PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012

RESULTATRAPPORT STOCKHOLM SWECO ENVIRONMENT AB STOCKHOLM AVFALLSTEKNIK 1 (44) repo001.docx 2012-03-29 S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm A n ni k a E k st r a nd Telefon direkt +46 (0)8 6956201 Mobil +46 (0)734 126201 annika.ekstrand@sweco.se jt w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Sammanfattning av resultatet Nyköping och Oxelösunds kommuner har en ny gemensam avfallsplan för år 2012-2020. En av aktiviteterna för att kunna mäta om målen i avfallsplanen uppnås är att genomföra plockanalyser av olika avfallsslag som kommunerna hanterar. Denna rapport beskriver en plockanalys av brännbart restavfall och matavall från villor och flerfamiljshus från Nyköping och Oxelösunds kommuner. Verksamhetsavfall inkluderades inte i denna plockanalys. I avfallsplanen har kommunerna formulerat ett antal mål att uppfylla under planperioden med år 2012 som utgångspunkt. Plockanalysen som utfördes under år 2012 ska ligga till grund för kommande plockanalyser och utgöra referensvärdet för framtida mätningar och jämförelser. Nyköping- och Oxelösunds kommuner sorterade under två veckor totalt tio prov avfall i november-december 2012, två stycken prov bestod av utsorterat matavfall och resterande av utsorterat brännbart avfall från olika boendeformer. Syftet med plockanalysen var att identifiera avfallets sammansättning år 2012 samt att identifiera referensvärden för år 2012 varifrån målen i avfallsplanen blir mätbara. Nyköpings och Oxelösunds kommuner önskar även kunna identifiera skillnader mellan olika boendeformer, och om möjligt, säkerställa att lämpliga informationsinsatser genomförs för respektive område. Resultatet visar att både villa- och lägenhetshushåll i Nyköping och Oxelösunds kommuner är bättre än Sverigesnittet på att sortera ut förpackningar och returpapper ur avfallet, vid jämförelse med plockanalyser analyserade i Avfall Sveriges rapport U 2011:04. Områdena Bryngelstorp och Väster, vilka båda har längre till återvinningsstationer än övriga undersökta områden i Nyköping, har större andel förpackningar och tidningar i sitt brännbara restavfall. Skillnaden i avfallssammansättning mellan boendeformer för det brännbara restavfallet är tydligast för utsorterat matavfall där utsorteringsgraden är sämre för lägenhetshushåll än för villahushåll. Både villa- och lägenhetshushåll har en högre andel, d.v.s. sämre utsorteringsgrad, av matavfall i det brännbarra restavfallet än riksgenomsnittet. Informationsinsatser för insamling av matavfall är lämpliga för alla boendeformer i båda kommunerna. Farligt avfall och elavfall utgör en liten del av kärl- och säckavfallet. Exempel på produkter som utgör farligt avfall och elavfall som hittades i avfall från Nyköping och Oxelösund var inhalator, tabletter, batterier, laddare till dator, nätkabel, mobiltelefoner och miniräknare. Samtliga boendeformer i Nyköping och Oxelösunds kommuner är sämre än riksgenomsnittet på att sortera ut sitt farliga avfall och elavfall ur sitt brännbara restavfall. Oxelösunds avfallsprover hade en större mängd småbatterier än Nyköpings prover och kan genomföra en informationsinsats för att kommunicera hur farligt avfall och batterier ska hanteras och var dessa kan lämnas i kommunen. 2 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

1 INLEDNING...4 1.1 SYFTE...4 1.2 FÖRSTUDIE...4 1.2.1 Geografiskt läge och befolkningsfördelning...5 1.2.2 Nuvarande avfallshantering...5 1.2.3 Lokalisering av återvinningscentraler (ÅVC) och återvinningsstationer, (ÅVS)...7 1.2.4 Insamlade avfallsmängder 2012 (Uppdelat per kommun)...8 1.2.5 Informationskampanjer...8 1.2.6 Taxesystem...8 2 METOD...9 3 PLANERING INFÖR PLOCKANALYSEN...9 4 AVGRÄNSNINGAR...10 5 UTBILDNING...13 6 LOKAL...13 7 UTRUSTNING...15 8 PROVINSAMLING...16 9 PROVNEDDELNING...16 10 GENOMFÖRANDE AV AVFALLSSORTERINGEN...17 10.1 SORTERADE AVFALLSFRAKTIONER...17 10.2 SORTERINGSUTFÖRANDE...18 10.2.1 Korrigeringar och specifik sortering av vissa fraktioner...18 10.3 DOKUMENTATION...18 11 SORTERINGSUTFALL...21 11.1 RENHET MATAVFALL...21 11.2 BRÄNNBART RESTAVFALL...24 11.3 AVFALLETS SAMMANSÄTTNING...29 11.4 FELKÄLLOR...32 12 RESULTAT...33 12.1 RESULTAT FÖR UTSORTERAT MATAVFALL...33 12.2 SLUTSATS FÖR FRAKTIONEN UTSORTERAT MATAVFALL...34 12.3 REFERENSVÄRDEN FÖR AVFALLSPLANEARBETET...35 12.4 RESULTAT FÖR FRAKTIONEN BRÄNNBART RESTAVFALL...37 12.5 SLUTSATS FÖR FRAKTIONEN BRÄNNBART RESTAVFALL...42 12.6 SLUTSATSER...43 3 (44) 12-03-29

1 Inledning 1.1 Syfte Syftet med plockanalysen var att identifiera avfallets sammansättning år 2012 samt att identifiera referensvärden för att kunna mäta om målen i avfallsplanen uppfylls. Nyköpings och Oxelösunds kommuner önskar även kunna identifiera skillnader mellan olika boendeformer, och om möjligt, säkerställa att lämpliga informationsinsatser genomförs för respektive område. 1.2 Förstudie Nyköping och Oxelösunds kommuner har en ny gemensam avfallsplan för år 2012-2020. Syftet med avfallsplanen är att: Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen. Ange mål och aktiviteter för minskning av avfallsmängden och ökad återvinning. Styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas. Vara ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att möta samhällets nya krav inom området. En av aktiviteterna för att kunna mäta om målen i avfallsplanen uppnås är att genomföra plockanalyser av olika avfallsslag som kommunerna hanterar. Denna rapport beskriver en plockanalys av brännbart restavfall och matavall från villor och flerfamiljshus från Nyköping och Oxelösunds kommuner. Verksamhetsavfall inkluderades inte i denna plockanalys. Kommunens mål för avfallshanteringen I avfallsplanen har kommunerna formulerat ett antal mål att uppfylla under planperioden med år 2012 som utgångspunkt. Plockanalysen som utfördes under år 2012 ska ligga till grund för kommande plockanalyser och utgöra referensvärdet för framtida mätningar och jämförelser. Nedanstående mål från avfallsplanen kan mätas utifrån resultat från plockanalyser med olika syfte. De kursiverade målen kan delvis mätas utifrån resultaten med aktuell plockanalys som referensvärde: Hushåll och verksamheter ska minska avfallsmängderna och öka återanvändningen. o År 2015 ska mängden textil i kärl- och säckavfall och grovavfall ha minskat med 10 % jämfört med 2012. Avfallets farlighet minskar. Det ska inte finnas farligt avfall i kärl- och säckavfallet. o År 2015 ska mängden farligt avfall i det hushållsavfall inklusive grovavfall som hushållen slänger ha minskat jämfört med 2012. 4 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Hushåll och verksamheter sorterar sitt avfall för ökad avfallsåtervinning och ökad återföring av näringsämnen, för en hållbar utveckling. o År 2015 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. o År 2015 ska hushållen sortera ut minst 80 % av alla tidningar och förpackningar och lämna dessa till återvinning. 1.2.1 Geografiskt läge och befolkningsfördelning Nyköping och Oxelösund har ett kustnära läge vid Östersjön, cirka 10 mil söder om Stockholm. Kommunerna har tillsammans cirka 63 000 invånare, varav 52 000 invånare i Nyköpings kommun och 11 000 invånare i Oxelösunds kommun. Utöver respektive tätort finns även de större orterna Jönåker, Tystberga, Nävekvarn, Vrena och Stigtomta i Nyköpings kommun. Tabell 1 nedan visar befolkningsfördelning efter boendetyp och kommun: Boendeform Nyköpings kommun Antal hushåll år 2012 Oxelösunds kommun Antal hushåll år 2012 Villa 10 453 2 457 Lägenhet 14 506 3 406 Fritidshus 2 784 844 Totalt antal 27 743 6 707 Källa: Nyköpings- och Oxelösunds gemensamma avfallsplan från 2012. Till följd av kommunernas kustnära läge finns säsongsvariationer i antal invånare och turister vilket påverkar avfallets mängd och sammansättning. Variationerna består främst i att en stor del av fritidshusen på fastlandet och på öarna i skärgården bosätts under sommaren liksom att turister som anländer sjövägen ökar. 1.2.2 Nuvarande avfallshantering Kärl- och säckavfall Kommunerna har obligatorisk matavfallsinsamling i två kärl ett brunt kärl för matavfall i papperspåse och ett traditionellt grönt kärl för brännbart restavfall. Avfallsinsamling med tvåfacksfordon utförs i egen regi i Nyköping och av entreprenör i Oxelösund. Allt insamlat kärl- och säckavfall omlastas på Björshults avfallsanläggning i Nyköpings kommun. Från och med 2012 transporteras restavfallet av entreprenör till Tekniska Verken i Linköping för förbränning, där energi utvinns i form av el och fjärrvärme. Dessförinnan 5 (44) 12-03-29

transporterades restavfallet till Tekniska verken i Linköping för förbränning. Dit transporteras även insamlat matavfall för rötning och produktion av biogas. Nuvarande insamling av matavfall sker i papperspåsar. Från och med årsskiftet 2012-2013 kommer kommunerna att även erbjuda bioplastpåsar eftersom kommunen upplever att många invånare har slutat sortera ut matavfall eftersom papperspåsen ofta blir fuktig av avfallet och går sönder. Tekniska Verken i Linköping, som behandlar avfallet, tar även emot bioplastpåsar i sin biogasanläggning. En mindre mängd matavfall från restauranger, storkök och butiker i Nyköpings kommun behandlas genom rötning på Nynäs gård. Rötningsanläggningen drivs av naturbruksgymnasiet Öknaskolan i Landstingets regi. Biogasen som produceras i rötningsprocessen används till drift av en elgenerator samt fordonsdrift. Detta avfall ingår inte i aktuell plockanalys och omfattas inte i denna rapport. Insamling av kärl- och säckavfall i Nyköping och Oxelösund sker varje vecka från lägenheter och verksamheter medan insamling från villor sker varannan vecka. I Oxelösund sker insamlingen varje vecka sommartid. Från fritidsfastigheter sker hämtning under perioden 1 april 31 oktober (20 st hämtningstillfällen/år) i Oxelösund, och under perioden 1 maj 30 september i Nyköping. Det vanligaste abonnemanget är 140 liters kärl för villor och 240 660 liters kärl för lägenheter samt verksamheter. Det finns möjlighet för kunderna att ändra kärlstorlek eller ansöka om förlängt hämtningsintervall i båda kommunerna. Hemkompostering av matavfall förekommer i båda kommunerna. Producentansvarsavfall Villaföreningar, bostadsbolag och bostadsrättsföreningar erbjuds abonnemang för hämtning av producentansvarsavfall mot en avgift via Nyköpings kommun eller via andra entreprenörer. Nyköpings kommun samlar in vissa producentansvarsmaterial i egen regi från ovanstående kunder, 195 stycken abonnemang finns 2012 utav totalt 10281 hushåll som har möjlighet att få dessa materialslag insamlade. Utöver dessa tillkommer fler kunder som själva anlitat egna insamlingsentreprenörer för producentansavarsmaterialet. I Oxelösund får intresserade fastighetsägare vända sig till entreprenör för fastighetsnära insamling. Tidningspapper och förpackningar från hushåll samlas i huvudsak in genom återvinningsstationer. Fastighetsnära insamling vid flerbostadshus och verksamheter förekommer i båda kommunerna. Insamlade tidningar och förpackningar återvinns i huvudsak genom materialåtervinning. Mjukplast men även rejekt från sortering återvinns genom förbränning med energiutvinning. Farligt avfall och batterier 6 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Farligt avfall från hushåll samlas i huvudsak in genom återvinningscentralerna på Björshult och Lennings väg i Nyköping samt Föreningsgatan i Oxelösund. I Nyköpings kommun erbjuds möjlighet till insamling av farligt avfall genom fastighetsnära insamling i ytterområden utanför tätort. Verksamheter lämnar sitt farliga avfall till externa mottagare. Småbatterier från hushåll samlas in på ett flertal platser, i huvudsak via batteriholkar på återvinningsstationer, återvinningscentraler och hos återförsäljare. I Nyköping finns också möjligheten att från och med januari 2012 lämna batterier via en särskild behållare i några utvalda livsmedelsbutiker och insamlingen sker i samarbete med lokala handlare. Insamling sker av kommunerna på uppdrag av El-Kretsen. Småbatterierna sorteras, materialet separeras och återvinns genom materialåtervinning och energiutvinning. Avfall från elektriska och elektroniska produkter Avfall från elektriska och elektroniska produkter (elavfall) från hushåll och mindre verksamheter samlas in via återvinningscentralerna. Större verksamheter lämnar sitt elavfall till Björshults avfallsanläggning. Lågenergilampor och lysrör lämnas till återvinningscentraler eller till försäljningsställe som tar emot sådant avfall. I Nyköping finns också möjligheten att från och med januari 2012 lämna glödlampor samt lågenergilampor via en särskild behållare i ett urval av livsmedelsbutiker och insamlingen sker i samarbete med lokala handlare. Vitvaror samlas även in via fastighetsnära insamling i Nyköping. Insamling sker av kommunerna via en överenskommelse med Elkretsen som ombesörjer omhändertagandet. Avfallet sorteras, demonteras och materialåtervinns. En mindre del förbränns. Läkemedelsavfall Överblivna läkemedel och kanyler ska lämnas till apotek. Kommunerna tar ej emot läkemedel eller dylikt avfall i sina insamlingssystem, kommunerna tillhandahåller dock behållare för kanyler för vidare inlämning till apotek. 1.2.3 Lokalisering av återvinningscentraler (ÅVC) och återvinningsstationer (ÅVS) I kommunerna finns tre stycken återvinningscentraler (ÅVC): Björshults avfallsanläggning i Nyköpings kommun Lennings väg i Nyköpings kommun Föreningsgatan i Oxelösunds kommun Kommunerna har för närvarande 42 stycken återvinningsstationer (ÅVS): 34 st i Nyköpings kommun 8 st i Oxelösunds kommun Närhet till ÅVC eller ÅVS kan påverka andelen av vissa producentansvarsmaterial i kärl- och säckavfallet. 7 (44) 12-03-29

1.2.4 Insamlade avfallsmängder 2012 (Uppdelat per kommun) Nyköpings kommun: Totalt samlades 12390 ton avfall in år 2012. Oxelösunds kommun: Totalt samlades 2427 ton avfall in år 2012. 1.2.5 Informationskampanjer Informationsinsatser genomfördes i samband med införande av matavfallsinsamling år 2003 samt vid införande av två-kärlsystem mellan åren 2009-2012. Mellan åren 2003-2009 hade kommunerna optisk sortering av sitt avfall med grön påse för matavfallet. År 2009 övergick de till ett två-kärlssystem med brun papperspåse för matavfallet. Anledningen till bytet av insamlingssystem var brist på anläggningar som kunde hantera den optiska sorteringen och en politisk vilja att eventuellt ta omhand matavfallet i egen regi lokalt på Björshults avfallsanläggning i Nyköping. 1.2.6 Taxesystem Nyköping Alla kunder i Nyköpings kommun har två kärl, ett för insamling av matavfall och ett för utsorterat brännbart avfall. I Nyköpings kommun finns det inte möjlighet att välja bort insamling av matavfall och mot högre avfallstaxa blanda matavfallet med övrigt brännbart restavfall, däremot finns det möjlighet att välja storlek på kärl för det utsorterade brännbara avfallet. Möjliget till hemkompostering finns men denna medför inte en lägre avfallstaxa för avfallshämtningen. Oxelösund Avfallstaxan som togs fram år 2010 i Oxelösunds kommun är en så kallad miljöstyrande taxa. Detta innebär att ju bättre kunden är på att källsortera hushållsavfallet och lämna förpackningar och tidningar till återvinning, ju lägre taxa får kunden. Möjligheten att välja bort sortering finns, men då blir taxan högre. Möjlighet till hemkompostering finns för kunder som vill reducera taxan ytterligare. Framtagen taxa ger även möjlighet att ta ut avgift för bland annat felsortering och överfulla kärl, för att på så sätt kunna påverka kunderna mot en mer miljöriktig hantering av hushållsavfallet. 8 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

2 Metod Plockanalysen genomfördes i enlighet med Avfall Sveriges rekommendationer i Manual för plockanalys av hushållsavfall RVF Utveckling 2005:19. Basmetoden som beskrivs i rapporten har anpassats för Nyköpings och Oxelösunds kommuner, vilket innebär att totalt tio (10) moderprov samlades in, från de olika bostadsområden beskrivna nedan. I plockanalysen ingick dels utsorterat brännbart avfall och dels matavfall från hushåll. Avfallet var minst en vecka gammalt och okomprimerat. Verksamhetsavfall samt hushåll med hemkompostering har uteslutits. Avfallet sorteras i 25 fraktioner, vilket innebär fyra fler fraktioner än manualen i Avfall Sveriges rapport RVF 2005:19 föreskriver, där minst 9 primärfraktioner och 21 sekundärfraktioner rekommenderas, se tabell 5. Detta beror på att sekundärfraktioner har lagts till för farligt avfall, el- och elektronikavfall samt bioavfall. 3 Planering inför plockanalysen Vid ett planeringsmöte inför plockanalysen valdes områdena ut varifrån avfall skulle hämtas, se avsnittet om Avgränsning nedan. Därefter valdes lämpliga datum för plockanalysen till november-december månad (26 nov - 6 december) efter att höstlovet ägt rum, detta för att tidpunkten inte skulle sammanfalla med lovdagar, högtider eller turistsäsong. Utformning av lokalen diskuterades även vid planeringsmötet och vilken utrustning som skulle köpas in. En inköpslista upprättades senare samt en checklista för förberedelser. Checklistan angav vem som var ansvarig för vilken punkt och prickades av efter att förberedande aktivitet var genomförd under planeringsfasen. Nyköpings kommun var ansvarig för att rekrytera personal till sorteringsdagarna, tjänstemän medverkade tillsammans med personal från Björshults avfallsanläggning samt arbetssökande. Totalt medverkade 10-12 personer vid avfallssorteringen. Arbetsmiljöinformation kommunicerades till alla som skulle medverka vid sorteringen för att alla skulle få möjlighet att förbereda sig och genomgå eventuella vaccinationer. 9 (44) 12-03-29

4 Avgränsningar För plockanalysen har bostadsområden med varierande bebyggelse och historik valts ut. Dessa är följande, för Nyköping: Bryngelstorp, Väster, Brandkärr och Stigtomta/Tängsta. För Oxelösund har Pilvägen (m.fl), Vallsundsvägen, Frösäng samt Ramdalen valts ut. För mer detaljerad områdesbeskrivning, se nedan. Tabell 2 visar Nyköpings boendefördelning för de utvalda områdena för plockanalysen. Område Lägenhet Villa Antal invånare Genomsnitt antal invånare/hushåll Brandkärr 401 930 2,3 Väster 692 1200 1,7 Stigtomta/Tängsta 230 651 2,8 Bryngelstorp 279 843 3,0 Källa: Uppgifter från Nyköpings kommun. Tabell 3 visar Oxelösunds boendefördelning för de utvalda områdena för plockanalysen. Område Lägenhet Villa Antal invånare Genomsnitt antal invånare/hushåll Pilvägen 156 370 2,4 Vallsundsvägen 129 171 1,3 Frösäng 322 423 1,3 Ramdalen 200 427 2,1 Källa: Uppgifter från Oxelösunds kommun. 10 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Nyköpings kommun I Nyköpings kommun har avfall från följande områden undersökts: Bryngelstorp, Nyköpings kommun Bostadstyp: Bryngelstorp, villaområde. Antal invånare: 843 invånare. Antal hushåll: 279 hushåll i denna studie. Personer per hushåll: Ca 3. Övrig information: Området var ett av de första som införde matavfallsinsamling i kommunen. Väster, Nyköpings kommun Bostadstyp: Innerstadsbebyggelse, lägenheter. Antal invånare: 1200 invånare. Antal hushåll: 692 hushåll i denna studie. Personer per hushåll: Ca 1,7. Övrig information: Väster utgör en del av Nyköpings centrum. Ett av de sista områdena i kommunen där matavfallsinsamling infördes. Brandkärr, Nyköpings kommun Bostadstyp: Mestadels lägenheter. Antal invånare: 930 invånare. Antal hushåll: 401 hushåll i denna studie. Personer per hushåll: Ca 2,3. Övrig information: Brandkärr är lokaliserat i yttre delen av tätorten. Stigtomta/Tängsta, Nyköpings kommun Bostadstyp: Villaområde. Antal invånare: 651 invånare. Antal hushåll: 230 hushåll i denna studie. Personer per hushåll: Ca 2,8. Övrig information: Lokaliserat utanför centralorten Nyköping. 11 (44) 12-03-29

Oxelösunds kommun I Oxelösund har avfall från följande områden undersökts: Pilvägen (m.fl.) Bostadstyp: Villaområde. Antal invånare: 370 invånare. Antal hushåll: 165 st. Personer per hushåll: Ca 2,4. Övrig information: Nyare bebyggelse Vallsundsvägen Bostadstyp: Villaområde. Antal invånare: 171 invånare. Antal hushåll: 129 st. Personer per hushåll: Ca 1,3. Övrig information: Äldre bebyggelse Frösäng Bostadstyp: Lägenheter. Antal invånare: 423 invånare. Antal hushåll: 322 st. Personer per hushåll: Ca 1,3. Ramdalen Bostadstyp: Lägenheter. Antal invånare: 427 invånare. Antal hushåll: 200 st. Personer per hushåll: Ca 2,1. 12 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

5 Utbildning Innan någon sortering påbörjades utfördes en teoretisk utbildning för sorteringspersonalen där plockanalysens syfte, metod och arbetsmiljöaspekter behandlades. Utbildningen innehöll även information om vilka risker som en avfallsortering kan innebära och hur dessa risker kan undvikas samt hur man ska agera vid en eventuell olycka. Före första sorteringstillfället skedde även en praktisk genomgång av sorteringsmetoden, säkerhet vid utförandet och aktuella fraktioner samt vad dessa kunde innehålla för typ av avfall. Förhållningsregler och sorteringsanvisningar som skulle följas under sorteringsdagarna presenterades innan plockningen startade. 6 Lokal Avfallssorteringen utfördes i tvätthallen på Björshults avfallsanläggning i Nyköpings kommun. Tvätthallen består av en del där avfallsfordonen tvättas och ett mindre rum i anslutning till tvätthallen där en extra in- och utgång finns. Tvätthallen har högt till tak och en stor uppåtgående port för att avfallsfordonen ska kunna köra in och tvättas. En brunn för tvättvatten finns i golvet vilket gör det lätt att städa lokalen både före och efter sorteringen. Belysningen utgörs av lysrör som sitter utmed väggen i taket på båda långsidorna av rummet. Värmen i tvätthallen kan regleras till önskad temperatur. Lokalen är välventilerad och har stor luftrymd vilket är fördelaktigt vid avfallssorteringen med tanke på lukt och damning. Golvet i lokalen lutar mot golvbrunnen och porten och byggdes därför upp för att sorterarna inte skulle behöva få en sned kroppsbelastning under sorteringen. Upp och nedvända avfallskärl utgjorde sorteringsbord och ställdes upp längs med, i mitten av lokalen och täcktes med en plastad skiva, även dessa justerades mot lutningen för en rak arbetsyta. Utmed väggarna ställdes avfallskärl upp för de sorteringsfraktionerna som utgjordes av stora volymer (pappers- och plastfraktioner) och/eller tunga fraktioner såsom matavfall och latrinkärl ställdes upp för de mindre fraktionerna. Alla kärl fanns i två uppsättningar, en uppsättning utmed respektive långsida av lokalen. Varje kärl märktes upp med skylt för aktuell fraktion. Väggen bakom avfallskärlen var uppmärkt med primärfraktionen för att det skulle vara lätt att hitta var rätt fraktionskärl stod utmed väggen. Ett bord ställdes upp för dokumentationen av plockanalysen. Bordet förseddes med dator, brevvåg, kamera, telefon, sorteringsprotokoll, pennor, tejp och annan utrustning för att kunna dokumentera sorteringen. I lokalen finns handfat med tvål och vatten samt förstahjälpen utrustning inkl. ögondusch om olyckan skulle vara framme. På väggen i sorteringslokalen fanns även uppsatt var man kunde ringa och hur man ska agera om allvarlig olycka skett. Första förbandslåda fanns även att tillgå i lokalen. 13 (44) 12-03-29

En byggbod fanns tillgänglig för raster utanför sorteringslokalen, utrustad med kallt vatten, toalett, dusch samt mikrovågsugn. Sorteringslokal utan kärl, bord och utrustning. Sorteringslokal med kärl, bord och utrustning. Justerad för lutning. Uppställda kärl, med skyltar för respektive fraktion. Första hjälpen-utrustning i sorteringslokalen. 14 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

7 Utrustning För genomförandet av plockanalysen fanns följande utrustning: borste, bricka, pincett, bunke, sax, diskborste, kniv, handskar, andningsskydd med partikelfilter P3 och gasfilter P2, skyddsglasögon, arbetsoverall, engångsoverall, skor, skoskydd, bord med olika höjd, belysning och kärl för svårdefinierade fraktioner för senare sortering. Bord för sortering med sorteringsutrustning. Justerad för lutning. Bricka med sorteringsutrustning (pincett, sax, diskborste). Skyddsutrustning med skyddsoverall, engångsoverall, andningsmask, skyddsglasögon och skyddshandskar. Sorteringspersonal i skyddskläder, i sorteringshallen. 15 (44) 12-03-29

8 Provinsamling För att uppfylla syftet med plockanalysen, det vill säga att skapa ett referensvärde som utgångspunkt för att mäta om målen i avfallsplanen uppfylls, identifiera skillnader mellan olika boendeformer samt att kunna urskilja var informationsinsatser eventuellt bör genomföras har bostadsområden med varierande bebyggelse och historik valts ut för analys. Underlaget för urvalet av de specifika områdena kom främst från kommunens renhållningsansvarigas lokalkännedom samt kartmaterial. För att undvika alltför stora säsongsvariationer i avfallet, till följd av sommarboende, semestertider, högtider etc. har två veckor i november-december månad valts för genomförandet, 26 nov.- 6 dec. Tidpunkten för analysen bör ge ett så neutralt och normalt avfall som möjligt då ovan nämnda faktorer undviks. Avfallet samlades in från hushållen av ordinarie förare som hade informerats om plockanalysen, aktuellt insamlingsområde, krav på okomprimerat avfall samt att de skulle undvika verksamhetsavfall och hushåll som har hemkompostering. 9 Provneddelning För att få ett representativt urval av avfallets sammansättning delas insamlat avfall från respektive område ner i mindre delar s.k. provneddelning. När avfallsfordonet samlat in avfall från de förbestämda områdena/gatorna vägdes bilen vid infarten till avfallsanläggningen, Björshult. Provneddelning från moderprov till delprov sker genom att allt avfall i bilen (moderprovet) tippades ut på en sorteringsplatta och blandades om med en lastmaskin. Från det omblandade avfallet togs sedan ett prov på ca 500 kg som vägdes och placerades i en mindre container som togs in i sorteringslokalen. Att så fort som möjligt få in provet inomhus var nödvändigt dels på grund av vädret; kraftigt regn, snö och blåst men också med anledning av fågelbeståndet på Björshult. Fåglarna kan äventyra resultatet om avfallet hanteras utomhus. Från provet på 500 kg togs därefter fem (5) stycken delprov på ca 100 kg styck, vilka vägdes och märktes upp samt dokumenteras i protokoll av utsedd ansvarig person. Moderprov förvarades i en container i en intilliggande tvätthall där avfallet skyddades från väder och skadedjur i väntan på sortering. Proverna sorterades sedan separat och varje dag inkom 1-2 moderprov, det vill säga 5-10 delprov för sortering (brännbart restavfall + ev. matavfall). Efter varje sorteringsdag plockades sorteringsutrustningen undan, sorteringslokalen städades och förbereddes för nästkommande dag då nytt moderprov delas upp inför sortering. Sex (6) moderprov från Nyköpings kommun sorterades, samt fyra (4) moderprov från Oxelösunds kommun. För urvalskriterier, se tabell nedan. Totalt sorterades ca 5000 kg avfall. 16 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Tabell 4 nedan visar fördelningen av vilka provtyper som samlades in från respektive område. Kommun Bostadsområde Provtyp Kommentar Nyköping Bryngelstorp 1 matavfall 1 brännbart restavfall Villaområde. Ett av de första områdena som införde matavfallsinsamling Nyköping Väster 1 matavfall 1 brännbart restavfall Nyköping Brandkärr 1 brännbart restavfall Nyköping Stigtomta, Tängsta 1 brännbart restavfall Oxelösund Frösäng 1 brännbart restavfall Oxelösund Ramdalen 1 brännbart restavfall Oxelösund Vallsundsvägen 1 brännbart restavfall Oxelösund Pilvägen (m.fl.) 1 brännbart restavfall Lägenhetsområde, innerstad. Sist med att införa matavfallsinsamling Lägenhetsområde, yttre delen av tätorten Villaområde utanför centralorten Lägenhetsområde Lägenhetsområde Villaområde, äldre bebyggelse Villaområde, nyare bebyggelse 10 Genomförande av avfallssorteringen 10.1 Sorterade avfallsfraktioner I Avfall Sveriges manual RVF 2005:19 föreslås att avfallet vid plockanalyser sorteras i 9 Primärfraktioner och 21 sekundärfraktioner. I denna plockanalys sorteras valdes en sortering i 25 fraktioner. Detta beror på att följande sekundärfraktioner har lagts till för farligt avfall, el- och elektronikavfall samt bioavfall. Farligt avfall har följande sekundärfraktioner: - Mediciner, apoteksavfall - Övrigt farligt avfall (FA) El- och elektronikavfall har följande sekundärfraktioner: - Glödlampor (ljuskällor) - Batterier (FA) - Övrigt elavfall Fraktionen övrigt (brännbart) har även följande fraktion (förutom trä, textil, blöjor, bindor och dylikt samt allt övrigt): 17 (44) 12-03-29

- Avfallspåsar som använts för matavfall och brännbart restavfall Vid sammanställningen av avfallsvikterna enligt Avfall Sveriges manual, räknades vikten för avfallspåsar som använts för restavfall med i vikten för Brännbart Allt övrigt. Vikten för påsar som använts till matavfall räknades med i fraktionen Bioavfall Matavfall. För specifik lista över alla sorterade fraktioner, se tabell 5 under avsnitt 10.3, Dokumentation. 10.2 Sorteringsutförande Sorteringen genomfördes på mitten av lokalen och fraktionerna samlades för vägning i kärl utefter båda långsidorna. Ena sidans kärl användes för sortering av ett första delprov. För att inte behöva pausa sorteringen sorterade man nästa delprov i kärlen vid den andra långsidan medan de första kärlens avfall vägdes och registrerades. För att ingen felsortering/sammanblandning skulle ske mellan delprov ett och två stängdes locken på avfallskärlen med sorterat avfall från delprov ett (avslutad sortering). 10.2.1 Korrigeringar och specifik sortering av vissa fraktioner Hela oöppnade matavfallsförpackningar sorterades som matavfall. Övriga förpackningar gjordes rent med kniv så gott det gick sedan fukt och smutskorrigerades avfallet i efterhand. Frigolit, av typen engångsmatförpackning sorterades som plastförpackning. Övrig frigolit sorterades som frigolit. Soppåsar av plast som restavfallet legat i sorterades som övrigt brännbart för att inte belasta producentansvarsfraktionen mjukplastförpackningar eftersom behandlingen av plastpåsar som fungerat som soppåse kommer att skickas till förbränning och inte återvinnas som mjukplast. Papperspåsar som använts till matavfall sorterades som en egen fraktion och räknades sedan med i matavfallsfraktionen för att diagrammen inte ska bli missvisande och visa en för låg andel matavfall. Papperpåsen hanteras i behandlingssteget tillsammans med matavfallet och blir biogas. 10.3 Dokumentation Innan avfallsorteringen startade vägdes och dokumenterades vikten på alla kärlen/säckarna som avfallet sorterats i. Avfallet vägdes på en kalibrerad våg med en noggrannhet på 50 gram. En mindre våg med noggrannhet på 1 gram användes för lätta fraktioner som inte gick att registrera på den större vågen. De sorterade avfallsfraktionerna märkets med delprovsbeteckning och avfallsfraktion efter vägning och ställdes sedan undan efter att vikten antecknats i protokollet, detta för att kunna väga avfallet igen om vägningen blivit fel eller att vikten inte blivit korrekt nedtecknad. Vikten för sorteringskärlet eller säcken drogs av innan vikten antecknades i protokollet. Vikten för de sorterade avfallsfraktionerna dokumenterades i sorteringsprotokollet. Allt elavfall och farligt avfall fotograferades och vilken typ av avfall dessa bestod av antecknades i sorteringsprotokollet. Övrigt annorlunda avfall fotograferades. Allt avfall med tveksam sorteringsfraktion antecknades i vilken fraktion det sorterades i, detta för att kunna sortera liknande avfall på samma sätt under hela plockanalysen. 18 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Tabell 5 nedan visar vilka fraktioner som avfallet sorterades i under plockanalysen. Om den 25:e fraktionen bestod av papper eller plast berodde på om provet utgjordes av matavfall eller brännbart restavfall. Primära fraktioner Sekundära fraktioner Bioavfall 1. Matavfall 25. Papperspåse som matavfall legat i 2. Trädgårdsavfall Papper 3. Tidningar/Returpapper* 4. Well* 5. Pappersförpackningar* 6. Övrigt papper Plast 7. Mjukplastförpackningar* 8. Frigolit* 9. Hårdplastförpackningar* 10. Övrig plast Glas 11. Glasförpackningar* 12. Övrigt glas Metall 13. Metall förpackningar* 14. Övrig metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall 15. Övrigt oorganiskt (Porslin) 16. FA medicin 17. FA övrigt El- och elektronik 18. Glödlampor* 19. Batterier* (FA) 20. Övrigt elavfall* Övrigt 21. Trä 22. Textil 23. Blöjor, bindor, tamponger, topz, plåster 25. Soppåsar som avfall legat i 24. Allt annat (skor, väskor, leksaker, tvål, fimpar, snus, smink, stearin, dammsugarpåsar, sammansatta produkter) 19 (44) 12-03-29

Omblandat brännbart restavfall för uppvägning och sortering innan neddelning till delprov. Avfall från brännbart restavfall bestående av flera olika material, innan sortering. Matavfall efter sortering av brännbart restavfall. Småbatterier som utgör farligt avfall efter sortering av brännbart restavfall. Våg för vägning av stora volymer/tunga fraktioner. Våg för vägning av små/lätta fraktioner. 20 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

11 Sorteringsutfall 11.1 Renhet matavfall Diagrammet nedan visar matavfallsfraktionen bestående av matavfall samt papperspåsar (använda vid insamling av matavfall), vilka utgör ca 8 % (ca 7,5 kg) av matfraktionen. Pappersfraktionen i cirkeldiagrammet nedan innehåller till största delen hushållspapper och servetter som kommunen uppmanar invånarna att slänga i matavfallsfraktionen och som därmed inte är en felsortering. Fraktionerna papper, plast, glas och metall innehåller både förpackningsmaterial och övrigt material för respektive fraktion. Fraktionen övrigt innehåller allt övrigt brännbart som inte passar in i någon annan fraktion t ex dammsugarpåsar och textiler. Tabell 6 nedan visar mängderna i viktprocent som ett medelvärde för alla matavfallsproverna. Figur 8: Procentuell fördelning vid matavfallssorteringen i Nyköping för samtliga hushåll. Samtliga siffror presenteras i tabell 6. 21 (44) 12-03-29

Figur 9: Procentuell fördelning vid matavfallssorteringen i Nyköping för villor. Samtliga siffror presenteras i tabell 6. Figur 10: Procentuell fördelning vid matavfallsorteringen i Nyköping för lägenheter. Samtliga siffror presenteras i tabell 6. 22 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Fraktion Mängd % Mängd (kg) Mängd % Mängd (kg) Mängd % Mängd (kg) Lägenheter Lägenheter Villor Villor Samtliga Samtliga Matavfall 90% 86 88% 83 89% 85 Trädgård 2,6% 2,4 3,1% 3,0 2,8% 2,7 Papper 6,2% 6,0 7,3% 6,88 6,7% 6,4 Plast 0,49% 0,47 0,36% 0,34 0,42% 0,40 Glas 0,030% 0,03 0,29% 0,28 0,16% 0,15 Metall 0,075% 0,07 0,066% 0,06 0,071% 0,07 Övrigt oorganiskt 0,000% 0,00 0,007% 0,01 0,004% 0,00 Farligt avfall 0,021% 0,02 0,00% 0,00 0,010% 0,01 Elavfall 0,001% 0,00 0% 0,00 0,001% 0,00 Övrigt 0,72% 0,68 1,2% 1,17 0,98% 0,93 Totalt 100% 96 100% 95 100% 95 Tabell 6: Procentuell- och viktfördelning av innehållet i det utsorterade matavfallet för två områden i Nyköpings kommun. 23 (44) 12-03-29

11.2 Brännbart restavfall Brännbart restavfall är det avfall som återstår i hushållens soppåse när matavfall, förpackningar, tidningar, el- och elektronikavfall, farligt avfall samt ev. grovavfall är utsorterat. Fraktionerna papper, plast, glas och metall innehåller både förpackningsmaterial och övrigt material för respektive fraktion. Fraktionen övrigt innehåller allt övrigt brännbart som inte passar in i någon annan fraktion t.ex. dammsugarpåsar och textilier. Tabell 7 och 8 nedan visar mängderna i viktprocent som ett medelvärde för alla proverna med brännbart restavfall från Nyköpings respektive Oxelösunds kommun. Figur 11: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Nyköping för samtliga hushåll. Samtliga siffror presenteras i tabell 7. 24 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Figur 12: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Nyköping för två områden med villor. Samtliga siffror redovisas i tabell 7. Figur 13: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Nyköping för två områden med lägenheter. Samtliga siffror redovisas i tabell 7. 25 (44) 12-03-29

Fraktion Mängd % Mängd (kg) Mängd % Mängd (kg) Mängd % Mängd (kg) Lägenheter Lägenheter Villor Villor Samtliga Samtliga Bioavfall 45% 38 36% 31 41% 35 Papper 14% 12 14% 12 14% 12 Plast 7,7% 6,5 8,5% 7,1 8,1% 6,8 Glas 4,8% 4,1 2,8% 2,4 3,8% 3,2 Metall 1,7% 1,5 2,0% 1,7 1,9% 1,6 Övrigt oorganiskt 0,86% 0,72 0,922 0,77 0,89% 0,75 Farligt avfall 0,90% 0,77 0,61% 0,52 0,76% 0,65 Elavfall 0,45% 0,38 0,50% 0,42 0,47% 0,40 Övrigt 24% 21 34% 29 29% 25 Totalt 100% 85 100% 84 100% 85 Tabell 7: Procentuell- och viktfördelning av brännbart restavfall, medelvärde för Nyköping, från totalt fyra områden. 26 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Figur 14: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Oxelösund för fyra områden. Samtliga siffror presenteras i tabell 8. Figur 15: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Oxelösund för två områden med villor. Samtliga siffror presenteras i tabell 8. 27 (44) 12-03-29

Figur 16: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Oxelösund för två områden med lägenheter. Samtliga siffror presenteras i tabell 8. Fraktion Mängd % Mängd (kg) Mängd % Mängd (kg) Mängd % Mängd (kg) Lägenheter Lägenheter Villor Villor Samtliga Samtliga Bioavfall 44% 37 36% 30 40% 33 Papper 14% 12 15% 13 14% 12 Plast 7,4% 6,3 9,0% 7,4 8,2% 6,8 Glas 3,0% 2,5 3,0% 2,4 3,0% 2,5 Metall 1,5% 1,3 1,6% 1,3 1,6% 1,3 Övrigt oorganiskt 1,2% 0,99 0,26% 0,22 0,71% 0,60 Farligt avfall 0,27% 0,23 0,34% 0,27 0,30% 0,25 Elavfall 0,57% 0,48 1,0% 0,86 0,80% 0,67 Övrigt 29% 25 34% 28 31% 26 Totalt 100% 84 100% 82 100% 84 Tabell 8: Procentuell- och viktfördelning av brännbart restavfall, medelvärde för Oxelösund, från totalt fyra områden. 28 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

11.3 Avfallets sammansättning Staplarna i figur 17 visar att det inte är några större skillnader i matavfallets sammansättning mellan de olika boendeformerna, villa respektive lägenhet. Båda har en renhet för matavfallet som uppgår till närmare 90 %, då villor har 87,6% renhet och lägenheter 89,9% renhet. Fördelningen mellan övriga fraktioner är också jämbördiga. För jämförelse med Sverigesnitt, se Resultat. I figuren nedan visas endast staplarnas övre del mellan 85 % upp till 100 % (y-axeln) för att få en tydlighet som gör staplarna läsbara. Delen från 0% upp till 85% som inte visas i diagrammet består endast av matavfall. Teckenförklaringen till höger i diagrammet är presenterade i samma ordning som fraktionerna (ränderna) i staplarna, d.v.s. allt övrigt är översta randen, blöjor, bindor och dylikt är nästa rand etc. Figur 17: Procentuell fördelning av utsorterat matavfall, efter boendeform i Nyköping. Påsar för matavfall är inkluderade i fraktionen matavfall. Skalan i y-axeln har justerats och börjar på 85%. Tolkningsnyckels färger har samma ordning i stapeln som i nyckeln. 29 (44) 12-03-29

Staplarna i figur 18 visar att det finns en viss skillnad i sammansättningen av det brännbara restavfallet mellan de olika boendeformerna. Mängden insamlat matavfall är procentuellt större för lägenheter med ca 43%, medan motsvarande siffra för villor är ca 33,4%. För övriga fraktioner gäller att de generellt förekommer i högre procentandelar i restavfallet från villor än från lägenheter, där blöjor och allt övrigt är övervägande. För jämförelse med Sverigesnitt, se Resultat. Figur 18: Procentuell fördelning av restavfallet, efter boendeform i Nyköping. Påsar för restavfall har inkluderats i fraktionen allt övrigt. 30 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Staplarna i figur 19 visar att inte är någon större skillnad i sammansättningen av det brännbara restavfallet mellan de olika boendeformerna. I villahushåll är fraktionen blöjor, bindor och dylikt större än för lägenheter, ca 16,5% respektive ca 9,2 %. Lägenheterna har större andel matavfall och glasförpackningar i sitt restavfall än villorna. För jämförelse med Sverigesnitt, se Resultat. Figur 19: Procentuell fördelning av restavfall, efter boendeform i Oxelösund. Påsar för restavfall har inkluderats i fraktionen allt övrigt. 31 (44) 12-03-29

11.4 Felkällor Vädret gjorde att avfallet inte kunde hanteras helt enligt avfall Sveriges manual, d.v.s. ingen organiserad neddelning skedde av delproven eftersom hela provet på ca 500 kg lades i en container och sedan plockades avfallspåsar direkt från containern för att skapa delproven på ca 100 kg styck. Några dagar under plockperioden var vädret regnigt och snöigt vilket gjorde att avfallet delvis blev blött innan det togs in i sorteringslokalen, vilket kan ha påverkat vikten för några av delproven. Förpackningar och tidningar innehåller ofta en viss mängd matrester och fukt, detta gör att vikterna för vissa avfallsslag korrigerats i efterhand. Delprovsvikterna har fukt och smuts korrigerats i enlighet med Avfall Sveriges rekommendationer för fraktionerna: papper- och plastförpackningar, metallförpackningar och tidningar. Glasförpackningar har inte korrigerats då denna korrigering är av marginell betydelse enligt Avfall Sverige. Skillnader i vikt hos moderproven från de olika insamlingsområdena kan utgöra en felkälla, vilket kan leda till att jämförelser mellan de två kommunerna inte blir tillförlitlig. Vissa typer av avfall kan ha sorterats i fel fraktion vilket utgör en felkälla, t.ex. har säkringar sorterats som elavfall vilka egentligen ska sorteras som övrigt oorganiskt. Denna felsortering resulterar i att elavfallsfraktionen får en högre procentandel än den egentligen ska ha. Ett av fem delprov från ett bostadsområde hade en avsevärt högre andel farligt avfall än övriga prov, vilket blir missvisande på helhetsresultatet och visar att invånarna är sämre på att sortera ut farligt avfall än de i verkligheten är. Detta avvikande prov innehöll bl.a. 2 st. färgburkar och en full förpackning med propplösare. Felsorterade säkringar som ska sorteras som övrigt oorganiskt och inte elavfall. Radiostyrda leksaksaker ger en hög viktprocent på elavfallsfraktionen, vilket kan vara missvisande. 32 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

12 Resultat 12.1 Resultat för utsorterat matavfall Diagrammen nedan är hämtade från Avfall Sveriges rapport U2011:04 och används i referenssyfte. Diagrammen visar andelen biologiskt avfall i den utsorterade matavfallsfraktionen från hushåll som ett medelvärde för ett antal referenskommuner i Sverige som resultat av plockanalyser genomförda under åren 2007-2011. Figur 20: Sammansättning av utsorterat matavfall i villa och lägenhet, Avfall Sverige rapport U2011:04. Utsorterat matavfall sorterades endast från Nyköpings kommun vid denna plockanalys. Kommunerna antog att resultaten vad gäller matafall inte skulle skilja sig nämnvärt mellan kommunerna, därav togs beslutet att endast sortera matavfall från Nyköpings kommun. Resultaten i figur 21 visar att sorteringsresultaten för utsorterat matavfall från villahushållen i Nyköping har en lägre andel biologiskt avfall än Sverigesnittet d.v.s. en sämre utsorteringsgrad, 91% jämfört med 96%. Fraktionen förpackningar/returpapper har lika stor procentandel som Sverigesnittet, 2%, och detsamma gäller för farligt avfall/batterier/elavfall där andelen är så låg som 0% i både Nyköping och Sverigesnittet. Fraktionen övrigt avfall är större jämfört med Sverigesnittet, 7% jämfört med 2%. Resultatet för villor skiljer sig väldigt lite från resultatet för lägenheter i Nyköpings kommun. 33 (44) 12-03-29

Figur 21: Sammansättning av fraktionen utsorterat matavfall från villor i Nyköping. Figur 22: Sammansättning av fraktionen utsorterat matavfall från lägenheter i Nyköping. 12.2 Slutsats för fraktionen utsorterat matavfall Andelen övrigt avfall kan minskas i matavfallspåsen i Nyköping. Utsorteringen av bioavfall är lägre än Sverigesnittet som är 96% för både lägenheter och villor. Kommuninvånarna är medvetna om att förpackningar och farligt avfall, elavfall och batterier inte ska läggas i matavfallspåsen. 34 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

12.3 Referensvärden för avfallsplanearbetet Avfallsplanens mål för textil är att: År 2015 ska mängden textil i kärl- och säckavfall och grovavfall ha minskat med 10 % jämfört med 2012. Som referensvärde för textil i kärl- och säckavfallet sammanräknat för både Nyköping och Oxelösunds kommuner är andelen textil 2,9 % som medelvärde och 2,4 kg som medelvärde år 2012, se tabell 9. Totalt sorterades 111 kg textilavfall ut från 3374 kg restavfall från de båda kommunerna vilket visar att textil utgör ca 3,3 % av restavfallet. Tabell 9 nedan visar medelvärden för textil för de båda kommunerna samt ett sammanslaget medelvärde för båda kommunerna. Kommun Textil % Textil kg Textil % Textil kg Total % Totalt kg Lägenhet Lägenhet Villor Villor Samtliga Samtliga Nyköping 3,3% 2,8 2,5% 2,1 2,9% 2,4 Oxelösund 3,7% 3,2 3,6% 2,95 3,6% 3,1 Båda kommunerna 3,5% 3,0 3,0% 2,52 3,25% 2,75 Då andelen textil i matavfallsfraktionen är väldigt liten har den exkluderats från denna sammanställning. Resultaten visar enbart förekomsten av textil i restavfallet i de båda kommunerna. Avfallsplanens mål för farligt avfall är att: År 2015 ska mängden farligt avfall i det hushållsavfall inklusive grovavfall som hushållen slänger ha minskat jämfört med 2012. Som referensvärde för mängden farligt avfall i säck- och kärlavfallet sammanräknat för både Nyköping och Oxelösunds kommuner är mängden farligt avfall i kärl- och säckavfallet 0,53 % som medelvärde och 0,45 kg som medelvärde år 2012, se tabell 10. Totalt sorterades 18 kg farligt avfall ut från 3374 kg restavfall från de båda kommunerna vilket visar att farligt avfall utgör ca 0,5% av restavfallet. 35 (44) 12-03-29

Tabell 10 nedan visar medelvärden för endast farligt avfall (ej elavfall och batterier) för de båda kommunerna samt ett sammanslaget medelvärde för båda kommunerna. Kommun FA % FA kg FA % FA kg FA totalt % FA totalt kg Lägenhet Lägenhet Villor Villor Samtliga Samtliga Nyköping 0,91% 0,78 0,61% 0,52 0,76% 0,65 Oxelösund 0,27% 0,23 0,34% 0,27 0,30% 0,25 Båda kommunerna 0,59% 0,5 0,48% 0,40 0,53% 0,45 Farligt avfall och elavfall utgör en liten del av kärl och säckavfallet. Exempel på produkter som utgör farligt avfall och elavfall hittades i avfall från Nyköping och Oxelösund: Inhalator, tabletter, batterier, laddare till dator, nätkabel, mobiltelefoner och miniräknare. Avfallsplanens mål för biologiskt behandlingsbart avfall är att: År 2015 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Som referensvärde för mängden utsorterat matavfall i säck- och kärlavfallet, sammanräknat medelvärde för både Nyköping och Oxelösunds kommuner är 38,4 % som medelvärde och 32,6 kg som medelvärde år 2012, se tabell 11. Totalt sorterades 1273 kg matavfall ut från 3374 kg restavfall från de båda kommunerna vilket visar att matavfall utgör ca 37,7% av restavfallet. Tabell 11 nedan visar medelvärden för endast matavfall (ej trädgårdsavfall medräknat) för de båda kommunerna samt ett sammanslaget medelvärde för båda kommunerna. Kommun Matavfall % Lägenhet Matavfall kg Lägenhet Matavfall% Villor Matavfall kg Villor Matavfall totalt % Samtliga Matavfall totalt kg Samtliga Nyköping 43,7% 37,3 33,1% 28 38,4% 32,6 Oxelösund 40,6% 34,7 33,4% 27,4 37,0% 31,0 Båda kommunerna 42,2% 36 33,2% 27,7 37,7% 31,8 36 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

12.4 Resultat för fraktionen brännbart restavfall Diagrammen nedan är hämtade från Avfall Sveriges rapport U2011:04 och används i referenssyfte. Diagrammen visar andelen producentansvarsmaterial, andelen biologiskt avfall, andelen övrigt avfall samt farligt avfall/batterier/elavfall i kärl- och säckavfallet som ett medelvärde för ett antal referenskommuner i Sverige som resultat av plockanalyser genomförda under åren 2007-2011. Figur 23: Sammansättning av utsorterat brännbart avfall i villa och lägenhet med separat utsortering av matavfall, Avfall Sverige rapport U2011:04. 37 (44) 12-03-29

Fraktionen övrigt i diagrammen nedan består av alla fraktionerna som inte utgörs av biologiskt avfall (mat- och trädgårdsavfall), förpackningar och returpapper, samt farligt avfall/elavfall och batterier. Resultaten i figur 24 visar att villahushållen i Nyköping har en större andel av: biologiskt avfall i restavfallet jämfört med Sverigesnittet, 37% jämfört med 23%, övrigt avfall är 42% jämfört med 39% och farligt avfall/batterier/elavfall är 1% jämfört med 0,6%. Mängden förpackningar/returpapper i Nyköpings restavfall är mindre, d.v.s. bättre sorterat, än Sverigesnittet, med 20% jämfört med 36%. Resultat är mycket likt det från villor i Oxelösund. Figur 24: Procentuell sammansättning av brännbart restavfall, villor i Nyköping. 38 (44) w:\mina dokument\dokument\ resultatrapport plockanalys.doc

Resultaten i figur 25 visar att lägenhetshushållen i Nyköping har större andel av: biologiskt avfall jämfört med Sverigesnittet (d.v.s. är sämre sorterat), med 45% jämfört med 30%, och farligt avfall/batterier/elavfall är 1,4% jämfört med 0,5%. Mängden förpackningar/returpapper är mindre än Sverigesnittet, med 20% jämfört med 36%, detsamma gäller övrigt, med 32% jämfört med 36%. Resultatet skiljer sig från lägenheter i Oxelösund, då mängden biologiskt avfall är större i Oxelösund än i Nyköping och övriga Sverige, men förpackningar/returpapper är mindre än i Nyköping och Sverigesnittet. Figur 25: Sammansättning av brännbart restavfall, lägenheter i Nyköping. 39 (44) 12-03-29