Uppföljning och utvärdering av groddjursåtgärder vid Skeppsdalsström

Uppföljning och utvärdering av groddjursåtgärder vid Skeppsdalsström Preliminär rapport våren 2016

OM RAPPORTEN Titel: Uppföljning och utvärdering av groddjursåtgärder vid Skeppsdalsström preliminär rapport våren 2016 Version/datum: 2016-06-01 Rapporten bör citeras: Olsson T. & Helldin J-O 2016. Uppföljning och utvärdering av groddjursåtgärder vid Skeppsdalsström preliminär rapport våren 2016. Calluna AB. Omslag: Bilden föreställer åtgärdad sträcka, västra barriären där tunnlar med ledarmar anlagts. I förgrunden syns en av de två färistar som är ingår i åtgärderna. Foto J-O Helldin Foton i rapporten: J-O Helldin OM PROJEKTET: På uppdrag av: Trafikverket (Adress: Solna Strandväg 98, 171 54 Solna) Beställarens kontaktperson: Torbjörn Persson, torbjorn.s.persson@trafikverket.se Utfört av: Calluna AB (Adress huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping. Hemsida: www.calluna.se. Telefon (vxl): +46 13-12 25 75. Organisationsnummer: 556575-0675.) Projektledare: J-O Helldin (Calluna AB) Rapportförfattare: Terese Olsson (Calluna AB) Kartor: Anna Norman (Calluna AB) Analyser: J-O Helldin (Calluna AB) Kvalitetssäkring: J-O Helldin (Calluna AB) Intern projektkod: JHN0023 2

Innehåll Inledning 4 Bakgrund och syfte 4 Metodik 5 Stråkinventering 5 Besiktning av konstruktionen 6 Resultat 7 Stråkinventering 7 Konstruktionen 10 Diskussion och slutsats 11 Ytterligare observationer 12 Rekommendationer 13 Referenser 15 3

Inledning Bakgrund och syfte Det har länge varit uppmärksammat att Stavsnäsvägen/väg 222 vid Skeppsdalsström är en så kallad konfliktpunkt för groddjur, där många groddjur dör vid vandring mellan vinterns viloplatser och lekvatten. Groddjuren har sina huvudsakliga övervintringsplatser norr om Stavsnäsvägen och tvingas passera Stavsnäsvägen för att nå Skeppsdalsträsk som ligger omedelbart söder om vägen och är fortplantningslokal för groddjuren i området. Vid den koncentrerade och massiva vårvandringen blev stora mängder groddjur överkörda eftersom inga anordningar för att minska dödligheten tidigare funnits på plats. Sedan flera år räddas stora mängder groddjur av volontärer, som säkert flyttar dem över vägen under vårvandringen. Redan 2007 genomfördes en enklare studie, vilken endast omfattade observationer av levande eller döda djur på och kring vägsträckan (Peterson 2007, Ekologigruppen 2007). Denna studie initierade behovet av fördjupade groddjursundersökningar vid konfliktpunkten. År 2013 fick Calluna AB av Trafikverket i uppdrag att genomföra en groddjursinventering som utgjorde ett underlag för att planera och genomföra åtgärder för att minska dödligheten för groddjuren på Stavnäsvägen vid Skeppdalsström. Denna inventering genomfördes med hjälp av ett tillfälligt groddjursstängsel (så kallat driftstängsel); därefter räknades grod- och kräldjur i fallfällor samt på vägen (Peterson 2013a). Calluna fick 2015 ett nytt uppdrag som bestod i att inventera och flytta groddjur över vägen under vårvandringen i syfte att ta fram data för var groddjurstunnlar skulle anläggas (Andersson 2015). De planerade groddjursåtgärderna färdigställdes senare under 2015 på platsen, bestående av permanenta groddjurstunnlar och ledarmar vars uppgift är att leda djuren till lekvattnet på ett säkert sätt utan att korsa vägytan. Ledarmar uppfördes även på södra sidan av Stavsnäsvägen för att på säkert sätt leda djuren tillbaka till övervintringsplatserna. Groddjursåtgärdernas funktion är att minska trafikdödligheten och därmed trygga vandringen mellan övervintringplatserna och lekvattnet. Trafikverket har gett Calluna i uppdrag att följa upp funktionen av dessa groddjursåtgärder. Fyra frågeställningar kan formuleras för att besvara frågan om groddjursåtgärderna har uppnått önskad effekt: 1. Har åtgärden lett till minskad påkörning av groddjur på platsen/sträckan under vårvandringen? Frågan gäller både problemsträckan i sin helhet samt specifikt för de åtgärdade delarna. 2. Har åtgärden inneburit bibehållen migration av groddjur över vägen under vårvandringen? 3. Är påkörningarna av groddjur sensommar/höst på en låg nivå och användandet av tunnlarna högt under samma period? 4. Uppfyller åtgärden de rent konstruktionstekniska kraven vad gäller anläggning och underhåll? För att besvara samtliga dessa frågor krävs inventering av groddjur både på/vid vägen, längs ledarmarna och i tunnlarna, samt både vår och sensommar/höst. Det har i ett första skede endast funnits medel att följa upp väg/ledarmar, och endast vår, vilket gjort att bara frågeställningarna 1 och 4 kunnat följas upp i denna undersökning. Avsikten är att i en uppföljande rapport beskriva även användningen av tunnlarna, och därmed adressera även frågeställning 2 och ge en mer komplett bild av funktionen under våren. Barriärer används synonymt med ledarmar i denna rapport. 4

Metodik Uppföljningen och utvärderingen bestod av två metodikdelar: 1) stråkinventering längs vägen och ledarmarna, och 2) besiktning av konstruktionstekniska krav på anläggning och underhåll. Stråkinventering Samtliga inventeringstillfällen, 7, 11, 13 och 18 april 2016, ägde rum vid skymning eller strax därefter (ca kl 19.30-22.00) för att vara på plats under groddjurens mest aktiva timmar. Inventeringen omfattade vägsträckan mellan infarten till Skeppdalsström och korsningen Grävlingstigen (se karta 1), inklusive vägkant och dike på nordsidan, samt ledarmarna på nordsidan. Vid stråkinventeringen vandrade vi sakta längs vägen och ledarmarna och registrerade alla levande och nydöda groddjur, det vill säga döda djur från samma kväll, med hjälp av pannlampa. Intorkade döda groddjur rensades från vägbanan innan inventering, alternativt bortsågs ifrån densamma. Levande djur på vägen och i diket på norra sidan om vägen längs icke åtgärdad vägsträcka hjälptes över till södra sidan av Stavnäsvägen för fortsatt transport mot lekvattnet. Artbestämning gjordes på de djur som detta kunde utföras på samt positionsbestämdes. Levande djur vid barriärer positions- och artbestämdes. Registreringen skedde med hjälp av en handdator med GIS (ArcPAD 10) samt Iphone Collector och därigenom kunde data analyseras rumsligt i GIS. Samtliga observationer matades in i Artportalen. Observationer på groddjurens beteende vid tunnelöppningarna gjordes vid enstaka tillfällen för att studera hur de reagerar på konstruktionen och hur de väljer att vandra. Karta 1. Inventeringssträckan indelad i 50meters-intervall, med tunnlar och ledarmar. 5

Besiktning av konstruktionen Konstruktionen inspekterades vid två tillfällen under våren, 30 mars samt 18 april 2016 för att bedöma eventuella felaktigheter eller problem. Den okulära besiktningen bestod bland annat i inspektion av material, täthet i anslutningar mellan tunnlar och mark, tunnlarnas vinklar och lutning, färisternas kondition, konstruktionen av ledarmsavsluten, förna, skräp osv. Vattenansamling (tillrinning/avrinning) i anslutning till barriärerna och tunnlarna inspekterades samt dokumenterades. 6

Resultat Stråkinventering Under stråkinventeringen observerades totalt 159 groddjur: 146 levande (92 %) och 13 döda (8 %). Se fördelning av de olika arter som vi observerade i fält i tabell 1 nedan. Tabell 1. Fördelning av arter per inventeringstillfälle. Inventeringstillfälle Mindre vattensalamander Groda Padda Åkergroda Totalt 7 april 15 7 25 1 48 11 april 8 12 20 13 april 13 12 25 18 april 29 1 36 66 Totalt 65 8 85 1 159 Fördelningen av observationerna längs inventeringssträckan (samtliga arter) framgår av karta 2. Djur längs ledarmarna befinner sig innanför barriärerna, alltså i säkerhet och med möjlighet att passera under vägen genom tunnlarna. Karta 2. Groddjursregistreringar från inventeringen längs Stavsnäsvägen vid Skeppsdalsström, 7, 11, 13, 18 april 2016. För att ge en bild över hur vandringsintensiteten och vandringsmönstret ser ut längs sträckan, både där det finns groddjursåtgärder och där det saknas åtgärder, har kartor konstruerats som visar var groddjuren riskerar att bli trafikdödade. I karta 3 har inventeringssträckan delats in i 7

50 meters-intervall och därefter färgklassats efter hur många groddjur som befunnit sig på vägen eller i direkt anslutning till vägen, det vill säga i diket norr om Stavsnäsvägen, inom varje intervall. Alla groddjur (både levande och döda) som observerats inom dessa intervall, utanför barriärerna samt mellan barriärerna, har bedömts som trafikdödade djur på väg. Denna bedömning kan göras eftersom groddjur som manuellt flyttats över vägen med största sannolikhet skulle trafikdödats om ingen räddningsinsats utförts. Groddjuren rör sig mycket långsamt, med en hastighet på kanske en meter/minut. Groddjur som befunnit sig bakom barriärerna, innanför ledarmsavsluten, har bedömts som i säkerhet med tillgång till passage i tunnlarna. Karta 3. Antal trafikdödade groddjur på vägen per 50 meters-intervall längs inventeringssträckan, 2016. En sammanställning av tidigare inventeringsresultat från platsen gjordes för att undersöka hur och var groddjuren passerade Stavsnäsvägen 2015. Denna sammanställning användes för att analysera och jämföra resultaten av stråkinventeringarna 2015 med 2016, se karta 4 samt figur 1. Vid stråkinventeringen 2015, vilken utfördes enligt samma metod som i år, fanns ej groddjursåtgärderna på plats vilket medför att alla groddjur längs hela inventeringssträckan kan bedömas som trafikdödade groddjur. Detta medför att skalan på kartan för inventeringen 2015 visas i andra färgklasser än för 2016. För att förtydliga jämförelsen visar figur 1 skillnaden mellan 2015 och 2016 i antal trafikdödade groddjur på vägen per 50meters-intervall och inventeringstillfälle (stråkinventeringen genomfördes under sju kvällar 2015 mot fyra kvällar 2016). 8

Figur 1. Antal registrerade trafikdödade groddjur på vägen per kväll och 50m-intervall inventeringsåren 2015 (innan åtgärd) och 2016 (efter åtgärd). Karta 4. Trafikdödade groddjur på väg per 50 meter- intervall längs inventeringssträckan, 2015. 9

Sporadiska observationer gjordes av groddjur som passerade förbi tunnelöppning och fortsatte vandra längs ledarmen. Konstruktionen Vid de okulära besiktningarna kunde inga brister i material eller täthet i anslutningar mellan tunnlar och mark uppmärksammas. Inga brister kunde heller upptäckas i tunnlarnas vinklar och lutning eller färisternas kondition. Tunnel nummer två, tre samt fem (se karta 1) hade genomflöde av vatten. Notera att tunnel nummer tre endast hade ett mindre vattenflöde. Under hela inventeringsperioden och antagligen stora delar av våren fanns det vattenansamlingar på södra sidan av Stavsnäsvägen vid inventeringssträckan, mellan gång- och cykelvägen och Stavsnäsvägen. Tunnel nummer två var under hela perioden fylld med vatten på södra sidan Stavsnäsvägen. Det är svårt att uppskatta hur långt in tunneln var vattenfylld men vi bedömer att den minst några meter in stod helt under vatten, se bild nummer 1. I vattenansamlingen mellan gång- och cykelväg som syns på bilden sågs en hel del groddjur. Om dessa kommit till vattenansamlingen via tunnel nummer två eller på annat sätt är ej känt. Bild 1. Från den västra barriären tunnel nummer två, 30 mars 2016. Vid okulär besiktning noterades även den korta återvändsgränd vid ledarmsavslutet för den västra tunnelns östra avslut (se bild 2). 10

Bild 2. Från norra sidan av västra barriärens östra avslut, 30 mars 2016. Vid inventeringarna utfördes även besiktningar av åtgärdernas underhåll och viss rensning av förna samt skräp. En del skräp, förna och grenar uppmärksammades längs barriärerna, dock bedöms detta inte utgöra något problem i dagsläget. Även i tunnlarna två och fyra uppmärksammades även viss mängd lövförna. Diskussion och slutsats Vår studie visar att barriärerna effektivt hindrar groddjuren att komma upp på vägbanan längs ledarmarna till skillnad från föregående år då dessa saknades. Denna önskade effekt har gett en betydande minskning av trafikdödade groddjur vid åtgärdade partier. En minskning med upp till 100 % av påkörda groddjur har konstaterats där barriärerna är placerade. Dock kan det inte uteslutas att groddjuren stoppas upp av barriärerna och att de inte kan passera Stavsnäsvägen för vidare transport till lekvattnet (läs avsnitt om rekommendationer). Det är av betydelse att studera hur observationstätheten av individer ser ut vid ledarmsavsluten för att kunna avgöra om groddjuren vandrar runt återvändsgränderna i ledarmsavsluten och tar sig upp på vägbanan. Inventeringen visar på tydligt fler observationer vid två av ledarmsavsluten, sektion åtta samt arton (se figur 1). Om detta beror på att groddjuren vandrar runt ledarmsavsluten vägbanan är inte känt. Vid sektion åtta observerades vid ett inventeringstillfälle en padda som vandrade runt ledarmen och ut på vägen men räddades över vägen av en volontär. Liknande observationer har inte noterats vid det korta ledarmsavslut som finns vid den västra barriärens östra avslut, sektion 11. En jämförelse med observationstätheten per 50 meters-intervall från 2015 visar att fler observationer gjordes per tidsenhet vid två av ledarmsavsluten i år jämtfört med samma sträckor i fjol, sektion åtta och nitton (se figur 1). Högst koncentration av groddjur observerades vid den västra barriären, mellan sektion nio till elva. Groddjur vid dessa sektioner bedöms vara i säkerhet då de observerades innanför ledarmen med tillgång till passage under vägen genom tunnlarna. Området med högst koncentration i år (sektionerna nio till elva) motsvarar samma sträcka som visade en hög koncentration av groddjur vid inventeringen 2015 (se karta 4). Detta indikerar att barriärens position är bra utifrån prioriteringar som gjorts i byggfasen och i förhållande till antal groddjur som försöker passera vägen vid denna plats. Tidigare studier har visat att groddjur föredrar ett måttligt vattenflöde i tunnlar mot de som är helt torrlagda (Peterson 2013b). Calluna rekommenderade därför 2015 att konstruktionen med 11

fördel bör tillåta detta när åtgärderna byggdes. Vid östra avslutet av den östra barriären rinner en bäck, från öst till väst, längs barriären och vidare ner i tunnel nummer fem. Denna bäck kan tänkas ha funktion som ett transportmedel för groddjuren. Man kan alltså utesluta att det kalla smältvatten som rinner i bäcken skulle kyla ner tunneln så att det påverkar valet av vandringsväg. Vid den östra barriären observerades totalt färre djur innanför ledarmen än vid västra barriären. En förklaring till detta kan vara att flertalet groddjur passerade under vägen i tunnel nummer fem med hjälp av den rinnande bäcken. Resultatet antyder en förskjutning av observationer längre västerut, med fler registreringar per tidsenhet 2016 jämfört med 2015. Detta gäller främst sektionerna 1-4. Både volontärer och inventerare noterade att groddjuren verkade vandra längre västerut ju senare på vandringssäsongen man kom. Vad detta skulle kunna bero på kan vi bara spekulera om. Eventuellt skulle svaret kunna vara att övervintringsplatserna ligger längre bort och att det tar längre tid att nå Stavsnäsvägen för de individer som övervintrat där eller att övervintringsplatserna är kallare och skuggigare där varpå vandringsperioden startar senare. Eftersom detta är långt från barriärslutet finner vi det mindre troligt att förskjutningen beror på att djuren väjt undan för barriärerna. Inga groddjur observerades på vägbanan i anslutning till färisterna. Detta pekar på att färisternas funktion är god. Ett mindre antal groddjur observerades i tunneln under färisten. Vi bedömer det otroligt att groddjur ska kunna passera över färisterna utan att falla ner i tunneln. En eventuell osäkerhet i resultaten kan vara att vi inte var på plats under de alla dagar som groddjuren varit mest aktiva. Temperaturen skiljde sig åt de olika inventeringstillfällena och kan vara avgörande för aktiviteten på groddjuren. Kalla och torra kvällar innebär låg aktivitet på groddjuren medan humida och varmare kvällar ger en högre aktivitet. Tidigare studier har pekat på att vandringstoppen för unga groddjur som ännu ej är könsmogna har kulminerat senare än för de redan könsmogna djuren (Ekologigruppen 2012) vilket kan innebära att ytterligare vandringstoppar. Mycket hög trafiktäthet på inventeringssträckan vid Stavsnäsvägen gör det svårt att inventera vägbanan på ett tillfredsställande och säkert sätt. Ytterligare observationer I samband med stråkinventeringen räknades groddjur vid ytterligare två tillfällen på vägen/i diket, dock med annan metodik och kunde därför inte inkluderas i sammanställningen ovan: En första inventering gjordes 5 april 2016 då döda djur avlägsnades från vägbanan innan inventeringen påbörjades. Därefter registrerades alla djur som antingen levande eller döda på vägen och vid sträckor utan barriärer. Vid barriärerna gjordes endast en uppskattning av antal djur under kvällen, och inga positionsbestämningar gjordes utefter barriärerna. Inför sista inventeringstillfället, 18 april 2016, räknades antalet intorkade groddjur som ansamlats sedan förra inventeringstillfället (5 dygn). Eftersom djuren kan ha legat påkörda i flera dygn går det inte att korrekt beräkna antalet totalt trafikdödade djur per tidsenhet då vissa djur tar länge tid att försvinna från vägbeläggningen än andra, alternativt att predatorer äter av kadavren. Vid dessa två tillfällen redovisas groddjuren som trafikdödade i tabell 2 nedan. Totalt observerades vid dessa två tillfällen 121 groddjur, varav 18 levande (15%) och 103 döda (85%), längs inventeringssträckan på vägen eller i direkt anslutning till vägen i dike norr om Stavsnäsvägen. Fördelningen av dessa groddjur längs sträckan stämmer väl överens med den stråkinventeringen i år, redovisat i karta 3. 12

Tabell 2. Fördelning av groddjur funna vid inventering 5 april samt 18 april 2016 Datum Mindre vattensalamander Groda Padda Totalt 160405 19 10 18 47 160418 1 73 74 Totalt 19 11 91 121 Djurens Ö, en ideell organisation som med hjälp av volontärer räddat groddjur vid platsen under vårvandringen i flera år, delgav Calluna sina uppgifter efter avslutad inventering. Dessa uppgifter har vi erhållit genom personlig kommunikation med Anne Crussell och ingår ej i undersökningen men kan vara ett bra komplement för en helhetsbild. I figur 2 finns en datasammanställning på groddjur som räddades av Djurens Ö under vårvandringen från övervintringsplasterna till lekvattet. 60 Räddade groddjur av Djurens Ö 50 40 30 20 10 0 3/4 4/4 5/4 6/4 7/4 8/4 9/4 10/4 11/4 12/4 14/4 16/4 17/4 18/4 19/4 Paddor grodor Salamandrar Figur 2. Räddade groddjur av Djurens Ö under den mest intensiva vandringsperioden. Samtliga groddjur flyttades till södra sidan av Stavsnäsvägen för vidare transport till lekvattnet. Totalt antal groddjur (alla arter) var 197 stycken. Rekommendationer Resultaten av årets inventering bör kompletteras med uppgifter om hur groddjuren nyttjar tunnlarna, för att säkerställa att groddjuren inte stoppas av barriärerna eller vänder om utan faktiskt passerar genom tunnlarna. En undersökning med kameraövervakning kan ge dessa uppgifter och även bra information om vilka tunnlar som föredras av groddjuren. Sådana uppgifter kommer att redovisas i en uppföljande rapport. Såväl studier av nyttjandet av tunnlarna som inventering av djur på och vid vägen bör göras upprepade gånger för att se om groddjuren anpassar sig till åtgärderna eller om vandringsmönstret på platsen ändrar sig över tid. Även konstruktionsbesiktningen bör göras återkommande efter det att vegetation har etablerat sig och materialet i konstruktionen hunnit sätta sig. Även om uppföljningen visar på en minskning av trafikdödade groddjur längs åtgärdade sträckor utgör de endast delsträckor av konfliktområdet. Ledarmar kan möjligtvis förlängas för 13

att fånga upp fler groddjur, i synnerhet den mest västliga samt den mest östliga delen av inventeringssträckan för att ytterligare minska risken för påkörda djur. Mot bakgrund av att enstaka djur sågs passera förbi tunnelöppningarna kan en rekommendation därför vara att komplettera tunnelöppningarna med ett styrhinder som hjälper till att leda groddjuren in i tunneln. Det är viktigt att notera att denna undersökning endast belyser problematiken kring vårvandringen, från övervintringsplatserna till lekvattnet, över Stavsnäsvägen vid Skeppsdalsström och kan inte ses som en helhetstäckande studie över det totala vandringsmönstret sett över året. Efter avslutad lek vandrar groddjuren iväg till sina sommarhabitat och hur de återvänder till övervintringsplatserna är inte känt. För att få en heltäckande bild av vandringsmönstret rekommenderas även en uppföljning av åtgärdernas effektivitet under sensommar och höst. 14

Referenser Andersson Petter & Lundberg Johanna, 2015. Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppsdalsström Ekologigruppen AB, 2007. Groddjur vid Skeppsdalsström. Konfliktpunkt för groddjur på Stavsnäsvägen vid Skeppsdalsström. Ekologigruppen AB, 2012. Groddjursinventering Stockby industriområde. Peterson Torbjörn, 2007. Konfliktpunkt för groddjur på Stavsnäsvägen vid Skeppsdalsström, Värmdö kommun (konsultrapport till Ekologigruppen). Peterson Torbjörn, 2013a. Utredning av groddjursvandring över väg 222 vid Skeppsdalsström. Calluna AB Peterson,Torbjörn, 2013b. Utvärdering av grodtunnlar vid Skårbydammen, Salem 2013. 15

Hemsida: www.calluna.se E-post: info@calluna.se Telefon växel: 013-12 25 75 Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping