Karlsson, M., Pihl, L., Bergström, L. Assemblage structure and functional traits of littoral fish in Swedish coastal waters. In manus.

Relevanta dokument
Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:5

Fiskar på Åland. På Åland finns säkra fynd av 57 fiskarter. Sötvattensarter 16 st:

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:6

REDOVISNING AV UPPDRAG: SAMORDNING AV NATIONELLA FISKÖVERVAKNINGSPROGRAM I HAV OCH KUST.

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Kustfiskövervakning i Öresund, 2013 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:5

Kustfiskövervakning i Kattegatt, 2011 Kullen, Skälderviken

Kustfiskövervakning i Öresund, 2011 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Kustfiskövervakning i Öresund, 2014 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:3

Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:1

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:4

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:1

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Aqua reports 2012:3. Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö. Årsrapport för Anna Lingman Björn Fagerholm

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:4

Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:1

Aqua reports 2012:5. Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk. Årsrapport för Maria Jansson, Frida Gustavsson, Björn Fagerholm

Kustfiskövervakning i Bottniska viken 2013

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:2

Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk

Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk

Aqua reports 2014:2. Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk. Årsrapport för Björn Fagerholm, Peter Ljungberg, Anders Wernbo

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:3

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:4

Till följd av nyttjandeförbud för Argos p g a asbestförekomst användes U/F Dana under IBTS-expeditionen denna höst.

Aqua reports 2013:2. Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö. Anna Lingman Björn Fagerholm Susanne Tärnlund

Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Kommissionen föreslår kraftigt minskade fångster för att undvika ett stopp för torskfisket under 2003

Grollegrund. - ett förslag till marint naturreservat. Magnus Karlsson Pia Romare Peter Göransson

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:4

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:3

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:2

Kompletterande marinbiologisk utredning (fisk) - Fladens vindkraftverkspark

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:7

Fiskekvoter: kommissionen vill ha ett bättre skydd för fiskbestånd för att undvika fullständiga fångstförbud under 2004

Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Aqua reports 2019:10

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2013

Aqua reports 2014:3. Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö. Årsrapport för Peter Ljungberg, Björn Fagerholm

FISKERIVERKET INFORMERAR

Med reservation för slutförsäljning 1058 Art nr Benämning Latinskt namn Fångstzon (FAO) Info Utpris/kg Veckans Klipp

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:5

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Dietstudier av gråsäl (Halichoerus grypus) i Östersjön och knubbsäl (Phoca vitulina) i Skagerrak och Kattegatt insamlade 2010 NV

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

B RÅDETS FÖRORDNING (EG) Nr 2406/9 av den 26 november 1996 om fastställande av gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Aqua reports 2012:13. Expeditionsrapport BITS, november Ann-Christin Rudolphi, Michele Casini

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Förändringar i Fiskguiden 2019

Aqua reports 2012:14. Expeditionsrapport BITS, februari Ann-Christin Rudolphi, Michele Casini

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:6

Europeiska unionens officiella tidning

1. Mal X. Lake 2. Gädda.

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Aqua reports 2013:13. Baltic International Acoustic Survey report, October Niklas Larson

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:1

Provfiske på grunda bottenområden i Hanöbukten inom Kristianstads kommun

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:1

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:1

edna-inventering av strandnära fisksamhällen längs svenska norrlandskusten i maj 2018

Aqua reports 2019:5. Expeditionsrapport BITS, november Olof Lövgren

Aqua reports 2018:10. Expeditionsrapport BITS, november Olof Lövgren

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Integrerad kustfiskövervakning i Östersjön, 2007

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

Fisk i sjöar. vägledning för statusklassificering. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:36

Aqua reports 2019:8. Expeditionsrapport BITS, februari Olof Lövgren

Martin & Serveras. fisk- och skaldjurslista Januari 2019

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

lekbar, eller könsmogen, torsk. Den streckade linjen visar den kritiska nivån som. Mängden lekbar, eller könsmogen, torsk i östra Östersjön.

B RÅDETS FÖRORDNING (EG) Nr 2406/9 av den 26 november 1996 om fastställande av gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter

MOBIL EPIFAUNA & Fisk

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Deltagare. Allmänt. Göteborgs Universitet Felix Mittermayer v 34. Plymouth University, England Polina Kodakto v 34

Aqua reports 2018:6. Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk. Årsrapport för Frida Sundqvist, Karin Svanfeldt, Lena Svensson

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Transkript:

WATERS Deliverable 3.4-1 Title: Assemblage structure and functional traits of littoral fish in Swedish coastal waters Svensk titel: Artsammansättning och funktionella egenskaper hos fisksamhället i svenska kustområden Authors: Karlsson, M., Pihl, L., Bergström, L. Type: Submitted article Sammanfattning I denna text sammanfattas resultat från en delstudie inom WATERS delprojekt 3.4 (kust fisk) 1. Vi har analyserat artsammansättningen i grunda kustnära fisksamhällen i Sverige, från Skagerrack till Bottenviken, baserat på data från miljöövervakning, särskilda inventeringar och forskningsprojekt genomförda under åren 1988-2011. Resultaten beskriver förändringar i artsammansättning längs den svenska kusten, parallellt med en minskande salthalt, och hur denna förändring återspeglas i artrikedom och fisksamhällets funktionella egenskaper. Underlaget fungerar som ett referensmaterial för kustfisksamhällets artsammansättning i olika geografiska delområden, och kommer att användas i det fortsatta arbetet inom WATERS som en bas för rekommendationer om hur statusbedömningar av kustfisksamhället (1) bör avgränsas geografiskt och (2) vilka arter eller taxonomiska grupper som bör ingå i framtida indikatorer. Bakgrund I delprojekt 3.4 inom WATERS utvecklar vi indikatorer för att bedöma ekologisk status hos kustfisksamhällen. Fisk ingår inte formellt i de biologiska kvalitetselement som skall användas för att bedöma ekologisk status i kustvatten enligt vattendirektivet 2, men eftersom fisksamhället utgör en viktig del av ekosystemet och ekosystembaserad förvaltning, kan den användas som en kompletterande indikator. Indikatorer för kustfisksamhällen är även nödvändiga inom naturvärdesbedömningar enligt livsmiljödirektivet 3 och för att bedöma miljöstatus enligt havsmiljödirektivet 4. Dessa indikatorer kan, beroende på sin sammansättning, indikera påverkan från flera faktorer, framför allt ökad dödlighet (genom fiske), övergödning och klimatförändringar. 1 Karlsson, M., Pihl, L., Bergström, L. Assemblage structure and functional traits of littoral fish in Swedish coastal waters. In manus. 2 2000/60/ EG. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område 3 92/43/EEG. Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 4 2008/56/EG. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi)

Som ett led i arbetet med att utveckla indikatorer för fisksamhällets status har vi analyserat fisksamhällets artsammansättning längs den svenska kusten, och studerat hur artrikedom och olika funktioner i fisksamhället förändras från Skagerack till Bottenviken. Längs denna kuststräcka minskar salthalten gradvis, från ca 30 till 2 PSU, med en mer tydlig minskning i Öresund. Denna salthaltsgradient påverkar förekomst och utbredning av en mängd olika växt och djurgrupper, som regel genom en gradvis minskande biologisk mångfald. För fisk har den befintliga kunskapen dock baserats på punktvis information från enskilda undersökningar och olika uppgiftslämnare, och det har saknats systematiska studier för att beskriva geografiska skillnader i förekomst, utbredning och samhällsstruktur. Metoder Inom WATERS har vi sammanställt data från befintliga provfisken utförda under åren 1988-2011 för att undersöka vilka skillnader i artsammansättning som finns mellan olika kustområden, och hur detta återspeglas i artrikedom och fisksamhällets sammansättning sett till funktionella egenskaper. Sammanlagt ingick data från 129 områden i analysen. Den dominerande provtagningsmetodiken var ryssjor på västkusten och nätfisken (olika typer) i Östersjön, men båda metoder fanns representerade i båda områdena. I analysen ingick även data från provfisken med landvad i mindre omfattning. För att kunna jämföra resultaten för olika områden, trots olikheterna i metodik, utförde vi analyserna baserat på artsammansättning, genom att jämföra förekomst av olika arter för olika geografiska områden. De områden som ingick var Skagerack-Kattegatt, Öresund, Södra Egentliga Östersjön, Västra Gotlandsbassängen, Östra Gotlandsbassängen, Norra egentliga Östersjön, Ålands hav, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken (Figur 1). Analyserna fokuserade på kustnära områden med ett vattendjup på 0 till 30 m. Där data medgav delades resultaten även upp separat för kustnära områden och grunda utsjöbankar, för att jämföra skillnader i artrikedom mellan dessa. Resultat Totalt noterades 102 arter. Antalet arter minskade från omkring 70 i Skagerack och Kattegatt till 20-30 i de inre delarna av Bottniska viken (Tabell I). Minskningen i marina arter på grund av den minskande salthalten kompenserades med ett tillskott av sötvattenarter, med den tydligaste förändringen i Öresund. I Egentliga Östersjön var antalet marina arter ungefär lika stort som antalet sötvattenarter. Antalet arter var konsekvent högre i kustområden jämfört med grunda utsjöområden. Analyserna av funktionella egenskaper visade att fisksamhället i Skagerack och Kattegatts kustområden till stor del bestod av vandrande fiskarter, det vill säga arter som förflyttar sig mellan kust och utsjö under olika delar av sin livstid, medan Östersjöns delbassänger dominerades av mer stationära, kustbundna, arter. En annan tydlig skillnad var att andelen arter som lever bottennära var högre i Skagerack och Kattegatt, medan andelen pelagiska arter (arter som lever i den öppna vattenmassan) var högre i Östersjön. I enlighet med detta visade det sig att andelen bottendjursätare arter var högre i Västerhavet och andelen planktonätare och allätare 2

(omnivorer) var högre i Östersjön. Mellan 60 och 92 % av Sveriges kommersiella arter var representerade i kustområdet i de olika delområdena. Diskussion Kusthabitat har ofta hög biologisk mångfald, vilket gör dem intressanta ur biologisk synvinkel och bevarandeperspektiv, men de är även intressanta på grund av de varor och tjänster som de bidrar med. Kustfisken bidrar till dessa ekosystemfunktioner genom att fungera som en länk mellan olika delar av födoväven. Kustfisken kan ha både en reglerande roll som betare eller rovfisk, och en roll som föda för toppkonsumenter. Det är anmärkningsvärt att merparten av de arter som noterades i grunda kustnära områden i studien representerades av kommersiella arter, det vill säga av arter som är värdefulla som föda för människan. Även om skillnader i fisksamhällets sammansättning mellan olika delområden har varit kända sedan tidigare, har denna kunskap baserats på punktvis information från separata undersökningar och olika uppgiftslämnare. Det har hittills saknats systematiska studier för att beskriva geografiska skillnader i kustfisksamhället när det gäller artförekomst, arternas utbredning och samhällsstruktur. Den utförda sammanställningen kan därför fungera som ett viktigt referensmaterial för kustfisksamhällets artsammansättning i olika geografiska delområden. I det fortsatta arbetet inom WATERS kommer studien att användas som en bas för att identifiera lämpliga geografiska avgränsningar för indikatorer som baserar sig på taxonomiska och funktionella egenskaper, till exempel indikatorerna abundans/biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten och abundans/biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten som föreslagits för att bedöma god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet 5. För det första indikerar resultaten att den biologiskt mest relevanta geografiska upplösningen för rapportering av status hos kustfisksamhällen är grövre än den som anges i vattendirektivet, men finare än den som anges i havsmiljödirektivet. För det andra betyder skillnaderna i förväntad fördelning av arter och funktionella grupper mellan geografiska områden och livsmiljöer att definitionen av god miljöstatus bör skilja sig mellan områden och att indikatorerna bör baseras på olika arter och grupper. Studien kommer att publiceras i sin helhet som en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Vid publikation kommer denna sammanfattning att uppdateras med en länk till artikeln. 5 Havs- och vattenmyndigheten 2012. God havsmiljö 2020. Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. 3

Figur 1 Positioner för de provfisken som ingått i studien. Förkortningen anger den geografiska avgränsningen av delområden; Skagerack (S), Kattegatt (K), Öresund (TS), Södra Egentliga Östersjön (SBP), Västra Gotlandsbassängen (WGB), Östra Gotlandsbassängen (EGB), Norra Egentliga Östersjön (NBP), Ålands Hav (AL), Bottenhavet (BS), Kvarken (Q) och Bottenviken (BB). 4

Tabell 1. Lista över arter som observerats vid provfisken i grunda kustnära områden och grunda utsjöbankar 1988-2011 (0-30 m djup). Art (Vetenskapligt namn) S K TS SBP WGB EGB NBP AL BS Q BB Lepidorhombus whiffiagonis Micrenophrys lilljeborgii Pomatoschistus pictus Trisopterus esmarkii Trachinus draco Trisopterus luscus Trisopterus minutus Scomber scombrus Nerophis lumbriciformis Pollachius pollachius Pomatoschistus microps Microstomus kitt Eutrigla gurnardus Hippoglossoides platessoides Labrus bergylta Labrus mixtus Dicentrarchus labrax Ciliata mustela Chelon labrosus Callionymus lyra Callionymus maculatus Aphia minuta Anarhichas lupus Buglossidium luteum Chelidonichthys lucerna Chirolophis ascanii Enchelyopus cimbrius Engraulis encrasicolus Melanogrammus aeglefinus Merluccius merluccius 5

Art (Vetenskapligt namn) S K TS SBP WGB EGB NBP AL BS Q BB Molva molva Raja clavata Squalus acanthias Agonus cataphractus Arnoglossus laterna Centrolabrus exoletus Ctenolabrus rupestris Entelurus aequoraeus Gobiusculus flavescens Mullus surmuletus Phrynorhombus norvegicus Pollachius virens Raniceps raninus Scophthalmus rhombus Solea solea Symphodus melops Syngnathus acus Syngnathus rostellatus Trachurus trachurus Zeugopterus punctatus Liparis montagui Limanda limanda Merlangius merlangus Neogobius melanostomus* Spinachia spinachia Pomatoschistus minutus Pungitius pungitius Scophthalmus maximus Taurulus bubalis Pleuronectes platessa Pholis gunnellus Cyclopterus lumpus 6

Art (Vetenskapligt namn) S K TS SBP WGB EGB NBP AL BS Q BB Syngnathus typhle Belone belone Platichthys flesus Gadus morhua Myoxocephalus scorpius Ammodytes tobianus Hyperoplus lanceolatus Anguilla anguilla Blicca bjoerkna Scardinius erythrophthalmus Tinca tinca Vimba vimba Sander lucioperca Oncorhynchus mykiss* Phoxinus phoxinus Gobius niger Carassius carassius Salmo salar Clupea harengus Zoarces viviparus Sprattus sprattus Nerophis ophidian Salmo trutta Rutilus rutilus Gasterosteus aculeatus Coregonus lavaretus Esox lucius Perca fluviatilis Alburnus alburnus Leuciscus idus Gymnocephalus cernua Abramis brama 7

Art (Vetenskapligt namn) S K TS SBP WGB EGB NBP AL BS Q BB Triglopsis quadricornis Lota lota Osmerus eperlanus Cottus gobio Coregonus albula Cottus poecilopus Leuciscus leuciscus Thymallus thymallus Totalt antal arter 67 74 46 31 14 41 40 25 35 18 22 * introducerad art 8