Följ med på tåget mot framtiden En resa genom åren med Bygd i Samverkan Utställning i Bräknebygdens Kulturhus och Ronneby Stadshus 2017
Foldern du håller i handen är helt enkelt en miniversion av de planscher som ingår i utställningen och som visar Bygd i Samverkans arbete från år till år. Layout: Ingegerd Lindén
Forts.
Forts.
Samverkan mellan bygden och SLU som universitet På följande sidor vill vi visa hur samverkan mellan universitet i det här fallet främst SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET (SLU), Alnarp, det lokala med Bräknebygden, dess kompetens, engagemang och närvaro av föreningar som Bygd i samverkan m fl samt Ronneby kommun med dess forskningsinstitut Cefur kan ge mycket i dagens samhälle om man kan få till stånd en samverkan och helst en samverkan under en lång tidsrymd! Universitetets närvaro har givet en kompletterande kraft och stimulans, samtidigt som universitetet har fått mycket tillbaka. Det blir ett bevis på att bygden betyder något inte bara lokalt. Den ena studien har lett till den andra. Studentgrupper, lärare och forskare har blivit en del. Roland Gustavsson ROLAND GUSTAVSSON, Hobybo från början, idag landskapsarkitekt och professor gjorde tidigt en stor studie av Bräkneåns dalgång som examensarbete. Han dokumenterade olika slags värden, ritade innehållsrika kartor över de olika delarna och tecknade själv karaktäristiska avsnitt och miljöer längs ån. Bräkneåstudien följdes sedan av en rad andra studier, bl a längs Bräkneån och på Sjöarp samt mängder av undervisningsmoment i Bräknebygden. Bräknebygden har kommit att bli en viktig referensbygd för SLU. Roland har följts av andra från SLU, som HELENA MELLKVIST och hennes nyligen avslutade doktorsavhandling (2017), med sin utveckling av dialogplanering och tillvaratagandet av lokala konnässeurer (kännare, nyckelpersoner) i samband med kommunens grönstrukturplanering. Helena Mellkvist EVA GUSTAVSSON med sitt doktorsarbete där man ser länkarna mellan Bräkne-Hoby som trädgårdscentrum och den svenska trädgårdshistorien och Svenmanska parken också som ett regionalt och nationellt intresse. KENNETH LORENTZON som dagens troligen bästa kännare av trädgårdsväxter i Sverige. Han ligger bakom mycket av anskaffningen av växtmaterialet i Svenmanska parken samt mängder av studenter genom åren. De tidiga arbetena har fått efterföljare. Här plockar vi ut några av de viktigaste för bygden och talar om de tidiga arbetena och senare arbeten. Eva Gustavsson
Tidiga arbeten 1975. Bräkneåns dalgångs värden upptäcktes och dokumenterades. Blev ett grundmaterial som senare användes vid bedömningen av att Bräkneåns dalgång idag är ett riksintresse för turism och friluftsliv. Sjöarp, födelseplats och vaggan för Blekinges bondeskogsbruk. Doktorsavhandlingen av Roland (1986) tar upp förändringarna av landskapet under hela 1900- talet med dess lövskogslandskap och övergång från bondekultur till modern skogsbruk, besök- och vandringslandskap. Landskapsambassadörsutbildningen Förläggning till Bräkneåns dalgång och Järnavik (2008). En internationell kurs med sju medverkande universitet från sex olika länder som gällde landsbygdsutveckling och byggde på en dialog med bygdens aktörer och språkrör. Naturkartan över Tjärö som blev starten för en undervisning om landskapsvård som ägt rum på Tjärö och Karön under hela trettio år i en följd, vilket är något av Europarekord. Jubileumsår september 2017.
Nyare studier och projekt Bland nyare studier och projekt i Bräknebygden finner vi: Nyupptäckten och utvecklingen av Svenmanska parken. Ett samverkansprojekt med föreningarna i Bräkne-Hoby och Ronneby kommun med dess försköningspengar. Inledningsvis spelade Bräkne-Hoby trädgårdsförening med den dåvarande ordföranden Ove Nielsen en viktig initierande roll. Därmed har Kulturhuset fått en fin inramning, hembygdsmuséet har knutits in och kulturkvarteret i byn har ytterligare stärkts. Redan är parken en välbesökt besökspark med skördefest, byafest, viskvällar mm men målet är att ytterligare kunna höja ribban. Värt att uppmärksamma är även trädgårdsföreningens viktiga medverkan i skötseln idag, vid sidan av kommunens parkavdelning! Man skulle våga påstå att trädgårdsföreningarna (Bräkne-Hobys trädgårdsförening och Trädgårdsamatörerna) de som medverkar spelar en helt avgörande roll för att lyfta parken det där lilla extra! Utvecklingen av Blekinge, Sveriges trädgård och beskrivningen av de tre trappstegen med bygderna skogsbygd, mellanbygd och kustbygd till ett utställningsmaterial. Detta är Blekinges i särklass viktigaste marknadsföringsslogan eller epitet. Studien visar på ett betydligt större tidsdjup än vad man i allmänhet har hävdat. Uttrycket De tre trappstegen KUSTBYGDEN med skärgården, bleket i de djupt skurna vikarna, dalbygden med de stora byarna och den äldsta stadsbildningen. MELLANBYGDEN där mosaiklandskapet når sin kulmen med urbergsskölden och de tusen sjöarna. SKOGSBYGDEN som en förlängning av den småländska höjdplatån: granskogslandskapet och vildmarken. Akvarellen som blekingefödda Ottilia Adelberg målade var tänkt som illustration till Nils Holgerssons underbara resa
Fortsatta studier längs med Bräkneån för att försöka fånga de långsiktiga förändringar som pågår. Se till exempel serien med återfotografering 1975 och 1995 med intervall på tjugo år kopplat till intervjuer, som en artikel i Bräkne- Hoby sockenbok! Studien över Snittinge i Bräkne-Hoby som ett av de mest natursköna områdena längs ån med stort värde för turism och närrekreation, speciellt om man förbättrar tillgängligheten med kringområden och till samhället Bräkne-Hoby som helhet och samhällets förbindelse med havet via cykelväg. Snittingeprojektet Utveckling av en dialogplanering som bättre kan ta tillvara den insikt som finns ute i bygderna vid planering som för grönstrukturplanen eller för översiktsplanen för Ronneby, med Helena Mellqvists doktorsavhandling från 2017, som i huvudsak handlar om Bräknebygden och Ronneby. Här finns dessutom studierna inom vilka ett cradle to cradle -inspirerat tänk tillämpats på utemiljöns byggande och långsiktiga förvaltning samt barnens uppväxtmiljöer med förskolenatur och skolskog i Listerby och Hulta.