BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER OCH HANDTVERK. KOMMERSKOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1896 ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och handtverk. Innehåller bl. a. årlig förteckning över patent åren 1858-1884. År 1885 inrättades det första svenska patentverket, Kongliga Patentbyrån, vilken övertog registrering av patent. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med fabriker, manufakturer och handtverkerier i riket. Stockholm : J. Hörberg, 1832-1858. Täckningsår: 1830-1857 Efterföljare: Industri / af Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus, 1913-1970. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1968. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 6: Tab. 5. Fabrikernas tillverkningsvärde 1836-1895. S. 6: Tab. 6. Fabriksindustrin 1896-1912. S. 7: Tab. 7. Hantverket 1896-1915. S. 8: 12: Tab. 8: Industrin 1913-1950. S. 14-15: Tab. 10. Antalet arbetsställen inom industrin med fördelning efter arbetarantal 1913-1950. BISOS D digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-d0-9601_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER OCH HANDTVERK. KOMMERSKOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1896. STOCKHOLM IVAR HÆGGSTRÖMS BOKTRYCKERI 1898.

Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse V. Förteckning öfver fabriker och handtverk Gruppindelning af fabriker och handtverk XVII. XXI. Tabellbilagor: Tab. 11. Summarisk öfversigt af olika slag af fabriker, ordnade i grupper och fördelade å städer, köpingar och landsbygd, år 1896 2.» 2. Olika slag af fabriker, ordnade gruppvis, med uppgift om fabrikernas och arbetarnes antal samt tillverkningens värde inom olika orter år 1896 9.» 3. Summarisk öfversigt af fabriksindustrien inom olika län, med fördelning å städer, köpingar och landsbygd, år 1896 36.» 4. Fabriker, fördelade på grupper inom särskilda landsdelar, med uppgift om fabrikernas och arbetarnes antal samt om tillverkningens värde år 1896 37.» 5. Tillverkningarnas qvantitet och värde vid fabrikerna år 1896... 42.» 6. Arbetare vid fabrikerna år 1896 48.» 7. Fabrikerna, fördelade efter olika slag af egare år 1896 52.» 8. Motorer använda vid fabrikerna år 1896 56.» 9. Olyckshändelser vid fabrikerna år 1896 63.» 10. Olika slag af handtverkare, gruppvis ordnade i städer, köpingar och å landsbygd år 1896 64.» 11. Olika slag af handtverkare i riket, gruppvis ordnade, jemte deras för bevillning uppskattade inkomst år 1896 65.» 12. Handtverkare i särskilda landsdelar jemte deras för bevillning uppskattade inkomst år 1896 66. Table des matières. Pag. Rapport au Roi V. Liste alphabétique des fabriques et des professions manuelles...xvii. Classification des fabriques et des professions manuelles XXI. Tableaux annexés: Tabl. 1. Aperçu sommaire des différentes espèces de fabriques, en 1896, par groupes ainsi que par villes, bourgs et districts ruraux... 2.» 2. Différentes espèces de fabriques, en 1896, par groupes, dans les diverses parties du pays ainsi que la valeur des produits...9.» 3. Aperçu sommaire de l'industrie manufacturière, en 1896, par préfectures (län) ainsi que par villes, bourgs et districts ruraux 36.» 4. Fabriques établies dans les diverses préfectures (län), en 1896, par groupes, avec des renseignements sur le nombre des fabriques et des ouvriers ainsi que la valeur des produits... 37.» 5. Quantité et valeur des produits des fabriques, en 1896... 42.» 6. Ouvriers employés dans les fabriques, en 1896 48.» 7. Tableau des fabriques, en 1896, par classes de propriétaires... 52.» 8. Moteurs employés dans les fabriques, en 1896 56.» 9. Accidents signalés dans les fabriques, en 1896 63.» 10. Différentes classes d'artisans, en 1896, par groupes ainsi que par villes, bourgs et districts ruraux 64.» 11. Différentes classes d'artisans, en 1896, par groupes, avec indication de l'impôt dit bevillning qui leur a été imposé 65.» 12. Nombre des artisans, en 1896, dans les diverses parties du pays avec indication de l'impôt dit bevillning qui leur a été imposé 66. Observation. 1 Krona = 100 öre = 1.39 Franc.

TILL KONUNGEN. Jemlikt den för Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium gällande instruktion, får Kollegium härjemte i underdånighet öfverlemua berättelse om fabriker och handtverk år 1896, hvilken redogörelse utarbetats med iakttagande af de genom nådiga skrifvelsen till Kollegium den 13 november 1896 gifna bestämmelserna i afseeude å vissa af Kollegii statistiska berättelser. I jemförelse med de senaste årgångarne af Kollegii berättelser om fabriker och manufakturer företer föreliggande årsredogörelse flere väsentliga olikheter, af hvilka de vigtigaste torde vara: a) att sågverk och trähyflerier samt mjöl- och grynqvarnar, angående hvilka inga uppgifter hittills till Kollegium ingått, numera i afseende å redovisningsskyldighet för sin rörelse blifvit liksfcälda med de industriela verk, som af ålder till Kommerskollegium genom vederbörande myndigheter lemnat redogörelser för sin verksamhet; b) att boktryckerierna och bagerierna, hvilka hittills, oafsedt i huru stort omfång deras resp. rörelser bedrifvits, samtliga varit hänförda till handtverkens näringsområde, nu i tillämpliga fall blifvit upptagna inom fabriksindustrien; c) att vissa af staten drifua industriela etablissement (Kongl. Flottans varf i Stockholm och Karlskrona samt Mariebergs och Karlsborgs ammuuitionsfabriker) nu for första gången redovisats; il) att Kollegium, inför omöjligheten att, i och för en till undvikande af dubbelräkning - af vissa fabriksvarors värde önskvärd uteslutning af sådana inom landet tillverkade mellanprodukter, som härstiides ytterligare bearbetats och förädlats, i alla fall erhålla exakta uppgifter om samma mellanprodukters qvantiteter och värden, i stället sökt så vidsträckt som möjligt tillämpa den förut blott, för vissa fabriksklasser (exempelvis sockerraffinaderier, bomulls-, linne- och juteväfverier, mekaniska verkstäder samt jern- och stålvarufabriker, som drifvas i samband med resp. råsoekerbruk, spinnerier och gjuterier) genomförda principen, att till qvantitet och fullt försäljningsvärde upptaga äfven sådana mellanprodukter, som för eget behof framstälts vid fabriker, der desamma undergått vidare bearbetning, så att, med andra ord, alla mellanprodukter, oafsedt huruvida de tillverkats för eget behof eller till afsalu, numera i regel blifvit till myckenhet och värde redovisade; e) att vidare upplysningar for första gången inhemtats angående olycksfall i arbetet samt slutligen fj att tabellbilagorna blifvit

VI Fabriksindustrien: Fabriksgrupper. äfven i formelt hänseende afsevärdt omändrade samt till antalet förökade (från 10 till 12), hvarjemte fabriker och handtverk i desamma blifvit så vidt möjligt grupperade i överensstämmelse med den gruppindelning, som förekommer i Kollega årsberättelser om rikets handel, genom hvilken sistnämda anordning bland annat en i detalj ingående jemförelse mellan de båda berättelserna tydligfcvis väsentligen underlättas. A. Fabriksindustrien. Af tabellbilagorna 1 6, som i ämnet innehålla närmare uppgifter, inhemtas, att de till och af Kollegium redovisade, i verksamhet varande fabriksinrättningarna år 1896 uppgingo till ett antal af 8,812, samt att antalet vid dem sysselsatta arbetare utgjorde 202,293, äfvensorn att samtliga fabriksklassers tillsammanlagda årstillverkning uppgick till ett totalvärde af 092,401,001 kronor. Vid dessa sifferuppgifter är emellertid först och främst att erinra, dels att ett och samma industriela etablissement, der olika slags tillverkningar bedrifvas (exempelvis ett med färgeri och spinneri förenadt väfveri eller en med jern- och metallgjuteri kombinerad mekanisk verkstad), blifvit räknadt såsom två eller flere fabriker, dels att arbetarne vid hvarje verk uppgifvits i medeltal för den tid, verket varit i gång under redogörelseåret, så att vissa fabriker, som drifvits blott en kortare tid af året, redovisat en större arbetspersonal i förhållande till tillverkningens myckenhet oeh värde än fabriker af samma klass som varit i gång året om, dels slutligen att äfven mellanprodukter, som inom landet undergå ytterligare bearbetning och förädling, i regel uppskattats till fullt försäljningsvärde, hvadan en dubbelräkuiug egt rum af värdet för sådana fabriksvaror, för hvilkas framställande dylika mellanprodukter varit använda. Sålunda ingår exempelvis den trämassa, som här i landet bearbetats till papper, till fullt värde så väl i trämassefabrikernas som pappersbrukens angifna produktionsbelopp. För sådana anläggningar, som till bearbetning mottaga andra tillhöriga varor, såsom exempelvis färgerier och en del garfverier, hafva emellertid nu såsom förut inga qvaiititetsoch värdeuppgifter kunnat erhållas, utan endast uppgift å värdet af den förädling varorna hos dem undergått, såsom färgeri- och beredningslön. För en jemförelse åter med de i 1895 års berättelse om fabriker och manufakturer förekommande uppgifterna beträffande fabrikernas antal (5,083), arbetarnes numerär (140,766) och tillverkningens totalvärde (418-7 mill. kronor), torde augående ofvan för år 1896 angifna data böra anmärkas, att, såsom förut blifvit framhållet, hvarkeu sågverk och trähyflerier, mjöl- och grynqvarnar, boktryckerier oeh bagerier samt ej heller statens varf och ammunitionsfabriker år 1895 redovisades såsom fabriksinrättningar, samt att vissa mellanprodukter (trämassa, ullgarn och malt) nu uppskattats till fullt värde, äfven då dessa varor framstälts för eget behof vid sådana anläggningar, der de undergått vidare behandling, medan samma varuslag år 1895 under angifna förhållanden alldeles icke redovisades. Härjämte är beträffande destilleriugsverken att anmärka, att år 1895 oeh föregående år endast destilleringslönen, beräknad till 2 öre pr liter, för dem upptogs såsom produktionsvärde, medan uti föreliggande berättelse, i öfverensstämmelse med liknande fall för andra fabriksklasser, priset å det renade råbränvinet lagts till destilleringslönen. De nytillkomna fyra fabriksklasserna räknade år 1896 enligt tab. 1 2 inalles 2,674 anläggningar, som tillsammans sysselsatte 46,423 arbetare och representerade ett produktionsvärde af 189,759,996 kronor. Vid statens varf och ammunitionsfabriker, sammanlagdt 4 till antalet, uppgick arbetarnes antal till 1,440 och tillverkningens värde till 2,777,095 kronor. För eget behof tillverkades samma år vid bryggerierna 23,542,524 kg. malt med ett åsätt värde af 4,885,471 kronor, vid med ylleväfverier förenade ullspinnerier 4,598,489 kg. garn med ett värde af 11,867,318 kronor samt vid pappersbruken 46,024,310 kg. trämassa, i värde beräknad till 3,259,647 kronor 1 ), hvarjemte skilnaden mellan destilleringslönen och det fulla försäljningsvärdet för det under redogörelseåret renade bränvinet belöper sig till 21,893,718 kronor. För att erhålla med 1895 års uppgifter någorlunda jemförliga tal, böra sålunda de för år 1896 angifna summonia minskas med 2,678 fabriker, 47,863 arbetare samt sammanlagdt 234,443,245 kronors tillverkningsvärde, och verkställes denna reduktion, erhållas 6,134 fabriker med 154,430 arbetare och ett produktionsbelopp af inalles 457,957,756 kronor. Sist anförda tal öfverskjuta de för år 1895 offentliggjorda med icke mindre än 1,051 fabriker, 13,664 arbetare och 39-30 mill. kronor. Dessa siffervärden må, hvad beträffar tillverkningarnas totalvärde, anses åtminstone tillnärmelsevis angifva en verklig ökning från det ena året till det andra, men hvad fabrikernas och arbetarnes antal vidkommer, är tillväxten i mycket beroende dels på en af den nya gruppindelningen föranledd noggrannare och mera minutiös specifikation af olika fabriksklasser oeh dels pä den omständigheten, att arbetarne, såsom nämndt, för hvarje verk redovisats i medeltal för den tid verket varit i verksamhet, hvilket redovisningssätt ej var föreskrifvet i de formulär, hvarefter primäruppgifterna till Kollegii berättelser om fabriker och manufakturer inhemtats. Fabriksgrupper. Af de tolf olika grupper, i hvilka fabrikerna, såsom närmare inhemtas af den å sid. XXI intagna tablån, uppdelats, innefattar: 1) Den första gruppen fabriker för framställande af näringsoch njutningsämnen och motsvaras af grupperna 2 6 i berättelsen om rikets handel. Samtliga hit hänförda anläggningar uppgå till ett antal af 2,699, sysselsättande 25,292 arbetare och representerande ett tillverkningsvärde af inalles 229,831,332 kronor eller bortåt 1 / 3 af fabriksindustriens sammanlagda årstillverkningsvärde. De vigtigaste fabriksklasserna inom denna grupp äro med hänsyn till tillverkningens värdebelopp mjöl- och grynqvarnar, råsockerbruk och sockerraffinaderier, bränvinsbrännerier och destilleringsverk samt maltdrycksbryggerier och tobaksfabriker, hvilka alla hvar för sig uppnått ett tillverkningsvärde, öfverstigande 10 mill. kronor. För qvamverken, vid hvilka 962 par valsar och 4,800 par stenar varit i gång, har årsproduktionen, såsom inhemtas af tab. 5, uppgifvits till inalles 352,308,333 kg. mjöl, gryn, kli och gröpe, i värde uppskattade till 51-03 mill. kronor, hvarjemte i lön eller s. k. tull för målning af till slag, qvautitet och värde ej uppgifven spanmål intjents ett totalbelopp af 2-20 mill. kronor. Såsom belysande för qvarnindustriens omfattning inom skilda landsdelar intages följande sammanställning af qvautitetsuppgifterna: 1 Af denna trämassa utgjorde 17,878,712 kg. kemisk torr med ett värde af 1,947,003 kr. 3,252,000»» våt»» 104,490» 18,405,598» mekanisk torr»» 933,974» 6,488,000»» våt»» 214,180» S:a 40,024,310 kg. med ett värde af 3,259,647 kr.

Fabriksgrupper: Närings- och njutningsämnesfabriker. VII Vid råsockerbruken: råsocker 63,473,565 kg. melass 16,570,849 > betmassa 292,218,499» samt vid sockerraffinaderierna: raffineradt socker, alla slag 66,656,854 kg. sirup och melass 5,829,029» Härvid är att anmärka, att uppgifterna från råsockerbruken, hvilka Kollegium erhållit genom Kongl. Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, afse tillverkningsåret 1895 1896, hvaremot uppgifterna för raffinaderierna hänföra sig till kalenderåret 1896. Sockertillverkningens qvantitetsbelopp inom olika län belyses af nedanstående siffertablå: Vid bränvinsbrännerierna tillverkades enligt uppgifter, som till Kollegium öfverlemnats från Kongl. Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, under år 1896 inalles 35,815,025 liter råbränvin, med ett åsätt värde, hvari å produktionen hvilande skatt inräknats, af 23,079,703 kronor. Enligt tab. 5, der angifna tal återfinnas, tillverkades vid destilleringsverken under samma år 32,774,375 liter renadt bränvin, med ett uppgifvet värde af 22,549,205 kronor. Såsom framgår af följande sammandrag öfver bränvinstillverkningen inom olika län, producerades under året inom Kristianstads län nära hälften af det totala qvantitetsbelopp et. Beträffande sockerbruken, vid hvilka under redogörelseåret 300 diffusörer och 29 vacuumpannor varit använda, upplyser tab. 5, att vid desamma tillverkats följande qvantiteter, nemligen: Maltdrycksbryggerierna hafva redovisat ett årsproduktionsbelopp af 2,101,929 hl. diverse sorters maltdrycker, med ett åsätt värde af sammanlagdt 21,666,317 kronor. Dessutom har under året vid bryggerierna tillverkats 23,542,524 kg. malt med ett värde af 4,885,471 kronor, hvilken tillverkning emellertid öfverförts till mälterierna. Följande tablå redovisar tillverknings-

VIII Fabriksgrupper: Närings- o. njutningsämnes- samt spånadsämnesfabriker. qvantiteten af olika slags maltdrycker iuom olika läu jemte värdet dera, och framgår af densamma bl. a., att öfver hälften af dessa anläggningars produktionsvärde belöper sig på Stockholms stad samt Göteborgs och Bohus län: 2) Den andra fabriksgruppen omfattar fabriker för framställande af spånadsämnen och motsvaras af grupperna 7 9 i handelsberättelsen. Här märkas framom andra fabriksklasser väfverier och spinnerier, hvilka med inräkning af väf- och spinnlöner hafva att uppvisa ett produktionsvärde af resp. 45-8 mill. och 33-9 mill. kronor, hvarvid är att erinra, särskildt hvad beträffar ullgarn, att äfven sådant garn, som tillverkats vid med spinnerier förenade väfverier för väfveriernas eget behof, för året blifvit fullständigare än förr redovisadt. Vid väfverierna voro inalles under året 12,221 väfstolar i gång, nemligen Tillverkningsqvantiteten af olika hufvudslag af väfnader jemte värdet dera (inkl. väflön) för olika län belyses af nedanstående siffersammandrag: Vid tobaksfabrikerna, den sista af de nämnda, till förevarande grupp hänförliga fabriksklasser, som hafva nått ett tillverkningsvärde öfverstigande 10 mill. kronor, uppgick årsproduktionen enligt tab- 5 till sammanlagdt 6,201,712 kg. diverse sorters tobaksfabrikat, med ett totalvärde af 13,435,595 kronor. Af nedanstående siffersammanställning öfver fabrikatens slag, myckenhet och värde inom olika läu framgår bl, annat, att 2 / 3 af produktionsvärdet blifvit redovisadt från Stockholms stad och Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Vid spinnerierna användes sammanlagdt 485,882 spindlar under redogörelseåret, af hvilka 346,225 vid bomullsspinnerierna, 6,688 vid jutespinnerierna, 6,664 vid lin- och hampspinnerierna samt 126,305 vid ullspinnerierna. Af det sammanlagda värdet (33-9 mill. kronor) belöpte sig i medeltal pr spindel 69-7 kronor. För de olika slagen af spinnerier stälde sig produktionsvärdet pr spindel sålunda: vid bomullsspinnerierna 47'6 kr.» jutespinnerierna 2889»» lin- och hampspinnerierna 197'7»» ullspinnerierna 111-8»

Fabriksgrupper: Skinn- o. lädervarufabriker. Oljeslagerier m. m. Träindustri. IX Af följande tablå framgår tillverkningens myckenhet af olika slags garn äfveusom tillverkningens värde med iuräkniug ftf spinnlön för främmande gods för rikets skilda län: 3) Den tredje gruppen, som motsvarar grupperna 10 11 i den statistiska redogörelsen för rikets handel, räknar inalles 656 fabriker med ett sammanlagdt produktionsvärde af 15'5 mill. kronor. De vigtigaste af hit hänförda fabriksklasser äro garfverier och skofabriker. Vid de förstnämnda anläggningarna producerades, såsom tab. 5 upplyser, under redogörelseåret inalles 3,215,895 kg. diverse sorters läder och skinn med ett åsätt värde af 6,998,091 kronor, hvarjemte i.beredningslön för till qvautitet och värde ej angifna skinn- och lädervaror intjents ett belopp af 691,892 kronor. Skofabrikerna åter, 14 till antalet, hafva uppgifvit ett tillverkningsvärde af tillsammans 3 - i4 mill. kronor. 4) Fabriker för framställande af oljor, tjära, gummi och likartade varor, hvilka varor återfimias under grupperna 12 13 i handelsberättelsen, men i föreliggande redogörelse samlats under grupp 4, representera för året ett produktionsvärde af inalles 13'8 mill. kronor. De med hänsyn till tillverkningens värde främsta platserna intagas af såp- och tvålfabrikerna, oljeslagerierna samt gummivarufabrikerna. 5) För den femte gruppen, som omfattar fabriker för tillverkning af trävaror (gr. 14 15 i handelsberättelsen), belöper sig det totala produktionsvärdet till 167-5 mill. kronor. Framom andra fabriksklasser märkas här sågverk och trähyflerier, trämassefabriker, snickeri- och möbelfabriker samt tändsticksfabriker, hvilka samtliga intaga ett framstående rum i rikets exportindustri. Sågverken och trähyflerierna, nu för första gången redovisade, hafva uppgifvit ett tillverkningsvärde af inalles 125-4 mill. kronor, det högsta, som någon fabriksklass har att uppvisa. Vid ifrågavarande anläggningar användes under året 1,583 ramar och 542 hyfvelmaskiner. Beträffande tillverkningarnas slag, specificerade efter exportstatistiken, äfvensom qvantitet och värde angifver tab. 5 summor för hela riket, hvarjemte i tab. 2 för denna fabriksklass, liksom för alla andra, det totala produktionsvärdet finnes fördeladt på de skilda länens städer, köpingar och landsbygd. För att belysa äfven tillverkningsqvantileternas fördelning på skilda län iutages följande siffertablå:

X Fabriksgrupper: Träindustri. Korkfabriker m. fl. Sten- o. lerindustri m. m. Vid trämassefabrikerna, som för året använde 294 slipverk och 200 kokare, uppgick årsproduktion en enligt tab. 5 till iualles 267,700,902 kg. diverse slags trämassa, med ett nngifvet värde af 18,7 mili. kronor, hvaraf, såsom förut blifvit upplyst, 46,024,310 kg. med ett värde af 3,3 mill. kronor tillverkats vid med pappersbruk förenade anläggningar af ifrågavarande klass. De olika länens insats i trämassetillverkningen åskådliggöres genom följande sammanställning: 6) Inom sjette gruppen, motsvarande grupp 18 i bandelsberättelsen, återfinnas sådana fabriker, som framställa papper och pappersarbeten. Den vigtigaste fabriksklassen inom gruppen äro pappersbruk och pappfabriker. Dessa anläggningar, som under året användt 96 pappersmaskiner, hafva uppgifvit en sammanlagd tillverkning af 64,960,228 kg. papper och papp, med ett åsätt värde af 14,2 mill. kronor, hvarförutorn, såsom förut blifvit anmärkt, tillverkats trämassa för eget behof till 3-3 mill. kronors värde, hvilket emellertid öfverförts till trämassefabrikerna. Följande tabellariska öfversigt angifver produktionens slag, qvantitet och värde för de olika länen: Snickeri- och möbelfabrikerna hafva för året redovisat ett totalvärde af 14,226,636 kronor, hvaraf emellertid 703,631 kronor öfverförts till grupp 11, såsom utgörande värdebelopp för diverse maskiner och redskap (tröskverk, bobiner m. m.), hvilka tillverkats vid snickerifabriker. Af lättförklarliga skäl hafva i regel inga qvantiietsuppgifter kunnat erhållas från dessa anläggningar. Tändsticksfabrikernas årsproduktion har, såsom tab. 5 upplyser, belöpt sig till inalles 18,012,214 kg. tändstickor med ett värde af 7,327,076 kronor. Af följande sammandrag synes bland annat, att mer än 2 ;! af produktionsvärdet redovisats från Jönköpings och Skaraborgs län. 7) Den jemförelsevis obetydliga sjunde gruppen, som omfattar fabriker för tillverkning af varor af diverse växtämnen (grupperna 17 och 19 i handelsberättelsen), bar att uppvisa ett produktionsvärde af inalles 1-7 6 mill. kronor. Den ansenligaste fabriksklassen utgöres här af korkfabrikerna, som ensamma redovisat ett produktionsvärde af 1-5 4 mill. kronor. 8) Åttonde gruppen innesluter samtliga fabriker för tillverkning af varor utaf sten, lera, koi och torf och motsvaras i hufvudsak af grupperna 20 21 i berättelsen om handeln. Med hänsyn till produktionsvärdet intaga tegelbruk, glasbruk och -sliperier samt stenhuggerier de främsta platserna inom gruppen. Tegelbruken hafva enligt tab. 5 tillverkat 107-6 mill. kg. och 261-6 mill. stycken diverse sorters tegel med ett sammanlagdt värde af 8-i mill. kronor. De tvä senare fabriksklasserna åter hafva redovisat ett produktionsvärde af inalles resp. 5-7 mill. och 5-i mill. kronor. Glastillverkningen inom olika län åskådliggöres geuom följande tabellariska sammanställning:

Fabriksgrupper: Kemisk industri. Metall- o. maskinindustri. Boktryckerier m. m. XI För en jemförelse med i 1895 års fabriksberättelse förekommande uppgifter angående tillverkningsqvantiteten för jerugjutgods densamma angifves der till endast 40'8 5 mill. kg. bör anmärkas, att mekaniska verkstädernas gjutgodstillverkning för eget behof för år 1896 i regel blifvit fullständigare redovisad än förut, men att den totalsumma, hvartill den förr oredovisade delen af ifrågavarande tillverkning sig belöpt, icke kunnat med tillräcklig noggrannhet af primäruppgifterna utrönas. 11) I elfte gruppen, motsvarande grupp 24 i årsredogörelserna angående rikets handel, upptagas under skilda afdelningar skeppsvarf, vagnfabriker, maskin- och redskapsfabriker samt instrument- och urfabriker. Främst bland samtliga fabriksklasserna märkas här mekaniska verkstäderna, som uppgifvit ett sammanlagdt tillverkningsvärde af 31-69 mill. kronor. Angående de särskilda tillverkningarnas värde hänvisas till tab. 5, hvaraf framgår att under året tillverkats mejerimaskiuer och -redskap till ett värde af 4-68 mill. kronor, ångmaskiner (lokomotiv, lokomobiler m. m.) till ett värde af 2-8 5 mill. kronor etc. Skcppsvarfven, som inom gruppen intaga rummet näst efter mekaniska verkstäderna, hafva uppgifvit sin årstillverkning till ett totalvärde af 6 - i6 mill. kronor. 9) Nionde gruppen innesluter den kemiska industrien och inom densamma återfinnas fabriker för framställande af vissa utaf de varor, som upptagas i de handelsstatistiska grupperna 10 (gödningsämnen), 16 (färger) och 20 21 (oorganiska syror, baser och salter, sprängämnen m. m.). Hela gruppen representerar ett tillverkningsvärde af 10-8 niill. kronor, hvaraf 4-4 inill. kronor tillkomma gödningsämnesfabrikerna. Beträffande tillverkningarnas slag, myckenhet och värde hänvisas till tab. 5. 10) Fabriker för arbeten af metaller, hvilka varor i handelsstatistiken hufvudsakligen upptagas i grupp 23, äro i föreliggande berättelse hänförda under grupp 10, hvilken i sin helhet når ett produktionsvärde af 42-7 rnill. kronor. Främsta rummet bland fabriksklasserna intages här af jern- och stålvarufabrikerna samt gjuterierna, hvilka redovisat ett tillverkningsvärde af icke mindre än 34.4 mill. kronor. Tillverkningarnas slag, myckenhet och värde finnas angifna i tab. 5. Beträffande särskildt gjutgods, framstäldt efter tackjerns omsmältning, som ensamt representerar ett värde af 10-2 mill. kronor, meddelas nedanstående sifferuppgifter angående produktionsqvantiteterna inom de olika länen: 12) Inom den sista eller tolfte gruppen återfinnas i det hela de fabriker, hvilka drifva tillverkning af sådana varor, som upptagas uti grupp 26 i handelstatistiken. Den utan jemförelse vigtigaste fabriksklassen äro här boktryckerierna, hvilka samtliga förut varit hänförda till handtverkens näringsområde, men för år 1896 jemlikt nådig föreskrift inrangerats såsom en särskild fabriksklass. Vid nämnda inrättningar voro under redogörelseåret 922 tryckpressar i användning, och årsproduktionen har uppskattats till ett värde af 8'i6 mill. kronor, hvari ingå dels sätt- och tryckningskostnader, dels det förbrukade papperets värde, utan att för någondera delen af de inkomna primäruppgifterna kunnat exakt utrönas, huru stor anpart af det angifna värdebeloppet derpå faller. Genom en företagen uttrycklig specifikation i formulärblanketterna torde emellertid denna brist för framliden vara undanröjd. För att bereda en samlad öfversigt af de i det föregående omnämnda fabriksgruppernas relativa betydelse med hänsyn till årsproduktionens totalvärde meddelas nedanstående tablå:

XII Fabriksklassernas relativa betydelse. Fabrikernas belägenhet. I ändamål åter att åskådliggöra de särskilda fabriksklassernas betydelse intages följande siffersamruandrag (Tab. A) af uppgifterna angående fabrikernas och arbetarnes antal samt tillverkningens värde, hvarvid de fabriksklasser, som uppnått ett produktionsvärde af minst 1 million kronor, blifvit specificerade och alla öfriga sammanförts under den gemensamma rubriken»öfriga fabriker». Tab. A. Öfversigt af antalet fabriker inom särskilda klasser, vid dem sysselsatta arbetare samt tillverkningens värde. Fabrikernas belägenhet. I tabellbilagorna 2 4 återfinnas mer eller mindre detaljerade uppgifter angående fabrikernas belägenhet. Af tab. 2 synes, hvarest fabrikerna inom hvarje särskild fabriksklass äro befintliga, i tab. 3 meddelas en generalöfversigt af fabrikernas fördelning å städer, köpingar och landsbygd inom de särskilda länen och i tab. 4 slutligen återfinnas uppgifter rörande fabrikerna inom hvarje särskildt län, med åtskiljande af städer, köpingar och landsbygd samt med specifikation af städer med öfver 25,000 invånare. Af tab. 3 framgår, bland annat, att det främsta rummet med hänsyn till tillverkningens värde intages af Malmöhus län med ett värdebelopp af icke mindre än 112-3 mill. kronor, medan Stockholms stad samt Göteborgs och Bohus län, hvilka intaga andra och tredje rummen, uppnå ett produktionsvärde af resp. 84" 8 och 72 - i mill. kronor. Af de norrländska länen, hvilka, så länge sågverken varit oredovisade, haft att uppvisa i ögonen fallande låga produktionsbelopp, intaga nu Vesternorrlands och Gefleborgs län femte och sjette rummen bland rikets län. I sista rummen komma Jemtlands och Gotlands län med resp. 3.5 och 2-7 mill. kronors tillverkningsvärde. Med hänsyn till fabriksverksamhetens olika utveckling i städer, köpingar och å landsbygd meddelas följande sammanställning, hvaraf synes att mer än 3 - af fabrikerna voro belägna å landsbygden och nådde något öfver hälften af det totala tillverkningsvärdet.

Fabriksindustrien i städerna. Arbetare. XIII Då endast de största städerna, för undvikande af alltför stor vidlyftighet, blifvit specificerade i tab. 4, meddelas här nedan ett öfversigtssammandrag (Tab. B) öfver fabriksrörelsen i rikets städer med angifvande af fabrikernas och arbetarnes antal, tillverkningens såväl absoluta som relativa värde samt dess förhållande till invånareantalet. Att slutsumman för folkmängden icke öfverensstämmer med städernas officielt angifna invånareantal, har sin naturliga förklaring i den omständigheten, att flere städer, exempelvis Vaxholm, Trosa och Skanör, icke ega någon fabriksindustri, och sålunda icke finnas upptagna i ifrågavarande sammandrag. Tab. B. Fabriksindustrien i rikets städer år 1896. Arbetare. I tab. 6 meddelas närmare uppgifter angående arbetarne, fördelade efter ålder och kön, vid fabriksinrättningarna under år 1896. Med afseende härå torde böra aumärkas, att i de fall, der vid en ocii samma industriela anläggning ftere olika slagstillverkningar bedrifvas, de vid anläggningen austälde arbetarne i allmänhet icke kunnat fördelas efter de olika tillverkningarna.

XIV Arbetare. Egare. Drifkraft. utan upptagits på den af dessa, som synts vara den ansenligaste. Sålunda hafva exempelvis arbetarne vid sådana spinnerier, som äro förenade med väfverier, i regel måst inräknas i väfveriernas arbetarepersonal etc. För flere fabriksklasser, hvilkas specifikation varit nödvändig för vinnandet af uppgifter angående produktionen af vissa varuslag och dessas inrangering i behörig grupp, hafva till och med inga arbetare alls kunnat upptagas, enär samtliga fabriker inom ifrågavarande klasser varit kombinerade med anläggningar för annan specificerad och vigtigare tillverkning och primäruppgifterua icke lemnat tillfälle till någon exaktare fördelning af arbetarne på de olika tillverkningsgrenarne. Så äro till exempel samtliga arbetarne vid fiskoljefabrikerna redovisade såsom sysselsatta vid fiskguanofabrikerna o. s. v. Kollegium har emellertid för framtiden vidtagit vissa förändringar i formulären för primäruppgifterna, hvarigenom de här påpekade oegentligheterna torde väsentligen kunna undvikas. Ur angifna tab. 6 meddelas nedanstående sammandrag öfver arbetames absoluta och relativa antal inom de olika grupperna, hvaraf bland annat synes, att mer än ¼ af samtliga fabriksarbetarne sysselsattes inom trävaruindustrien, samt att, beträffande fördelningen efter kön, öfver 4 / 5 voro af mankön samt, med hänsyn till fördelningen efter ålder, nära 86 procent voro öfver 18 år. Drifkraft. Såsom synes af tab. 8, hafva inalles 10,059 motorer blifvit redovisade såsom varande i verksamhet inom fabriksindustrien under år 1896, nemligen: 397 kreatursvandringar, 87 vindhjul, 5,381 vattenhjul eller -turbiner, 3,391 ångmaskiner, 375 elektriska motorer samt 428 gas-, petroleum- och varmluftsmaskiner. För 8,624 eller 90 procent af de fyra sistnämnda slagen af motorer tillsammautagna har antalet hästkrafter angifvits, och uppnår den sålunda redovisade drifkraftsstyrkau till inalles 241,840 hästkrafter. I nedanstående tabellariska öfversigt hafva sammanstälts uppgifter angående den använda drifkraften inom de olika fabriksgrupperna. Fabrikernas fördelning efter egare. Af tab. 7, der fabrikerna inom olika grupper blifvit fördelade alltefter som desamma egas eller imiehafvas af a) ensamma personer, b) aktiebolag, c) andra bolag, d) stat eller kommun m. fl. (handelsföreningar o. d.), framgår, att inalles 5,409 (61'4 %) fabriksanläggningar tillhörde ensamma personer, 2,100 (23-9 %) aktiebolag, 1,179 (13-4 %) andra bolag samt endast 118 (l - 3 %) stat eller kommun m. fl. Huru förhållandena härutinnan gestaltade sig inom de olika grupperna, synes af efterföljande tabellariska öfversigt:

Olycksfall. Handtverksindustrien. XV Kreatursvandringar användas hufvudsakligen vid bryggerier, garfverier och tegelbruk; vindhjul vid qvarnar; gas- oeh petroleummaskiner framför allt vid boktryckerier. Af det stora antalet använda vattenmotorer voro icke färre än 2,893 i gång vid qvarnverk och 930 vid sågverk och trämassefabriker, medan af ångmaskinerna 675 redovisats ensamt från sågverken. Olycksfall i arbetet. Uppgifter angående olycksfall inom fabriksarbetet hafva nu för första gången infordrats för Kollegii statistiska berättelse och finnas samnianstälda i tab. 9, der upplysning meddelas angående olycksfallens fördelning såväl på olika industrier som på olika län. Inalles hafva under redogörelseåret enligt de inkomna uppgifterna vid fabrikerna genom olyckshändelse i arbetet inträffat 90 dödsfall, hvarjemte inalles 2,087 personer lidit skador, som medfört oförmåga till arbete under minst 14 dagar. Att det angifna antalet olycksfall icke öfverensstämmer med det antal (1,479, deraf 74 dödsfall), som redovisats i yrkesinspektörernas berättelser för ifrågavarande år, har sin naturliga förklaring dels i den omständigheten, att Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående hvad till beredande af kännedom om olycksfall i arbetet iakttagas bör ländt till efterrättelse först från oeh med den 1 juli 1896, hvadan yrkesinspektörernas kännedom om olycksfallen under förra hälften af nämnda år gifvetvis må antagas hafva varit mindre fullständig, dels ock i det förhållandet, att de till yrkesinspektionens verksamhetsområde hörande inditstriela anläggningarna icke i allo äro desamma, som redovisas i föreliggande berättelse. I nedanstående sammandrag meddelas en Öfversigt af de inom hvarje särskild industrigrupp redovisade olycksfallens procentiska förhållande till totalantalet arbetare inom samma grupp, och framgår deraf bland annat, att de flesta olycksfallen, absolut taget, inträffat inom trävaruindustrien, men, relativt taget, deremot inom maskinindustrien. B. Handtverksindustrien. Beträffande haudtverken meddelas i tabellbilagorna 10 12 de upplysningar, som varit att hemta ur de af magistrater och kronofogdar upprättade förteckningar dels rörande antalet idkare af handtverk och andra dermed jemförliga näringar äfvensom deras arbetare samt dels rörande den för bevillning uppskattade inkomsten af handtverksdriften. I tab. 10 11 äro haudtverken grupperade i öfverensstämmelse med fabrikernas gruppindelning, oeh intages här nedan ett sammandrag öfver antalet handtverkare och arbetare inom de särskilda yrkesgrupperna, hvilket sammandrag tillika innehåller i Kollegium verkstälda beräkningar såväl angående den för bevillning taxerade inkomstens procentiska fördelning på de olika grupperna som beträffande den medelinkomst, hvartill hvarje särskild handtverkare inom de skilda yrkesgrenarne blifvit uppskattad. Ofvanstående sammandrag utvisar, bland annat, att hela antalet af de till Kollegium för år 1896 uppgifna handtverkarne (äfven bolag och sterbhus) utgjorde 35,965 med tillsammans 35,616 arbetare. Tredje gruppen, som i sig innesluter garfvare, sadelmakare och skomakare m. fl., sysselsatte, såsom synes, det största antalet så väl handtverkare som handtverksarbetare. Med häusyu till den för bevillning uppskattade inkomsten faller det högsta beloppet på den första gruppen (bagare, slagtare in. fl.), medan åter vid fördelning af inkomst beloppen på antalet handtverkare inom de skilda yrkesgrupperna tolfte gruppen (boktryckare ni. fl.) kommer främst med i genomsnitt 1,264 kronor på hvai-je särskild handtverkare. Kollegium får för öfrigt hänvisa till härvid fogade tabellbilagor. Stockholm den 5 juli 1898. K. KEY-ÅBERG. Underdånigst RICH. ÅKERMAN. I. Flodström.

XVII Förteckning öfver i föreliggande berättelse redovisade särskilda fabriker och handtverk. slag af Förkortningen h. u. betyder: hänföras under.» smfda m. betyder: sammanförda med. Accidenstryckerier, h. u. dels Boktryckerier, dels Litogr. anstalter Aduceringsfabriker, h. u. Jerngjuterier Albumfabriker Ammoniakfabriker Ammunitionsfabriker Amykosfabriker, h. u. Kemisk-tekniska fabriker Anjovisfabriker, b. u. Fiskberedningsanstalter Antändningsrörfabriker, smfda m. Stubinfabriker Appreteringsverk, smfda m. Blekerier o. färgerier Armaturfabriker, h. u. Metallvarufabriker Aseptinfabriker, h. u. Kemisk-tekniska fabriker Asfaltfabriker och asfaltläggare Askfabriker, se Spånask- och kartongfabriker Bagerier och bagare Bandfabriker Beckkokerier Bellit- och bellonafabriker, h. u. Sprängämnesfabriker Benkol- och bensvärtfabriker, h. u. Färgfabriker Benmjölsfabriker och benstampar Bildhuggare Biljardfabriker, h. u. Snickerier Bindgarnsfabriker, h. u. Repslagerier Blanksvärtfabriker, h. u. Färgfabriker Bleckslagare Bleckslagerier, h. u. Jern- och stålvarufabriker Blekerier Blockmakare, smfda m. Svarfvare Blommor, konstgjorda, fabriker för tillv. deraf Bläckfabriker, h. u. Kemisk-tekniska fabriker Bobinfabriker, h. u. Snickerifabriker Bokbinderier och bokbindare Boktryckerier och boktryckare Bomullslistfabriker, h. u. Vaddfabriker Bomullspinnerier Bomullsväfverier Borstbinderier och borstbindare Brandsprutfabriker, h. u. Mekaniska verkstäder Bresiljeqvarnar Britanniametallfabriker, h. u. Tenngjuterier Broddfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker Bronsfabriker, h. u. Hetallvarufabriker Bryggare Bryggerier: maltdrycks-» punsch- och likör- Brynstensfabriker, h. u. Stenhuggerier och -sliperier Bränvinsbrännerier Bultfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker Buntmakare Byggmästare Båtbyggerier, smfda m. Skeppsvarf och -dockor Båtbyggare Bärvinsfabriker, h. u. Vin- och saftfabriker Nummer i den statistiska grupperingen. 12 10 a 6 b 9 a 9 c 9d 1 a 9 c 2 e 10 b 9 d 8 a 1 b 2 d 4 a 9 c. 9 d 9b 12 5b 2 a 9 d 10 a 10 a 2 c 5b 2 d 9 d 11 c 6 b 12 2d 2 a 2 b 3 b 11 c 9 d 10 b 10 a 10 b 1 d 1 d 1 d 8 a 1 d 10 a 3 a 8 a 11 a 11 a 1 d Gakesfabriker, se Käksfabriker Cbllulosafabriker, se Trämassefabriker Cementfabriker Cementgjuterier och cementgjutare Charkuterivarufabriker Chokladfabriker Cigarr- och cigarrettfabriker, h. u. Tobaksfabriker Cigarrmakare Cikoriefabriker, smfda m. Kaffesurrogatfabriker Cindersfabriker, se Koksfabriker Cokesfabriker, se Koksfabriker Collanoljefabriker Destilleringsverk Dextrinfabriker, Drittelfabriker, smfda m. Tunnbinderier Dynamitfabriker, h. u. Sprängämnesfabriker Elektriska maskiner och apparater, fabriker för tillverkning deraf I51ektriska belysningsanstalter Elektriska kablar och ledningstråd, fabriker för öfverklädningj deraf i Etuifabriker, smfda med Album- och portföljfabriker Fajansfabriker, smfda m. rorslinsfabriker Fartygsbyggerier, se Skeppsbyggerier Fernissfabriker Filhuggare, h. u. Jern- och stålarbetare l?ilhuggerier, h. u. Jern- och stålvarufabriker Filtfabriker, h. u. Väfverier Fiskberedningsanstalter B'iskguanofabriker Fisknätfabriker Fiskoljefabriker Fiskredskapsfabriker Flockfabriker, h. u. Shoddyfabriker Flottfabriker Fältspatmjölfabriker. h. u. Andra gödningsämnesfabriker l?ärgerier, smfda m. lilekerier och appreteringsverk Färgare Färgfabriker..-. Förgyllare Förnicklingsverk, h. u. Galvaniseringsfabriker Förzinkningsverk, h. u. Galvaniseringsfabriker Galoschfabriker, h. u. Gummivarufabriker Galvaniseringsfabriker Gardinfabriker Garfverier och garfvare Garnspinnerier Gasledningar, utförare deraf Gasverk Gelatinfabriker, smfda m. Limkokerier Nummer i den statistiska grupperingen. 1 b 5 b 8 a 8 a 1 a 1 c 1 c 1 c 1 c 8 c 8 c 4 a 1 d 4 a 5b 9 c 11 c 12 11 c 6b 8 a 4 a 10 a 10 a 2 b 1 a 9 b 2 d 4 a 11 c 2 a 4 a 9 b 2 c 2 c 9 d 10 b 10 b 10 b 4 h 10 b 2.1 3 a 2 a 10 a 5 c 1 a

XVIII Nummer i den statistiska grupperingen. Nummer i den statistiska grupperingen. Gelbgjuterier, h. u. Metallvarufabriker Gelbgjutare Gevärsfaktorier, h. u. Mekaniska verkstäder Gipsfabriker Gjuterier, jern-, smfda ra. Jern- och stålvarufabriker Glasbruk Glasmålerier Glasmästare Glaspulverfabriker Glassliperier, smfda m. Glasbruk Glycerinfabriker Glykosfabriker Glödlampfabriker Gravörer Grundläggare, smfda m. Stenläggare Grynfabriker, smfda m. Mjölqvarnar Guanofabriker Gulddragerier, h. u. Guldvarufabriker Guldslagerier, h. u. Guldvarufabriker Guldsmeder Guldvarufabriker Gummi varufabriker Gödningsämnesfabriker Gördelmakare, smfda m. Gelbgjutare Hagelfabriker Halm varufabriker Halsduksfabriker, se Kravattfabriker Hampspinnerier. smfda m. Linspirmerier Handskfabriker oeh handskmakare Hartsfabriker Hattfabriker och hattmakare Hofslagare, h. u, Smeder Hvaloljefabriker Hvitbetsråsockerbruk, se Råsoekerbruk Hyflerier. trä-, smfda m. Sågverk Hängslefabriker Hästskofabriker. h. u. Jern- och stålvarufabriker Hästskosömfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker Impregneringsf abriker Instrument fabriker och instrumentmaku re Jerugjuterier, smfda m. Jern- och stålvarufabriker Jern- och stålarbetare Jern- och stålvarufabriker Jernsängsfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker Jernträdsdragerier. h. u. Jern- och stålvarufabriker Jern vägsvagnfabriker Jutespinnerier... Juteväf vener Juvelerare. Jästfabriker. Kaffebränncrier Kaffesurrogatfabriker... Kakclfabriker Kakcliigusmakare Kalkbrott, h. n. Stenbrott Kalkbruk Kalkgödningsfabriker. h- u. Andra gödningsämnesfabriker Kamraakare. smfda m. Itorstbindare Kanongjuterier. h. u. Mekaniska verkstäder Kappfabriker, h. u. Sömnadsfabriker Kapsylfabriker 10 b 10 b 11 c 8 a 10 a 8b 8 b 8b 8b 8b 4 a 1 c 11 c 12 8 a 1 b 9 b 10 b 10 b 10 b 10 b 4b 9b 10 b 10 b 7 2d 2 a 3 b 4 a 2d 10 a 4 a 1 c 5 a 2d 10 a 10 a 2 c 11 d 10 a 10 a 10 a 10 a 10 a 11 b 2 a 2b 10 b 1 b 1 c 1 c 8 a 8 a 8 a 8 a 9 b 3 b 11 c 2d 10 b Karamellfabriker Karbolsyra, fabriker för tillverkning deraf Kardfabriker, h. u. Mekaniska verkstäder Kartongfabriker, smfda m. Album-, portfölj- och etuifabriker.. Kassaskåpsfabriker, h. u. Jern och stålvarufabriker Kattuntryckerier Kautschukstämpelfabriker Kemigrafiska anstalter, smfda m. Litografiska anstalter Kemiska blekerier Kemisk-tekniska fabriker Kimröksfabriker Kiselgurfabriker Klensmeder, h. u. Smeder Klockgjuterier, h. u. Metallvarufabriker Kloratfabriker Klosettfabriker Klädesfabriker, h. u. Ylleväfverier Knallhattfabriker, h. u. Ammunitionsfabriker Knappfabriker Kniffabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker Koffertfabriker, h. u. Reseffektfabriker Koksfabriker Konditorer, h. u. Sockerbagare Konfektfabriker, smfda m. Karamellfabriker Konservfabriker... Kontorsboksfabriker, smfda m. Bokbinderier Kopparslagare Kopparvaruf abriker Korffabriker, h, u. Charkuterivarufabriker Korfmakare, smfda m. Slagtare Korgfabriker och korgmakare Korkfabriker och korkskärare Korsettfabriker (Snörliffabriker) Kortfabriker Kraftfoderfabriker, smfda m. Oljeslagerier Kravattfabriker Kreosotfabriker, smfda m. Karbolsyrefabriker Kristallsodafabriker Kritbruk Krukmakare, smfda m. Kakelngnsmakare Krutbruk Kry dd m alerier Kulsprutfabriker, h. n. Mekaniska verkstäder Kuvertfabriker, smfda m. Papperspåsfabriker Käksfabriker : Käppfabriker Körsnärer, smfda m. Buntmakare Lackerare, smfda m. Målare Lackfabriker Lampfabriker Lampveksfabriker Leksaksfabriker Lemonadfabriker, h. u. Läskedrycksfabriker Lerjord, svafvelsyrad, fabriker för tillverkning deraf Lergodsfabriker, smfda m. Stengodsfabriker Liesmidesfabriker. h. u. Mekaniska verkstäder Limkokerier Linneväfverier Linoleummattfabriker, h. u. Fabriker för till v. af vattentäta väfnader Linspinnerier Litografiska anstalter Lådfabriker 1 c 4 a 11 c 6b 10 a 2 c 4b 12 2 c 9 d 9 d 8 a 10 a 10 b 9 a 12 2 b 9 c 12 10 a 12 8 c 1 c 1 c 1 c 6 b 10 b 10 b 1 a 1 a 7 7 2d 6b 4 a 2 d 4 a 9 a 8 a 8 a 9 c 1 c 11 c 6 b 1 b 5 b 3 a 4 b 4 b 12 2 d 12 1 d 9 a 8 a 11 c 4 a 2 b 2 d 2 a 12 5b

XIX Låsfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker Ljusfabriker Läderfabriker (Garfverier) Läskedrycksfabriker, smfda m. Mineralvattenfabriker Lästfabriker, smfda m. Träskofabriker Lästmakare, smfda m. Svarfvare Makaronifabriker Maltdrycksbryggerier Maltextrakt- och maltospreparatfabriker Margarinfabriker Markisfabriker, h. u. Persiennefabriker Marmeladfabriker, smfda m. Karamellfabriker Maskfabriker, h. u. Album- m. fl. fabriker Maskinremfabriker, se Renifabriker Maskinsmärjefabriker, smfda m. Vagnsmörjefabriker Mattfabriker, h. u. Vafverier Mejerier, ingå ej i föreliggande berättelse. Mejerimaskinfabriker, h. u. Mekaniska verkstäder Mekaniska verkstäder Messingstrådfabriker, h. u. Messingsverk Messingsverk, Metallduksfabriker, h. u. Metallvavufabriker Metallvarufabriker Mineraloljefabriker Mineralvattenfabriker Murbruksfabriker Murmästare, smfda m. Byggmästare Målare Mälterier och mältare Möbelfabriker, smfda m. Snickerifabriker Möbelspånsfabriker, smfda m. Träullfabriker Mössfabriker och mössmakare Natroncellulosafabriker, h. u. Trämassefabriker Nitroglyeerinfabriker, h. u. Sprängämnesfabriker Nysilfverfabriker, h. u. Galvaniseringsfabriker Nålfabriker, h. u. Messingsverk Nålmakare Nöthårsflltfabriker Oleinfabriker Oleomargarinfabriker Oljeklädersfabriker, se Pressenningsfabriker Oljeslagerier Orgelbyggare, h. u. Instrumentmakare Orgelfabriker, h. a. Instrumentfabriker, musikaliska Pappaskfabriker, h. ti. Kartongfabriker Pappersbrnk Pappersmasse- eller Trämassefabriker Papperspåsfabriker Pappfabriker Paraplymakare Paraply- och parasollfabriker Parfymfabriker Patronfabriker, smfda m. Amnmnitionsfabriker Pelsvarufabriker Pennfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker, Penselfabriker, h. u. Borstbiiiderier Persiennefabriker Perukmakare Pianofabriker, h. u. Instmmentfabriker, musikaliska Pinnstolsfabriker, h. n. Möbelfabriker Pipfabriker, smfda m. Käppfabriker Piskfabriker, h. a. Sadelmakerier Nummer i den Btatistiska grupperingen. 10 a 4 b 3 a 1 d 5b 5 b 1 c 1 d Ib 1 a 5 b 1 c 6 b 3b 4 a 2 b 11 o 11 c 10 b 10 b 10 b 10 b 4 a 1 d 8 a 8 a 4b 1 b 5 b 5 a 2d 5 b 9 c 10 b 10 b 10 b 3 b 4 a 4 a 4 a 11 d 11 d 6 b G a o b 6 b ti a 2d 2 d 4 b 0 c 3 a 10 a 3 b 5 b 3 b 11 d 5 b 5 b 3 b Pistolsmeder, h. u. Smeder Plåtslagare, smfda m. Bleckslagare Plåtslagerier, h. u. Jern- och stålvarufabriker Porslinsfabriker Porslinsmålerier, smfda m." Glasmålerier Porterbryggerier, h. u. Maltdrycksbryggerier Portföljfabriker, smfda m. Album- och etuifabriker Portföljmakare, smfda m. Bokbindare Potatismjölfabriker, h. u. Stärkelsefabriker Pressenningsfabriker, h. u. Fabriker för tillverkning af vattentäta väfnader Pressjästfabriker, h. u. Jästfabriker Pråmbyggare, smfda m. Båtbyggare Pudrettfabriker Pumpmakare, smfda m. Svarfvare Punschbryggerier Qvarnar Qvarnbyggare, smfda m. Tröskverksbyggare Qvarnstensfabriker, h. a. Stenhuggorier Qvastfabriker Remfabriker Repslagerier och repslagare Reseffektfabriker Re veteringsmattf abriker Ringledningar, utföraie af Rullgardinsfabriker Råsockerbruk Ködfärgsfabriker, h. u. Färgfabriker Sadelmakerier och sadelmakare Saftfabriker, smfda m. Vinfabriker Sagofabriker, smfda m. Makaronifabriker Salpetersyrefabriker Saltraffinaderier Saxfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker Schalfabriker, h. u. Vafverier Sebastinfabriker, b. u. Sprängämnesfabriker Segelduksfabrikcr, h. u. Vafverier Segelgarnsfabriker, k. u. Repslagerier Segelmakare Sejlare, smfda m. Repslagare Senapsmalerier Shoddyfabriker Sideuappreteringsverk Sidenfabriker Silfvervarufabriker, smfda m. Guldvarufabriker Sillguanofabriker, h. u. Fiskguanofabriker SiUoljefabriker, h. u. Fiskoljefabriker Sillsalterier, h. u. Fiskburedningsanstalter Skeppsvarf och skeppsdockor Skinntröjfabriker Skjortfabriker, h. u. Sömnadsfabriker Skofabriker och skomakare Skonåtlingsfabrikor och skonåtlare Skopliggf abriker Skräddare Slagtare Slipstensfabriker, h. u. Stenhuggerier Smeder Snickare Snickerifabriker för tillv. af maskiner, redskap och verktyg... andra Snusfabriker, h. u. Tobaksfabriker Snörliffabriker (Korsettfabriker) i Nummer i den statistiska gruppe- : ringen. 10 a 10 a 10 a 8 a 8b 1 d 6b 0 b 1 b 2d 1 b 11 a Ob 5 b 1 d 1 b 11 c 8 a i 3b 2 a 12 ö b 10 a 2 d 1 e 9d 3 b 1 d 1 c 9 a 1 c 10 a 2 b J c 2 b 2 a 2 d 2 a 1 c 2 a 2 c 2 b 10 b 0 b 4 a 1 a 11 a 3 b 2 d 3 b 3 b 5 b 2d 1 a 8 a 10 a 5 Ii U c ;"> I) 1 c 2d

XX Nummer i den statistiska grupperingen. Nummer i den statistiska grupperingen. Snörmakerier och snörmakare Sockerbagare Sockerraffinaderier Sockersågningsfabriker Sodafabriker, se Kristallsodafabriker ' Soja- och såsfabriker Solf- och väfskedsfabriker Spegelfabriker Spegelmakare, h. u. Glasmästare Spelkortfabriker Spetsfabriker Spiksmedjor, h. u. Jern- och stålvarafabriker Spinnerier och spinnare Splintfabriker, se Täudsticksämnesf abriker Spritfabriker, h. u. Destilleringsverk Sprutf abriker, h. u. Mekaniska verkstäder Sprängämnesfabriker Spånaskfabriker Spårvägsvagnfabriker, smfda m. Jervägsvagnfabriker Stearinljusfabriker, h. u. Ljusfabriker Stenbrott Stenhuggare Stenhuggerier och -sliperier Stenkolstjära, fabriker för tillverkning deraf, se Gasverk, Stengodsfabriker Stenläggaro Stentryckerier (Litografiska anstalter) Stereotypgjuterier, smfda m. Stilgjuterier Stiekfabriker, h. u. Trikåfabriker Stickmaskinsfabriker, h. u. Mekaniska verkstäder Stilgjuterier Stolfabriker, h. u. Möbelfabriker Stoppullsfabriker, h. u. Shoddyfabriker Strumpfabriker, smfda m. Trikåfabriker Stråhattfabriker, se Hattfabriker Stubinfabriker Stålvarufabriker Stärkelsefabriker Sulfat- och sulfitfabriker, h. u. Trämassefabriker Superfosfatfabriker Svafvelsyrad lerjord, fabriker för tillverkning deraf Svafvelsyrefabriker Svagdricksbryggerier, h. u. Maltdrycksbryggerier Svarfvare Svarfverifabriker, h. u. Snickerifabriker Svinslagterier Svärdfejare, h. u. Gelbgjutare Syfabriker, se Sömnadsfabriker Symaskinsfabriker, h. u. Mekaniska verkstäder Sågverk Såpfabriker Sås- och sojafabriker Sämskf abriker Sämskmakare, smfda m. Garfvare Sömnadsfabriker 2d 1 c 1 c 1 c 9 a 1 c 11 c 8b 8b 6b 2 d 10 a 2 a 5 b 1 d 11 c 9 c 5 b 11 b 4b 8 a 8 a 8 a 8 c 8 a 8 a 12 10 b 2d 11 o 10 b 5 b 2 a 2 d 2d 9 c 10 a 1 b 5 b 9b 9 a 9 a 1 d 5 b 5 b 1 a 10 a 2d 11 c 5 a 4b 1 c 3 a 3 a 2 d Thomasf osf atf abriker Tjärkokerier, smfda m. Beokkokerier Tobaksfabriker Torffabriker Torfmull- och torfströfabriker Torrplåtfabriker, h. n. Kemisk-tekniska fabriker Trankokerier Trasselfabriker Trikåfabriker Tryckerier, bok- och tidnings-» sten-, se Litografiska anstalter Trådrullfabriker, h. u. Snickerifabriker Träkolsverk ingå ej i föreliggande berättelse. Trämassefabriker Träoljefabriker, smfda m. Terpentinfabriker Träskofabriker och träskomakare Träskrnffabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker Träsliperier, h. u. Trämassefabriker Träspritfabriker Träullfabriker Tröskverksbyggare Tunnbinderier och tunnbindare Tvålfabriker, smfda m. Såpfabriker Tältduksfabriker, h. u. Väfverier Tändrörsfabriker, smfda ra. Stubinfabriker Tändsticksaskfabriker, h. u. Spånaskfabriker Tändsticksfabriker Tändsticksämnesfabriker Tätlistfabriker, h. u. Vaddfabriker Ullspinnerier Urfabriker och urmakare Urdelar, fabriker för tillverkning deraf Vaddfabriker Vagnfabriker och vagnmakare Vagnsmörjefabriker Valsmassefabriker Valsullfabriker, h. u. Shoddyfabriker Vapenfabriker, h. n. Jern- och stålvarufabriker Skjutvapenfabriker h. u. Mekaniska verkstäder Varf (Skeppsbyggerier) Vattenfabriker (MineralvatteDfabriker) Vattenfiltrerapparatfabriker Vattenglasfabriker Vattentäta väfnader, fabriker för tillverkning deraf Vattenledningar, utförare af Vaxduksfabriker, h. u. Fabriker för tillv. af vattentäta väfnader Vekfabriker, se Lampvekf abriker. Velocipedfabriker, h. u. Jern- och stålvarufabriker Vinfabriker Vågfabriker, h. u. Mekaniska verkstäder Väfverier Yllefabriker, h. u. Väfverier 9b 4 a 1 c 8 c 8 c 9d 4 a 2 a 2d 12 12 11 c 5 b 4 a 5 b 10 a 5 b 4 a 5 a 11 c 5 b 4b 2b 9 c 5 b 0 b 5 b 2 d 2 a 11 e 11 e 2d 11 b 4 a 4 a 2 a 10 a 11 c 11 a 1 d 11 c 9 a 2d 10 a 2d 2d 10 a 1 d 11 c 2b 2 b Takspånsfabriker, h. u. Sågverk Talgraffmaderier Tapetfabriker Tapetserare Tegelbruk och tegelslagarc Telefonfabriker, h. u. Elektriska apparatfabriker Tenngjuterier och tenngjutare Terpentinfabriker 5 a 4 a 6 b 2d 8 a 11 c 10 b 4 a Zinkgjuterier, smfda ra. Tenngjuterier Zinkgjutare, smfda m. Tenngjutare Åkdonsfabriker, se Vagnfabriker Åttikfabriker Ölbryggerier, h, u. Maltdrycksbryggerier 10 b 10 b 11 b 1 d 1 d

XXI Gruppindelning af Fabriker och handtverk, som afse beredning eller tillverkning af: 1. Närings- och njutningsämnen. a) Matvaror af djur. Fabriker: Charkuteri varnfabriker. Fiskberedningsanstalter. Margarinfabriker. Svinslagterier. Handtverk: Slagtare och korfmakare. b) Produkter af spanmål och potatis. Fabriker: Bagerier. Jästfabriker. Käksfabriker (cakesfabriker). Maltextrakt- och maltospreparatfabriker. Mjöl- och grynqvarnar. Mälterier. Stärkelsefabriker. Handtverk: Bagare. Mältare. c) Socker, choklad, tobak o. dyl. produkter. Fabriker: Chokladfabriker. Glykosfabriker. Kaffebrännerier. KafEesarrogat- och clkoriefabriker. Karamell-, marmelad- och konfektfabriker. Konservfabriker. Kryddmalerier. Makaroni- och sagofabriker. Eåsockerbruk. Saltraffinaderier. Senapsmalerier. Sockerraffinaderier. Sockers ågningsfabriker. Soja- och såsfabriker. Tobaksfabriker. Handtverk: Cigarrmakarc. Sockerbagare. d) Spirituosa, läskedrycker och ättika. Fabriker: Bränvinsbrännerier. Destilleringsverk. Maltdrycksbryggerier. Mineralvatten- och läskedrycksfabriker. Punschbryggerier. Vin- och saftfabriker. Attikfabriker. Handtverk: Bryggare. 2. Spånadsämnen. a) Garn, tråd, repsiageriarbeten m. m. Fabriker: Bomullsspinnerier. Jutespinnerier. Lin- och hampspinnerier. Kepslagerier. Shoddyfabriker. Trasselfabriker. Ullspinnerier. Handtverk: Kepslagare och sejlare. Spinnare. b) Väfnader. Fabriker: Bomullsväfverier. Juteväfverier. Linne- och hampväfverier. Sidenfabriker. Ylleräfverier. c) Appreterade fabrikat. Fabriker: Blekerier, färgerier och appreteringsverk. Impregneringsfabriker. Kattuntryckerier. Sidenappreteringsverk. Handtverk: Färgare. Vadmalsstampare. d) Beklädnadsartiklar samt diverse manufakturvaror af spånadsämnen. Fabriker: Bandfabriker. Fisknätfabriker. Gardinfabriker. Hattfabriker. Hängslefabriker. Konstgjorda blommor, fabriker för tillv. deraf. Korsettfabriker. Kravattfabriker. Lampveksfabriker. Mössfabriker. Paraply- och parasollfabriker. Rullgardinsfabriker. Snörmakerier. Spetsfabriker. Sömnadsfabriker. Trikå- och strumpfabriker. Vaddfabriker. Vattentäta väfnader, fabriker för tillv. deraf. Handtverk: Hattmakare. Mössmakare. Paraplymakare. Segel- och pressenningstillverkare. Skräddare. Snörmakare. Tapetserare. 3. Hudar, skinn och hår. a) Beredda hudar och skinu. Fabriker: Garfverier. Pelsvarufabriker. Sämskfabriker. Handtverk: Buntmakare och körsnärer. Garfvare och. aämskmakare. b) Fabrikat af läder, skinn och hår. Fabriker: Borstbinderier. Handskfabriker. Nötbårsfiltfabriker. Kemfabriker. Sadelmakerier. Skinntröjfabriker. Skofabriker. Skonåtlingsfabriker. Handtverk: Borstbindare och kammakare. Handskmakare. Perukmakare. Sadelmakare. Skomakare och skonitlate. 4. Oljor, tjära, gummi och likartade ämnen. a) Talg, oljor, tjära, hartser m. m. Fabriker: Beck- och tjärkokerier. Collanoljefabriker. Pextrinfabriker. Fernissfabriker. FiskoJjefabriker. Flottfabriker. Glyeerinfabriker. Hartsfabriker. Hvaloljefabriker. Karbolsyra, kreosot m. m., fabriker för tillv. deraf. Limkokerier och gelatinfabriker. Mineraloljefabriker. Olein- och. vaseäiivfabriker. Oleomargarinfabriker. Oljeslagerier och kraftfoderfabriker. Talgrafflnaderier. Terpentin- och träoljefabriker. Trän kokerier. Träspritfabriker. Vagn- och maskinsmörjefabriker. Valsmassefabriker. b) Fabrikat af oljor, harts, gummi o. dyl. Fabriker: Gummivarufabriker. Kautscbukstämpelfabriker. Lackfabriker. Ljusfabriker. Parfymfabriker. Såp- och tvåäfabriker. Handtverk: Målare och lackerare. 5. Trävaror. a) Sågade eller hyflade trävaror. Fabriker: Sågverk och hyllerier. Träull- och möbelspånsfabriker. b) Arbeten af trä. Fabriker: Käpp- och pipfabriker. Lådfabriker.

XXII Persiennefabriker. Eeveteringsmattf abriker. Skopliggfabriker. Snickeri- och möbelfabriker (se äfven 11 c). Spånaskfabriker. Trämassefabriker (träsliperier, sulfit- och sulfatfabriker). Träsko- och lästfabriker. Tunnbinderier och drittelfabiiker. Tändsticksfabriker. Tändsticksämnesfabriker. Handtverk: Snickare. Svarfvare, block-, läst- och pumpmakare. Träskomakare. Tunnbindare. 6. Papper och pappersarbeten. a) Papper och papp. Fabriker: Pappersbruk och pappfabriker. b) Fabrikat af papper eller papp. Fabriker: Album-, portfölj-, kartong- och etnifabriker. Bokbinderier och kontorsbokfabriker. Papperspås- och kuvertfabriker. Spelkortfabriker. Tapetfabriker. Handtverk: Bokbindare och portföljmakare. 7. Varor af diverse växtämnen. Fabriker: Halmvarufabriker. Korgfabriker. Korkfabriker. Qvastfabriker. Handtverk: Korgmakare. Korkskärare. 8. Varor af sten, lera, kol och torf. a) Sten- och lervaror. Fabriker: Asfaltfabriker. Cementfabriker. Cementgjuterier. Gipsfabriker. Kakelfabriker. Kalkbruk. Kiselgurfabriker. Kritbruk. Murbruksfabriker. Porslins- och fnjansfabriker. Stenbrott. Stenhuggerier och -slipcrier. Sten- och lergodsfabriker. Tegelbruk. Handtverk: Asfaltläggare. Bygg- och murmästare. Cementgjutare. Kakelugns- och krukmakare. Stenhuggare. Sten- och grundläggare. Tegelalagare. b) Glas och glasvaror. Fabriker: Glasbruk och glassliperier. Glas- och porslinsmålerier. Glaspulverfabriker. Spegelfabriker. Handtverk: Glasmästare. c) Produkter af kol och torf. Fabriker: Gasverk. Koksfabriker. Torffabriker. Torfströ- och torfmullsfabriker. 9. Kemiska preparat. a) Oorganiska syror, baser och salter. Fabriker: Ammoniakfabriker. Kloratfabriker. Kristallsodafabrikei. Salpetersyrefabriker. Svafvelsyrad lerjord, fabriker för tillverkning deraf. Svafvelsyrefabriker. Vattenglasfabriker. b) Gödningsämnen. Fabriker: Benmjölsfabriker och benstampar. Fiskguanofabriker. Pudrettfabriker. Superfosfatfabriker. Thomasfosfatfabriker. Andra gödningsämnesfabriker, c) Sprängämnen m. m. Fabriker: Ammunitions- och patronfabriker. Krutbruk. Sprängämnesfabriker. Stubin- och antändningsrörfabriker. d) Färger och diverse tekniska preparat. Fabriker: Bresiljeqvarnar. Färgfabriker. Kimröksfabriker. Kemisk-tekniska fabriker, ej specif. slag. 10. Metallarbeten. a) Arbeten af jern och stål. Fabriker: Jern- och stålvarnfabriker samt gjnterier. Handtverk: Bleck- och plåtsl ägare. Jern- och stålarbetare. Smeder. Utförare af gas-, ring- och vattenledningar. b) Arbeten af andra metaller. Fabriker: Gal vaniseringsf abriker. Guld- och silfvervarufabriker. Hagelfabriker. Kapsylfabriker. Kopparvaruf abriker. Messingsverk. Metallvarufabriker, ej specificerade. Stil- och stereotypgjuterier. Tenn- och sinkgjuterier. Handtverk: Förgyllare. Gelbgjutare och gördelmakare. Guldsmeder och juvelerare. Kopparslagare. Nålmakare. Tenn- och zinkgjutare. 11. Fartyg, vagnar, maskiner, redskap, instrument och ur. a) Fartyg och båtar. Fabriker: Skeppsvarf och dockor samt båtbyggerier. Handtverk: Båt- och pråmbyggare. b) Vagnar och åkdon. Fabriker: Jernvägs- och spårvägsvagnfabriker. Andra vagnfabriker. Handtverk: Vagnmakare. c) Maskiner och redskap. Fabriker: Fabriker för tillv. af elektriska maskiner och apparater. Fabriker för öfverklädning af elektr. ledningstråd. Fiskredskapsfabriker. Gtödlampfabriker. Mekaniska verkstäder. Snickerifabriker (se äfven 5 b). Solf- och väfskedsfabriker. Vattenfiltrerapparatfabriker. Handtverk: Tröskverks- och qvarnbyggare. d) Instrument. Fabriker: Instrumentfabriker: kirurgiska. matematiska, optiska m. fl. musikaliska. Handtverk: Instrumentmakare. e) Ur. Fabriker: Urfabriker. Fabriker för tillv. af urdelar. Handtverk: Urmakare. 12. Arbeten af grafisk industri samt produkter, som icke upptagits i någon af förestående grupper. Fabriker: Boktryckerier. Elektriska belysningsanstalter. Klosettfabriker. Knappfabriker. Lampfabriker. Leksaksfabriker. Lito- och kemigrafiska anstalter. Reseffektfabriker. Handtverk: Bildhuggare. Boktryckare. Gravörer.

TABELLBILAGOR.

2 Tab. 1. Summarisk öfversigt af olika slag af fabriker, ordnade i grupper och fördelade å städer, köpingar och landsbygd, år 1896.

Tab. 1 (forts.). Summarisk öfversigt af olika slag af fabriker, ordnade i grupper och fördelade å städer, köpingar och landsbygd, år 1896. 3

4 Tab. 1 (forts.). Summarisk öfversigt af olika slag af fabriker, ordnade i grupper och fördelade å städer, köpingar och landsbygd, år 1896.

6 Tab. 1 (forts.). Summarisk öfversigt af olika slag af fabriker, ordnade i grupper och fördelade å städer, köpingar och landsbygd, år 1896.

8 Tab. 1 (forts.). Summarisk öfversigt af olika slag af fabriker, ordnade i grupper och fördelade å städer, köpingar och landsbygd, år 1896. Anm. Beträtlande anledningen dertill, att for vissa fabriksklasser inga arbetare och för andra fabriksklasser blott en del af vid dem sysselsatta arbetare äro i denna tabell redovisade se texten, sid. XIII, samt noterna till tab. 6.

Tab. 2. Olika slag af fabriker, ordnade gruppvis, med uppgift om fabrikernas och arbetarnes antal samt tillverkningens värde inom olika orter år 1896. 9

10 Tab. 2 (forts.). Olika slag af fabriker, ordnade gruppvis, med uppgift om fabrikernas och arbetarnes antal samt tillverkningens värde inom olika orter år 1896.

Tab. 2 (forts.). Olika slag af fabriker, ordnade gruppvis, med uppgift om fabrikernas och arbetarnes antal samt tillverkningens värde inom olika orter år 1896. 11

36 Tab. 3. Summarisk öfversigt af fabriksindustrien inom olika län, med fördelning å städer, köpingar och landsbygd, år 1896.

Tab. 4. Fabriker, fördelade på grupper inom särskilda landsdelar, med uppgift om fabrikernas och arbetarnes antal samt om tillverkningens värde år 1896. 37

38 Tab. 4 (forts.). Fabriker, fördelade på grupper inom särskilda landsdelar, med uppgift om fabrikernas och arbetarnes antal samt om tillverkningens värde år 1896.

Tab. 4 (forts.). Fabriker, fördelade på grupper inom särskilda landsdelar, med uppgift om fabrikernas och arbetarnes antal samt om tillverkningens värde år 1896. 39

40 Tab. 4 (forts.). Fabriker, fördelade på grupper inom särskilda landsdelar, med uppgift om fabrikernas och arbetarnes antal samt om tillverkningens värde år 1896.

Tab. 4 (forts.). Fabriker, fördelade på grupper inom särskilda landsdelar, med uppgift om fabrikernas och arbetarnes antal samt om tillverkningens värde år 1896. 41

42 Tab. 5. Tillverkningarnas qvantitet och värde vid fabrikerna år 1896.

Tab. 5 (forts.). Tillverkningarnas qvantitet och värde vid fabrikerna år 1896. 43

44 Tab. 5 (forts.). Tillverkningarnas qvantitet och värde vid fabrikerna år 1896.

Tab. 5 (forts.). Tillverkningarnas qvantitet och värde vid fabrikerna år 1896. 45

46 Tab. 5 (forts.). Tillverkningarnas qvantitet och värde vid fabrikerna år 1896.

Tab. 5 (forts). Tillverkningarnas qvantitet och värde vid fabrikerna år 1896. 47

48 Tab. 6. Arbetare vid fabrikerna år 1896.

Tab. 6 (forts.). Arbetare vid fabrikerna år 1896. 49

50 Tab. 6 (forts.). Arbetare vid fabrikerna år 1896.

Tab. 6 (forts.). Arbetare vid fabrikerna år 1896. 51

52 Tab. 7. Fabrikerna, fördelade efter olika slag af egare år 1896.

Tab. 7 (forts.). Fabrikerna, fördelade efter olika slag af egare år 1896. 53

54 Tab. 7 (forts.). Fabrikerna, fördelade efter olika slag af egare år 1896.

Tab. 7 (forts.). Fabrikerna, fördelade efter olika slag af egare år 1896. 55

56 Tab. 8. Motorer använda vid fabrikerna år 1896.

Tab. 8 (forts.). Motorer använda vid fabrikerna år 1896. 57

58 Tab. 8 (forts.). Motorer använda vid fabrikerna år 1896.

Tab. 9. Olyckshändelser vid fabrikerna år 1896. 63

64 Tab. 10. Olika slag af handtverkare, gruppvis ordnade, i städer, köpingar och å landsbygd år 1896.

65 Tab. 11. Olika slag af handtverkare i riket, gruppvis ordnade, jemte deras för bevillning uppskattade inkomst år 1896.

66 Tab. 12. Handtverkare i särskilda landsdelar jemte deras för bevillning uppskattade inkomst år 1896.

Tab. 12 (forts.). Handtverkare i särskilda landsdelar jemte deras för bevillning uppskattade inkomst år 1896. 67