NYKÖPINGSÅARNAS VATTENVÅRDSFÖRBUND

NYKÖPINGSÅARNAS VATTENVÅRDSFÖRBUND Viren Foto K. Enstedt Information med årsredogörelse för 29 års verksamhet Nr 39, maj 21

Adresslista 21 Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbunds styrelse m fl Styrelseledamöter Björn Clasinder (ordf) tel 121-69 1 mob: 7 6 88 3 e-post bjorn.clasinder@telia.com Gunilla Marklund (vice ordf) tel 155-381 9 Oxelösunds kommun fax 155-328 613 81 OXELÖSUND e-post gunilla.marklund@oxelosund.se Kjell Johansson tel 155-73 7 Landstinget Sörmland mob 7-3252 Sjukälla 2 e-post kjell.johansson@d.lrf.se 61 5 JÖNÅKER Håkan Lernefalk (sekreterare) tel 15-576 63 Katrineholms kommun fax 15-88 72 Miljöförvaltningen e-post hakan.lernefalk@katrineholm.se 61 8 Katrineholm Bo-Gunnar Bengtsson tel 15-579 13 Katrineholm Energi fax 15-59 Djulögatan 17 e-post bo-gunnar.bengtsson@keab.se 61 21 KATRINEHOLM Eric Lindström tel 155-28 153 Nyköpings kommun mob 73-773 7 3 611 83 NYKÖPING e-post eric.lindstrom@nykoping.se Björn Blid tel 151- Nästorp Danneborg e-post blid.kravos@spray.se 63 91 Vingåker Jonas Pettersson tel 19-58 58 5 Brevens Bruk AB e-post jonas.pettersson@brevens.se 715 95 KILSMO Kaj Sundin tel 157-19 7 Flens kommun fax 157 192 28 62 81 FLEN e-post kaj.sundin@flen.se Sören Karlsson tel 151-71 8 Voith Paper Fabrics Högsjö AB mob 7-58 18 35 6 1 HÖGSJÖ e-post soren.karlsson@voith.com

Styrelsesuppleanter Ann-Sofi Ördén tel 155-25 SSAB Oxelösund AB fax 155-25 82 613 8 OXELÖSUND e-post ann-sofie.orden@ssabox.com Per Strannelid Kommunstyrelsekontoret tel 122-85 21 Finspångs kommun mob 7-639 5 21 612 8 Finspång e-post per.strannelid@kommun.finspong.se Åsa Wolgast Broberg tel 11-19 5 33 LRF Örebro Nygatan 93 62 3 Norrköping e-post asa.wolgast.broberg@lrf.se Ronny Skoogh tel 15-73 6 AB Forssjö Bruk fax 15-393 66 61 93 KATRINEHOLM e-post ronny.skoogh@forssjobruk.se Elisabeth Lennartsson tel 583-81 5 Askersunds kommun tel (hem) 583-5 5 Skogsbrynet fax 583-52 37 696 92 ASKERSUND e-post lisa.lennartsson@telia.com Lennart B:son Arrhenius tel 8-3 66 1 Vingåkers kraft AB mob 7-771 71 77 Västmannagatan, 3 tr e-post lennart.arrhenius@stbd.se 113 25 STOCKHOLM Övriga Lars Juhlin (adjungerad) tel 155-26 57 Länsstyrelsen fax 155-267 125 611 86 NYKÖPING e-post lars.juhlin@d.lst.se Kjell Enstedt (konsult) tel 13-63 5 ELK AB fax 13-63 55 Box 3 e-post kjell.enstedt@elk-ab.se 59 7 LJUNGSBRO Hemming Sten (kassör) tel 15-66 29 9 Rådek fax 15-66 29 91 Vingåkersvägen 18 e-post km@radek.se 61 51 KATRINEHOLM Gunnar Asserhed (mötesordf Vattenrådet) tel 13-22 71 5 Landstinget i Östergötland e-post Gunnar.Asserhed@lio.se 581 91 Linköping Jerry Persson (vattenrådgivare) tel 76-8 57 55 e-post jerry.nvvf@gmail.com

Förvaltningsberättelse Förbundets provtagning har skett genom ELK AB. Under året undersöktes rinnpunkter enligt grundprogrammet. Ett förslag till nytt provtagningsprogram togs fram under året och remitterades till medlemmarna. Det slutliga programmet fastställdes på årsmötet i Gnesta och gäller från och med 21. I regleringsverksamheten har en ny pegel installerats i Yngaren. Under året har förbundet börjat redovisa aktuella flöden veckovis på hemsidan. Inför förbundets remiss-svar på Vattenmyndighetens förslag på förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning hölls vattenrådsmöten i Vrena och Vingåker med bra diskussioner. Förbundet stödjer de vattengrupper, som har bildats inom avrinningsområdet. Åtta grupper är formellt bildade och fem grupper är under bildande. Med hjälp av Leaderpengar startade Skunderns miljö- och fiskeförening en utfiskning av vitfisk för att få den övergödda sjön att reparera sig. Kiladalens vattenvårdsförening fick s k LOVA-stöd för att hitta kretsloppsanpassade lösningar för enskilda avlopp. Förbundet har haft diskussioner med företrädare för Flens, Gnesta och Nyköpings kommuner om samarbete kring Båven. Kommunerna ser förbundet som en resurs gällande övervakning av vattenkvaliteten och en värdefull part i kommunernas arbete med mark- och vattenplaneringsfrågor. En diskussion om ett gemensamt projekt har påbörjats. Förbundet firade sitt 5-årsjubileum i Katrineholm den 23 oktober med flera återblickar och intressanta föredragningar. Inför firandet togs en jubileumsskrift fram, som skickades ut till alla medlemmar. En logga för förbundet har diskuterats. Vid 5-årsjubileet utlystes en tävling. Det vinnande förslaget har överlämnats till en skola med formgivningsutbildning. Information om förbundets verksamhet skickades ut till medlemmarna i samband med att medlemsavgiften fakturerades ut. Med den allt större verksamheten behöver vi informera mer om vår verksamhet - både internt och externt. Men i dagens informationssamhälle är det svårt att synas i bruset. I samband med jubileet fick vi in ett reportage i en tidning. Det har även varit reportage om Skundern i en kommunal informationstidning. Förbundet har skickat ut ett 25-tal informationsblad om förbundets arbete till tillståndspliktiga verksamheter, som inte är medlemmar. Fem verksamheter anmälde att de ville bli medlemmar. Förutom dessa nya medlemmar har ett par föreningar anmält sig som medlemmar. Arbetet med att få fler medlemmar kommer att fortsätta. STYRELSEN FÖR NYKÖPINGSÅARNAS VATTENVÅRDSFÖRBUND Björn Clasinder

Regleringsverksamheten 29 Årets vattennivåer har varit tämligen normala, inledningsvis var flödena rätt stora, men de sjönk snabbt. I Båven var nivåerna även denna sommar låga och det är tydligt att den trubbiga vattendomen är i stort behov av ändring. Vid bron ut till Åkerö har regleringskommitén installerat en pegel i sjön Yngaren. Så fortsättningsvis får vi en nivåmätning även i Yngaren. På de följande sidorna redovisas tappningar och sjönivåer på de platser i avrinningsområdet som kontinuerlig mätning sker. För Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Jerry Persson Vattenrådgivare

11 Vattennivå i Tisaren 29 m över havet (höjdsystem RH) 1,5 1 99,5 99 98,5 98 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 Dämningsgräns Sänkningsgräns Nivå Tappning Tisaren 29 3,5 3 2,5 Flöde m3/s 2 1,5 1,5 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 Tappning

Vattennivå i Sottern 29 72, 72,2 m över havet (höjdsystem RH) 72 71,8 71,6 71, 71,2 71 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 Dämningsgräns Sänkningsgräns Nivå Tappning Sottern 29,5 3,5 3 Flöde m3/s 2,5 2 1,5 1,5 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 Tappning

58,5 Vattennivå i Grävsjön 29 58, meter över havet (RH) 58,3 58,2 58,1 58, 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 Vattennivå Dämningsgräns 6 Tappning Grävsjön 29 5 Flöde m3/s 3 2 1 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 tappning

51, Vattennivå i Högsjön 29 5,8 meter ö havet (RH) 5,6 5, 5,2 5, 9,8 9,6 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 Vattennivå Dämningsgräns Sänkningsgräns

2 Vattennivå i Regnaren 29 1,8 meter (lokalt höjdsystem) 1,6 1, 1,2 1,8 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 Dämningsgräns Sänkningsgräns Nivå Tappning Regnaren 29 3,5 3 Flöde m3/sekund 2,5 2 1,5 1,5 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 tappning

1, Vattennivå i Hunn 29 1,2 meter (lokalt höjdsystem) 1 9,8 9,6 9, 9,2 9 8,8 8,6 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 vecka dämningsgräns sänkningsgräns nivå

,2 Vattennivå i Tisnaren 29,1 meter över havet (höjdsystem RH) 3,9 3,8 3,7 3,6 3,5 3, 3,3 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 sänkningsgräns dämningsgräns nivå Tappning Tisnaren 29 12 1 Flöde m3/sekund 8 6 2 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 tappning

33, Vattennivå i Viren 29 33,3 m över havet (höjdsystem RH) 33,2 33,1 33 32,9 32,8 32,7 32,6 32,5 32, 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 sänkningsgräns dämningsgräns nivå Tappning Viren 29 25 2 Flöde m3/sekund 15 1 5 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 tappning

Nivå Långhalsen 29 meter över havet (RH) 19, 18,8 18,6 18, 18,2 18, 17,8 17,6 17, 17,2 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 Dämningsgräns Sänkningsgräns Nivå Tappning Långhalsen 29 7 6 5 Flöde m3/s 3 2 1 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 Tappning

Vattennivå i Båven 29 21,6 21,5 meter över havet (RH) 21, 21,3 21,2 21,1 21 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 Vattennivå Skibord Vattennivå i Yngaren 29 19,6 19,5 19, meter över havet (RH) 19,3 19,2 19,1 19, 18,9 18,8 18,7 18,6 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 53 Nivå

Vattennivå Mellösasjön 29 27,5 27, meter över havet (RH) 27,3 27,2 27,1 27, 26,9 26,8 26,7 26,6 26,5 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 nivå Vattennivå Orrhammaren 29 25,9 25,8 meter över havet (RH) 25,7 25,6 25,5 25, 25,3 25,2 25,1 25, 2,9 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 nivå

Vattennivå Gårdsjön 29 25,5 25, meter över havet (RH) 25,3 25,2 25,1 25, 2,9 2,8 2,7 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 52 nivå Vattennivå Valdemaren 29 25,5 25, meter över havet (RH) 25,3 25,2 25,1 25, 2,9 2,8 2,7 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 nivå

Vattennivå i Vadsbrosjön 29 2,2 2,1 meter över havet (RH) 2, 19,9 19,8 19,7 19,6 19,5 19, 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1 3 5 7 9 51 Nivå

INNEHÅLL 1. INLEDNING....... 2 2. KONTROLLPROGRAM...2 3. METODIK...2. RESULTAT OCH DISKUSSION...3.1 K21 Bokvarnsån.... 3.2 K71 Gänne kvarn, K23 Åkfors och N22 Vrena ström...... 7.3 F71 Långhalsen Ålspånga... 11. N71 Husby gård... 15.5 Långhalsen och N72 Storhusfallet... 19 5. ÄMNESTRANSPORTER... 2 6. SVÄRTAÅN OCH KILAÅN.. 27 BILAGOR: 1. Primärdata vattenkemi Nyköpingsån 29 2. Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 913) 3. Primärdata vattenkemi Kilaån och Svärtaån 29. Grafisk statistik för K71, F71, N71 och N72

NYKÖPINGSÅARNAS AVRINNINGSOMRÅDE RECIPIENTKONTROLL 29 1. INLEDNING Efter beställning från Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund utförs recipientkontrollen i Nyköpingsåns avrinningsområde av ELK AB i samarbete med Alcontrol Laboratories AB (f.d. KM Lab). ELK AB utför fältarbete, utvärdering och årsrapportering medan Alcontrol utför de kemiska analyserna. De kemiska undersökningarna under 29 var ett basår som inriktade sig på vattenkemiska paramtrar vid 7 st rinnpunkter. Från och med 26 ingår även resultat från Kilaån och Svärtaån i årsrapporten. För 29 har det skett en förändring gentemot tidigare år för vattenföringsdata. Tidigare har SMHI:s PULS-modell använts, men för 29 finns en ny modellberäkning som heter S- HYPE. Den kan laddas hem kostnadsfritt från SMHI:s hemsida. Skillnaderna lär inte vara så stora, men kan ändå finns lokalt och praktiskt lär största skillnaden vara att man inte manuellt går in och korrigerar för vissa faktorer. För fosfor finns det nu nya bedömningsgrunder, men dessa kräver beräkningar grundade på analyser av kalcium, magnesium och klorid, och därför först att användas för 21 i Nyköpingsåarnas avrinnigsområden. Tills vidare används därför bedömningsgrunderna från Naturvårdsverkets Rapport 913 som har avänts sedan 1999. 2. KONTROLLPROGRAM Recipientkontrollprogrammet för år 27 innehåller 7 st provpunkter i Nyköpingsåns avrinnigsområde för vattenkemi i rinnande vatten. Provtagningsfrekvensen för rinnpunkterna var 1 gång per månad. Provvattnet från rinnpunkterna analyserades med avseende på följande parametrar: Temperatur Susp. ämnen Totalfosfor Molybdatreaktivt kisel ph Syre Ammoniumkväve Konduktivitet TOC Nitratkväve Absorbans Fosfatfosfor Totalkväve Provtagningar ägde rum 1 gång per månad vid följande stationer: K21 Bokvarnsån F71 Långhalsen, Ålspånga N72 Storhusfallet, Nyköping K71 Gänne kvarn N22 Vrena ström K23 Åkfors N71 Husby gård Till detta kommer tre punkter som betalas av Vingåkers kommun nämligen V21 Högsjö V22B Ekholmsbro V23 Vingåker I Svärtaån och Kilaån sköts provtagning och analys av Nyköpings kommuns Vattenlab.

3. METODIK Provtagning och analys har skett enligt gällande BIN-normer och SIS-metodik.. RESULTAT OCH DISKUSSION Alla resultat från 29 års provtagningar finns redovisade som primärvärden i medföljande bilagor. Statistik och grafisk presentation av analysresultat finns även i bilage-delen. Nedan kommenteras undersökningarna från respektive provpunkt, och analysresultaten har i tillämpliga delar relaterats till Naturvårdsverkets Rapport 913, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag, som från och med 1999 ersätter de tidigare bedömningsgrunderna från 199. I bilaga 2 visas den aktuella klassindelningen för olika vattenkvalitetsparametrar med färgmarkeringar för respektive klass. Nyköpingsåns avrinningsområde består av en huvudfåra, som rinner från sydöstra Närke i ostlig riktning mot Nyköping. Den har tre stycken större biflöden som avvattnar Hunn-Tisnar området (Östgötadelen), Flen-Valla området samt Båvenområdet. Hela avrinningsområdet omfattar 36228 ha, och består till 68% av skogs- och sankmark, 18% åkermark och 13% sjöyta. Resterande 1% utgörs av tätorter. Nyköpingsåns avrinningsområde ligger huvudsakligen inom Södermanlands län, men vissa delar går också in i Örebro län respektive Östergötlands län..1 K21 Bokvarnsån Bokvarnsån (K21) är den provpunkt som avspeglar Nyköpingsåns avrinningsområde inom Östergötlands län samt fortsättningen på denna gren in i Södermanland, dvs. Tisnaren och Bokvarnsån. Punkten K21 är också en PULS-station för vattenföringsberäkning, som i år övergått i S-HYPE. Här har vattenprovtagning ägt rum varje månad för kemisk analys. Övriga recipientkontrollpunkter för vattenkemi som finns inom detta område men som inte är med i 29 års undersökningar är rinnpunkten E21 Hävla och sjöpunkterna i Hunn (E1) och Tisnaren (V3). Årsmedelvattenföringen de senaste 1 åren har varierat enligt nedan. År 2 8,55 m 3 /s År 21 6,3 m 3 /s År 22 5,78 m 3 /s År 23,18 m 3 /s År 2,75 m 3 /s År 25,5 m 3 /s År 26 5,7 m 3 /s År 27 5,35 m 3 /s År 28 6, m 3 /s År 29,77 m 3 /s

Vattenföringen 29 blev mycket likartad med den som rådde 2 i alla fall som årsmedelvärde. Flödet var stort i början av året men sjönk sedan succesivt och var som lägst i september oktober för att sedan öka lite i december. Det blev dock ingen flödestopp under höst eller sen höst. Vattenföring vid K21 Bokvarn 29 12 1 8 Q m3/s 6 2 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 1. Vattenföringen under 29 vid K21 enligt SMHI:s pulsmodell. V3 K21 E21 E1 Figur 2. Karta över östgötadelen och Tisnaren med provtagningspunkterna markerade som röda cirklar. Under 29 togs dock prover för kemiska analyser endast i punkten K21 Bokvarnsån.

.1.1 Surhetstillstånd Inom denna del av Nyköpingsåns avrinningsområde är surhetstillståndet också tillfredsställande. Vid K21 Bokvarnsån var medelvärdet av ph 7,2 för gjorda analyser under 29. Det är värden som visar att vattnet har en mycket god buffertkapacitet (klass 1), och förhållandena har inte förändrats nämnvärt utan ligger mycket stabilt år från år..1.2 Syretillstånd och organisk halt Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket i detta fall var 7, mg/l i juli. Det innebär att syreförhållandena varit goda under året och resultaten betecknar att man har ett syrerikt tillstånd (klass 1). Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år blev 12 mg/l (maj). Det innebär en måttligt hög syretäring (klass 3). Annars var TOC-halten mycket jämn under hela året där den låg på 11 mg/l. I följande diagram kan man följa syre- och TOC-halterna under året, och man kan se hur syrehalten minskar under den varma årstiden. Det beror på att vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syrehalten ligger hela året på en hög nivå. 16, K21 Bokvarnsån Syre och TOC 29 Syre i fält mg/l TOC mg/l 12,5 1, 12 mg O2/l 12, 1, 8, 6,, 2, 11,5 11 1,5 1 9,5 mg TOC/l, 1-21 2-17 3-12 -22 5-2 6-17 7-2 8-19 9-17 1-15 11-17 12-9 9 Figur 3. Syre och TOC kurvor från mätningarna i K21 Bokvarnsån 29..1.3 Ljusförhållanden Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen.

Vid K21 konstaterades att halten suspenderade ämnen var låg och visade på en låg slamhalt - 1,9 mg/l (klass 2 AR 9:). Absorbansen visade på ett måttligt färgat vatten (klass 3). Det innebär att det inte skett några signifikativa förändringar i år heller..1. Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten har ändrats från att ha baserats på halter i vattnet till utgå från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten reprensenterar. Halten av totalfosfor låg på 2 µg/l beräknat som årsmedelvärde för 29 vid K21 Bokvarnsån. Det var ett ovanligt högt medelvärde för den här stationen där fosforhalten har legat mycket stabilt mellan 13-16 µg/l under en lång tid.det är framför allt ett värde som sticker ut och det är maj-värdet på hela 51 µg/l. Det är ganska märkligt för det är inga andra parametrar som indikerar något speciellt. Susp-halten är låg liksom fosfathalten och även kvävevärdena. Det kan innebära någon form av kontaminering eller analysfel. Tar man bort det värdet så hamnar årsmedelvärdet på 17 µg/l. Halten av totalkväve var också förhållandevis måttlig,,56 mg/l, beräknat som årsmedelvärde vid K21. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat var mycket låga, speciellt under vegetationsperioden, då dessa av växter lätt tillgängliga ämnen låg på en nivå under detektionsgränsen. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen K21 Bokvarnsån gav följande resultat uttryckt som kg/ha och år. Station Totalfosfor Totalkväve Medel-Q, m 3 s K21 Bokvarn 1999,32 1,36 5,91 K21 Bokvarn 2,6 2, 8,55 K21 Bokvarn 21,2 1,85 6,3 K21 Bokvarn 22,2 1,57 5,78 K21 Bokvarn 23,28 1,11,18 K21 Bokvarn 2,29 1,11,75 K21 Bokvarn 25,2,89,6 K21 Bokvarn 26,3 1,28 5,7 K21 Bokvarn 27,3 1,36 5,35 K21 Bokvarn 28,2 1,39 6, K21 Bokvarn 29,37 1,11,77 E21 Hävla 22,1 1,6 E21 Hävla 25,21,78 E21 Hävla 28,3 1,38 Det innebär att den arealspecifika förlusten för fosfor under 29 hamnade på i stort sett samma nivå som 23- för kvävet och lite högre för fosfor, men där ändå i klass 1. Ser man tillbaka i tiden så var 25 det år som haft de lägsta värdena, medan år 2 hade de högsta. Det är också de åren som haft lägst respektive högst vattenföring. I tabellen ovan kan man se att de arealspecifika förlusterna och medelvattenföringen korrelerar ganska bra om än inte helt. Vattenföringen förklarar alltså den största delen av årsvariationerna för arealförlusterna.

.2 K71 Gänne kvarn, K23 Åkfors och N22 Vrena ström Dessa punkter ligger i huvudfåran, där K71 ligger i sjön Virens utlopp, K23 ligger vid inloppet till Yngaren och N22 i Hallbosjöns utlopp i Vrena ström. På kartan nedan visas V22B V23 V2 V21 V1 K71 K22 K23 N1 N21 N22 Figur. Huvudfåran i Södermanlands län mellan Högsjö och Vrena ström även de andra kontrollpunkterna som har ingått i recipientkontrollen, men som inte har provtagits under 29. Vattenföringen vid Gänne kvarn har de senaste tre åren legat mycket lika som årsmedelvärden. Flödet visade relativt höga värden i början av året, men sen sjönk flödet successivt och var som lägst i oktober. År 1999 12,5 m 3 /s År 2 1,3 m 3 /s År 21 13,9 m 3 /s År 22 1,9 m 3 /s År 23 5,6 m 3 /s År 2 8,3 m 3 /s År 25 6,9 m 3 /s År 26 7,3 m 3 /s År 27 9,9 m 3 /s År 28 9,9 m 3 /s År 29 9,8 m 3 /s Flödesvariationerna har varit tämligen små under de senaste åren till skillnad från de första åren på 2-talet. Hösten 2 var det en mycket kraftig flödestopp efter rejäla höstregn. Medan det för åren 21 och 22 i stort sett uteblev högvattenflöden under hösten. Konsekvenserna av de höga flödena under hösten 2 och vintern-våren 21 blev stora översvämningar som nog de flesta av oss kommer ihåg. Sedan hösten 22 och fram till 26 var det istället mycket låga vattenstånd och svaga flöden. men flödena under 27-29 var mittemellan hög- och lågvattenår.

Vattenföring vid K71 Gänne kvarn 27 Vattenföring vid K71 Gänne kvarn 28 25 2 18 2 16 1 Q, m3/s 15 1 Q, m3/s 12 1 8 6 5 2 1 7 1 13 16 19 22 25 28 31 3 37 3 6 9 52 1 7 1 13 16 19 22 25 28 31 3 37 3 6 9 52 nr nr Figur 5. Vattenföringen under 27 och 28 vid K71 enligt SMHI:s pulsmodell Vattenföring [m³/s] vid K71 Gänne kvarn 29 25 2 Q m3/s 15 1 5 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Vattenföringen under 29 vid K71 enligt SMHI:s S-HYPE-modell.2.1 Surhetstillstånd Inom hela området är buffertkapaciteten mycket god, varför några försurningsproblem inte förekommer vid de aktuella mätstationerna. Inget värde har under året varit under 7,1..2.2 Ljusförhålladnen Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen.

Halten av suspenderade ämnen ökar succesivt från K71 Gänne kvarn där den var 2,6 mg/l som årsmedelvärde, via,1 mg/l vid K23 Åkfors till 6, mg/l i N22 Vrena ström. Det innebär en låg slamhalt (klass 2 AR 9:) vid Gänne kvarn, måttligt hög vid Åkfors (klass 3) och hög (klass ) vid Vrena ström. Absorbansen visade på ett måttligt färgat vatten (klass 3) vid samtliga tre stationer. Skillnaden mellan dem var ganska liten men vattenfärgen var lägst vid Vrena ström..2.3 Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket vid Gänne kvarn var 8,1 mg/l och 8,3 mg/l i Vrena ström. Det betecknar ett syrerikt tillstånd (klass 1) i båda punkterna. Vid Åkfors noterades den lägsta halt på 5,3 mg/l i augusti, vilket innebär ett måttligt syrerikt tillstånd (klass 2). De senste åren har det varit lite lägre syrehalter under sommaren än vid de andra punkterna. Oftast har det då varit svaga flöden. I år låg syrehalten på ca 5,5 mg/l under aug-okt. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år blev 16 mg/l vid Gänne kvarn och 17 mg/l vid Åkfors och vid Vrena ström. Det innebär en tydlig syretäring vid Gänne kvarn och en stor syretäring vid Åkfors och Vrena ström. mg O2/l 1, 12, 1, 8, 6,, 2,, 1-21 2-17 3-12 -22 K71 Gänne kvarn Syre och TOC 29 5-2 6-17 7-2 8-19 9-17 1-15 11-17 Syre i fält mg/l TOC mg/l 12-9 18 16 1 12 1 8 6 2 mg TOC/l Figur 7. Syre och TOC kurvor från mätningarna 29 vid K71 Gänne kvarn. 16, K23 Åkfors Syre och TOC 29 Syre i fält mg/l TOC mg/l 16 1, 1 12, 12 mg O2/l 1, 8, 6, 1 8 6 mg TOC/l, 2, 2, 1-21 2-17 3-12 -22 5-2 6-17 7-2 8-19 9-17 1-15 11-17 12-9 Figur 8. Syre och TOC kurvor från mätningarna 29 vid K23 Å kfors.

1, 12, 1, mg O2/l 8, 6,, 2,, 1-21 2-17 3-12 -22 N22 Vrena ström Syre och TOC 29 5-2 6-17 7-2 8-19 9-17 1-15 11-17 Syre i fält mg/l TOC mg/l 12-9 18 16 1 12 1 8 6 2 mg TOC/l Figur 9. Syre och TOC kurvor från mätningarna 29 i N22 Vrena ström..2. Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten har från och med 1999 ändrats från att ha baserats på halter i vattnet till utgå från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten representerar. Halten av totalfosfor vid K71 Gänne kvarn var 23 µg/l som årsmedelvärde för 29 På väg till K23 Åkfors ökade halten till 35 µg/l för att genom passagen av Yngaren och Hallbosjön ändå ligga på nästan samma värde nämligen 38 µg/l vid N22 Vrena ström. Halterna vid Gänne kvarn och Åkfors var i år lite högre än de senaste åren. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor har varierat något mindre, men omsätts å andra sidan mycket snabbt. Den var också högst vid Åkfors (1 µg/l) medan den var µg/l vid Gänne kvarn och 5 µg/l vid Vrena ström. Halten av totalkväve var,75 mg/l vid K71 Gänne kvarn mätt som årsmedelvärde. Vid K23 Åkfors hade motsvarande värde ökat till 1,5 mg/l, och vid N22 Vrena ström hade halten åter minskat och hamnade på,8 mg/l. Av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat finner man även här de högsta värdena vid K23 Åkfors. Det kan vara effekter av det kommunala avloppsreningsverkets utsläpp, men värdena var ändå tämligen beskedliga. En beräkning av den arealspecifika förlusten har gjorts för de tre stationerna. Resultaten presenteras i nedanstående tabell uttryckt som kg/ha och år, och är markerade med färger motsvarande naturvårdsverkets klassificering (Rapport 913) av fosfor och kväveförluster till rinnande vatten.

Station Totalfosfor Totalkväve K71 Gänne kvarn 1999,9 2,2 K71 Gänne kvarn 2,77 2,66 K71 Gänne kvarn 21,72 2,91 K71 Gänne kvarn 22,56 2,1 K71 Gänne kvarn 23,25,88 K71 Gänne kvarn 2,2 1,69 K71 Gänne kvarn 25,3 1,18 K71 Gänne kvarn 26,33 1,19 K71 Gänne kvarn 27,39 1,8 K71 Gänne kvarn 28,7 1,63 K71 Gänne kvarn 29,7 1,65 K23 Åkfors 21,8 3,8 K23 Åkfors 22,76 2,52 K23 Åkfors 23,8 1,3 K23 Åkfors 2,59 2,2 K23 Åkfors 25,8 1,8 K23 Åkfors 26,8 1,7 K23 Åkfors 27,53 2,2 K23 Åkfors 28,56 2,1 K23 Åkfors 29,68 2,22 N22 Vrena ström 1999,61 2,33 N22 Vrena ström 2,92 2,55 N22 Vrena ström 21,1 2, N22 Vrena ström 22,81 2,27 N22 Vrena ström 23,37 1,13 N22 Vrena ström 2,56 1,57 N22 Vrena ström 25,5 1,19 N22 Vrena ström 26,3 1,23 N22 Vrena ström 27,5 2,1 N22 Vrena ström 28,71 1,67 N22 Vrena ström 29,75 1,79 Man kan där se att 29 års värden var lite högre än vad som varit fallet under de senaste åren vid Åkfors och Vrena ström, medan det är i prinsip oförändrat vid Gänne kvarn. Förändringarna mellan åren är tämligen väl korrelerad till vattenföringen, även om det inte stämmer perfekt. Ser man till mängden transporterad totalfosfor och totalkväve så utföll den enligt nedastående tabell. Station Totalfosfor (ton) Totalkväve (ton) K71 Gänne kvarn 6,8 21 K23 Åkfors 11,7 35 N22 Vrena ström 1,9 356 Det var ungefär som förra året, men fosfortransporten vid Åkfors var något högre. Man kan se att framför allt kvävemängderna knappast ökar mellan Åkfors och Vrena ström, vilket kan förklaras av Yngarens och Hallbosjöns upptag av kväve.

.3 F71 Långhalsen Ålspånga Provpunkten F71 Långhalsen Ålspånga ligger i utloppet av det s.k. Flen-Valla området, vilket omfattar en bigren av Nyköpingsån som avvattnar ett relativt stort område runt Flen. F22 F23 F2 F71 Figur 1. Flen-Valla området med provpunkter i rinnande vatten varav endast F71 ingick i programmet för 29. Denna gren mynnar sedan i Långhalsens norra del. Inom detta område finns st recipientkontrollpunkter för rinnande vatten, men under 29 togs prover för kemiska analyser endast i F71. Vattenföringen vid F71 har tidigare beräknats av SMHI med Puls-modellen, men från och med 29 används en ny modellberäkning S-HYPE. I figur 11 visas ett diagram för flödet under 27 och 28, och i figur 12 finns vattenföringen för 29. Kurvan för 29 visar att man på våren hade relativt höga flöden, men sedan avtog flödet successivt till att bli mycket lågt under september och oktober. Därefter ökade flödet lite grand, med det blev aldrig något höstflöde som t.ex under 28.

År 1999, m 3 /s År 2 5, m 3 /s År 21,5 m 3 /s År 22 3,5 m 3 /s År 23 2,2 m 3 /s År 2 3,2 m 3 /s År 25 2,9 m 3 /s År 26 3,5 m 3 /s År 27 3,3 m 3 /s År 28 3,9 m 3 /s År 29 2,8 m 3 /s Vattenföring vid F71 Ålspånga 27 Vattenföring vid F71 Ålspånga 28 Q, m3/s 1 9 8 7 6 5 3 2 1 Q, m3/s 9 8 7 6 5 3 2 1 1 7 1 13 16 19 22 25 28 31 3 37 3 6 9 52 1 7 1 13 16 19 22 25 28 31 3 37 3 6 9 52 nr nr Figur 11. Vattenföringen under 27 och 28 vid F71 enligt SMHI:s pulsmodell Vattenföring [m³/s] vid F71 Långhalsen vid Ålspånga 29 7, 6, 5, Q m3/s, 3, 2, 1,, Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 12. Vattenföringen under 29 vid F71 SMHI:s S-HYPE modell.3.1 Surhetstillstånd Inom hela området är buffertkapaciteten god eller mycket god, varför några försurningsproblem inte förekommer vid den aktuella mätstationen.

.3.2 Ljusförhålladnen Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Vid F71 konstaterades att halten suspenderade ämnen var mycket hög och visade på en mycket hög slamhalt (klass 5 AR 9:). Det var framför allt ett mycket högt värde i augusti (5 mg/l) som gjorde att medelvärdet hamnade i klass 5. Absorbansen vidade på ett betydligt färgat vatten (klass )..3.3 Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket vid Ålspånga var 5,6 mg/l. Värdet uppmättes i juli, men även augustivärdet var i samma storleksordning. Värdet innebär att vattnet klassas som ett måttligt syrerikt tillstånd (klass 2). Man kan se en tendens att syrevärdena har blivit lite bättre under senare år vid den här stationen. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år blev 19 mg/l. Det innebär en hög halt med stor syretäring och det inträffade i maj strax efter snösmältningen. 1 F71 Ålspånga Syre och TOC 29 Syre i fält mg/l TOC mg/l 2 12 1 18 16 1 mg O2/l 8 6 12 1 8 mg TOC/l 2 6 2 1-21 2-17 3-12 -22 5-2 6-17 7-2 8-19 9-17 1-15 11-17 12-9 Figur 12. Syre och TOC kurvor från mätningarna 29 vid F71 Långhalsen-Ålspånga..3. Näringstillstånd Halten av totalfosfor var tämligen hög vid Ålspånga, 75 µg/l, vilket är i nivå med vad som uppmätts de senaste åren. Halterna har varierat lite under årens lopp. De senaste 1 åren så har den legat mellan 5 och 9 µg/l. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var hela, 23 µg/l, också det beräknat som årsmedel. Det är ett värde som är att betrakta som klart högt men det har varit ännu högre tidigare.

Halten av totalkväve var vid F71 Ålspånga 1,1 mg/l, beräknat som årsmedelvärde. Det var något lägre nivå än de senaste årens årsmedelvärden. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat var inte anmärkningsvärt höga, men tidvis kan framför allt nitrathalten vara ganska hög. Nitrathalten låg i januari på,71 mg/l, vilket utgjorde hälften av totalkvävet. Halterna av oorganiskt kväve minskar under vegetationsperioden då dessa lätt tas upp av växter och plankton. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen F71 Ålspånga 1999-29 har gett följande resultat uttryckt som kg/ha och år. Station Totalfosfor Totalkväve F71 Långhalsen, Ålspånga 1999,15 3,7 F71 Långhalsen, Ålspånga 2,21,8 F71 Långhalsen, Ålspånga 21,191 3,37 F71 Långhalsen, Ålspånga 22,17 2,68 F71 Långhalsen, Ålspånga 23,65 1,8 F71 Långhalsen, Ålspånga 2,18 2,82 F71 Långhalsen, Ålspånga 25,16 1,99 F71 Långhalsen, Ålspånga 26,123 2,59 F71 Långhalsen, Ålspånga 27,18 2,7 F71 Långhalsen, Ålspånga 28,172 2,95 F71 Långhalsen, Ålspånga 29,115 1,88 Det visar att 29 års värden var bland de lägsta under de senaste 11 åren, framför allt när det gäller totalvävet som hamnade i klass 2, låga förluster. De lägsta värdena erhölls under 23 som var de lägsta som uppmätts sedan de nya bedömningsgrunderna började gälla 1999, och det var sannolikt ett av de lägsta värdena vid denna station någonsin under modern tid. De högsta värdena härrör från år 2 då flödena var extrema. Svängningarna kan till största delen hänföras till variationerna i vattenflödet, men även halterna visar en svag tendens till att sjunka och det gäller främst kvävet. Mängden transporterade närsalter från Flen-Valla området under 29 var 6,5 ton totalfosfor och 16 ton totalkväve. Mängderna av transporterad totalfosfor och totalkväve för åren 1999-29 visas i nedanstående tabell. Årets värden ligger klart under medelvärdet för den tidsperioden, som blev 7,9 respektive 155 ton. År Totalfosfor Totalkväve 1999 8,2 196 2 11,9 231 21 1,8 19 22 8,3 152 23 3,7 8 2 6,1 159 25 6, 113 26 6,9 17 27 8, 155 28 9,7 167 29 6,5 16

. N71 Husby Gård Provpunkten vid Husby Gård ligger i utloppet från det s.k. Båvenområdet. Denna gren av Nyköpingsån omfattar Båven och Lidsjöns tillrinningsområde och mynnar i Långhalsens nordöstra del. Förutom recipientkontrollpunkten i Båven finns 3 stationer med rinnande vatten, N2 Natån, F31 Västersjöns inlopp och N71 Husby gård. Den sistnämnda punkten avspeglar delområdets vattenkvalitet som kommer in i Långhalsen. Under 29 togs prover för kemiska analyser endast i punkten N71. F31 F1 N2 N71 Figur 13. Båvenområdet med provpunkter. Vattenföringen vid N71 Husby gård var 29 högre än förra året, men ser man till de senaste 11 åren så hamnade vi 29 nästan exakt på medelvärdet för den tidsperioden. 23 var det torraste året medan 1999-21 hade de största flödena.

År 1999 5,8 m 3 /s År 2 5, m 3 /s År 21 6,7 m 3 /s År 22,9 m 3 /s År 23 2,2 m 3 /s År 2 3,3 m 3 /s År 25 3,7 m 3 /s År 26 3, m 3 /s År 27,6 m 3 /s År 28 3,7 m 3 /s År 29,3 m 3 /s Som framgår av kurvorna figur 15 så ser man att det under 29 var höga flöden under vår och höst medan den var mycket låg under sommaren. Vi fick ett U-format diagram som visade på betydligt högre höstflöden än vid de andra delområdena. Vattenföring vid N71 Husby Gård 27 Vattenföring vid N71 Husby Gård 28 12 8 Q, m3/s 1 8 6 2 Q, m3/s 7 6 5 3 2 1 1 7 1 13 16 19 22 25 28 31 3 37 3 6 9 52 1 7 1 13 16 19 22 25 28 31 3 37 3 6 9 52 nr nr Figur1. Vattenföringen under 27 och 28 vid N71 enligt SMHI:s pulsmodell. Vattenföring [m³/s] vid N71 Husby gård 29 9, 8, 7, 6, Q m3/s 5,, 3, 2, 1,, Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 15. Vattenföringen under 29 vid N71 SMHI:s S-HYPE modell..1 Surhetstillstånd Buffertkapaciteten var mycket god, varför några försurningsproblem inte förekommer vid den aktuella mätstationen. Inget värde var lägre än 7,.

..2 Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket vid Husby Gård var 7,5 mg/l. Värdet uppmättes i augusti. Halter över 7 mg/l klassificeras som ett syrerikt tillstånd (klass 1), med andra ord var syrevärdet mycket bra, vilket det också brukar vara. mg O2/l 1, 12, 1, 8, 6,, 2,, 1-21 2-17 3-12 -22 N71 Husby Gård Syre och TOC 29 5-2 6-17 7-2 8-19 9-17 1-15 Syre i fält mg/l TOC mg/l 11-17 12-9 1, 9, 8, 7, 6, 5,, 3, 2, 1,, mg TOC/l Figur 16. Syre och TOC kurvor från mätningarna 29 vid N71 Husby Gård. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket var i år blev 9,5 mg/l vid N71 Husby gård. Det innebär en måttlig syretäring (klass 3)...3. Ljusförhållanden Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Vid N71 konstaterades att halten suspenderade ämnen vsiade som årsmedelvärde 2,9 mg/l vilket är ett lågt högt värde. Absorbansen visade på ett svagt färgat vatten (klass 2) mätt som årsmedelvärde vid N71, vilket också brukar vara fallet... Näringstillstånd Klassificeringen av näringstillståndet i rinnande vatten har ändrats från att ha baserats på halter i vattnet till utgå från den arealspecifika förlusten. För denna beräkning krävs att man känner till vattenföring och halter samt den areal som provpunkten reprensenterar. Halten av totalfosfor låg på 2 µg/l beräknat som årsmedelvärde vid N71 Husby gård, vilket är i nivå med vad som brukar noteras. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var µg/l, också det beräknat som årsmedel vilket var på samma nivå som under de närmast föregående åren. Det är värden som är att betrakta som måttligt höga.

Halten av totalkväve var,53 mg/l, beräknat som årsmedelvärde vid N71. Det är också det ungefär samma nivå som de senaste åren. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat var låga under hela året även om man har en årstidsvariation. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen N71 Husby Gård 1999-29 har gett följande resultat uttryckt som kg/ha och år. Station Totalfosfor Totalkväve N71 Husby gård 1999,52 1,36 N71 Husby gård 2,52 1,25 N71 Husby gård 21,56 1,61 N71 Husby gård 22, 1,13 N71 Husby gård 23,16,6 N71 Husby gård 2,23,66 N71 Husby gård 25,27,7 N71 Husby gård 26,28,7 N71 Husby gård 27,27,92 N71 Husby gård 28,27,7 N71 Husby gård 29,3,89 Det innebär värden som enligt bedömningsgrunderna klassas som mycket låga förluster (klass 1) för både fosfor och kväve vid N71. Skillnaderna mellan åren vid N71 har tidigare varit små. En förklaring till detta är säkerligen den utjämnande effekt som de stora vattenmagasinen Båven och Lidsjön utgör. Mellanårsvariationerna har tämligen god korrelation med vattenföringen. Årets transportberäkningar visade att 2,8 ton totalfosfor och 7 ton totalkväve förs ut till delområde 2 via Båven området. Det var samma resultat som 25-26 för fosfor men lite högre för kväve. År Totalfosfor Totalkväve 1999,3 113 2,3 13 21,6 13 22 3,3 9 23 1,3 38 2 1,9 55 25 2,3 58 26 2,3 58 27 2,2 77 28 3,1 66 29 2,8 7 Som framgår av ovanstående tabell så har det varit mycket låga värden på närsaltstransporterna under 23-29. Värdena var klart högre 1999-22 men då var också flödena motsvarande högre.

.5 Långhalsen och N72 Storhusfallet Långhalsen är en mycket speciell sjö. Den har en säregen morfometri och fungerar som uppsamlingsbassäng för Nyköpingsåns tre stora grenflöden. Sjön är grund, ca 1m, vilket F71 N71 N25 N22 N2 Spånga (SLU) N72 Figur 17. Långhalsen och nedre Nyköpingsån med provpunkter. också bidrar till sjöns karaktär. I och med att man har recipientkontrollpunkter i alla de tre stora inflödena av vatten till Långhalsen och även punkter nedströms sjön vid Spånga (SLUpunkt) och i Storhusfallet (N72) kan man göra tämligen bra beräkningar över hur Långhalsen fungerar ur närsaltssynpunkt vid olika år. Av dessa orsaker finns det anledning att kommentera resultaten från recipientanalyserna i ett särskilt avsnitt dit även Nyköpingsåns utflöde i Östersjön (N72 Storhusfallet) har tillförts.. Vattenföringen beräknades i år med S-HYPE modellen i Christineholm vid Långhalsens utlopp och vid N72 Storhusfallet för 29. Skillnaderna mellan dessa punkter är mycket små.. Medelvattenföringen vid Christineholm har varierat kraftigt under de senaste åren med 21 som toppår med 32,5 m 3 /s, och 23 som det år med det lägsta flödet. Under 29 var flödet 22,3 m 3 /s sett som årsmedelvärde vilket är exakt detsamma som medelvärdet för 1999-29.

År 1999 28,7 m 3 /s År 2 28,5 m 3 /s År 21 32,5 m 3 /s År 22 21,3 m 3 /s År 23 8, m 3 /s År 2 16,8 m 3 /s År 25 15,2 m 3 /s År 26 23,2 m 3 /s År 27 25, m 3 /s År 28 23,3 m 3 /s Åt 29 22,3 m 3 /s 7 Vattenföring Christineholm 27 6 Vattenföring Christineholm 28 6 5 m3/s 5 3 2 m3/s 3 2 1 1 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Figur18. Vattenföringen under 27 och 28 vid Christineholm enligt SMHI. Vattenföring [m³/s] vid Christinehom 29 5 5 35 Q m3/s 3 25 2 15 1 5 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur19. Vattenföringen under 29 vid Christineholm enligt SMHI:s S-HYPE modell..5.1 Surhetstillstånd Några försurningsproblem föreligger inte heller i detta område, varför ingen separat diskussion förs om detta.

.5.2 Syretillstånd Syrehalten i vattnet mättes i fält och klassificeringen utgår från det lägst uppmätta värdet under året, vilket vid Storhusfallet var 8,2 mg/l. Värdet uppmättes i augusti och betecknas som ett syrerikt tillstånd (klass 1). Halter över 7 mg/l klassificeras som ett syrerikt tillstånd. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år inträffade i september och oktober då 13 mg/l noterades. Det innebär en tydlig syretäring (klass ). I övrigt låg TOChalten runt 12 mg/l. Årsmedelvärdet var 11,8 mg/l vilket var något högre än förra året, men värdena ligger väldigt stabilt. 16, 1, 12, mg O2/l 1, 8, 6,, 2, N72 Storhusfallet Syre och TOC 29 Syre i fält mg/l TOC mg/l 1 12 1 8 6 2 mg TOC/l, 1-21 2-17 3-12 -22 5-2 6-17 7-2 8-19 9-17 1-15 11-17 12-9 Figur 2. Syre och TOC kurvor från mätningarna 29 i N72 Storhusfallet i Nyköping..5.3. Ljusförhållanden Ljusklimatet i ett vatten påverkas av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, vilket tidigare har bestämts genom mätning av färgtalet. Numera används paramertern absorbans som mått på vattnets färg. Förekomsten av partiklar i form av lermaterial och organiskt material t.ex. plankton har också betydelse för ljusklimatet. Detta bestäms som halten suspenderade ämnen. Vid N72 konstaterades att halten suspenderade ämnen var hög (6,7 mg/l) mätt som årsmedelvärde (klass AR 9:). Det var klart lägre än 28, men nästan samma som 27. Susp-halterna har en ganska god korrelation med flödet då kraftig nederbörd har tendens att dra med sig partiklar från omgivande marker till vattendraget.. Absorbansen visade på ett måttligt färgat vatten (klass 3).

.5. Näringstillstånd Halten av totalfosfor låg på 38 µg/l beräknat som årsmedelvärde, vilket var i nivå med vad som brukar uppmätas vid N72. Halten har varierat mellan 33 och 2 µg/l sedan 1999. Halten av den oorganiska fraktionen fosfatfosfor var 8 µg/l, också det beräknat som årsmedel, vilket var ungefär det samma som de senste åren Halten av totalkväve var,9 mg/l, beräknat som årsmedelvärde, vilket var nästan identiskt med de senaste två åren, men det är lite lägre än för åren 1999-2. Det högsta värdet noterades från november med 1,2 mg/l. Halterna av de oorganiska fraktionerna ammonium och nitrat varierade under året. De högsta ammoniumvärdena uppmättes i juli och maj, medan maxnoteringen av nitrat härrör från november. En beräkning av den arealspecifika förlusten för stationen N72 Storhusfallet har gett följande resultat uttryckt som kg/ha och år. Station Totalfosfor Totalkväve N72 Storhusfallet, Nyköping 1999,86 2,2 N72 Storhusfallet, Nyköping 2,99 2,65 N72 Storhusfallet, Nyköping 21,11 2,9 N72 Storhusfallet, Nyköping 22,8 1,89 N72 Storhusfallet, Nyköping 23,32,72 N72 Storhusfallet, Nyköping 2,6 1,53 N72 Storhusfallet, Nyköping 25,9 1,17 N72 Storhusfallet, Nyköping 26,72 1,79 N72 Storhusfallet, Nyköping 27,26,81 N72 Storhusfallet, Nyköping 28,78 1,85 N72 Storhusfallet, Nyköping 29,72 1,71 Det innebär värden som enligt bedömningsgrunderna klassas som låga förluster (klass 2) både vad det gäller fosfor och kväve under åren 29. De senaste 7 åren har det varit låga förluster från Nyköpingsån ut till Östersjön. Mellan 1999 och 21 kunde man se en ökning av förlusterna. För år 22 skedde ett trendbrott med minskande förluster för både fosfor och kväve. Därefter har förlustena varit låga. Ser man till in- och utflöde av närsalter i Långhalsen och upprättar en balansberäkning så får man följande resultat för år 29. Totalfosfor (ton) Totalkväve (ton) N22 Vrena ström 1,9 356 F71 Ålspånga 6,5 16 N71 Husby gård 2,8 7 Delområde Långhalsen 5,8 139 Summa: 3, 675 N72 Storhusfallet 25,9 619 Retention (ton),1 56 Retention (%) 1 8,3

Retentionen i Långhalsen blev under 29 måttligt bra om man tittar tillbaka i tiden. Långhalsen har varit lite varierande i sin reningseffekt av närsalter mellan åren. Allt från negativ retention till riktigt bra värden. Årets resultat hamnar någonstans mittemellan. Retentionen för fosfor blev 1 % och för kvävet 8 %. 5. Ämnestransporter Uttransporten av närsalter och organiska ämnen från Nyköpingsån under den senaste 29-årsperioden har sett ut på följande sätt: År Totalfosfor Totalkväve Nitratkväve COD(Mn)/TOC Flöde ton ton ton kton Mm3 1981 6 97 19 8,1 88 1982 117* 938 226 8,13 831 1983 2 62 12 5,27 592 198 36 655 11 5, 662 1985 2 981 267 8,23 98 1986 87 18 8,38 893 1987 36 597 115 6,68 759 1988 52 9 291 11, 133 1989 1 378 76 3, 361 199 16 398 81 3,65 397 1991 21 516 98 5,52 539 1992 1 11 78 3,7 1993 13 66 55 3,9 8 199 17 725 182 5, 699 1995 2 889 213 7,39 93 1996 17 5 76,2 92 1997 15 573 11,9 571 1998 2 838 195 7,1 89 1999 31 876 219 1,9** 895 2 36 959 238 12,1** 96 21 151 323 13,5** 115 22 3 686 15 8,6** 667 23 12 259 27 2,82** 255 2 22 55 176 5,71** 527 25 19 2 93 5,5** 77 26 26 69 21 7,66** 73 27 2 763 352 8,98++ 78 28 29 669 153 7,88** 736 29 26 619 17 8,7** 76 * osäkert värde ** beräkningen grundas på TOC-analys För 29 var det totala vattenflödet ganska medelvärdet för 1981-28 som ligger på 689 Mm 3. Mängden transporterade närsalter blev något lägre ån medelvärdet för perioden 1981-29 som ligger på 28 respektive 682 ton för totalfosfor och totalkväve.

Transport av totalfosfor ur Nyköpingsån 1981-29 7 6 12 1 ton/år 5 3 Vattenflöde 8 6 Mm3 2 1 Totalfosfor 2 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 Figur 21 Transport av totalfosfor ur Nyköpingsån 1981-29 samt flödet. 12 Transport av total- och nitratkväve ur Nyköpingsån 1981-29 12 1 1 8 8 ton/år 6 6 Mm3 2 2 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 Totalkväve ton Nitratkväve ton Flöde Mm3 Figur 22. Transport av total- och nitratkväve ur Nyköpingsån 1981-29 samt flödet. Skillnaderna mellan de olika åren är ändå mycket stora, och hänger till stor del samman med de olika årens nederbördsmängder och vattenflöden i systemet. 1982 var det ett mycket högt värde för totalfosfortransporten, men enligt kommentarerna i årsrapporten var den siffran mycket osäker. Man ser också i tabellen hur viktigt sambandet mellan flöde och närsaltstransporterna är. Det framgår med ännu större tydlighet av figurerna 18-2.

kton/år 16 1 12 1 8 6 2 Transport av organiskt material ur Nyköpingsån 1981-29 12 1 8 6 2 Mm3 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 COD(Mn)/TOC kton Flöde Mm3 Figur23. Transport av organiskt material ur Nyköpingsån 1981-29 samt flödet. För 1999-29 bygger beräkningen på halten av TOC. Tidigare COD(KMnO )-värden har räknats om till COD(Mn) med en faktor 3,95. Om man tar en titt på hur flöden och transporter har varierat under perioden 1981-29 så ser man att 29 liksom 28 var år där flödet hamnade något över snittet för de senaste 29 åren.. Transporten av totalfosfor visade en minskande trend från 198-talet till 199-talet men under 1997-21 kunde man se att transporten åter började öka. Den trenden bröts dock 22 och därifrån blev det ett fullkomligt ras för ämnestransporterna under 23, men ökade åter 2 och har därefter legat på ungefär samma nivå. Totalkvävet visar en liknande trend. I Nyköpingsån finns nu en relativt lång tidsserie av mätningar när det gäller närsalter och transporter av dessa. Transporten av organiskt material mätt som COD(Mn)/TOC följer flödet i mycket hög grad. Några större förändringar i förhållandet mellan transportmängd och flöde är svår att se. Man kan se att nederbörden och de åtföljande vattenflödena har en mycket stor betydelse för materialtransporten i vattensystemet. Man kan också se att det inte har hänt särdeles mycket under 199- och 2-talet när det gäller att få ned mängderna som kommer ut i Östersjön. Under åren på 2-talet har flödena varierat så oerhört mycket så det är svårt att utläsa om något reellt har skett. Största delen av källorna handlar om diffusa källor som markförluster, och inte längre så hög grad av enskilda punktkällor som det är enkelt att sätta fingret på. Icke desto mindre har det varit känt under en lång tid att så har varit fallet. Det tycks dock svårt att komma fram till åtgärder som skulle kunna minska ytavrinningen från omgivande marker, men det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen sedan nu när EU:s vattendirektiv har börjat att implementeras.

6. Svärtaån och Kilaån Från och med 26 redovisas och kommenteras resultat från Svärtaån och Kilaån i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds årsrapport. Svärtaån mynnar i Sjösafjärden strax öster om Nyköping medan Kilaån mynnar i Stadsfjärden strax söder om Nyköping alldeles intill Nyköpingsåns mynning.. Figur 21. Svärtaåns och Kilaåns mynningspunkter. Vattenföringen i de båda åarna visade ungefär samma mönster som i Nyköpingsån med relativt höga flöden under januari till och med april varefter flödet sjunker drastiskt och är lågt i maj t.o.m. oktober för att därefter öka lite i slutet av året.

Vattenföring 26 i Svärtaån och Kilaån Vattenföring 27 i Svärtaån och Kilaån 12 1 8 6 2 1 7 1 9 8 Q m3/s Sjösa B23 Kilaån C2 Q m3/s 7 6 5 3 2 1 1 13 16 19 22 25 28 31 3 37 3 6 9 52 1 7 Sjösa B23 Kilaån C2 1 13 16 19 22 25 28 31 3 37 3 6 9 52 Vattenföring 28 i Svärtaån och Kilaån Vattenföring 29 i Svärtaån och Kilaån 7 7, 6 6, 5 5, Q m3/s 3 2 1 1 7 1 13 16 19 22 25 28 31 3 37 3 6 9 52 Sjösa B23 Kilaån C2 Q m3/s, 3, 2, 1,, Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Sjösa B23 Kilaån C2 Figur 22. Vattenföringen i Svärtaån och Kilaån under 26-29 uttryckt som veckomedelvärden enligt PULSmodellen (SMHI). Vattenkvalitet 6.1.1 Surhetstillstånd Vid Kila var ph-värdet 6,9 som medelvärde under året och alkaliniteten,67 mmol/l. Det är ett förhållandevis lågt ph i relation till buffringsförmågan. Det beror sannoloikt på en hög humushalt, viilket också bekräftas av en hög absorbans. Några försurningsrisker torde trots allt inte föreligga i Kilaån. I Svärtaån var årsmedelvärdet för ph 7, och inte heller där har vi några försurningsproblem. 6.1.2 Syretillstånd och organisk halt Syrehalten var låg under sommaren i både Kilaån och Svärtaån. Lägst var den i Svärtaaån i augusti med endast 2,6 mg/l. Motsvarande i Kilaån var 3,5 mg/l. Vattnets organiska innehåll mäts som TOC (totalorganiskt kol). Klassificeringen av vattendraget grundas på den högst uppmätta halten under året, vilket i år blev 21 mg/l i Kilaån och 18 mg/l i Svärtaån. Det innebär en stor syretäring (klass 5).