FJÄRRVÄRMECENTRALEN Utförande- och installationsanvisningar

FJÄRRVÄRMECENTRALEN Utförande- och installationsanvisningar Inom koncernen Göteborg Energi AB Dessa anvisningar tillämpas vid projektering, upphandling och installation av fjärrvärmecentraler inom koncernen Göteborg Energi AB (GE). Anvisningarna följer i huvudsak de tekniska bestämmelser Fjärrvärmecentraler Utförande och installation som tagits fram av Svensk Fjärrvärme (F:101, Nov. 2004). Anvisningarna har anpassats till de lokala förutsättningar som GE tillämpar. För frågor, kontakta gärna: Fjärrvärme Distribution Kundtjänst, telefon: 020-62 62 62

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1. SÅ HÄR ANVÄNDER DU DENNA SKRIFT... 3 1.2. HUR SAMARBETAR DU OCH GÖTEBORG ENERGI?... 3 2. FJÄRRVÄRMESYSTEMETS TEKNISKA KRAV... 5 2.1. DIMENSIONERINGS- OCH KONSTRUKTIONSDATA... 5 3. KRAV PÅ FJÄRRVÄRMECENTRALEN...7 3.1. CE-MÄRKNING... 7 4. SÅ HÄR DIMENSIONERAR GÖTEBORG ENERGI FJÄRRVÄRMECENTRALEN... 8 4.1. VÄRMEVÄXLARE OCH RÖRLEDNINGAR FÖR FJÄRRVÄRME... 8 4.2. TAPPVARMVATTEN... 8 4.3. UPPVÄRMNINGSSYSTEM... 12 5. UPPBYGGNAD OCH GRÄNSDRAGNING... 14 5.1. KOPPLINGSPRINCIPER... 14 5.2. SÅ HÄR UTRUSTAS DIN FJÄRRVÄRMECENTRAL... 15 6. MÄTARPLATS... 19 6.1. MÄTARE OCH FILTERPLATS... 19 6.2. MÄTARTAVLA... 20 7. SÅ HÄR UPPNÅS FULLGOD KVALITET... 21 7.1. INNAN INSTALLATIONEN AV FJÄRRVÄRMECENTRAL PÅBÖRJAS... 21 7.2. PROJEKTHANDLINGAR... 21 7.3. KLASSNING OCH MATERIALVAL... 22 7.4. UNDER INSTALLATIONEN... 24 7.5. EFTER ATT INSTALLATIONEN SLUTFÖRTS... 25 8. KUNDKOMMUNIKATION... 26 9. FJÄRRVÄRMECENTRALEN... 27 9.1. FJÄRRVÄRMERUMMET... 27 9.2. PLACERING, STORLEK OCH UTFORMNING... 27 10. ANVISNINGAR FÖR ELINSTALLATION I FJÄRRVÄRMERUMMET... 29 10.1. ANVISNINGAR FÖR ELEKTRONISK VÄRMEMÄTARE... 29 2 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

1. Inledning Dessa utförande- och installationsanvisningar gäller från och med 2007-11-01 och ersätter tidigare utgåva Tekniska anvisningar Råd och anvisningar för anslutning till fjärrvärmesystemet med senaste uppdatering 2001-10-04, utgiven av Göteborg Energi AB (GE). I denna anvisning behandlas fjärrvärmecentraler till flerbostadshus, kontor och övriga fastigheter. För fjärrvärmecentraler till småhus hänvisas till separat anvisning Teknisk Standard Fjärrvärmecentraler för småhus, även den utgiven av GE. Dokumenten finns att hämta i pdf-format på GE:s hemsida www.goteborgenergi.se. Dessa utförande- och installationsanvisningar ligger under fliken Företag och Fjärrvärme medan anvisningarna för fjärrvärmecentraler till småhus ligger under fliken Privat och Fjärrvärme. 1.1. Så här använder du denna skrift För att fjärrvärmecentralen skall fungera bra i fjärrvärmesystemet måste den uppfylla vissa minimivillkor redovisade i denna anvisning. Anvisningarna gäller i första hand fjärrvärmesystemet (primärsidan) men omfattar även vissa råd rörande utformning av fastighetens interna uppvärmningssystem (sekundärsidan). Anvisningarna gäller både vid nyanslutning samt vid ombyggnad av befintliga fjärrvärmecentraler. De tekniska, ekonomiska och administrativa frågorna för fjärrvärmeanslutningen regleras i allmänna avtalsvillkor. För allmänna krav på material- och arbetsutförande hänvisas till VVS AMA, branschkrav samt gällande myndighetskrav, direktiv, standarder och normer för tryckkärl och rörledningar. 1.2. Hur samarbetar du och Göteborg Energi? GE kan förutom att leverera värme även hjälpa dig så att den fjärrvärmecentral som installeras fungerar bra för din byggnads uppvärmnings- och varmvattenbehov. Du kommer att finna att dessa anvisningar ställer krav på fjärrvärmecentralens prestanda. Krav på god avkylning av fjärrvärmevattnet (bästa möjliga temperaturdifferens mellan fram- och returledning) ställs för att åstadkomma en så effektiv produktion, distribution och användning av värmen som möjligt. När fjärrvärmecentralen utnyttjas optimalt och husets uppvärmningssystem är väl injusterat så fungerar fjärrvärmesystemet som bäst för både dig som kund och GE som leverantör. Du skall därför, så snart du bestämt dig för anslutning till fjärrvärme, ta kontakt med GE för att diskutera fjärrvärmerummets placering samt hur servisledningen skall dras dit. För att du skall få fjärrvärmeanslutning när du önskar bör du vara ute i såpass god tid att GE får tid på sig att bygga de nya fjärrvärmeledningar fram till fastigheten som erfordras. Se vidare kapitel 7.1.1. Kontakt med Göteborg Energi gällande anmälningshandlingar. GE lämnar upplysningar om vilka förutsättningar som gäller för dimensionering av fjärrvärmecentralen. Du får en installation som passar både din fastighet och fjärrvärmesystemet. En fortlöpande kontakt mellan dig och GE under arbetet med fjärrvärmecentralen underlättar att uppnå målet att få en väl fungerande installation. 3 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

Planeras en förändring av flödesbehov, effekt eller någon annan förändring i fastighetens interna uppvärmningssystem, som påverkar fjärrvärmecentralens funktion skall värmeleverantören informeras innan ombyggnaden utförs. Detta kan vara åtgärder i form av t.ex. omeller tillbyggnad av fastigheten, ändrad typ av verksamhet med andra uppvärmnings- och tappvarmvattenbehov, installation av värmeåtervinningsutrustning. Dessa åtgärder kan leda till ändrade avtalsformer. 4 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

2. Fjärrvärmesystemets tekniska krav 2.1. Dimensionerings- och konstruktionsdata Tabell 1. Dimensionerings- och konstruktionsdata för fjärrvärmesystemet Fjärrvärmesystem Dimensioneringsdata +100 C, 1,6 MPa Differenstryck 0,1-0,6 MPa Konstruktionsdata +120 C, 1,6 MPa 2.1.1. Temperaturer i fjärrvärmesystemet 2.1.1.1. Drifttemperaturer Temperaturen i framledningen kommer med hänsyn till rådande utetemperatur att variera mellan högst +120 C och lägst +65 C. Den dimensionerande framledningstemperaturen till en fjärrvärmecentral i relation till utetemperaturen redovisas i bild 1. Vid T FDUT, fjärrvärmesystemets dimensionerande utetemperatur, har fjärrvärmen sin högsta dimensionerande framledningstemperatur och brytpunkten där framledningstemperaturen är som lägst återfinns vid en utetemperatur på ca +5 C. Bild 1. Dimensionerande framledningstemperatur i förhållande till utetemperaturen 5 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

2.1.1.2. Returtemperaturens betydelse i fjärrvärmesystemet Avkylningen av fjärrvärmesystemets vatten är i huvudsak beroende av utförande och injustering av byggnadens interna uppvärmningssystem. Även fjärrvärmecentralens funktion och kondition påverkar returtemperaturen. Bra avkylning och god funktion ger fördelar för både dig som kund och GE som värmeleverantör. Korrekt dimensionering och injustering av uppvärmnings- och tappvarmvattensystem är en förutsättning för att uppnå så god avkylning av fjärrvärmesystemets vatten som möjligt. I princip gäller att inget vatten från byggnadens interna uppvärmnings- eller tappvarmvattensystem får återföras till fjärrvärmeväxlarna utan att det dessförinnan blivit avkylt. Vattnet får inte heller förvärmas innan det går in i fjärrvärmeväxlaren. Detta gäller vid såväl nyanslutning, ombyggnad, utbyte samt drift av fjärrvärmecentraler. Ovanstående innebär att man vid installation av shuntgrupper, blandningsventiler, värmepumpar, ackumulatortankar etc. i byggnadens interna uppvärmningssystem måste säkerställa att inget vatten som blivit förvärmt, eller dessförinnan inte kylts av, förs tillbaka till fjärrvärmeväxlaren. Övergripande krav vid en eventuell inkoppling av extern värmekälla redovisas principiellt i kapitel 5.1. Kopplingsprinciper. Varmhållningsventiler, som GE installerar i distributionssystemet, måste vara under kontroll och får endast ändras efter samråd med GE. 2.1.2. Tryck i fjärrvärmesystemet 2.1.2.1. Konstruktionstryck Installerad utrustning på fjärrvärmesidan skall dimensioneras för ett konstruktionstryck på 1,6 MPa i systemet (se tabell 1). 2.1.2.2. Differenstryck Differenstrycket på fjärrvärmesidan kan variera beroende på var i fjärrvärmenätet fjärrvärmecentralen är belägen och vilka produktionsenheter som är i drift. GE dimensionerar styrventiler efter det verkliga differenstrycket. Utrustningen på fjärrvärmesidan skall klara differenstryck som uppgår till maximalt 0,6 MPa. I de fall högre differenstryck kan förekomma tillhandahåller GE vid nyinstallationer utrustning för differenstrycksreglering. Differenstrycket är som lägst 0,1 MPa i fjärrvärmesystemet. 6 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

3. Krav på fjärrvärmecentralen Fjärrvärmecentralen är en del av fjärrvärmesystemet och centralen ska uppfylla kravet på långsiktig hållbarhet och ha ett säkert utförande. Det innebär att fjärrvärmecentraler oavsett effektstorlek ska tillverkas enligt de krav som ställs under avsnitt 3.1. CE-märkning. 3.1. CE-märkning Fjärrvärmesystemet (d.v.s. rörledningssystemet med tillhörande utrustning) från och till produktionsanläggningens avstängningsventiler är undantaget Tryckkärlsdirektivet 97/23/EG (PED) och AFS 1999:4 och skall därför inte CE-märkas. Undantaget gäller även för inomhusplacerade distributionsledningar till och med serviceventiler i fjärrvärmecentralen. Komponenter av standardkaraktär, som avstängningsventiler samt värmeväxlare och prefabricerade fjärrvärmecentraler, skall dock uppfylla Tryckkärlsdirektivet (PED) 97/23/EG och är underställda målet om fritt utbyte av varor och tjänster. Undantaget är om de omfattas av artikel 3 i direktivet. Artikel 3 motsvarar 8 i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:4. En CE-märkt fjärrvärmecentral skall således ha en deklaration om överensstämmelse som tillverkaren överlämnar till värmeleverantören och brukaren av fjärrvärmecentralen. 7 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

4. Så här dimensionerar Göteborg Energi fjärrvärmecentralen 4.1. Värmeväxlare och rörledningar för fjärrvärme Värme- och tappvarmvattenväxlare skall vara av typ och utförande som godkänts av GE. Värmeväxlare dimensioneras och tillhandahålls av GE. Rörledningar för fjärrvärme inom fjärrvärmecentralen dimensioneras av GE. 4.2. Tappvarmvatten Installationer för tappvatten skall utformas så att tappvattnet, efter tappstället, är hygieniskt och säkert samt kommer i tillräcklig mängd. Tappvarmvatten skall vara så varmt att man kan sköta personlig hygien och hushållssysslor. Installationen av fjärrvärmecentralens värmeväxlare för tappvarmvatten skall utföras på ett sätt som möjliggör ensidig provtryckning. Detta för att kontrollera att överläckage inte förekommer mellan fjärrvärmevatten och tappvarmvatten. 4.2.1. Temperaturkrav på tappvarmvatten Ett tappvarmvattensystem utnyttjas oregelbundet och enligt krav ur Boverkets byggregler (BFS 1993:7 med ändringar tom 2006:12), (BBR), skall installationer för tappvarmvatten utformas på ett sådant sätt att en vattentemperatur på lägst +50 C kan uppnås efter samtliga tappställen i systemet. För flerbostadshus och lokaler dimensioneras därför värmeväxlaren att hålla +55 C på tappvarmvattnet när det lämnar fjärrvärmecentralen. På grund av skållningsrisken får temperaturen på tappvarmvattnet vara högst +60 C efter tappstället. Tappvarmvattensystemet skall för att upprätthålla god komfort vara uppbyggt som ett cirkulerande system. I återledning från tappställen till värmeväxlaren får inte VVC-ledningens vattentemperatur i någon del av systemet understiga +50 C. 4.2.2. Tappvarmvattensystemet i fastigheten För att få god komfort och ett ur hälsosynpunkt sett välfungerande tappvarmvattensystem, ska man ha kontroll på både temperaturnivåer och cirkulationsflöden i tappvarmvattensystemet. I upprättade driftsrutiner ska värdena kontrolleras och dokumenteras. Mellan tappkall- och tappvarmvatten får det inte förekomma överströmning i tappställets blandare. Det ska inte heller anslutas utrustning till tappvarmvattensystemet, som kan sänka den föreskrivna VVC-temperaturen på lägst +50 C. Fastighetens tappvarmvattensystem omfattar ledningar från tappvarmvattenväxlare till tappställen och VVC-ledningar som återför ej använt tappvarmvatten till tappvarmvattenväxlaren. Denna cirkulation av tappvarmvatten har till uppgift att hålla systemet aktivt och temperaturen på en nivå så att hälso- och miljökrav samt komfort upprätthålls. Tappvarmvattensystemet består således av stamledningar, kopplingsledningar och VVC-ledningar. Samtliga ledningar isoleras för att undvika risk för tillväxt av legionella. Undantagna är de korta kopplingsledningarna till tappställen som kan vara oisolerade. Intilliggande tappkallvattenledningar ska skyddas så att inte vattentemperaturen överstiger Boverkets krav på temperaturnivå. 8 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

4.2.3. Miljökrav på varmvatten med fokusering på legionella Ett tappvarmvattensystem ska utformas för att tillhandahålla tappvarmvatten av god kvalitet. Handdukstorkar och golvvärmeslingor som är inkopplade på tappvarmvattensystemet är riskinstallationer. Om de stängs av kan härdar av legionella uppstå och när en sådan ledning åter driftsätts kan hela systemet infekteras. Av den anledningen bör handdukstorkar och golvvärmeslingor separeras från tappvarmvattensystemet. Tappvarmvattensystemet ska inte utnyttjas för andra ändamål än för sanitära ändamål. GE:s rekommendation är att undvika lagring av undertempererat tappvarmvatten. På så sätt uppnår man bästa möjliga miljökrav på tappvarmvattnet. Om förrådsberedare och ackumulatortankar finns måste tappvarmvattentemperaturen +60 C uppnås under såpass lång tid att legionellabakterier elimineras innan vattnet distribueras ut till tappställena. Mikroorganismer elimineras inte genom att eftervärma ackumulerat tappvarmvatten från t.ex. +40 C upp till +55 C i en fjärrvärmevärmd tappvarmvattenväxlare. Temperaturhöjningen till +55 C genom tappvarmvattenväxlare sker under en mycket kort tid vilket innebär att avdödning av t.ex. legionellabakterierna inte hinner ske genom denna uppvärmning. Denna lösning är därför olämplig och uppfyller inte heller myndigheternas krav på hälsa och miljö, där det i BBR föreskrivs att tappvatteninstallationer skall utformas så att möjligheterna för tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet minimeras. Rekommendation är att undvika lagring av lågvärdigt tappvarmvatten och istället tillhandahålla +55 C tappvarmvatten producerat med värmeväxlare. På så sätt uppnår man bästa möjliga miljökrav på tappvarmvattnet. Bild 2 redovisar tillväxt och avdödning av bakteriekolonier i tappvarmvatten vid olika temperaturer i förhållande till tiden. Bild 2. Tillväxt och avdödning av bakteriekolonier i tappvarmvatten vid olika temperaturer i förhållande till tiden. (Diagram är hämtat från rapporten FoU 2002:75) 9 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

Utifrån bild 2 kan man resonera om hur pass farligt det är att tillfälligt sänka temperaturen i en VVC-krets. Ett exempel visar en tappvarmvattenkrets som under en period på 10 timmar har varierat mellan +50 till +54 C under bara 2 timmars tid och legat på +40 C under återstående 8 timmar. Detta kan t.ex. ha att göra med en väldigt dåligt injusterad VVC-stam. Trots den ogynnsamma temperaturnivån har bakteriebeståndet mer än decimerats. Ur det perspektivet har tillfälliga temperaturfall ner till +40 +45 C vid extremt stora tappningar ingen praktisk betydelse då dessa varar upp till högst 15-20 minuter och inträffar högst någon gång per dygn. 4.2.4. Tappvarmvatten till fasta duschplatser I badanläggningar, idrottsanläggningar och sjukhus är det vanligt med fasta duschplatser, som försörjs med +38 C tempererat tappvarmvatten. Blandningen av det tempererade tappvarmvattnet skall ske vid duschplatserna för att undvika legionellatillväxt. 4.2.5. Varmvattencirkulation, VVC Det är viktigt att VVC-kretsen är reglerbar, så att rätt temperatur erhålls efter tappstället och i VVC-ledningen till tappvarmvattenväxlaren. Detta kan åstadkommas med ställbar pumpkapacitet, termostat- och injusteringsventiler. För att undvika legionellatillväxt i byggnadens interna tappvarmvattensystem får det inte förekomma outnyttjade stickledningar med stillastående vatten. VVC-ledningen skall ansluta till värmeväxlarens inkommande tappkallvatten på ett sätt så att fjärrvärmereturen blir den lägsta möjliga. 4.2.6. Dimensionerande tryckfall och temperaturer för tappvarmvattenväxlare Tappvarmvattenväxlaren dimensioneras enligt de tryckfall och temperaturer som redovisas i tabell 2. Tryckfallen och temperaturerna avser värmeväxlare med rena värmeöverförande ytor. Temperaturnivån vid tappstället är föreskrivet i BBR. Tabell 2. Temperaturer vid dimensionering av tappvarmvattenvärmeväxlaren Fjärrvärme fram Fjärrvärme retur Ink. kallvatten Utgående varmvatten Vid tappställe Tryckfall prim. / sek. +65 C <+22 C +10 C +55 C +50 C <25 / <15 kpa Diskmaskiner för speciella ändamål, t.ex. storkök, och andra apparater som har krav på högre temperaturer får förses med elektrisk eftervärmning. 10 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

4.2.7. Tappvarmvattenväxlare för flerbostadshus, effekt och flöden För bostadshus dimensioneras tappvarmvattenväxlare utifrån tappvarmvattenflöden enligt tabell 3 alternativt efterföljande bild 3 (tabellen och diagrammet redovisar samma värden). Flödena gäller för bostadshus med normal boendesammansättning. Tabell 3. Dimensionerande tappvarmvattenbehov / lägenhet Lägenheter [st] Tappvarmvatten [l/s] Lägenheter [st] Tappvarmvatten [l/s] Lägenheter [st] Tappvarmvatten [l/s] 1 0,20 80 0,78 170 1,24 5 0,25 90 0,84 180 1,28 10 0,31 100 0,89 190 1,33 20 0,40 110 0,94 200 1,38 30 0,48 120 0,99 210 1,42 40 0,55 130 1,04 220 1,47 50 0,61 140 1,09 230 1,51 60 0,67 150 1,14 240 1,56 70 0,73 160 1,19 250 1,60 Bild 3. Dimensionerande tappvarmvattenbehov / lägenhet För fastigheter med fler än 250 lägenheter ökas i diagrammets angivna behov med 0,6 l/s per 100 lägenheter. Tappvarmvattenflöden gäller endast vid dimensionering av tappvarmvattenvärmeväxlare och inte för dimensionering av distributionsledningar till fastigheten. För bebyggelse där äldre utrustningar som kräver högre flöden finns kvar, som t.ex. blandare, bör detta beaktas vid bestämning av dimensionerande tappvarmvattenflöde. 11 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

4.3. Uppvärmningssystem Värmeväxlare för fastighetens uppvärmningssystem (värme- och ventilation) skall vara installerade på ett sådant sätt att det är möjligt att täthetsprova värmeväxlarna efter installation. 4.3.1. Temperaturkrav på värme och ventilation I fjärrvärmesystem dimensioneras de värmeöverförande apparaterna efter de temperaturnivåer som föreskrivs i BBR. Vid ändring och ombyggnad av äldre fastigheter, där det sekundära uppvärmningssystemet till större del bibehålls, är dimensionerande framledningstemperatur satt till maximalt +80 C. Nytillkomna delar skall dock dimensioneras efter +60 C. Vid ny- och ombyggnation där fastighetens sekundära uppvärmningssystem byts ut skall +60 C framledningstemperatur väljas. Radiatorer, luftvärmebatterier och andra värmare med samma dimensionerande framledningstemperatur skall i möjligaste mån anslutas till gemensam värmeväxlare. Oavsett valet av dimensioneringstemperatur för radiatorkretsen så har injusteringen av systemet en avgörande betydelse för driftsresultatet. Olika principer har under åren tillämpats för att nå ett bra resultat. Hög- respektive lågflödesprincipen är två sätt att åstadkomma en god avkylning av radiatorsystem. 4.3.2. Dimensionerande tryckfall och temperaturer för uppvärmningssystemets värmeväxlare Värmeväxlare för fastighetens uppvärmningssystem (värme och ventilation) dimensioneras så att byggnadens värmeeffektbehov kan tillgodoses vid den dimensionerande utomhustemperatur som gäller för fjärrvärmesystemet. Ibland kan andra driftfall än lägsta utomhustemperatur vara dimensionerande. Fjärrvärmesystemet kan ha lokala klimatzoner som avviker från det normala för området. Dimensioneringen bör mot denna bakgrund alltid kontrolleras även för andra driftfall. En kritisk driftspunkt är vid en utomhustemperatur på ca ±0 C. Observera att primärsidans returtemperatur får vara högst 3 C över sekundärsidans returtemperatur. I tabell 4 redovisas temperaturnivåer och tryckfall över värmeväxlare vid dimensionerande förhållanden för olika hustyper och system. Temperaturer i returledning gäller nya värmeväxlare med oförsmutsade värmeväxlarytor. Tabell 4. Max temperaturnivåer och tryckfall vid dimensionerande förhållanden för olika hustyper och system Uppvärmningssystem i nya fastigheter Ventilationssystem i nya fastigheter Uppvärmningssystem i äldre fastigheter byggda enligt SBN67 eller tidigare Ventilationssystem i äldre fastigheter byggda enligt SBN67 eller tidigare Efter energieffektivisering Fjärrvärme framledning Fjärrvärme returledning *) För torkkretsar och eftervärmare gäller +55 C. Framledning i fastigheten Returledning i fastigheten Tryckfall prim. / sek. +100 C <+43 C +60 C +40 C <25 / < 15 kpa +100 C <+33 C +60 C*) +30 C <25 / < 15 kpa +100 C <+63 C +80 C +60 C <25 / < 15 kpa +100 C <+43 C +80 C +40 C <25 / < 15 kpa +100 C <+53 C +70 C +50 C <25 / < 15 kpa 12 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

Värmeväxlares konstruktions- och driftdata väljs enligt tabell 1. Fjärrvärmens framledningstemperatur i förhållande till utetemperaturen framgår av kurvan i bild 1. Dessutom måste byggnadens konstruktion och driftstrategi beaktas vid dimensionering av värmeväxlare och reglerutrustning. Temperaturerna vid dellastfall skall vara proportionella mot temperaturerna i tabell 4. 13 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

5. Uppbyggnad och gränsdragning Fjärrvärmecentralen är ett komplett aggregat, som innehåller värmeväxlare, reglerutrustning och säkerhetsutrustning. Fjärrvärmecentraler kan levereras i delar och platsbyggas eller tillverkas på fabrik och levereras som prefabricerade aggregat. 5.1. Kopplingsprinciper 5.1.1. Den vanligaste kopplingsprincipen för en fjärrvärmecentral På bild 4 redovisas den vanligaste kopplingsprincipen för en fjärrvärmecentral. Ett flertal andra kopplingsprinciper kan väljas beroende på byggnadens interna uppvärmningssystem eller på lokala förutsättningar. Leveransgränser kan variera beroende på fjärrvärmeavtalets utformning. GE kan lämna exempel på lämpliga kopplingsprinciper för andra fjärrvärmetillämpningar. För förklaringar till siffrorna i bild 4, se tabell 5. Bild 4. Översiktsbild för den vanligaste kopplingsprincipen för en fjärrvärmecentral 14 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

Vid eventuell inkoppling av extern värmekälla kopplingsprincip Grundläggande krav vid eventuell inkoppling av extern värmekälla till fastighetens uppvärmnings- eller tappvarmvattensystem är att vattnet inte får förvärmas innan det går in i fjärrvärmeväxlaren. Se vidare kapitel 2.1.1.2. Returtemperaturens betydelse i fjärrvärmesystemet. Bild 5 redovisar exempel på kopplingsprincip vid inkoppling av extern värmekälla till fastighetens tappvarmvatten-/uppvärmningssystem. Bild 5. Exempel på kopplingsprincip vid inkoppling av extern värmekälla till fastighetens tappvarmvatten-/ uppvärmningssystem Innan eventuell inkoppling sker bör GE kontaktas för diskussion av vald kopplingsprincip. GE kan lämna ytterligare exempel på lämpliga kopplingsprinciper. 5.2. Så här utrustas din fjärrvärmecentral Siffrorna i tabell 5 hänvisar till utrustning som återfinns på översiktsprincipen (bild 4) av en fjärrvärmecentral. Omfattning av utrustning: K =Omfattning av utrustning som skall ingå (krav) R = Rekommenderas ingå T = Tillhandahålls av GE All utrustning i fjärrvärmekretsen skall vara avsedd för konstruktions- och differenstryck samt temperatur redovisad i tabell 1. Tabell 5. Utrustning till en fjärrvärmecentral Nr Armatur Fjärrvärmesystem Fjärrvärmerummet Förklaring Belysning K Se kapitel 10. Anvisningar för elinstallationer i fjärrvärmerummet. Elmatning K Se kapitel 10. Anvisningar för elinstallationer i fjärrvärmerummet. Plats för mätutrusning Golvbrunn K K Se kapitlen 6. Mätarplats och 10. Anvisningar för elinstallationer i fjärrvärmerummet. Tappställe för kall- och varmvatten K Placering i anslutning till golvbrunn. 15 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

Nr Armatur Fjärrvärmesystem Fjärrvärmekrets (primärsida) Förklaring 1 Servisventiler T Anslutning mot fjärrvärmenätet skall ske med svetsning eller lödning. Iakttag försiktighet vid svetsning eller lödning intill servisventiler så att inte tätningar i ventilen skadas. Mot fjärrvärmecentralen kan servisventilernas anslutningar vara försedda med löd- eller svetsändar. Servisventiler skall vara lättåtkomliga och märkta så att de snabbt kan hittas i en nödsituation. 2 Filter T Maskvidden på filterinsatsen skall vara 0,6 mm. Filterinsatsen skall kunna tömmas utan att filtret behöver demonteras. Anslutningarna skall vara flänsade, lödda eller svetsade. 3 Tryckmätare (manometer) fjärrvärme 4 Värmeväxlare för uppvärmningssystem 5 Tappvarmvattenväxlare 6 Reglersystem för uppvärmningssystem 7 Reglersystem för tappvarmvattensystem T T T T T Tryckmätare är avsedd för manuell avläsning av statiskt tryck och differenstryck i fjärrvärmecentralen på primärsidan. Mätarhus dim. 100 mm. Mätaren skall vara graderad mellan 0-25 bar inkl. 2 st. nålventiler DN10. Mätnoggrannhetsklass 1,0. Materialet i värmeväxlarna skall tåla systemens vätskemedia och tryck. Det skall finnas möjlighet till täthetsprovning av växlaren när den är installerad. Materialet i värmeväxlaren skall tåla systemens vätskemedia och tryck. På tappvarmvattensidan skall växlaren tåla syresatt vatten. Det skall finnas möjlighet till täthetsprovning av växlaren när den är installerad. Reglersystem för uppvärmningssystem består av styrventil, ställdon, temperaturgivare och regulator. De temperaturgivare som via en regulator styr ventilen skall ha en sådan tidsfördröjning (tidskonstant) så att regleringen blir stabil. Möjlighet till manuell inställning av ventil skall finnas. Val av reglersystem och placering av temperaturgivare och ställdon skall ske med ledning av GE:s principschema. Sekundärsidans framledningstemperatur skall regleras till en mot belastningen svarande temperatur och så att den inte överstiger dimensionerat värde. Vid installation av golvvärme skall sekundärstyrning finnas för att förhindra alltför hög temperatur. Inget vatten får återföras till värmeväxlarna utan att det dessförinnan kylts av. Reglersystem för tappvarmvatten består av styrventil, ställdon, temperaturgivare och regulator. Tillhörande ställdon skall ha en kort tid för öppning och stängning. Temperaturgivare som via regulator styr ventilen skall ha en sådan kort tidsfördröjning (tidskonstant) att regleringen uppfyller villkoret för temperaturpendling dvs. ±2 C. Temperaturen får inte överstiga +60 C. Möjlighet till manuell inställning av ventil skall finnas. Reglering av aggregat och grupper skall utföras så att en god komfort erhålls samtidigt som värmeleverantörens krav på lägsta möjliga returtemperatur tillgodoses. Inget vatten får återföras till värmeväxlarna utan att det dessförinnan kylts av. 8 Mätutrustning T Värmemätaren består av en flödesgivare, ett temperaturgivarpar samt ett integreringsverk. Mätutrustning för debitering ägs av GE. Ingrepp i utrustningen får ej göras. Utformning och funktion skall följa mätarlagen. För utformning, principschema etc. se vidare i kapitel 6. Mätarplats. 16 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

Nr Armatur Fjärrvärmesystem Förklaring 9 Luftningsventiler T Ventil med avluftningsledning monteras på den högsta punkten på fjärrvärmeledningarna. Avluftningsledningen får inte skjuta utanför intilliggande ledningar eller inkräkta på det fria golvutrymmet samt skall vara neddragen till 10 cm över golv, riktad mot golvbrunn och vara försedd med smidd ändpropp eller huv. 10 Avtappningsventiler T Ventil med avtappningsledning monteras på den lägsta punkten på fjärrvärmeledningarna. Avtappningsledning får inte skjuta utanför intilliggande ledningar eller inkräkta på det fria golvutrymmet samt skall vara neddragen till 10 cm över golv, riktad mot golvbrunn och vara försedd med smidd ändpropp eller huv. Uppvärmningskrets (sekundärsida) 11 Cirkulationspump K Pumpen skall klara den tryckklass som uppvärmningssystemet är dimensionerat för, samt kunna injusteras till erforderlig uppfordringshöjd och flöde. Varvtalsstyrning av pump rekommenderas. 12 Temperaturvisning K Temperaturvisning, med termometrar. 13 Expansionskärl K Kärlet skall kunna ta upp normala volymvariatoner i systemet. Det skall klara den tryckklass som uppvärmningssystemet är dimensionerat för. 14 Tryckmätare (manometer) uppvärmningssystem K Mätaren är avsedd för manuell avläsning av tryck för uppvärmningskretsarna. Den skall vara graderad mellan 0 och minst provtryckningstrycket samt ha markering där systemets säkerhetsventil löser ut. 15 Säkerhetsventil K Ventilen skall öppna vid för högt tryck. Den monteras vid utgående obrutet stigande ledning från växlaren. Observera att inga avstängningar får finnas mellan säkerhetsventilen och växlaren. Säkerhetsventiler och säkerhetsledningar skall dimensioneras och utföras enligt gällande normer. 16 Påfyllningsventil med återströmningsskydd K Ventilen består av en avstängningsventil och ett återströmningsskydd, enligt SS-EN 1717, och används för att fylla upp uppvärmningssystemet med varmvatten så att rätt arbetstryck erhålls. Påfyllningsledning skall anslutas mellan värmeväxlare och avstängningsventil. 17 Filter R Maskvidden till filterinsatsen skall vara högst 0,6 mm. Filterinsatsen skall kunna tömmas utan att filtret behöver demonteras. 18 Avstängningsventiler K Avstängningsventiler kring värmeväxlaren på sekundärsidan skall placeras i fjärrvärmerummet. 19 Avtappningsventil K Ventil med avtappningsledning monteras på lågpunkter vid värmeväxlaren så att samtliga ledningssträckor är avtappningsbara. Avtappningsledning skall vara försedd med ändpropp. Tappvarmvattenkrets 20 Säkerhetsventil K Säkerhetsventilen monteras på kallvattenledningen före tappvarmvattenväxlaren. Observera att inga avstängningar får finnas mellan säkerhetsventilen och tappvarmvattenväxlaren. Säkerhetsventiler och säkerhetsledningar skall dimensioneras och utföras enligt gällande normer. 21 VVC-pump K Pumpen skall vara anpassad för sin uppgift och klara den tryckklass som tappvarmvattensystemet är dimensionerat för (normalt PN 10). Materialet i pumpen skall tåla syresatt vatten. 17 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

Nr Armatur Fjärrvärmesystem Förklaring 22 Förbigång K Förbigången, bestående av en avstängningsventil och ett återströmningsskydd, enligt SS-EN 1717, är avsedd att användas vid avstängning av tappvarmvattensystemet. Tappkallvatten leds då in i tappvarmvattenledningen och ger hela tiden vatten ut i systemet. Kopplingen monteras före avstängningsventilerna på tappkall- respektive tappvarmvattenledningen. 23 Temperaturvisning K Temperaturvisning, med termometer. 24 Avtappningsventil K Ventil med avtappningsledning monteras på lågpunkt vid tappvarmvattenvärmeväxlaren så att samtliga ledningssträckor är avtappningsbara. Avtappningsledning skall vara försedd med ändpropp. 25 Återströmningsskydd K återströmningsskydd enligt SS-EN 1717. 26 Injusterings- och återströmningsskydd R Används för injustering av vvc-flöden. Se vidare kapitel 4.2.5 Varmvattencirkulation, vvc. återströmningsskydd enligt SS-EN 1717. 27 Avstängningsventiler K Avstängningsventiler kring värmeväxlaren på sekundärsidan skall placeras i fjärrvärmerummet. 18 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

6. Mätarplats 6.1. Mätare och filterplats Mätarplats består i framledningen av filter och temperaturgivare och i returledningen av flödesgivare och temperaturgivare. Vidare skall plats finnas för montering av mätartavla samt strömförsörjning ordnas. Installationen skall utföras så att hög mätnoggrannhet uppnås. Flödesgivaren skall installeras så att den är enkel att avläsa och byta. Bild 6 visar en principiell uppbyggnad av en mätarplats där erforderlig placering och avstånd mellan olika komponenter redovisas. Tabell 6 redovisar bygglängder och avstånd för olika rördimensioner kopplad till bild 6. Bild 6. Placering av utrustning för värmemätning 19 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

Tabell 6. Mätarplatsens bygglängd Mätarens Mätarens Raksträcka Total rak- Nom. dia bygglängd A B sträcka 20 190 200 100 490 25 260 250 120 630 40 300 400 200 900 50 270 500 250 1020 80 300 800 400 1500 100 360 1000 500 1860 150 500 1500 750 2750 DN RÖR DY E C/C 20 26,9 95 240 25 33,7 200 250 32 42,4 210 270 40 48,3 220 300 50 60,3 235 315 65 76,1 245 330 80 88,9 450 355 100 114,3 460 370 125 139,7 475 400 150 168,3 495 435 6.2. Mätartavla Bild 7 redovisar principiell uppbyggnad av en mätartavla med komponenter. För koppling av givare, integreringsverk förstärkare m.m., se vidare kapitel 10.1.2. Anslutning av givare, integreringsverk och förstärkare. Bild 7. Mätartavla och dess komponenter 20 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

7. Så här uppnås fullgod kvalitet 7.1. Innan installationen av fjärrvärmecentral påbörjas 7.1.1. Kontakt med Göteborg Energi gällande anmälningshandlingar Beställning av fjärrvärmeanslutning skall göras av den blivande kunden via särskild blankett kallad Fjärrvärmeförfrågan. Blanketten kan hämtas på Göteborg Energi AB:s hemsida www.goteborgenergi.se där den är placerad på fjärrvärmesidorna under fliken Företag. För att GE skall ha möjlighet att utföra erforderlig ledningsdragning och övriga installationer, skall GE ha beställningen i rimlig tid innan installationsarbetet påbörjas. Den rimliga tiden omfattar tid för dimensionering och ledningsdragning. Tidsbehovet varierar med en mängd faktorer, bl.a. avstånd till befintligt nät. GE skall kontaktas vid följande tillfällen: a) I det inledande skedet av planeringen träffas överenskommelse om fjärrvärmerummets placering (där fjärrvärmecentralen placeras) samt fjärrvärmeledningarnas sträckning och anslutning till byggnaden. b) Då VVS-projekteringen påbörjas träffas överenskommelse om kopplingsprincip, dimensioneringsdata, placering av värmeväxlare och mätutrustning samt övrig utrustning ingående i fjärrvärmecentralen, samt fabrikat på värmeväxlare och reglerutrustning. c) Vid avhämtande av material, som tillhandhålls av GE, skall GE kontaktas minst tre (3) veckor i förväg. Materialet lämnas ej ut förrän projekteringshandlingarna är godkända av GE. d) Vid besiktning av asbestsanering skall GE kontaktas minst tre (3) dagar i förväg. Besiktningen skall ha ägt rum innan materialet i punkt c) ovan lämnas ut. e) Innan montagearbetet påbörjas skall GE kontaktas minst tre (3) dagar i förväg. f) Vid provtryckning, installationskontroll och idrifttagande skall GE kontaktas minst tre (3) dagar i förväg. g) Vid ändring av eller intrång i fjärrvärmecentral. h) Vid ombyggnad av fastigheten eller ändring av dess uppvärmningssystem. 7.2. Projekthandlingar Följande handlingar skall tillsändas GE för granskning och godkännande vid nyinstallation eller ändring av befintlig uppvärmningsanläggning: a) Situationsplan och de byggnadstekniska ritningar som behövs för projektering av servisledningen. Sänds in i ett (1) exemplar minst sex (6) månader före planerad byggstart. b) Principritning över anläggningens primär- och sekundärsystem. Ritningen skall redovisa kopplingen i fjärrvärmecentralen samt grupper och aggregat ute i anläggningen, styrutrustningar, pumpar, avstängningsventiler, tryckmätare och övrig armatur. Sänds in i tre (3) exemplar när VVS-projekteringen är klar, dock minst två (2) månader innan installationsarbetet påbörjas. Efter granskningen returernas ett (1) exemplar av handlingarna med eventuella anmärkningar noterade. 21 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

c) Planritning och erforderliga sektioner, skala 1:20, över VVS-installationer i fjärrvärmerum. Sänds in i tre (3) exemplar när VVS-projekteringen är klar, dock minst två (2) månader innan installationsarbetet påbörjas. Efter granskningen returernas ett (1) exemplar av handlingarna med eventuella anmärkningar noterade. d) Uppgift om svetsentreprenör, kopia på godkända intyg för erforderliga svetsprocedurer och svetskompetenser samt intyg på namngiven montör med godkända svetsprov. Se vidare kapitel 7.4.1. Svetsning. Sänds in i ett (1) exemplar före installationens påbörjande. Ledningsdimensioner, effekter och dimensionerande temperaturer skall anges för alla grupper. Ritningsgranskning Installationsarbetet får inte påbörjas innan GE har granskat och godkänt ritningar. Att GE granskat och godkänt ritningarna fritar inte projektör och entreprenör från ansvar för upprättade handlingar och utfört installationsarbete. 7.3. Klassning och materialval 7.3.1. Rörledningar (fjärrvärme) 7.3.1.1. Klassning av fjärrvärmeledning Fjärrvärmerörledningar med dimensioneringsdata enligt tabell 1 (120 C, 16 bar) klassas enligt bild 8 nedan. Diagrammet har försetts med lila hjälplinjer, som visar att ledning med dimension upp till och med DN 50 ligger i området god teknisk praxis, DN 65 DN 200 i området med krav G och grövre ledningar i område K och G 1. Denna klassning gäller för tillverkning, för besiktning gäller andra klasser. Bild 8. Diagram 7 (enligt rättelseblad till AFS 2005:2) för fjärrvärmerör 120 C, 16 bar 1 Krav G: Krav på att grundläggande säkerhetskrav i Bilaga 1 till AFS 2005:2 skall uppfyllas. Krav K: Krav på kontroll av kontrollorgan enligt 22 i AFS 2005:2. 22 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

7.3.1.2. Rörtyper Följande rörtyper skall användas normalt: SS-EN 10216-2: Sömlösa rör av stål för tryckändamål - Olegerade och legerade stål med fordrade högtemperaturegenskaper. SS-EN 10217-2: Svetsade rör av stål för tryckändamål - Elektriskt motståndssvetsade rör av olegerade och legerade stål med fordrade högtemperaturegenskaper SS-EN 10217-5: Svetsade rör av stål för tryckändamål - Pulverbågsvetsade rör av olegerade och legerade stål med fordrade högtemperaturegenskaper Om inget annat anges skall stålkvalitet P235GH väljas. Genomgående gäller att rören skall levereras med provningsintyg 3.1. Måttstandard enligt SS-EN 10220: Sömlösa och svetsade rör av stål - Dimensioner och massa per längdenhet. Avgreningar på medieförande ledning på primärsidan skall utföras med T-stycke. 7.3.2. Komponenter Komponenter ska vara av material och tryckklass som erfordras i aktuellt system. De dynamiska tryckvariationer som förekommer i fjärrvärmesystem ska komponenterna och rördelarna klara. Lämpliga material är stål, stålgjutgods och avzinkningshärdig mässing. Komponenterna skall monteras på ett sätt så att service och utbyte lätt kan ske. 7.3.3. Armatur Material enligt nedanstående eller likvärdig kvalitet godtas: Segjärn SS-EN 1563 (Gjutna material Segjärn) och SS-EN 1561 (Gjutna material Gråjärn). Gjutstål SIS 141305 (Gjutstål. Stål 13 05) och SS 141306 (Gjutstål - SS-stål 13 06). Tryckkärlsstål SS 141330 (Tryckkärlsstål - SS-stål 13 30). Material och utförande måste vara avsett för angivna värden på tryck, temperatur och vattenkvalitet. 7.3.4. Flänsar Flänsar skall vara utförda enligt SS-EN 1092-1. 7.3.5. Dykrör Dykrör för termometrar och givare skall vara av stål. På tappvarmvattensidan gäller dykrör av metall. 7.3.6. Värmeväxlare GE dimensionerar, tillhandahåller, äger och underhåller värmeväxlare. 23 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

7.4. Under installationen 7.4.1. Svetsning Myndighetskravet på kvalitet, metod och svetskompetens enligt AFS 2005:2 gäller oberoende av ingående komponenters storlek. Motsvarande villkor gäller vid lödning. Svetsarbete på primärsidan får endast utföras av företag med kvalitetsstyrningssystem för organisering av svetsarbeten enligt SS-EN 3834-2 eller likvärdigt. Innan arbeten påbörjas skall detta verifieras skriftligt, med bevis på erforderliga svetsprocedurer och svetskompetenser. För anordningar med krav K i AFS 2005:2 och kategorierna II, III, IV i Tryckkärlsdirektivet 97/23/EG (PED) skall metoderna vara bedömda av ett kontroll- respektive certifieringsorgan. Arbetet skall utföras av anställd personal med erforderlig kompetens och i enlighet med tekniskt korrekta metoder. 7.4.2. Inkoppling av armatur och apparater Fjärrvärmesystemet skall fogas med svetsning med undantag endast för fläns- och gängförband vid armatur och värmeväxlare. 7.4.3. Isolering Isolering av rörledningarna på primärsidan skall utföras enligt VVS AMA 98 med isoleringstjocklek enligt tabell RB/1 serie 42 samt isolering enligt RBB.21 och ytbeklädnad enligt RCB.41. Vid varje flänsförband avslutas isoleringen med aluminiummanschetter på så sätt att isärtagning av flänsförband kan ske utan att isoleringen skadas, cirka 10 cm. I utrustning som monteras i anläggningen kan ingå material som tar skada av höga temperaturer. Detta skall beaktas vid val av svetsmetod. 7.4.4. Installationskontroll Den som utför installationen ansvarar och bekostar erforderliga besiktningar. GE förbehåller sig dock rätt att på egen bekostnad utföra kontroll av installationen. Detta gäller främst primärsidans material och utförande samt de delar av sekundärsidan som behandlas i dessa anvisningar. GE:s kontrollanter skall beredas tillgång till arbetsplatsen och lämnas uppgifter som möjliggör kontroll av såväl arbetets utförande som använt material. Finner GE:s kontrollant anledning till anmärkning skall felet åtgärdas efter överenskommelse med ansvarig montör, arbetsledare eller annan representant för kunden. 7.4.5. Provtryckning Innan fjärrvärmecentralen tas i drift, skall primärsidan provtryckas med kallvatten under minst en timme med ett tryck av 1,43 x konstruktionstrycket (se tabell 1). Vid provtryckningen skall GE:s kontrollant alltid närvara. 7.4.6. Svetskontroll När installationen slutförts bör kvalitén kontrolleras genom täthetsprovning enligt VVS AMA. GE har rätt att radiografera eller att på annat sätt kontrollera svetsskarvarnas kvalitet i den omfattning kontrollanten finner lämpligt. Vid radiografering gäller, att ett betyg av lägst 3 enligt IIW:s betygsskala fordras för godkänd skarv varvid dock rotfel icke får förekomma. 24 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

Skulle svetsskarv icke godkännas, skall erforderlig omsvetsning samt förnyad radiografering ske på entreprenörens bekostnad. Eventuellt provstycke för undersökning av svetsskarvs hållfasthet skall uttagas och bekostas av beställaren. Visar det sig vid radiografering eller hållfasthetsundersökningen att upprepade fel förekommer hos de utförda svetsskarvarna, avgör GE:s kontrollant om radiografering av samtliga utförda svetsar skall företas. Kostnaderna härför bestrids helt av beställaren. 7.4.7. Installationsbesiktning Anläggningen skall besiktigas, enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling för besiktning av trycksatta anläggningar, AFS 2005:3. 7.5. Efter att installationen slutförts 7.5.1. Injustering, Idrifttagning En installation är inte att betrakta som slutförd förrän anläggningen injusterats för de driftförhållanden som är aktuella för fastigheten. När en fjärrvärmecentral är färdigställd anmäls detta till GE minst tre (3) dagar före önskad idrifttagning. GE:s personal skall alltid närvara vid idrifttagningar. Injusteringen skall innefatta: - Reglerutrustningarna inställs på föreskrivna värden. - Kontroll och eventuell justering av P- och I-band för reglerutrustningen. - Injustering av byggnadens uppvärmningssystem så att avsett temperaturfall i systemet uppnås. - Injustering av VVC-flöde med hänsyn till temperatur vid tappstället och i returledning till värmeväxlare. 7.5.2. Drift och underhåll De tekniska förutsättningarna för värmeleveransen, såsom effekter, flöden, temperaturer, tryck, reglerfunktioner och vattenkvalitet, är fastlagda av de ritningar och dimensioneringsuppgifter som GE godkänt för fastigheten samt av dessa utförande- och installationsanvisningar, fjärrvärmeavtal och allmänna bestämmelser för fjärrvärmeleverans. Ändringar av nämnda storheter kan erfordras men får utföras först efter GE:s godkännande. Ändring av effekt eller temperatur kan kräva en ombyggnad av fjärrvärmeinstallationen, vilket i sin tur kan innebära en ändring av avtalsenliga avgifter. Normalt äger och underhåller GE de installationer i fjärrvärmerummet (fjärrvärmecentralen) där fjärrvärmevatten pumpas igenom samt tillhörande mät- och reglerutrustning. Kunden äger och underhåller alla övriga installationer i fjärrvärmerummet. Annan gränsdragning kan vara bestämd i avtalet. Felaktigheter på GE:s material som kunden konstaterar i fjärrvärmecentralen repareras kostnadsfritt av GE efter anmälan av kunden. Kostnader som orsakats av försumlighet av kunden debiteras denne. Värmeväxlare ägs och underhålls normalt av GE. All form av intrång i värmeväxlare i form av rengöring och inblandning av andra vätskor än vatten är ej tillåtet. Finns synpunkter på värmeväxlares funktion skall GE kontaktas för en kontroll av värmeväxlares status. Förutsättning för GE:s arbeten i fjärrvärmerummet är att kunden håller rummet städat, fritt från ovidkommande föremål samt låst och väl belyst. 25 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

8. Kundkommunikation I samband med reinvestering och nyinstallation av fjärrvärmecentral monteras en ny styroch reglerutrustning. För mer information om våra energitjänster och våra tjänster för fastighetsövervakning, driftövervakning, larmhantering samt optimering, gå in på Göteborg Energi AB:s hemsida www.goteborgenergi.se. 26 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

9. Fjärrvärmecentralen 9.1. Fjärrvärmerummet Fjärrvärmerummet är den plats där fjärrvärmecentralen installeras i fastigheten. Fjärrvärmecentralen är alltså den tekniska installation som behandlas i dessa anvisningar. Fjärrvärmerummet skall vara tillgängligt för värmeleverantören för kontroll, service och underhåll samt avläsning av värmemätare. 9.2. Placering, storlek och utformning Fjärrvärmerummets placering bestäms i samråd med GE. Hänsyn tas till läget på huvudledningar, framkomlighet för servisledning och möjlighet att erhålla tillträde för GE:s personal. Hänsyn skall även tas till gällande skyddsrumsregler vid placering av fjärrvärmecentral och fjärrvärmeledningar. Storleken på fjärrvärmerummet styrs av det utrymmesbehov som fastställs med hänsyn till god arbetsmiljö samt att utrymmet skall vara såpass stort att all apparatur blir lättåtkomlig för kontroll, service och underhåll. Utrustningen skall vid byte eller reparation kunna kopplas bort och transporteras ut utan hinder. Planlösningen skall i görligaste mån följa typritning för primärinstallationen. Planritning utförs i skala 1:20. 9.2.1. Följande krav på fjärrvärmerummet skall tillgodoses. - Passage- och betjäningsutrymmen skall ha fritt mått i sidled min. 70 cm och i höjdled min. 190 cm. - Fjärrvärmeledningarna skall förläggas så att fritt utrymme runt ledning vid armatur är 15 cm mätt från ytterkant fläns till vägg, golv eller annan ledningsfläns. - Ingen komponent som underhålls av GE får sitta högre än 180 cm över golv mätt från centrum komponent. - Luftnings- och avtappningsledningar skall avslutas vid golv. De skall vara riktade mot golvbrunn, men får inte skjuta utanför intilliggande ledningar och inkräkta på det fria golvutrymmet. - Filter och mätare placeras i ledning 90-110 cm över golv. - Avstängningsventiler på värmeväxlarens sekundärsida skall placeras i fjärrvärmerummet. - Fjärrvärmerummet skall vara försett med ventilation. - Fjärrvärmecentralen placeras alltid i ett utrymme med tillgång till varm- och kallvatten samt golvbrunn eller annat avlopp. Bild 9 redovisar exempel på utformning och disposition av ett fjärrvärmerum med fjärrvärmecentral utförd enligt den vanligaste kopplingsprincipen (se bild 4). 27 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

Bild 9. Planritning över fjärrvärmerum med den vanligaste kopplingsprincipen för en fjärrvärmecentral (ej i skala) 9.2.2. Asbestsanering Vid nyinstallation av fjärrvärme i fastighet med befintlig värmeproduktion skall det beaktas att det i många fall kan finnas asbest i befintlig isolering. Vid rivning av befintliga installationer innehållande asbest skall dessa saneras. Utförs enligt gällande föreskrifter vid hantering av asbesthaltigt material. 9.2.3. Övrigt GE bygger primärledningar som avslutas innanför fjärrvärmerummets vägg med avstängningsventiler. Projektering och installation av fjärrvärmecentral utförs gärna av GE mot ersättning. Då kunden utför installationen av fjärrvärmecentral svarar kunden för att installationen sker enligt dessa anvisningar. Övrigt material som krävs för att erhålla en komplett installation tillhandahålls av kunden. 28 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc

10. Anvisningar för elinstallation i fjärrvärmerummet Dessa anvisningar skall tillämpas vid allt elarbete för regulatorer vid värmeväxlare, värmemätare, pumpar och belysning i fjärrvärmerummet. Elanläggningen skall utföras enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, (ELSÄK-FS 2004:1), inklusive gällande bemyndigande och ändringar. Installationen får dock inte utföras med lägre skyddsform än IP 21. Reglerutrustning placeras enligt principritningar (bild 4 och 6) samt med displayen placerad 1500-1800 mm över golv. Alla komponenter skall ha tätningshylsor av plast. Väggmonterad utrustning förses med strypnippel alternativt kabelförskruvning. Övrig utrustning förses med kabelförskruvning samt där så erfordras med dragavlastning. Kabel från integreringsverk till värmemätarens temperaturgivarpar (2 st.) samt till förstärkare skall vara av typ RKK 2x0,75 mm 2. Övriga kablar (230/400V) skall vara av typen EKK, 2 alt. 3x1,5 mm 2. Till styr- och reglerutrustningen skall kabel för klenspänning vara av avskärmad typ, ELAKY 2x2x0,6 mm 2. Kablar till styr- och reglerutrustning får ej dosas. Perforerad montageränna/montageprofil i metall eller likvärdigt, uppsättes för elledningar, förlagd min. 15 cm från rörfläns, ventil eller dylikt. Kabel på vägg till utetemperaturgivare som kan komma att skadas, förlägges i galvaniserad skyddsprofil eller rör. Kabel till reglerutrustning skall om möjligt anslutas underifrån. Reglermotor och givare skall anslutas med slinga om minst 30 cm. Meg eller summer får enbart användas på ledare som är bortkopplade i båda ändar. Varje transformator (230/24V) och reglercentral (230V) skall förses med separat tvåpolig säkerhetsbrytare (lastfrånskiljare), E.nr. 3166400 eller likvärdig. Jordat vägguttag (230V/10A) skall finnas i fjärrvärmerummet. Belysning placeras så att en god arbetsbelysning erhålls. Brytaren placeras vid dörr. Samtliga enfas- och trefaspumpar förses med säkerhetsbrytare (lastfrånskiljare), E.nr. 3166-400 eller likvärdig, samt motorskydd där så erfordras. Enfaspumpar skall frånskiljas tvåpoligt. Kablar samt kardeler märks enligt GE:s standard. 10.1. Anvisningar för elektronisk värmemätare Värmemätaren består av en flödesgivare, ett temperaturgivarpar, ett integreringsverk samt en förstärkare. Integreringsverk samt förstärkare monteras på mätartavla i anslutning till mätarplats enligt kapitel 6.2. Mätartavla. OBS! Mätning, kortslutning eller annan provning med elektrisk mätutrustning på givarledningar respektive integreringsverk får göras endast om ledningarna är frilagda i båda ändar. 10.1.1. Nätanslutning och avsäkring Integreringsverk och förstärkare (till värmemätare) ansluts till 230V/50Hz via separat plomberbar säkringslåda. Säkringslådan ansluts till fasskena i gruppcentralen för fjärrvärmecentralen. Arbetsbrytare monteras vid integreringsverket. Kablar får ej dosas. För inkoppling av värmemätare i övrigt, se bild 6 och 7. 29 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc