SKÖTSELPLAN FÖR BETESMARKER INOM NATUROMRÅDET NORRA STENBOCKSVALLARNA

Relevanta dokument
SKÖTSELPLAN FÖR BETESMARKER INOM NATUROMRÅDET SÖDRA STENBOCKSVALLARNA

SKÖTSELPLAN NATUROMRÅDE LACKALÄNGARAVINEN

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Bevarandeplan Natura 2000

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Bevarandeplan Natura 2000

Naturreservatet Healedet i Falköpings kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

7.4.9 Veberöd, sydväst

Lustigkulle domänreservat

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden Motala kommun

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

SKÖTSELPLAN Dnr

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Bevarandeplan Natura 2000

7.5.2 Lyngby - Hässleberga

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Kommunal Författningssamling

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma

Skötselplan för naturreservatet Lindenäs

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Isberga hage. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Syftet med naturreservatet

Beslut att förklara Tjöstelsrödsområdet i Uddevalla kommun som naturvårdsområde

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Naturreservatet Särö Västerskog i Kungsbacka kommun

Bevarandeplan Natura 2000 Buskan

Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun.

Naturreservat MOSSLUNDA

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Arbetsplan för N2000-området Sjösakärren SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

7.5.4 Risen - Gräntinge

Prästaskogen - Gryteskog

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE i Simrishamns kommun

Beslut att förklara Safjället i Mölndals kommun som naturreservat

Bevarandeplan för Natura 2000-område Valdemarsön, SE , Katrineholms kommun

Naturreservatet Healedet i Falköpings kommun

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Naturreservatet Hällsö

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Restaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE i Simrishamns kommun

Beslut om bildande av Örby ängar naturreservat i Helsingborgs stad Dnr 03383/2007

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nästorp

Tryfallets naturreservat

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag:

RESTAURERINGSPLAN Valnäsbukten Nordkoster TJÄRNÖ SOCKEN STRÖMSTADS KOMMUN

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Beslut och föreskrifter för reservatsbildning av Haboljungs fure i Lomma kommun

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Bildande av naturreservatet Uggleskogen i Perstorps kommun

Bälingebergets naturreservat

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Myllrande våtmarker och torvbruket

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

Bevarandeplan Natura 2000

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Långvråns Naturreservat

Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun

Ansökan om bidrag för Ådalen

Bevarandeplan Natura 2000

Bildande av naturreservatet Rökepipan i Lunds kommun (3 bilagor)

Naturvårdsplan för Sala kommun. Plandel

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Naturvårdsverkets författningssamling

Datum Vagn SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd)

Stämma naturreservat. Betesmarken i Stämma naturreservat, april Skötselplan Upprättad 2005 Länsstyrelsen Östergötland

Vägledning om utformning av skötselplan

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

Täkternas biologiska värden

Transkript:

SKÖTSELPLAN FÖR BETESMARKER INOM NATUROMRÅDET NORRA STENBOCKSVALLARNA Kävlinge kommun, Skåne län Miljö & Teknik 2011

Innehållsförteckning 1. Syftet med naturområdet 3 2. Beskrivning av området 4 2.1 Administrativa data 4 2.2 Historisk och nuvarande markanvändning 4 2.3 Översiktlig beskrivning av områdets bevarandevärden 5 2.3.1 Biologiska och kulturhistoriska bevarandevärden 5 2.3.2 Intressen för allmänheten 5 3. Översikt av planerad markanvändning och skötsel 6 4. Mål och föreskrifter för planeringsområdet 6 5. Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder 7 6. Friluftsliv och rekreation 7 6.1 Syfte 7 6.2 Restriktioner 8 6.3 Information 8 6.4 Tillgänglighet, parkeringar 8 6.5 Stigar och stängselpassager 8 6.6 Renhållning och sanitära anordningar 8 7. Dokumentation och uppföljning 8 7.1 Årlig dokumentation av skötselåtgärder 8 7.2 Uppföljning av skötselmål 8 7.3 Uppföljning av kvalitetsmål 9 8. Källor 9 8.1 Litteratur 9 8.2 Kartor & foton 9 Bilaga 1. Områdeskarta Planförfattare: Patrik Lund Layout: Ann Persson Bild framsida: Flygfoto 2008, Kävlinge kommun Bild sid 3: Patrik Lund, 2006 Bild baksida: Lars Johansson, 2007 Tryck: Miljö & Teknik, Kävlinge kommun, 2011

1 Syftet med naturområdet Syftet med naturområdet norra Stenbocksvallarna är att Bevara, utveckla och förstärka samt återskapa en hävdbetingad ängsflora med tillhörande fauna genom bete. Förekomsten av ovanliga och hävdgynnade arter knutna till ängsmark, bla darrgräs, vildlin (vilka främst hittats på intilliggande brant), brudbröd, rödklint mfl, skall bevaras och utvecklas, samt beredas möjlighet att återkomma, så att de kan föryngra sig i långsiktigt livskraftiga populationer. Förekomsten av konkurrenskraftiga ohävdsarter skall reduceras. Accentuera områdets kulturhistoriska värden genom att tydliggöra dem i landskapet samt på ett pedagogiskt sätt informera om dem. 3

2 Beskrivning av området 2.1 Adminstrativa data Namn Norra Stenbocksvallarna Objektnummer 60, Naturvårdsprogram Kävlinge kommun 2002 Skyddsform Beslutsdatum Naturvårdsförvaltare Internationella åtaganden Län Kommun Församling Vegetationszon Naturgeografisk region Läge Kartblad Större delen inom strandskyddsområde Inom riksintresse N 51 Inom riksintresse M:K 46 Arrendator Skåne Kävlinge Barsebäck Nemorala zonen Nr 6, Sydvästra Skåne Ca 2 000 m väster om Barsebäcks k:a Ekonomiska kartan: 2C7d Fastigheter Barsebäck 2:11 Markägare Gränser Areal EU-prioriterade naturtyper och arter Planförfattare Kävlinge kommun Området är markerat med röd linje på bifogad karta 4,825 ha (betesmark Patrik Lund 2.2 Historisk och nuvarande markanvändning Området som vi nu kallar norra Stenbocksvallarna är ett historiskt anrikt område. Det är rikt på kulturhistoriska lämningar och innefattar bl a delar av försvarsvallen från tidigt 1700-tal (från vilket området fått sitt namn), en fästning/skans med omgivande vallgrav samt bronsålders/ järnåldersgraven Sunrehöj (Söndre hög) m m. Området har under en längre tid varit en del av det agrara landskapet och har genom århundradena brukats som såväl betes- och slåttermark som åker (delar av området). Sedan 1977 har det varit i kommunal ägo och har under denna tid periodvis skötts med traditionell gräsklippning/ slaghack. Från nittiotalet och 10-15 år framåt har det dock stått helt utan skötsel och igenväxning har tagit fart. 2005 beslutades att området återigen skulle beteshävdas och en första betessäsong kom till stånd under 2006. 4

2.3 Översiktlig beskrivning av områdets bevarandevärden 2.3.1 Biologiska och kulturhistoriska bevarandevärden Norra Stenbocksvallarna utgör en del av den mer eller mindre obrutna kuststräckan med strandnära betesmarker från Barsebäckshamn till Landskrona. Landskapsbilden är här av högsta intresse och den sk cliffkusten av högt geovetenskapligt intresse. Området, som trots att det under längre tid stått ohävdat, hyser fortfarande en artrik flora. Förvisso till stora delar trivial men med inslag av intressanta växter såsom brudbröd, rödklint, prästkrage, liten blåklocka m fl. På intilliggande brant har dessutom hittats högintressanta arter som darrgräs och vildlin. De främsta kulturhistoriska värdena inom området består i försvarsvallarna från Magnus Stenbocks tid, en centralt placerad skans med omgivande vallgrav samt gravhögen Sunre hoj (Söndre hög). Under större delen av området finns också en gammal stenåldersboplats. Värt att nämna är också att området ingår i den sk Per Albin-linjen, en befästningslinje längs den södra kusten. Området finns med som del av nr. 77 i Länsstyrelsens rapport Närmare till naturen i Skåne Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Vidare är det utpekat som klass III i Länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering och ligger inom riksintresseområde för såväl naturvården (N 51) som kulturmiljövården (M:K 46). Det är också utpekat i kommunens naturvårdsprogram. 2.3.2 Intressen för allmänheten Genom sitt geografiska läge utmed kusten och inklämt mellan Sjöbobadet och Barsebäckshamn har området stor betydelse som närnatur och rekreationsområde för såväl boende i närområdet som besökande till nämnda platser. Väl anpassade informationsinsatser om de kulturhistoriska värdena kommer den intresserade allmänheten till gagn. Likaså menar vi att den naturvårdsanpassade skötseln har givit och kommer fortsatt att ge positiva effekter på floran och således gynna upplevelsen av området för såväl allmänheten i stort som för de botaniskt intresserade. 5

3 Översikt av planerad markanvändning och skötsel Grundskötseln på området ska bedrivas genom betesdrift. Området i sin helhet betraktas som ett planeringsområde inom vilket skötselmetoden kommer att vara bete. 4 Mål och föreskrifter för planeringsområdet Areal: 4,825 ha. Området kan sägas utgöras (eller åtminstone har utgjorts) av två naturtyper, torräng och friskäng. Gränserna mellan naturtyperna är mycket otydliga och flytande och utbredningen av respektive naturtyp är i dagsläget svår att avgöra. Inom området finns eller har funnits en hel del hävdgynnade och värdefulla växtarter såsom brudbröd, rödklint, prästkrage, liten blåklocka mfl. Pga utebliven skötsel under fler år har dock områdets botaniska värden så sakteliga avtagit. Svårigheten att idag urskilja de tydliga gränserna mellan torräng och friskäng gör att planeringsområdet ej är uppdelat i olika skötselstrategier utan betraktas som en helhet. Kvalitetsmål och gynnsam bevarandestatus Naturområdets utbredning ska omfatta hela arealen på 4,825 ha. De för närvarande diffusa torrängspartierna ska ges möjlighet till ökad utbredning. Area- len ska, om behovet påkallar, om möjligt utökas på bekostnad av friskängspartierna. Förekomsten av ovanliga och hävdgynnade arter knutna till torräng/friskäng, bla brudbröd, rödklint, prästkrage, liten blåklocka (även stor blåklocka som tidigare funnits på lokalen) mfl, skall bevaras och utvecklas så att de kan föryngra sig i långsiktigt livskraftiga populationer. Förutsättningar för spontan etablering av bla darrgräs, vildlin, knölsmörblomma, bockrot mfl som har eller har haft växtlokaler på intilliggande brant, skall genom hävdformen tillskapas. Förekomsten av konkurrenskraftiga ohävdsarter, tex bredbladiga gräs, skall reduceras. Allmänt om områdets skötsel Området betas idag med något otillräckligt betestryck. Inom delar av området finns kvarvarande fjolårsgräs som kontinuerligt bygger på markförnan. Om detta fortsätter minskar successivt områdets botaniska värden. Bete är fortsättningsvis den hävd som bör bedrivas på området. Dock måste betestrycket öka något. I dagsläget betas området av kor. Framöver bör även möjligheten att bedriva sambete, alternativt växelbete, med andra djurslag undersökas. Exakta tidsangivelser för beteshävden kan inte anges eftersom bla väder och vind kan påverka detta. Betesperioden bör pågå mellan maj och november respektive betessäsong. Betet bör också pågå, om möjligt, så länge som möjligt fram till november. Vid behov av betesputs eller andra skötselåtgärder skall detta samrådas mellan arrendator och kommunen. 6

Skötselmål och skötselåtgärder Områdets ängsytor, ca 4,8 ha, hävdas genom bete. Beteshävden bedrivs i enlighet med diskussionen ovan. Beteshävden av området skall vara sådan att en tydlig reduktion av ohävdsarter syns. Dock skall ej mer än momentant negativa effekter på den hävdgynnade vegetationen förekomma. 5 Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Skötselåtgärd När Hur Var Vem Finans Bete 1 maj 1 november Nötbete (sambete/växelbete utreds) Hela området Arrendator Arrendator Putsning/ buskgallring/ städning el dyl Vid behov Samråd mellan arrendator och markägare innan utförande Stängsel Vid behov Underhåll av stängsel Information Årligen Underhåll av informationsskyltar Uppföljning av skötselmål Uppföljning av kvalitetsmål Där behovet finns Arrendator och/eller markägare Arrendator och/eller markägare Hela området Arrendator Arrendator I anslutning till stängselpassager Drift- och underhållsavd. Årligen Okulär besiktning Hela området Arrendator, Miljö & hälsoskyddsavdelningen Vartannat år Okulär besiktning. Översiktlig florainventering Hela området Miljö & hälsoskyddsavdelningen Kommunen 6 Friluftsliv och rekreation Området nyttjas idag inte specifikt för friluftsliv och/eller rekreation förutom en och annan botaniskt intresserad. Värdet består idag främst i skönhetsupplevelsen av en betad, vackert belägen ängsmark i sluttning mot havet. Intilliggande gångstråk är däremot välutnyttjat. 6.1 Syfte Syftet med friluftslivet inom naturområdet är att ge besökare möjlighet att uppleva de naturvärden som finns på betesmarker, en försvinnande naturtyp i dagens samhälle. Ett annat syfte är att med en naturvårdsanpassad skötsel förstärka områdets rekreativa värden (en betad äng med hög artrikedom ger ett större upplevelsevärde än en ensartad äng). 7

6.2 Restriktioner Friluftslivet kommer inte att omfattas av andra restriktioner än de som redan anges i allemansrätten. 6.3 Information Informationstavla om områdets natur- och kulturvärden finns idag uppsatt vid P-plats. Underhållsåtgärder Informationstavlan ses över en gång per år och restaureras vid behov. 6.4 Tillgänglighet, parkeringar Området är idag lätt att nå. Det är framför allt lättillgängligt för boende i Barsebäck och Barsebäckshamn som med lätthet kan ta sig dit med cykel eller till fots. Även bilburna kan enkelt ta sig dit. Parkeringsytor finns i anslutning till Sjöbobadet. 6.5 Stigar och stängselpassager Stängselpassager finns idag i området södra och norra del samt på dess västra sida. 6.6 Renhållning och sanitära anordningar I anslutning till området finns flertalet sopkärl för allmänheten. Behovet av andra sanitära anordningar bedöms vara obefintligt. 7 Dokumentation och uppföljning 7.1 Årlig dokumentation av skötselåtgärder Varje år ska den som praktiskt utför olika typer av skötsel i naturområdet föra anteckningar över genomförda åtgärder. Syftet med en sådan dokumentation är att få underlag så att man på ett enkelt sätt kan bedöma skötselåtgärderna i förhållande till skötsel- och kvalitetsmål. Den årliga dokumentationen ska innehålla: Påbörjan och avslut av betessäsong. Betestryck (hårt/måttligt/svagt/ohävdat). Antal djur och djurslag. Eventuell förändring av fastställd skötsel. Övriga skötselinsatser, t ex betesputs, röjning, punktinsatser m m. 7.2 Uppföljning av skötselmål Uppföljning och sammanställning av skötselmålen utförs av den som praktiskt utfört skötselåtgärder inom naturområdet (arrendator) tillsammans med miljö & hälsoskyddsavdelningen. Uppföljningen sker årligen. 7.3 Uppföljning av kvalitetsmål Uppföljning och sammanställning av kvalitetsmålen utförs av miljö & hälsoskyddsavdelningen. Uppföljningen sker vid arrendetidens utgång eller vid förändring av arrendeförhållandena och ska omfatta följande: Inventering av ovanliga och hävdgynnade arters förekomst. 8

8 Källor 8.1 Litteratur Jordbruksverket 1994. Naturbetesmarker (broschyr). Jordbruksverket 1998. Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden. Jordbruksverket 2002-2004. Ängs- och betesmarksinventeringen. Kävlinge kommun 1989. Naturinventering i Kävlinge kommun. Kävlinge kommun 1993. Naturvårdsplan för Kävlinge kommun. Kävlinge kommun 1999. Naturinventering i Kävlinge kommun. Kävlinge kommun 2002. Naturvårdsprogram Kävlinge kommun 2002. Länsstyrelsen i Malmöhus län 1990-91. Inventering av ängs- och hagmarker i Malmöhus län. Länsstyrelsen i Skåne län 2005. Pärlgräs och ängabollar växter i skånska naturbetesmarker och ängar. Naturvårdsverket 1992. Om hävden upphör. 8.2 Kartor & foton Lantmäteriet, Barsebecks kyrkoby, laga skifte, 1832. Kävlinge kommun, Ortofoto 2010. Kävlinge kommun, Flygfoto 2008. 9

Bilaga 1 Naturområdet Norra Stenbocksvallarna Områdesgräns Befintlig stängselpassage

Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 miljonnamnden@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2011