SKÖTSELPLAN NATUROMRÅDE LACKALÄNGARAVINEN

Transkript

1 SKÖTSELPLAN NATUROMRÅDE LACKALÄNGARAVINEN Kävlinge kommun, Skåne län Miljö & Teknik 2009

2 Innehållsförteckning 1. Syftet med naturområdet 3 2. Beskrivning av området Administrativa data Historisk och nuvarande markanvändning Översiktlig beskrivning av områdets bevarandevärden Biologiska och kulturhistoriska bevarandevärden Intressen för allmänheten 5 3. Översikt av planerad markanvändning och skötsel 5 4. Mål och föreskrifter för planeringsområdet 6 5. Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder 7 6. Friluftsliv och rekreation Syfte Restriktioner Information Tillgänglighet, parkeringar Renhållning och sanitära anordningar 8 7. Dokumentation och uppföljning Årlig dokumentation av skötselåtgärder Uppföljning av skötselmål Uppföljning av kvalitetsmål 8 8. Källor Litteratur Kartor Muntliga kontakter 9 Bilaga 1. Områdeskarta Planförfattare: Patrik Lund Layout: Ann Persson Bild framsida, baksida och sid 3: Flygfoto 2009, Kävlinge kommun Tryck: Miljö & Teknik, Kävlinge kommun, 2009

3 1 Syftet med naturområdet Syftet med naturområdet Lackalängaravinen är att Bevara, utveckla och förstärka samt återskapa en hävdbetingad torrängs- och frisk-/fuktängsflora med tillhörande fauna genom bete. Förekomsten av ovanliga och hävdgynnade arter knutna till torräng och frisk-/fuktäng, bl a blåtåg, gökblomster och ängsnycklar, skall bevaras och utvecklas så att de kan föryngra sig i långsiktigt livskraftiga populationer. Förekomsten av konkurrenskraftiga ohävdsarter skall reduceras. Tillgodose behovet av tätortsnära natur. 3

4 2 Beskrivning av området 2.1 Adminstrativa data Namn Lackalängaravinen Objektnummer 36, Naturvårdsprogram Kävlinge kommun 2002 Skyddsform Biotopskydd för småvatten Beslutsdatum Naturvårdsförvaltare Arrendator Internationella åtaganden Län Skåne Kommun Kävlinge Församling Lackalänga-Stävie Vegetationszon Nemorala zonen Naturgeografisk region Nr 6, Sydvästra Skåne Läge 350 m nordväst om Lackalänga kyrka Kartblad Ekonomiska kartan: 2C7g Fastigheter Delar av Furulund 4:51(1) samt Furulund 4:28 Markägare Kävlinge kommun, Lackalänga-Stävie församling Gränser Området är markerat med röd linje på bifogad karta Areal ca 6,2 ha EU-prioriterade naturtyper och arter Planförfattare Patrik Lund 2.2 Historisk och nuvarande markanvändning Området som vi nu kallar Lackalängaravinen utgör den sista resten av de ängs- och betesmarker som historiskt sträckt sig ända från Stångby mosse till Kävlingeån. Markerna var belägna utmed bäcken som avvattnar Stångby mosse och genom historien haft ett antal olika namn bla Vegarännan och Vasen. Området har under en längre tid varit en del av det agrara landskapet och det är sannolikt att beteshävd har varit den förhärskande skötselformen historiskt sett. Spår av gödselpåverkan och insådd gör dock att området inte kan betraktas som naturbetesmark. Även idag nyttjas området som betesmark men vintertid även som rekreationsområde, framför allt för pulka- och skidåkning, av närboende. I den centralt genomgående bäcken mynnar också ett antal dagvatten- och dräneringsledningar. 4

5 2.3 Översiktlig beskrivning av områdets bevarandevärden Biologiska och kulturhistoriska bevarandevärden Lackalängaravinen är en tätortsnära betesmark med ett vackert läge i dalgången som omger ett i dalbotten rinnande vattendrag. Området är beläget inklämt mellan bostadsområdet Kullen, Lackalänga by och östra delarna av Furulund. Området varierar i naturtyp mellan fukt-/friskäng och torräng. Delar av de fuktiga partierna håller ännu en artrik och värdefull flora med arter som gökblomster, blåtåg, och ängsnycklar. För att dessa arter skall kunna garanteras en långsiktig överlevnad på området är det angeläget att ha en fortsatt kontinuitet med beteshävd och att denna bedrivs i form av sambete. Inom området finns vad vi vet inte några specifikt kulturhistoriska värden såsom fornminnen el dyl. Däremot kan området i sig anses kulturhistoriskt intressant då det minner om dåtidens landskap och bruksmetoder Intressen för allmänheten Genom sitt geografiska läge i Furulund har området stor betydelse som närnatur och rekreationsområde för framför allt Furulundsborna. Väl anpassade informationsinsatser om områdesvärdena tror vi ska komma den intresserade allmänheten till gagn. Likaså menar vi att den naturvårdsanpassade skötseln kommer att ge positiva effekter på floran och således gynna upplevelsen av området för såväl allmänheten som för de botaniskt intresserade. 3 Översikt av planerad markanvändning och skötsel Området i sin helhet betraktas som ett planeringsområde inom vilket skötseln på området ska bedrivas genom beteshävd. 5

6 4 Mål och föreskrifter för planeringsområdet Areal: ca 6,2 ha. Området kan sägas utgöras av tre naturtyper, torräng, friskäng och fuktäng. Torrängsområdet är framför allt framträdande på sydsluttningen i norra delen av området även om gränserna mellan naturtyperna är mycket otydliga och flytande. Inom frisk-/fuktängspartierna finns eller har funnits en del ganska ovanliga och värdefulla växtarter såsom blåtåg, gökblomster och ängsnycklar. Kvalitetsmål och gynnsam bevarandestatus Naturområdets utbredning ska omfatta en yta på minst 6,2 ha. Förekomsten av ovanliga och hävdgynnade arter bla blåtåg, gökblomster och ängsnycklar skall bevaras och utvecklas så att de kan föryngra sig i långsiktigt livskraftiga populationer. Förekomsten av konkurrenskraftiga ohävdsarter skall reduceras. Allmänt om områdets skötsel Området har under lång tid varit beteshävdat, tidvis med otillräckligt betestryck. Detta är också den skötselmetod som bäst överensstämmer med äldre tiders hävd av Lackalängaravinen. I dagsläget sambetas området av får och hästar vilket verkar vara en lämplig hävdform. Framöver bör även möjligheten att införliva nötkreatur i sambetet undersökas. Exakta tidsangivelser för beteshävden kan inte anges eftersom bla väder och vind kan påverka detta. Dock bör betesperioden pågå mellan maj och november respektive betessäsong. Betet bör också pågå, om möjligt, så länge som möjligt fram till november. Vid behov av betesputs eller andra skötselåtgärder skall detta samrådas mellan arrendator och kommunen. Skötselmål och skötselåtgärder Områdets ängsytor, ca 6,2 ha, hävdas genom bete. Beteshävden bedrivs i enlighet med diskussionen ovan. Beteshävden av området skall vara sådan att en tydlig reduktion av ohävdsarter syns. Dock skall inte mer än momentant negativa effekter på den hävdgynnade vegetationen förekomma. 6

7 5 Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Skötselåtgärd När Hur Var Vem Finans Bete 1 maj 1 november Sambete Hela området Arrendator Arrendator Putsning/ röjning/ städning el dyl Vid behov Samråd mellan arrendator och markägare innan utförande Där behovet finns Informationsskyltar 2010 I anslutning till stänglegenomgångarna Uppföljning av skötselmål Uppföljning av kvalitetsmål Arrendator och/ eller markägare Miljö & hälsoskyddsavdelningen Årligen Okulär besiktning Hela området Arrendator, Miljö & hälsoskyddsavdelningen Vid arrendeutgång eller vid förändring av arendeförhållandena Okulär besiktning. Översiktlig florainventering Hela området Miljö & hälsoskyddsavdelningen Arrendator och/eller markägare Gatu- och renhållningsavdelningen 6 Friluftsliv och rekreation Området nyttjas, framför allt vintertid, företrädesvis av de boende i angränsande villabebyggelse. 6.1 Syfte Syftet med friluftslivet inom naturområdet Lackalängaravinen är att ge besökare möjlighet att uppleva de naturvärden som finns på betesmarker, en försvinnande naturtyp i dagens samhälle. Ett annat syfte är att med en naturvårdsanpassad skötsel förstärka områdets rekreativa värden (en betad äng med hög artrikedom ger ett större upplevelsevärde än en ensartad äng). Besökare ska också genom informationsinsatser få kunskap om områdets historiska användning och dess naturvärden. 6.2 Restriktioner Friluftslivet kommer inte att omfattas av andra restriktioner än de som redan anges i allemansrätten. 7

8 6.3 Information Ingen information om områdets natur- och kulturvärden finns idag uppsatt. Engångsåtgärd Informationstavlor sätts upp i anslutning till stängselgenomgångar. Underhållsåtgärder Informationstavlorna ses över en gång per år och restaureras vid behov. 6.4 Tillgänglighet, parkeringar Området är idag lätt att nå. Det är framför allt tillgängligt för Furulundsbor som med lätthet kan ta sig dit med cykel eller till fots. Även bilburna kan enkelt ta sig dit. Några anlagda parkeringsytor finns dock ej i direkt anslutning till området men alldeles intill finns parkeringsplatser vid Lackalänga skola. Vi tar det för sannolikt att antalet bilburna besökare kommer att vara så pass lågt att de tillfälligt kan parkera där. 6.5 Renhållning och sanitära anordningar Behovet av sanitära anordningar bedöms vara obefintligt. 7 Dokumentation och uppföljning 7.1 Årlig dokumentation av skötselåtgärder Varje år ska den som praktiskt utför olika typer av skötsel i naturområdet föra anteckningar över genomförda åtgärder. Syftet med en sådan dokumentation är att få underlag så att man på ett enkelt sätt kan bedöma skötselåtgärderna i förhållande till skötsel- och kvalitetsmål. Den årliga dokumentationen ska innehålla: Påbörjan och avslut av betessäsong. Betestryck (hårt/måttligt/svagt/ohävdat). Antal djur och djurslag. Eventuell förändring av fastställd skötsel. Övriga skötselinsatser, tex betesputs, röjning, punktinsatser mm. 7.2 Uppföljning av skötselmål Uppföljning och sammanställning av skötselmålen utförs av den som praktiskt utfört skötselåtgärder inom naturområdet (arrendator) tillsammans med miljö & hälsoskyddsavdelningen. Uppföljningen sker årligen. 7.3 Uppföljning av kvalitetsmål Uppföljning och sammanställning av kvalitetsmålen utförs av miljö & hälso-skyddsavdelningen. Uppföljningen sker vid arrendetidens utgång eller vid förändring av arrendeförhållandena och ska omfatta följande: Inventering av ovanliga och hävdgynnade arters förekomst. 8

9 8 Källor 8.1 Litteratur Ekologgruppen Naturinventering i Kävlinge kommun. Jordbruksverket Naturbetesmarker (broschyr). Jordbruksverket Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden. Kävlinge kommun Lackalänga Stävie sockenbok. Kävlinge kommun Naturvårdsplan för Kävlinge kommun. Kävlinge kommun Naturinventering i Kävlinge kommun. Kävlinge kommun Naturvårdsprogram Kävlinge kommun Länsstyrelsen i Skåne län Pärlgräs och ängabollar växter i skånska naturbetesmarker och ängar. 8.2 Kartor & foton Kävlinge kommun, Ortofoto Lantmäteriet, Lackalänga socken (Storskifteskarta, 1774). 8.3 Muntliga kontakter Lars Johansson, miljöchef, Kävlinge kommun. Berit Sandnes, forskningsarkivarie, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund. 9

10 Bilaga 1 Naturområdet Lackalängaravinen Områdesgräns Befintlig stängselpassage

11

12 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, Kävlinge Telefon , Fax November 2009