Stora Råby 32:13 m. fl.

UV SYD RAPPORT 2006:8 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Stora Råby 32:13 m. fl. Förhistoriska boplatslämningar Skåne, Stora Råby socken, Stora Råby 32:13 m. fl, RAÄ 10 Lunds stad, RAÄ 12 och 24 Stora Råby socken, Lunds kommun utbyggnadsområde 16 Hasslanda. Anna Lagergren-Olsson Stora Råby 32:13 m. fl. 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarvägen 5, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv 2006 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:8 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Mål och metod 8 Resultat 10 Fornlämningsområden 12 Referenser 14 Administrativa uppgifter 14

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skånelän, med platsen för utredningen markerad. Skala 1:250 000. 4 Stora Råby 32:13 m. fl.

Stora Råby 32:13 m. fl. Förhistoriska boplatslämningar Anna Lagergren-Olsson Sammanfattning En arkeologisk utredning med sökschaktsgrävning med maskin har utförts på en 70 ha stor yta i sydöstra Lund. Två fornlämningsområden med under mark bevarade lämningar har avgränsats. En preliminär bedömning av lämningarnas karaktär och datering är att de utgör boplatslämningar från förhistorisk tid. Skydd eller vidare arkeologiska insatser förordas för båda områdena. Bakgrund Lunds kommun avser att exploatera ett område intill E22 vid Hasslanda flygfält och Råby yrkesskola sydost om Lund (fig. 1 och 2). Området benämns i kommunens planering 16 Hasslanda och omfattar fastigheterna Stora Råby 32:13, :17, :19, :20, :22: 23, :24, :25, :26 och 34:1. Inom exploateringsområdet finns tre registrerade fornlämningar. På uppdrag av Länsstyrelsen har Riksantikvarieämbetet, UV Syd i Lund därför utfört en arkeologisk utredning. Exploateringsområdet omfattar totalt drygt 72 ha, fördelat på en större yta (ca 70 ha) söder om Råby yrkesskola och en mindre (ca 2 ha) norr därom. Marken inom exploateringsområdet har tre olika ägare. Fältarbetet utfördes 15 28 och 30 november 2005. Ansvarig arkeolog var Anna Lagergren-Olsson. Topografi och fornlämningsmiljö Exploateringsområdet ligger i Lunds utkant och utgörs till största delen av jordbruksmark. I sydvästra delen finns en golfbana och i östra delen finns start- och landningsbanan tillhörande Hasslanda flygfält. Området ligger på den norra sidan av Höje ås dalgång och sluttar i huvudsak endast svagt mot söder. I exploateringsområdets mellersta del finns en sänka mellan de registrerade fornlämningarna RAÄ 12 och 24 och i sydvästra delen finns en litet kraftigare sydsluttning (fig. 3). Ån rinner i sydost-nordvästlig riktning 400 1500 m mot söder (fig. 2). Alven utgörs i hela den undersökta delen av lera, bitvis stenig. Inom exploateringsområdet finns tre registrerade fornlämningar (fig. 3). Dessa utgörs av ytinventerade stenåldersboplatser (RAÄ 10:2 i Lunds stad samt RAÄ 12 och 24 i Stora Råby socken); områden Stora Råby 32:13 m. fl. 5

Fig. 2. Utdrag ur fastighetskartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:20 000 6 Stora Råby 32:13 m. fl.

Fig. 3. Utdrag ur fastighetskartan. Skala 1:10 000 Stora Råby 32:13 m. fl. 7

med sparsamma mängder bearbetad flinta i svaga sydsluttningar. En av dessa, RAÄ 24, sammanfaller i det närmaste helt med ett område med förhöjda fosfathalter på Arrhenius fosfatkarta. Alldeles utanför exploateringsområdet, i anslutning till RAÄ 10:2 finns en rest sten Långe Per, RAÄ10:1 (fig. 3 5). Den står uppe på kanten av en litet kraftigare sydsluttning, och blickar ut över dalgången. Stenen är knappt 2,5 m hög och har efter en sprängning på 50-talet lappats ihop med cement och återuppförts på platsen. I stenens närhet påträffades, enligt uppgift i fornlämningsregistret, på 1700-talet ett stenmonument 6 2,4 m stort och 1,2 m djupt. Under detta fanns en brandgrop med en flintdolk. Enligt lagen om kulturminnen (1988:950, 2 kap 2 ) hör till fasta fornlämningar ett så stort område som behövs för att dels bevara lämningen, men också för att ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Det är länsstyrelsen som prövar frågan om fastställande av gränsen för fornlämningsområdet. I ett meddelande 10 januari 2006 (dnr 431-37811-05) anger länsstyrelsen den utbredning som fornlämningsområdet runt Långe Per ska ha (fig. 3). Fornlämningsbilden i Höje ås dalgång (fig. 2) domineras i utredningsområdets närhet av ytinventerade stenåldersboplatser, högar och gårdssamlingar med framför allt sten- och flintyxor. Knästorps bytomt (RAÄ 14, Knästorp socken) ligger 700 m söderut och Stora Råby bytomt (RAÄ 10, Stora Råby socken) strax nordost om exploateringsområdet. Norr om och i anslutning till utbyggnadsområdet, i södra delen av Gastelyckans industriområde, har en arkeologisk utredning tidigare utförts på den registrerade fornlämningen RAÄ 5, Stora Råby socken. Fornlämningen beskrivs i fornlämningsregistret som ett område med sporadisk förekomst av bearbetad flinta i matjorden samt platsen för runda stenpackningar med sot och kol, enligt en uppgift från 1800-talets slut. Utredningen, som utfördes 2000 av UV Syd, påvisade inga bevarade lämningar (Aspeborg 2000). Mellan RAÄ 5 och Stora Råby bytomt finns ytterligare en ytinventerad registrerad lämning, RAÄ 9 i Stora Råby socken. Denna har ytinventerats systematiskt och en mindre undersökning har också utförts här. Vid undersökningen påvisades bevarade lämningar i form av kulturlager och anläggningar (Wyszomirski 1975). Nordväst om utredningsområdet har ytterligare en ytinventerad boplats blivit föremål för undersökning. RAÄ 61:1, Lunds stad utgörs av ett område med rikliga mängder bearbetad flinta i matjorden, bland annat har en yxa och en skrapa enligt fornlämningsregistret tillvaratagits. Vid en utredning utförd av UV Syd 1990 dokumenterades 19 härdar och härdgropar (RAÄ 61:2, Lunds stad) ca 100 m väster om den ytinventerade lämningen (Nagmér 1991). På ytan intill och väster om härdarna utfördes hösten 2005 en utredning (Lagergren-Olsson 2006). Här kunde ett lager med neolitiska fynd och ytterligare härdar dokumenteras. Mål och metod Målsättningen med utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inom exploateringsområdet, d.v.s. avgöra om där fanns bevarade lämnngar under mark. Målsättningen var också att göra en första bedömning av lämningarnas datering, utbredning och karaktär. Resultatet ska kunna ligga till grund för exploatörens vidare planering och länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. 8 Stora Råby 32:13 m. fl.

Fig 4. Långe Per, RAÄ 10:1 Lunds stad. Foto från norr. Fig. 5. Långe Per, RAÄ 10:1 Lunds stad. Foto från norr. Stora Råby 32:13 m. fl. 9

Utredningen genomfördes med sökschaktsgrävning med maskin i 1,8 m breda schakt. Schakten förlades i första hand till de registrerade fornlämningarna, men även i lägen som i fält bedömdes som goda ur boplatslägessynpunkt, sydsluttningar och små höjder. Växtlighet och stubb förhindrade ytinventering i största delen av området, vilket ytterligare hade kunnat styra schaktinsatsen. Hänsyn togs till start- och landningsbanan i öster, en jordgubbsodling i RAÄ 10:2 och till golfbanans greener och fairways (fig. 3). Schakten förlades således inte till dessa delar, men om anläggningsbilden motiverat det hade detta gjorts. Bredden på landningsbanan är inte så stor att det bedömdes som menligt inverkande på resultatet. I schakten kring jordgubbsodlingen var anläggningsbilden mycket gles, vilket gjorde att det inte bedömdes som motiverat att gå in i odlingen. På golfbanan schaktades i ruffen och här lades sökschakten tätt. Eftersom det här i första hand var fråga om att eftersöka gravar med tanke på den resta stenen och uppgifterna om en grav (se ovan) tätt lagda schakt kompensera för glesare på en större yta. I den mer markerade sydsluttningen nedanför RAÄ 10:2 och Långe Per framkom dessutom endast sporadiska lämningar. Ett av schakten, intill Långe Per hamnade av misstag utanför exploateringsområdet eftersom detta inte var utsatt och mer noggranna referenspunkter saknades i terrängen. Till dateringen bidrar eventuella fynd i anläggningsytorna och även matjorden varför dessa noterades. Fyllningskaraktärer i anläggningarna kan också bidra till datering av lämningarna. Schakt och anläggningar mättes in med GPS. Anläggningarnas storlek, typ och fyllning dokumenteras och registreras i riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis. Resultat 4415 m sökschakt drogs och 112 under mark dolda anläggningar kunde dokumenteras. Över hälften (68 st) är gropar och omkring en tredjedel (32 st) är stolphål. Dessutom finns 8 härdar, 2 fyndförande äldre markhorisonter, 1 ränna och 1 dike. (Ränna definieras här som mindre i storlek och mer oregelbunden i formen än dike.) I anslutning till RAÄ 12, den östraste av de registrerade fornlämningarna, påträffades bevarade lämningar i form av gropar, stolphål, härdar, ett dike och en ränna (fig. 6). Anläggningarna låg tämligen glest och för en tredjedel råder osäkerhet om de verkligen utgör nedgrävda anläggningar. Lika troligt är att de dokumenterade färgningarna är humöst material i naturliga, små svackor under matjorden. En av härdarna (202) innehöll i schaktytan ett flintavslag, det enda fyndet i sökschakten i anslutning till RAÄ 12. I anslutning till RAÄ 24 fanns tätare med bevarade anläggningar, huvudsakligen gropar och stolphål och bara två härdar (fig. 6). RAÄ 24 sammanfaller med ett område där fosfathalten är förhöjd, enligt Arrhenius fosfatkarta, vilket är en indikation på mänsklig aktivitet. Här finns bland annat en koncentration av sex bra stolphål ganska centralt i den avgränsade ytinventerade lämningen RAÄ 24. I schaktytan till en av groparna (255) (fig. 6) fanns två flintavslag och ett par mindre fragment förhistorisk keramik. I östra delen av RAÄ 10:2 framkom spridda gropar och en äldre markhorisont (243) (fig. 7). Groparna ligger på stort avstånd från varandra och flera är osäkra. Från den äldre markhorisonten tillvara- 10 Stora Råby 32:13 m. fl.

Fig. 6. Utdrag ur fastighetskartan med schakt och anläggningar vid RAÄ 12 och 24 Stora Råby sn. Skala 1:4000 togs tre bearbetade flintor, en bit bränd flinta och en liten bit keramik. Detta på 55 m sökschakt och mycket krafsande i lagret. Keramikbiten är förhistorisk och svallad. I västra delen av RAÄ 10:2, vid Långe Per (där hänsyn togs till en golfbana vid schaktning, se ovan, Mål och metod ) framkom gropar, härdar och stolphål (fig. 7). Dessa låg på kanten av höjdläget. I ytan till en av groparna (322, fig. 7) fanns en liten bit keramik, bränd lera och en bit bränd flinta. Keramiken är förhistorisk, genomsvart, finmagrad och sannolikt yngre än neolitikum. En mindre anläggningskoncentration finns strax öster om Långe Per. I schakten som drogs längre norrut i RAÄ 10:2, uppe på platån (S332, 334 och 336) (fig. 7) var matjorden tunn och plogen hade gått ner i alven på flera ställen. Här framkom bara två osäkra gropar. I den litet kraftigare sydsluttningen söder och väster om RAÄ 10 drogs också sökschakt. Uppgifter från brukaren och tidigare ägaren av marken gjorde gällande att man här hittat stora mängder flinta, att här aldrig behövdes gödning och att man tagit bort ett stort stenblock invid vägen i söder. Att jorden är näringsrik togs som indikation på att här kunde finnas anläggningar, som förhöjt näringshalten, t.ex. härdar med höga fosfater. I matjorden påträffades också sparsamma Stora Råby 32:13 m. fl. 11

Fig. 7. Utdrag ur fastighetskartan med schakt och anläggningar vid RAÄ 10 Lunds stad. Skala 1:4000 mängder bearbetad och bränd flinta. Anläggningar kunde dokumenteras, gropar och stolphål, men de låg rätt glest. Ingen av anläggningarna hade fynd i ytan. Ner mot och intill vägen var matjorden mycket tjock, upp till 1 m, vilket förklarar varför här växer så bra. 12 Stora Råby 32:13 m. fl. Fornlämningsområden Två områden med under mark bevarade lämningar har avgränsats efter utredningen, fornlämningsområde 1 och 2 (fig. 8). Fornlämningsområde 1 omfattar under matjorden bevarade lämningar i anslutning till RAÄ 24. Utgångspunkten för fornlämningsområde 1 är en koncentration anläggningar, bland annat tydliga stolphål centralt i RAÄ 24. Avgränsningen mot norr av fornlämningsområde 1 grundar sig på att huvuddelen av anläggningarna i sökschakten här är osäkra, d.v.s. det råder osäkerhet kring om de verkligen utgör spår av nedgrävningar. De avtecknade sig i schaktytan som endast svaga färgningar i alven och kan vara lokala svackor med äldre humöst ma-

Fornlämningsområde 2 Fornlämningsområde 1 Fig. 8. Utdrag ur fastighetskartan med efter utredningen avgränsade fornlämningsområden 1 och 2. terial. Väster- och söderut blir det glesare mellan anläggningarna och flera är osäkra även här. Den östra delen av det avgränsade fornlämningsområdet omfattar en del av en svacka där inga sökschakt lades. Det har efter utredningen framkommit uppgifter om att man ska ha påträffat gulpatinerade flintföremål i området, vilket inte var känt före utredningen. Det finns en möjlighet att föremålen kommer från svackan mellan RAÄ 12 och 24, varför en del av denna inlemmats i fornlämningsområde 1. Fornlämningsområde 2 omfattar under matjorden bevarade lämningar i anslutning till RAÄ 10:2, på kanten av höjdsträckningen på vilken den resta stenen Långe Per (RAÄ 10:1) står. Anläggningarna som framkom låg koncentrerade just till kanten, i utsiktsläge, där terrängen sedan faller något kraftigare mot söder. Vid avgränsningen av fornlämningsområde 2 har hänsyn tagits anläggningstäthet, topografi och Långe Per. Fornlämningsområde 2 ligger nästan helt inom det fornlämningsområde som länsstyrelsen enligt anser Långe Per ska ha kring sig (se ovan, Topografi och fornlämningsmiljö ). Lämningarna i fornlämningsområde 1 och 2 dateras preliminärt, uti- Stora Råby 32:13 m. fl. 13

från ett fåtal fynd i anläggningars schaktyta, till förhistorisk tid och karaktäriseras preliminärt som boplatslämningar. Skydd eller, om områdena inte kan undantas exploatering, vidare arkeologiska insatser i form av förundersökning förordas för fornlämningsområde 1 och 2. Referenser Aspeborg, H. 2000. Arkeologisk utredning. Stora Råby Område söder om Gastelyckans industriområde. Skåne, Stora Råby sn, Stora Råby 32:33, RAÄ 5. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:45. Lagergren-Olsson, A. 2006. Arkeologisk utredning 2005. Lilla Råby 18:38 m.fl. Neolitiska lämningar. Skåne, Lunds kommun, Lunds stad, Lilla Råby 18:38 m.fl., utbyggnadsområde 07 Jöns Petter Borg, RAÄ 61:2. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:3. Nagmér, B. 1991. Jöns Petter borg 9, Lund, Skåne, 1990. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet Byrån för arkeologiska undersökningar. Arkivrapport (ATA). Wyszomirski, M. 1975. Stenåldersbosättning vid Stora Råby. Ale 1975:1. Lund. s. 26 31. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2899-2005 Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-37811-05, 2005-10-19 Projektnummer: 1420544 Undersökningstid: 15 28 och 30 november 2005 Projektgrupp: Anna Lagergren-Olsson, projektledare Underkonsulter: Sydschakt Ekonomisk förening och Ramirent Exploateringsyta: 720 000 m2 Undersökt yta: 4415 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 5h, edition 1 juni 1970, x 6175900 y 1336500. Koordinatsystem: Rikets, 2,5 gon V Höjdsystem: Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Inga Fynd: Schakt- och rensfynd förvaras tills vidare hos Riksantikvarieämbetet, UV Syd i Lund i avvaktan på eventuella fortsatta undersökningar. 14 Stora Råby 32:13 m. fl.

UV Syds rapportserie 2006 1. Maglaby 17:2 m. fl. Kvidinge sn. AU. Anna Lagergren-Olsson 2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU Bo Strömberg 3. Lilla Råby 18:38 m. fl. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU Sven Hellerström 5. En bytomt i Annelöv. AU Bo Strömberg 6. Saxtorp 10:50. AU Sven Hellerström 7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU homas Andersson 8. Stora Råby 32:13 m. fl. AU Anna Lagergren-Olsson