som flyktingarna idag bemöttes danska flyktingar av fördomar och för de judiska flyktingarnas del antisemitism. Detta syntes framförallt i pressen, men särskiljandet av danskar och judiska danskar i officiella dokument visar på att antisemitismen hade blivit naturlig i många delar av samhället. Politiken är en direkt faktor kopplad till inte bara huruvida flyktingarna kommer till Sverige utan också hur de blir mottagna. Denna uppsats avser att undersöka mottagandet av danska flyktingar, med fokus på mottagningscentralen och tillidsmandskontoret i Helsingborg, men även utifrån flyktingarnas registreringsrapporter från Helsingborgs polis beskriva bland annat vilka som tog sig över sundet, varför och hur de tog sig över. 1 Scavenius var dansk utrikesminister, och har nämnts som tyskvänlig. 2 Lidegaard, Bo, Landsmän: de danska judarnas flykt i oktober 1943, Bonnier, Stockholm, 2013 sida 29

6 L I V E T S O M F L Y K T I N G 1.1 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR Denna uppsats avser att undersöka hur de danska och danska judiska flyktingarnas situation beskrevs i polisens rapporter, samt hur de togs emot i Helsingborg åren 1943-1944. Utifrån syftet skall följande frågeställningar besvaras: * * * * Vilka faktorer låg bakom den danska flykten över sundet? På vilka sätt tog man sig över? Hur såg förhållandena ut för flyktingarna när de kommit till Sverige och vilka eventuella särskiljningar gjordes mellan danska flyktingar och danska judiska flyktingar? Fanns det några skillnader mellan flyktingorganisationen under danska respektive svenska myndigheter och vilka var i så fall dessa? 1.2 DISPOSITION För att guida läsaren genom uppsatsens alla delar presenteras nu hur arbetet disponeras. I följande delkapitel presenteras material och metod. I kapitel 2, presenteras tidigare forskning för att lägga en grund för den egna uppsatsen. Under teoretiska utgångspunkter redogörs det teoretiska ramverket som undersökningen baseras på. I kapitel 4 presenteras bakgrunden för undersökningen. Undersökningen sätts i ett större perspektiv genom redogörelsen av ockupationen av Danmark, judeförföljelserna och flyktingpolitiken. Härefter följer undersökningen i kapitel 5-7 och presenteras kronologiskt med en början i flyktingarnas registrering och mottagning på centralen i Helsingborg för att sedan beskriva flyktingförvaltningen direkt under svenska myndigheter 1943 och övergången av förvaltningen till danska legationen 1944. Resultaten redogörs för och diskuteras i kapitel 8 med återkoppling till teoretiska utgångspunkter och med underrubriker som kopplas till syfte, frågeställningar och teoretiska utgångspunkter. 1.3 MATERIAL Att undersökningen fokuserar på 1943-1944 beror på att det var under denna period som flyktingströmmarna var störst, speciellt 1943, och det följande året innebar etablerandet av flyktingkontor och organisationer. Mottagandet som skall undersökas avgränsas till hur flyktingarna fick hjälp när de kom till Sverige och vilka processer de skulle gå igenom innan och efter de anlänt till förläggningarna. Materialet som undersökts är korrespondens mellan förläggningarna eller mottagningscentralerna och cheferna för organisationen, Kongelig Dansk Gesandtskab 1 eller Kungliga Socialstyrelsen. Här skickades instruktioner ut till samtliga förläggningar och kontor vilka används för att få inblick i vilken hjälp flyktingarna fick och hur det var på förläggningarna. Det fanns även korrespondens om enskilda flyktingars situationer, som kan ge insyn i hur det var för flyktingarna i Sverige. Icke ifyllda blanketter som skickades till förläggningarna för att fyllas i vid behov av hjälp, kan undersökas för att se vilken hjälp som erbjöds. 1 Det Kongelige Danske Gesandtskab är direkt översatt den Kungliga Danska Legationen (hemlandslegationen).

L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T J O S E F I N M O R S I N G 7 Material från Hälsingborgs kristidsnämnd har undersökts, här förekommer instruktioner till Helsingborg hösten 1943 vilka riktlinjer som skulle följas gällande de danska flyktingarna. I Knut av Klintebergs arkiv 2 återfinns av material både från Socialstyrelsen under 1943 och från gesandtskabet när de övertog förvaltningen för flyktingorganisationen och förläggningarna 1944. Materialet har använts för att ge en inblick i vilka riktlinjer som förläggningarna fick från Socialstyrelsen samt när gesandtskabet började skicka sina cirkulär. Den danske flygtningeadministration i Sverige, distriktsflygtningekontoret i Malmö har använts flitigt där korrespondens om förläggningarna återfinns samt korrespondens med tillidsmandskontoret i Hälsingborg. I Polisens i Helsingborg arkiv återfinns PM - prememoria eller rapport - över flyktingarna som kom till Helsingborg. Ett exempel återfinns i bilaga 1. Med hjälp av detta material ges en inblick i vilka flyktingarna var, hur deras situation såg ut de första dagarna i Sverige och hur de valde att beskriva flykten för polisen. En kort analys kommer även att göras angående vilka frågor som fanns i formulären och vilken information om flyktingarna som var betydelsefull för svenska myndigheter. Materialet från polisen är omfattande med 12 volymer alfabetiskt - efter flyktingarnas efternamn - och flera hundra blanketter i varje volym. Därför har slumpmässigt fyra volymer valts ut - A, H, M och Sko-Ö. Alla blanketter från Helsingborgspolisen innehöll samma frågor och utifrån urvalet önskas ge en rättvis bild av vilka mönster som kan urskiljas. Lidegaard beskriver hur det fanns olika beskrivningar av samma person och samma händelse, i dagbok och polisrapport. Flyktingarna ville beskydda de personer som hjälpt dem i Danmark. Denna problematik kan kopplas till PM från polisen som var officiella, vilket gör att informationen flyktingarna gav kanske inte stämde. 3 Bortfall av material har förekommit på grund av begränsningar. I kapitlet vidare forskning diskuteras vad som kan undersökas av detta bortfall. Överlag har det förekommit möjligheter då det funnits ett överflöd av material om danska flyktingar, speciellt i Köpenhamn på Rigsarkivet. 1.4 METOD Mycket av materialet som använts är på danska och översättningar är gjorda av mig som har danska som andraspråk. Citat och namn på myndigheter eller särskilda kontor kommer inte att översättas utan används i sin ursprungliga benämning och form. Återgivningarna på danska kan innehålla svenska ö och ä, detta för att de är skrivna på svenska skrivmaskiner. När det gäller priser som förekommit i materialet har de, för att betona skillnader och hur stora eller små summor som förekom, omvandlats i fotnoterna till dagens valuta 4, via Statistiska Centralbyråns penningomvandlare. För att bearbeta korrespondens och cirkulär, görs en textanalys. När det gäller PM från polisen används som nämnt ett slumpmässigt urval för att sedan undersöka och fastställa mönster och vanligt förekommande svar inom varje fråga. Detta slumpmässiga urval görs på grund av forskningspraktiska skäl och tidsbegränsningar. Det är fyra av tolv volymer som undersökts men utifrån de fyra volymerna framkommer återkommande svar och teman som kan fastställas. Uppsatsen är av kvalitativ och deskriptiv karaktär, då syftet är att beskriva flyktingarnas situation 2 Knut av Klinteberg var ledare vid Lunds förläggning för danska flyktingar, som etablerades på ett vandrarhem 3 Lidegaard (2013) sida 326 4 Dagens valuta gäller september 2015

8 L I V E T S O M F L Y K T I N G i Helsingborg och hur de mottogs. Komparativa inslag förekommer genom en jämförelse av cirkulären från 1943 och 1944 då flyktingorganisationen stod under olika myndigheter. 2. TIDIGARE FORSKNING Ett arbete som används i bakgrund och teoridel är Karin Kvist Geverts Ett främmande element i nationen: svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarna 1938-1944. Hennes fokus ligger på flyktingpolitiken bland annat gentemot de danska judiska flyktingarna. Hon tar exempelvis upp Sveriges deltagande i nordiska och internationella flyktingkonferenser och finner mönster i flyktingpolitiken som går att återfinna i Danmarks flyktingpolitik under 1930-talet. Vad som skiljer föreliggande uppsats från Geverts är att hennes fokus ligger på flyktingpolitiken, med betoning på enbart de judiska flyktingarna. Föreliggande studie ämnar att fokusera på hur både danska flyktingar och danska judiska flyktingar togs emot i Sverige, utan direkt fokus på flyktingpolitiken som ligger till grund för undersökningen. 5 Mikael Byström skildrar en nordisk tanke på 1940-talet. 6 Den nordiska tanken ämnar att förklara den flyktingpolitiska omsvängningen under 40-talet. Sverige hade en plikt att hjälpa sina nordiska grannar men de judiska flyktingarna räknades inte som etniska nordbor. En artikel om den nordiska tanken har använts 7 samt Geverts återgivningar. Vidare har Byström skrivit Utmaningen: den svenska välfärdsstatens möte med flyktingar under andra världskrigets tid där han bland annat beskriver hemlandslegationerna och flyktingarna och hur samarbetet mellan danska legationen, dess flyktingkontor och svenska myndigheter kopierade den norska situationen. 8 Byström är författaren till artikeln En talande tystnad? Ett antisemitiskt bakgrundsbrus i riksdagsdebatten 1942-1947 där Karin Kvist Geverts tes om det antisemitiska bakgrundsbruset beskrivs. Han redogör för de olika försöken till att anta en lag mot raspropaganda och även här återkommer tesen om den nordiska tanken. 9 Bo Lidegaards bok Landsmän: de danska judarnas flykt i oktober 1943, har använts för bakgrunden då han redogör för danska situationen på 30-talet till tyskarnas ockupation, hur förloppet förändrades från ockupationen 1940 till oktober 1943 och flykten över till Sverige. Detta gör han utifrån dagböcker från kungen och politiker, samt enskilda flyktingar med fokus på en familj vars medlemmar dokumenterade flykten. Han skiftar mellan att beskriva det politiska planet till hur det såg ut för familjerna i hemmet och på flykten. 10 Gunnar Larsson skildrar i Flyktingströmmen över Öresund 5 Kvist Geverts, Karin, Ett främmande element i nationen: svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarna 1938-1944, Acta Universitatis Upsaliensis (AUU), Diss. Uppsala universitet, 2008 6 Byström, Mikael, En broder, gäst och parasit: uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt 1942-1947, Acta Universitatis Stockholmiensis, Diss. Stockholms universitet, 2006 7 Byström, Mikael, The Nordic prerogative An explanatory perspective on Swedish refugee policy 1942 1947, Norsk tidsskrift for migrasjonsforskning 2:2008a sida 65-76 8 Byström, Mikael, Utmaningen [Elektronisk resurs] : Den svenska välfärdsstatens möte med flyktingar i andra världskrigets tid, Nordic Academic Press, Lund, 2014 9 Byström, Mikael, En talande tystnad?: ett antisemitiskt bakgrundsbrus i riksdagsdebatterna 1942-1947, Kvist Geverts, Karin & Andersson M, Lars En problematisk relation? : flyktingpolitik och judiska flyktingar i Sverige 1920-1950., S. 119-137, 2008b 10 Lidegaard (2013)

L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T J O S E F I N M O R S I N G 9 1943 den danska och svenska kontakten via bland annat fiskehamnarna i Höganäs och Gilleleje. Kontakten mellan två broderfolk fick ett abrupt slut 1940 med den tyska ockupationen av Danmark. Larsson arbetade inom tulltjänsten och var delaktig i mottagandet av flyktingarna 1943 i Höganäs. Han beskriver hur läget försämrades i Danmark under ockupationen och hur detta ledde till danska flyktingströmmar. 11 Larssons beskrivningar har ett förklaringsvärde till rapporterna från polisen och korrespondensen som har undersökts och kommer att användas i undersökningen. Geverts är tillsammans med Lars M. Andersson redaktör för En problematisk relation? Flyktingpolitik och judiska flyktingar i Sverige 1920-1950 som innefattar en rad artiklar kring svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarna. Lena Andersson, En innerlig bön att min ansökan måtte bifallas så snart det sig göra låter. Socialstyrelsens utlänningsbyrås attityder och agerande gentemot judiska flyktingar 1938 1939, undersöker personakter, så kallade centraldossierer, och om dessa kan ge svar på vilka bedömningsgrunder utlänningsmyndigheterna hade när det gäller judiska flyktingar. 12 I föreliggande undersökning används liknande material i form av PM om flyktingar, vilket gör att mycket av Anderssons undersökning är igenkännbar. Här är det dock viktigt att betona att denna studie inte undersöker i vilket omfång flyktingarna fick uppehållstillstånd i Sverige. Judarnas historia i Sverige har redogjorts för i bland annat Judarna i Sverige - en minoritets historia: fyra föreläsningar (2011). Här skildrar Carl Henrik Carlsson judarnas historia i Sverige sedan Aaron Isaacs tid. 13 När det gäller dansk-judisk invandring till Sverige betonar Carlsson den västjudiska invandring från bland annat Danmark och Tyskland från början av 1800-talet och framåt. Han beskriver vilken betydelse dessa invandrare kom att ha på bland annat det skånska samhället. Carlsson presenterar ett sätt att klassificera flytten, genom graden av frihet hos migranten. Vi kan skilja mellan fri migration, påtvingad migration och flyktingmigration. 14 Utöver denna forskning om judarna i Sverige redogör exempelvis Lidegaard i ovannämnd bok om de danska judarnas historia, varifrån de kom och när samt hur de levde i det danska samhället. 15 Slutligen är det betydelsefullt att nämna att det finns många avhandlingar som undersöker svenskt agerande under andra världskriget och förintelsen. 16 Likaså finns många danska avhandlingar om danskt agerande. 17 Det finns undersökningar av flyktingpolitiken och beskrivningar av flykten utifrån dagböcker. Däremot finns det ett tomrum 11 Larsson, Gunnar Flyktingströmmen över Öresund 1943 Larsson, Maria, Nyberg, Eva & Sjögren, Eva (red.), Orostid - ofredsår, Skånes arkivförb., Lund, 1996 12 Andersson, Lena, En innerlig bön att min ansökan måtte bifallas så snart det sig göra låter: Socialstyrelsens utlänningsbyrås attityder och agerande gentemot judiska flyktingar 1938-1939, Kvist Geverts, Karin & Andersson M, Lars En problematisk relation? : flyktingpolitik och judiska flyktingar i Sverige 1920-1950., S. 95-117, 2008 13 Carlsson, Carl Henrik Judisk invandring från Aaron Isaac till idag, Müssener, Helmut (red.), Judarna i Sverige: en minoritets historia : fyra föreläsningar, Hugo Valentincentrum, Uppsala, 2011 14 Carlsson (2011) sida 17 15 Lidegaard (2013) 16 Exempelvis: Andersson, Lars M. & Tydén, Mattias (red.), Sverige och Nazityskland: skuldfrågor och moraldebatt, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2007 vari bland annat Sveriges agerande under andra världskriget diskuteras 17 Exempelvis: Mogensen, Michael, Antisemitisme i det danske flygtningesamfund i Sverige 1943 45?, i Antisemitisme i Danmark?, Michael Mogensen (red.), København 2002 & Kirchhoff, Hans & Lone Rünitz, Utsendt til Tyskland. Dansk flygtningepolitik under besættelsen samt: Scavenius, Erik, Forhandlingspolitiken under besættelsen, Hasselbalch, København, 1948 & Kjersgaard, Erik, Danmark under besættelsen: danskernes dagligliv 1940-1945, politiken 2005

10 L I V E T S O M F L Y K T I N G gällande beskrivningen av flyktingförläggningarna med fokus på Helsingborg. När det gäller urvalet av litteratur har studier, på grund av begränsningar i tid och problematik att få tag på dem, fallit bort. Exempelvis har Levines egen forskning om broderfolkshypotesen fallit bort då denna representeras i både Geverts och Byströms undersökningar. Ett tomrum föreligger också när det gäller forskningen av danska flyktingar överlag 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 3.1 MIGRATIONSMÖNSTER Patrick Manning presenterar mönster av migration genom mänsklighetens historia i Migration in world history. Storskaliga förflyttningar - här inkluderat även judisk migration - har bestått av en samling mindre förflyttningar som stämmer överens i ett större mönster. Danskarnas flykt stämmer in i de migrationer och flyktingströmmar som kriget och förföljelserna i Europa innebar. Judisk migration stämmer särskilt in i denna period, även om den danska judiska flykten var unik, då en stor del av den danska befolkningen tog ett steg från den tidens vi och dem och lyckades hjälpa nästan hela den danska judiska befolkningen att fly. 18 Manning redogör för fyra kategorier av migration, varav en var Cross-community migration. En av anledningarna till en sådan migration är hopp om att livssituation ska förbättras. Bakomliggande orsak kan då vara en olycklig situation i hemlandet. Även om migrationen utgör ett hopp är resan ofta farlig och kostsam. 19 Den danska flykten var tillfällig, där bakgrunden var en olycklig situation i hemlandet. Oavsett anledning till flykten, illegal verksamhet eller judeförföljelse exempelvis, var grunden för flykten den samma - missnöje eller rädsla på grund av förhållandena i Danmark. Cross-community migration underlättas ofta av nätverk, vilka involverar samarbete över gränser och underlättar migrationen. Migranterna är en del av detta nätverk, vare sig de är medvetna om detta eller ej, men nätverket bygger på utomstående som uppmuntrar migrationen. Migranter kan förflytta sig utan nätverk, men Manning menar att alla storskaliga förflyttningar skapar nätverk för att organisera processen. 20 Nätverk skapades även i den danska situationen. Hjälpkommittéer och frivilliga organisationer skapades för att hjälpa flyktingarna över sundet. Redan 1940 då tyskarna ockuperade Danmark började nätverk etableras. Vidare skapades nätverk i Sverige för att hjälpa flyktingarna på plats. Vilken typ av nätverk som etablerades och organiserades, om sådana fanns i Helsingborg, kommer att undersökas i studien. Vidare beskriver Manning olika typer av migranter beroende på deras intentioner, nämligen: settlers med intentionen att stanna, sojourners som flyttar för en specifik anledning med intentionen att återvända till hemlandet, itinerents som reser från plats till plats men som egentligen inte har något hem vilket de tänkt åka tillbaka till och 18 Manning, Patrick, Migration in world history, 2. ed., Routledge, London, 2013 sida 1 19 Manning (2013) sida 3-8 20 Manning (2013) sida 9

L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T J O S E F I N M O R S I N G 11 invaders som reser till en destination för att ta över kontroll. 21 Tämligen omgående stod det klart att varken danskar eller norrmän skulle stanna permanent. Det var inte lika viktigt att just dessa flyktinggrupper skulle anpassas till det svenska samhället, som det var för exempelvis baltiska flyktingar. 22 Det är återkommande i skildringar att de flyende gjorde allt de kunde i brådskan för att trygga sin återkomst. För danskarna handlade det om en flykt för sitt liv och inte någon permanent utvandring, 23 vilket innebär att de var sojourners. De flyttade på grund av olyckliga förhållanden i Danmark, med intentionen av att resa tillbaka. I vilket omfång de reste tillbaka har förekommit i materialet men kommer inte att presenteras i denna studie då det faller utanför tidsramen. 3.2 BRODERFOLKSHYPOTESEN & DEN NORDISKA TANKEN Tidigare forskning har pekat på den flyktingpolitiska omsvängningen mellan 1942 och 1943 som förklaring till vad som låg bakom den svenska viljan att hjälpa danskar på flykt. Här står Byström för den nordiska tanken och Levine för broderfolkshypotsesen. En av de bakomliggande faktorerna till denna omsvängning var att förintelsen nu drabbade skandinaviska judar, från Danmark och Norge. Dessa ansågs vara ett broderfolk, enligt Levine, och Sverige hade en moralisk skyldighet att hjälpa dem. De tyska deportationerna av norska judar under hösten 1942, resulterade i att den offentliga opinionen i Sverige insåg omfattningen av den tyska terrorn. Reaktionen efter deportationen av norska judar ledde till en ny flyktingpolitik och en förändrad attityd. Denna förklaring kallas broderfolkshypotesen då det var de norska judarnas nordiska identitet som triggade aktivismen. 24 Byström har fört fram en förklaring i form av den nordiska tanken. Det fanns en uppfattning om att Sverige hade en skyldighet gentemot etniska nordbor, vilket överordnades frågor om flyktingens behov av skydd. Till gruppen etniska nordbor hörde inte judar från Danmark och Norge. De nordiska judarna var inte mer än halvbröder och det är den stora skillnaden mellan broderfolkshypotesen och den nordiska tanken. Judarna räknades inte som en del av familjen. 25 Omsvängningen från restriktivitet till genoresitet skulle hypotetiskt kunna förklaras som ett resultat av en ny attityd som Levine gör genom broderfolkshypotesen, men var framförallt en konsekvens av externa faktorer som Byström lyfter fram. Förklaringen till omsvängningen kan finnas istället finnas i krigsutvecklingen, som tvingade nordiska bröder att fly samtidigt som den restriktiva politik inte längre var hållbar. 26 Den nordiska tanken ger ett generellt perspektiv på flyktingpolitiken. Det svenska agerandet förändrades med anledning av empatin och det moraliska ansvaret för broderfolken, men attityden gentemot judarna förändrades inte enligt Byström. 27 Den nordiska tanken ämnar förklara den svenska inställningen till flyktingar och utlänningar. Det var 21 Manning (2013) sida 8-9 22 Byström (2014) sida 58 23 Lidegaard (2013) sida 105 24 Kvist, Geverts (2008) sida 13, se Byström (2008a) 25 Byström (2008a) sida 67 26 Kvist, Geverts (2008) sida 14 f, se Byström (2008a) 27 Kvist, Geverts (2008) sida 226

12 L I V E T S O M F L Y K T I N G gentemot nordbor som Sverige såg sitt moraliska ansvar. Krigsutvecklingen under 1942-1943 resulterade i att Sverige kunde agera enligt ideologiska och humanitära överväganden som inte varit möjligt tidigare på grund av tysk press. 28 Byström beskriver hur åtagandet till mänskliga rättigheter och flyktingfrågan inte nödvändigtvis härstammade från enbart moral och humanitära frågor. Pragmatiska politiska mål och övervägande togs också i åtanke. Att hjälpa de nordiska länderna blev ett svenskt humanitärt alibi samt en språngbräda in i efterkrigstidens ekonomi. 29 Samtidigt är den nordiska tanken begränsad på så sätt att även flyktingarna från nordiska systernationer var utlänningar, och därför sammankopplade med negativa kvaliteter. 30 Byström hävdar att hemlandslegationerna och flyktingkontoren hade ett stort inflytande över den svenska flyktingpolitikens behandlingsaspekt. 31 Danska flyktingkontor kom med flera initiativ för att de danska flyktingarna skulle få ökade möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, bättre villkor att försörja sig och tillräckligt med stöd om de saknade arbetsförmåga. Med det danska flyktingkontoret hade svenska staten undgått ett betydande ansvar för de danska flyktingarna. Här betonas återigen pragmatismen, då det gällde för Sverige att ha god kontakt med grannländerna efter kriget. Svenska staten förväntade sig stora insatser från danska legationen när det handlade om ekonomiskt och socialt ansvar. Ett omfattande samarbete inleddes mellan svenska och danska myndigheter. 32 Mottagandet av danska judar under hösten 1943 var inte självklart, även om glädjen att hjälpa betonades. Det mänskliga värdet och den goda viljan framhölls, likaså det nordiska ansvaret. Men samtidigt var flyktingarna inte riktigt bröder och systrar. Den nordiska tankens etniska karaktär betonas. Även om flyktingarna var nordiska medborgare var de också judar. Tanken gällde enbart de etniska nordborna, vilket också kan vara den bakomliggande förklaringen till distinktionen som gjorts i bland annat polisens PM mellan danska judiska flyktingar och danska flyktingar. 33 Detta särskiljande nämner Byström och förklarar detta med hjälp av Geverts hypotes om det antisemitiska bakgrundsbruset. Byström beskriver bland annat hur en antijudisk hållning tillhörde det normala i vardagen både i Danmark och Sverige, precis som i många andra delar av Europa. Antisemitismen var en självklar del i föreställningen om judar, men behövde inte resultera i fientliga handlingar. Utgångspunkten är inte frågan om aktörerna hade antisemitiska attityder - detta utgår man ifrån - utan i vilken mån de påverkade agerandet 34 och i denna undersökning om de hade någon inverkan på mottagandet av flyktingarna. Det var en ambivalent hållning, men samtidigt gav den akuta situationen inte något utrymme för ideologiska aspekter, andra än plikten att hjälpa systernationerna. 35 28 Byström (2008a) sida 65 ff 29 Byström (2008a) sida 70 30 Byström (2008a) sida 70 f 31 Byström (2014) sida 226 32 Byström (2014) passism 33 Byström (2008a) passism 34 Byström (2008b) sida 121 35 Byström (2008a) sida 69

L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T J O S E F I N M O R S I N G 13 4. ANDRA VÄRLDSKRIGET NÄRMAR SIG NORDEN I andra världskrigets Sverige var Helsingborg och Öresundskusten centrum för kontakt med danska motståndsrörelsen, vapensmuggling, underrättelsetjänst, humanitärt arbete och flyktingmottagning. Sedan andra världskrigets inledning september 1939 hade Danmark precis som övriga Europa suttit på helspänn. På morgonen den 9 april 1940 inledde tyskarna operation Weserübung, som var kodnamnet för invasionen av Danmark och Norge. 36 Den danska regeringen beslöt att det bästa sättet att skydda befolkningen var samarbete med den tyska ockupationsmakten, och på det sättet kunde det danska samhället fortsätta fungera. 37 Danmark fungerade formellt sett som tidigare, men samhällslivet gick på sparlåga. Landet avskars från den viktiga brittiska marknaden och ekonomin fungerade på tyska villkor vilket med tiden kom att innebära ransoneringskuponger och ersättningsvaror. Sammantaget kom den tyska ockupationen att kosta Danmark 22 % av nationalinkomsterna och 3600 danska liv. Så småningom hårdnade förhållandet mellan befolkningen, ockupationsmakten och samarbetsregeringen. Samarbetsregeringen gjorde allt den kunde för att hindra sabotage och motstånd från befolkningen men 1942 började illegala antityska tidningar spridas och det danska motståndet påbörjades på allvar för att växa ytterligare det kommande året. När det i augusti 1943 klarnade för den tyska makten att den danska regeringen inte kunde hålla ordning bland befolkningen övertog tyska trupper kontrollen över landet. Under direkt ockupationsstyre, växte en omfattande motståndsrörelse fram. 38 4.1 JUDEFÖRFÖLJELSERNA & DEN SLUTGILTIGA LÖSNINGEN Innan ockupationen bodde ca 8000 judar i Danmark och 2100 i Norge. Till en början var vardagen inte annorlunda för judiska medborgare jämfört med icke-judiska medborgare. Men judarna var inte en del av Hitlers plan om det tredje riket och han var i full gång med att tänka ut ett system som skulle införas i alla ockuperade länder, den slutgiltiga lösningen. Beslutet om hjälp från svenska sidan kom för sent för många norrmän, och tyskarna började nu deportera män, kvinnor och barn till Auschwitz. 39 Omkring 1000 norska judar lyckades fly till Sverige, men över 700 dog i förintelseläger. Inga kvinnor eller barn som deporterades till Auschwitz överlevde. 40 I Danmark kände sig judarna skyddade av samarbetspolitiken. Under samarbetstiden hade de danska judarna sluppit bära den gula davidsstjärnan som judar i övriga ockuperade länder tvingades bära. 41 Ett angrepp mot de danska judarna skulle leda till sammanbrottet för samarbetetspolitiken. Det stod klart att det låg en tydlig gräns som inte fick överskridas. De danska judarna benämns som samarbetspolitikens viktigaste element. Med regeringens avgång i augusti utfärdades undantagstillstånd av tyskarna. Det beslutades till sist att danska judar skulle gripas. Tyska ansvariga i Danmark läckte informationen till danska politiker och medborgare. 42 Allt var redan planerat för deportationerna men på tre 36 Skandinavien i Hitlers järngrepp, Tyskarna kommer UR (2015) 37 Signe Bergman, Flykten över Öresund 1943, Allt om historia 9:2013 38 Gustafsson, Harald, Nordens historia: en europeisk region under 1200 år, 2., uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007 sida 264 f 39 Skandinavien i Hitlers järngrepp, På flykt UR (2015) 40 Gustafsson (2007) sida 264 41 Bergman (2013) 42 Lidegaard (2013) passism

14 L I V E T S O M F L Y K T I N G dagar hann man varna de flesta. Den judiska befolkningen gömde sig hos vänner och grannar. Hjälpinsatserna från den danska befolkningen var stora, och några dagar in i oktober organiserades hjälpen i kommittéer och grupper. 43 Men vart skulle de ta vägen? 4.2 FLYKTINGPOLITIKEN Vid denna period hade kriget vänt för Hitler, precis som övriga länder trodde Sverige att Tyskland skulle förlora. Den 2 oktober 1943 beslutade Sverige ta emot alla danska judar. De danska flyktingarna kunde ta sig till säkerhet i Sverige. Denna generösa flyktingpolitik var en ny praxis. Lidegaard beskriver att de svenska myndigheterna blev överrumplade av aktionerna mot de norska judarna och kom sent i gång med att hjälpa dem att legalt ta sig över gränsen. Dyrköpta lärdomar de tog med sig när det senare gällde de danska flyktingarna. 44 Åren innan kriget hade både Sverige och Danmark deltagit i nordiska flyktingkonferenser där ett gemensamt problem konstaterades, att begränsa flyktingproblemet. Både svenska och danska gränser stängdes för judar. 45 Svensk argumentation kring judefrågan var på många plan identisk med den danska, likaså flyktingpolitiken. 46 Svensk flyktingpolitik kan i början av kriget beskrivas som restriktiv och framförallt mot judar. Den restriktiva flyktingpolitiken förändrades vid den flyktingpolitiska omsvängningen. Förändringen inträffade omkring 1942-1943 i samband med deportationerna av de norska judarna och aktionen mot de danska. En av de bakomliggande faktorerna till förändringen var att förintelsen nu drabbade judar från Skandinavien. 47 Flyktingströmmen från Danmark nådde sin kulmen den 9 oktober, då omkring 1400 personer tog sig över sundet. 48 Mellan 1933-1942 tycks det som att inga judar beviljades nödfallsvisering och under sommaren 1943 förekom det fortfarande att judar inte beviljades nödfallsvisering eller uppehållstillstånd. 49 Myndigheternas kännedom om förintelsen och förföljelserna, innebar alltså inte någon drastisk omvandling av flyktingpolitiken utan ska istället ses som en långsam process som blev slutlig hösten 1943. 50 Kvantitativt blev omsvängningen tydlig, då Sverige efter denna period kom att ta emot betydligt fler flyktingar än tidigare. Varav de flesta var av nordisk nationalitet. 51 En likhet mellan mottagandet av norska och danska flyktingar var att ingen diskriminerades när det gällde godkännandet av uppehållstillstånd. En av skillnaderna gentemot de norska flyktingarna var att politiken offentliggjordes när det gällde danska flyktingar. 52 De 281 danska judar som inte lyckades fly till Sverige av olika skäl skickades från Danmark till koncentrationslägret Theresienstadt i Prag och 60 av dessa dog i fångenskap. Tyska ansvariga i Danmark var nöjda, de hade lyckats med sitt uppdrag att rensa Danmark på judar. De judar som lyckades ta sig till Sverige var i säkerhet, men levde som flyktingar. 53 43 Lidegaard (2013), passism 44 Lidegaard (2013) sida 99 45 Kvist Geverts (2008) sida 57 46 Andersson, Lars M., Den odanska danska antisemitismen, Scandia, Lund., 2004(70):1, s. 101-116, 2004 47 Kvist Gevert (2008) passism 48 Lidegaard (2008) sida 627 49 Kvist Geverts (2008) sida 51 50 Kvist Geverts (2008) sida 182 51 Byström (2008) sida 1 52 Kvist Geverts (2008) sida 201 53 Skandinavien i Hitlers järngrepp, På flykt UR (2015)

L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T J O S E F I N M O R S I N G 15 5. FLYKTINGARNA FRÅN DANMARK I följande kapitel presenteras vilka flyktingarna från Danmark var och hur deras flykt beskrivs i de officiella rapporterna från Helsingborgspolisen, samt en redogörelse av mottagningscentralen i Helsingborg. Livet som flykting var inte enkelt. Många hade använt stora delar av sina tillgångar för att ta sig över och de var alla i behov av hjälp. Lidegaard beskriver hur danskarna inte bara skulle känna att de hade kommit i säkerhet, utan även märka att de kommit till ett broderland där man tog emot dem som släktingar. 54 Vid ankomsten till Sverige registrerades som nämnt flyktingarna i Helsingborg av polisen, varpå det sammanställdes information om flyktingarna i ett PM. Det redogjordes kortfattat om varje flykting. I bilaga 1 finns ett censurerat PM från Helsingborgs polis 1943. Det fanns flyktingar som blivit tilldelade visering 55 redan i Danmark, där den svenske ministern i Köpenhamn utfärdade svenska inresetillstånd med betydligt generösare hand än tidigare, vilket öppnade vägen för legal utresa till Sverige. De som hade visum när de kom till Sverige kunde utan dröjsmål få resa vart de ville och hela registreringsprocessen och mottagningen i Sverige gick smidigare. Övriga danska flyktingar fick nödfallsvisering 56 och ifylla visumansökningar till de svenska sociala myndigheterna så fort de kommit tillrätta i ett boende. 57 När flyktingarna kom till svensk hamn kom de först i kontakt med Tullverket, varpå polisen blev underrättad för deras registrering. Denna registrering var nödvändig bland annat för att förhindra att någon icke önskvärd kom i land utan myndigheternas vetskap. 58 I polisens rapporter var flyktingens medborgarskap eller nationalitet tillsammans med namn, födelsedatum, födelseort, ankomstdatum till Sverige och var i Sverige flyktingen landsteg det första som sammanställdes. Flyktingarna var ofta danska medborgare, men det förekom också statslösa flyktingar, med tillägg om tidigare medborgarskap från bland annat Ryssland, Tyskland eller Polen. 59 Flykten över sundet kunde oftast inte ske de vanliga vägarna mellan Köpenhamn-Malmö eller Helsingborg-Helsingör, då dessa hamnar var starkt bevakade av tyskarna. Istället fick flykten ske från öppen kust eller via de små fiskehamnarna. 60 Några platser som angavs i polisens rapporter var Mölle, Helsingborg, Höganäs, Landskrona och Ven. Flyktingarna kom från bland annat Helsingör, Gilleleje och Köpenhamn. 61 I bilaga 3, karta 3 återfinns utskeppningshamnar och mottagningshamnar, där bland andra Höganäs, Viken, Råå och Helsingborg nämns. 54 Lidegaard (2013) sida 325 55 Visering är ett utfärdande av bevis i utländsk medborgares pass eller annan handling om rätt till inresa och viss kortare tids vistelse i det land vederbörande begärt visum till (Nationalencyklopedin: visering), se Kvist Geverts (2008) sida 57 56 Nödfallsvisering är en term i svensk utlänningslagstiftning. Om en utlänning som är berättigad att ha visering kommer till Sverige utan sådan, får Migrationsverket eller bemyndigad polismyndighet ge nödfallsvisering för utlänningen under högst fjorton dagar. (Nationalencyklopedin: nödfallsvisering) 57 Lidegaard (2013) passism 58 Larsson (1996) sida 147 59 A I gd PM ang. danska flyktingar, polisens i Helsingborg arkiv 1875-1964, Landsarkivet i Lund 60 Larsson (1996) sida 143 61 PM ang. danska flyktingar

16 L I V E T S O M F L Y K T I N G Därefter antecknades information om flyktingens föräldrar, om denne var gift eller hade barn. En rubrik eller fråga i rapporten var jude varpå flyktingens religionstillhörighet redogjordes för. Vanliga svar under denna rubrik var mosaisk trostillhörighet eller enbart ja. Om flyktingen inte var jude skrevs ofta vilken annan trostillhörighet denna hade. Exempelvis nej, protestant vilket var ett vanligt förekommande svar. Även mindre trossamfund förekom, exempelvis Jehovas vittne. Det fanns de som beskrev sig vara av judisk börd men ändå kristna. 62 Geverts redogör för hur många av flyktingarna - enligt kartotekskorten vilka fördes för varje flykting - var judar. 7906 personer har kategoriserats som judar av flyktingarna från Danmark. 63 Socialstyrelsen kategoriserade de som var födda av minst en judisk förälder, vilket innebar att det var rasen och inte religionen som avgjorde om någon var jude eller ej. Detta innebar att även den som konverterat till annan tro också kategoriserades som jude. 64 Särskiljningen mellan judar och icke-judar uppfattades även i samtiden som stötande och i några fall kopplades frågan samman med antisemitism. 65 Svensk flyktingpolitik rymde ett öppnande av landets gränser och hjälp till judiska flyktingar men antisemitiska föreställningar levde kvar. 66 Enligt Byström räddade sig 10 000 danskar från oktober och framåt över sundet och vid krigsslutet befann sig cirka 15000 danska flyktingar i Sverige. 67 Flyktingens legitimationshandling antecknades om sådan fanns. Inte ovanligt var att flyktingarna hade utgångna pass från Danmark. De tog med sig vad de hade tillgång till som kunde användas till legitimation. Några hade enbart ett fotografi medan andra hade körkort, militärt legitimationskort, segelpass eller polisbricka. Andra alternativ var dopattest, vigselattest eller medlemskort i olika klubbar. 68 Härefter listades senaste uppehållsort i Danmark, yrke och senaste anställning och arbetsgivare. Anledning till utresan ur Danmark var en fråga som fick en mängd olika svar. När flyktingen var av judisk börd var judeförföljelse vanligt och även om flyktingen själv var protestant och gift med en jude angavs judeförföljelse eller gift med jude som anledning. Vissa av dessa judar var flyktingar från andra delar av Europa som tagit sig till Danmark och nu tvingats på flykt igen. Andra förekommande anledningar som angavs i rapporterna var illegal verksamhet och delaktighet i någon form av motståndsrörelse - exempelvis distribution av illegala tidskrifter, sabotage mot tyskarna eller deltagande i strejker. De var eftersökta av den tyska polisen eller rädda för att tyskarna skulle få reda på deras delaktighet i dessa verksamheter. Vanligt var att i dessa personers dokument även ge ytterligare förklaring till den illegala verksamheten eller till varför vederbörande var eftersökt av den tyska polisen under rubriken övrig information. Särskilt om flyktingen varit tidigare straffad eller anhållen skulle information om detta rapporteras. Vissa flyktingar ansåg sig vara politiska flyktingar, medan andra var noga med att betona att de inte tillhörde något politiskt parti. Några kunde inte förlika sig med de dåvarande förhållandena i Danmark. Andra flydde på grund av sin ställning som polis eller militär. När det gäller poliser på flykt beskriver Lidegaard att många poliser stod vid sidan om utan att gripa in när de såg att judarna tänkte fly. I vissa fall 62 PM ang. danska flyktingar 63 Kvist, Geverts (2008) sida 200 64 Geverts (2008) sida 88 65 Kvist, Geverts (2008) sida 222 66 Kvist, Geverts (2008) sida 272 67 Byström (2014) sida 23 68 PM ang. danska flyktingar

L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T J O S E F I N M O R S I N G 17 grep de in, men då för att hjälpa till när detta behövdes och inte för att stoppa det. Därför flydde de nu av rädsla att anhållas på grund av sina - i tyskarnas ögon - otillräckliga insatser. 69 Efter de stora strömmarna av judiska flyktingar, förklarade sig många flyktingar som kom i november vara rädda för att bli internerad av tyska polisen då de hjälpt många av de judiska flyktingarna över sundet i sina båtar i oktober eller gömt judar i sina hus i Danmark. I några rapporter fanns utförliga beskrivningar av hur flykten gått till och hur många judar de lyckats hjälpa, och nu ville de rädda sig själva. Tyskarna började anhålla många fiskare och därav spreds rädslan hos de som varit med och seglat över judar i sina fiskebåtar. 70 Larsson beskriver just hur judetransporterna för de flesta av fiskarna blev en inledning till senare illegalt arbete, vilket kom att betyda fängelse eller landsflykt, varpå de flesta till sist såg sig tvingade att fly över till Sverige med sina båtar vilket skedde i slutet av 1944 och början av 1945. 71 En sista anledning som redovisades var de som kom hit för att återförenas med sina familjer. De flydde för att en familjemedlem eller närstående flydde på grund av några av ovanstående anledningar - illegal verksamhet, judeförföljelse med mera. Det var många som angav att de var rädda för att bli tagna som gisslan av tyskarna och förhörda angående en person man hade någon form av relation till. Exempelvis följt med fadern och modern som flytt till Sverige för att icke tagas som gisslan för en äldre broder som arbetade illegalt. 72 Geverts betonar också att det var vanligt att någon i familjen reste i förväg för att sedan sända efter resterande familjemedlemmar. 73 Några enstaka personer skrev att de kom till Sverige på grund av arbetslöshet och hade hört att det fanns arbete i Sverige. Det fanns även personer som hört rykten om att tyskarna skickade dansk arbetskraft till Tyskland och andra tyskockuperade länder och därav var rädda för att bli avsänd som arbetskraft, varpå de flydde till Sverige istället. Rädslan för tyskarna var stor och detta återgavs som anledning till flykten. Någon hade blivit kontaktad av Gestapo och enbart denna kontakt resulterade i flykten till Sverige. 74 Duckwitz, den tysk som benämns som de danska judarnas räddningsman och uppmärksammats för detta, uttryckte 1943 att han ville kunna bygga en bro över Sundet som judarna kunde fly på till Sverige 75 Men någon bro mellan Danmark och Sverige fanns inte 1943-1944. Vanligast förekommande färdsätt som beskrevs i rapporterna var med fiskebåt eller med båt. 76 Det förekom klagomål från fiskare som blivit av med sina båtar. Det fanns nämligen flyktingar som stal fiskebåtar för att ta sig över. 77 Några enstaka flyktingar kom gömda i en godsvagn eller gömda 69 Lidegaard (2013) passism 70 PM ang. danska flyktingar 71 Larsson, Nyberg & Sjögren (1996) sida 145 72 PM ang. danska flyktingar 73 Kvist Geverts (2008) sida 5 74 PM ang. danska flyktingar 75 Citat från Duckwitz memoarer, Lideegard (2013) sida 106 76 PM ang. danska flyktingar 77 Den danske flygtningeadministration i Sverige, distriktsflygtningekontoret i Malmø: korrespondance med tillidsmandskontoret i Helsingborg RK

18 L I V E T S O M F L Y K T I N G på Helsingborg-Helsingør färjan och någon kom över med en isbrytare.78 I andra typer av registreringsblanketter79 anges även priset för överfarten som flyktingarna hade betalat. Flyktingarna kunde få betala allt från 0 till 5 000 kr.80 Vanligt förekommande var omkring 200 kronor.81 Priserna varierade och en faktor som påverkade priset var när flykten ägde rum.82 Lidegaard förklarar prisernas variation genom att betona sambandet mellan utbud och efterfrågan. I september var priserna högre då enbart några få ville ta sig över medan priserna hade sänkts rejält med de stora strömmarna första veckorna i oktober. Även om priserna var höga och många fiskare utnyttjade situationen var det ingen som blev kvarlämnad på grund av att de inte ville eller kunde betala. Det var överlag de fattigaste judarna som flydde i det sena skedet av oktober och i många fall hade de skilda hjälporganisationerna som skapats lagt undan pengar för att garantera att alla kunde komma över.83 Judekommittén bildades bland annat, bestående av pålitliga och väl ansedda personer, som både organiserade räddningen och betalade i vissa fall ersättning till fiskarna som riskerade både sitt eget och sin familjs liv genom att delta i och vara behjälplig flykten.84 Egen bild på minnesstenen mitt i Helsingborg, utanför rådhuset. Texten lyder: Rejst aar 1945 af danske flygtninge som i Hälsingborg fandt fristed og venner. Annan information som skulle anges i rapporterna var anhöriga i Sverige, straffad eller anhållen, skolutbildning, militärtjänst och tillgångar. Ser vi till de olika datumen som antecknades i rapporterna, gick det ofta snabbt från det att flyktingarna landsteg i Sverige till registreringen i Helsingborg och senare ankomst till flyktingförläggning eller privat boende. Det gick inte mer än 1-2 dagar innan de var på plats där de skulle bo - med förbehåll för eventuella längre resor. En viktig poäng som används i föreliggande studie är den slutsats Geverts tar gällande åtskiljandet mellan danska flyktingar och danska judiska flyktingar. Oavsett orsak fann myndigheter det av betydelse att särskilja danska judiska flyktingar och danska flyktingar. En skiljelinje som blir tydlig i rapporteringen om flyktingarna från polisen särskilt med rubriken jude. Det förekom stora skillnader i hur mycket information som fylldes i på varje 78 79 80 81 82 83 84 PM ang. danska flyktingar Landsfiskalens i Sjöbo distrikt arkiv 1914-1951, handlingar rörande utlänningar, 1943 handlingar rörande danska flyktingar, Landsarkivet i Lund I dagens valuta hade varit en summa på 96 596 kronor (september 2015) 3684 kronor i dagens valuta (september 2015) PM ang. danska flyktingar Lidegaard (2013) sida 503 f Lidegaard (2013) sida 503 f, se Larsson, Nyberg & Sjögren (1996) sida 145

L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T J O S E F I N M O R S I N G 19 rubrik i polisens rapporter. De som inte var av judisk börd fick ange mycket mer information om varför de flydde än de judiska flyktingarna där det oftast räckte med judeförföljelse. Vissa rapporter om danska icke-judiska flyktingar kunde vara på upp till två sidor där det redogjordes för flykten. Hade flyktingen dessutom varit delaktig i sabotage eller illegal verksamhet skulle denna redogöras för under övrig information som nämnt tidigare, medan de judiska flyktingarna ofta inte angav information under denna rubrik. 85 Geverts beskriver hur särskiljandet mellan flyktingar kunde resultera i positiva konsekvenser för judar. I en promemoria uppges att judiska flyktingar inte fick avvisas till Danmark, men här nämns inte de icke-judiska flyktingarna som därför kunde avvisas, enligt Geverts. 86 5.1 MOTTAGNINGSCENTRALEN I HELSINGBORG Registreringen ägde rum på första stoppet för flyktingarna: mottagningscentralen, på Ramlösa Brunnshotell i Helsingborg. Många av flyktingarna var illa däran, därför fick personal från Röda Korset lindra och hela både själsligt och medicinskt. 87 Mottagningscentralen leddes av polisen och hade i syfte att ta emot flyktingarna innan de skulle vidare till förläggning eller ut i arbetslivet och egen bostad. På mottagningscentralen arbetade personalen efter fastställda riktlinjer. Personalen skulle se till att flyktingarna kom tillrätta och fick växlat sina pengar, men även tala med dem om deras vidareresa och möjligheter för boende utanför förläggningen. Det lades stor vikt på att dansk personal skulle finnas på plats för flyktingarna att vända sig till efter ankomsten. Den 16 december fanns det omkring 400 danskar boende utanför förläggning i Helsingborg. Varenda en av dem behövde vägledning, ett arbete som gjordes av flyktingkontoret. Helsingborg var under denna period benämnd som en av städerna i Skåne med flest flyktingar. De anställda på mottagningscentralen kom från ett etablerat nätverk av Helsingborg-danskar i Den Danske Club. 88 Det första som skulle göras vid ankomsten var att för varje flykting fylla i en registreringsblankett och ett kartotek som följde med flyktingen genom hela vistelsen i Sverige. Flyktingarnas mest akuta behov skulle tillgodoses direkt, då de hade begränsat med packning och saknade ofta medel för att komplettera det som kunde tänkas behövas. De medel som delades ut, skaffades bland annat genom en särskild frivillig hjälpkommitté i Helsingborg. 89 Här försågs flyktingarna bland annat med kläder, men denna verksamhet precis som andra frivilliga hjälporganisationers utdelningar, visade sig vara otillräcklig för att tillgodose flyktingarnas behov. Flyktingarna fick därför senare som boende på förläggning och privatboende ransoneringskort och inköpskort utdelade på beslut av statens Livsmedelskommission. 90 Från mottagningscentralen skickades flyktingarna vidare till förläggningarna och privatboende. Flyktingarna som registrerades vid mottagningscentralen i Helsingborg blev inte nödvändigtvis placerade inom Helsingborgs distrikt utan kunde förläggas runtom i Sverige beroende på ålder, religion och andra förutsättningar. 85 PM ang. danska flyktingar 86 Kvist, Geverts (2008) sida 197 87 Larsson (1996) sida 147 88 Den danske club var en sammanslutning av helsingborgsdanskar 1943-1945. Under krigsåren bosatte sig cirka 4000 danska flyktingar i Helsingborg och klubben blev ett viktigt nätverk och kontaktorgan med svenska myndigheter. Klubbens aktiviteter var mångsidiga och vann stor respekt inte enbart i Helsingborg utan också hos den centrala danska administrationen i Sverige, gesandtskabet 89 Korrespondance med Tillidsmandskontoret i Helsingborg 90 Knut av Klintebergs arkiv, 1 diverse handlingar 1943-1947, Landsarkivet i Lund