PROGRAM FÖR OMRÅDENA HÅGELBY, ERIKSBERG OCH LINDHOV Botkyrka Ridsällskaps synpunkter i samrådsskedet November 2010
Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Alternativ syn... 4 3.1 Skrävsta gård ett hippologiskt kunskaps och upplevelsecentrum... 4 Mest lämpade användning... 4 3.2 Byggnation av en ny ridsportanläggning... 5 4. Programförslag... 5 4.1 Landskapsbild och kulturmiljö... 5 4.2 Rekreation och friluftsliv... 6 4.3 Buller... 7 4.4 Strandskydd... 8 4.5 Markavvattning... 9 4.6 Stugor och temabyar... 9 4.7 Camping... 10 4.8 Avfall och teknisk service... 10 4.9 Trafik... 10 4.9.1 Kollektivtrafiknät... 11 4.9.2 Biltrafik... 11 4.9.3 Gång och cykelvägar... 11 4.9.4 Ridvägar... 11 5. Fortsatt utredning i samverkan... 12 6. Störningar och risker... 12 7. Källmateriel... 13
1. Inledning En samrådshandling med programförslag för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov har upprättats i oktober 2010. Programområdets tänkta utveckling är sammanfattad i fem målbilder av vilka Botkyrka Ridsällskap (BRS) lämnar synpunkter på två nämligen: Mötesplatsen Hågelby växer och utvecklas Botkyrkaparken en grön värdekärna mitt i kommunen BRS noterar att kommunen uttryckt en tydlig viljeinriktning att BRS, med ridskola och som utövare av ridsport i Botkyrka kommun, ska tryggas och erbjudas möjligheter att utvecklas vidare. 1 Programförslaget följer till viss del de intentioner som finns med i aktualiseringsförklaringen från 2006, i den delen att en ändring av markanvändningen föreslogs i området kring E4/E20 mellan sjön Aspen och Alby. I övrigt strider programmet mot intentionerna i översiktsplanen då stora delar av programområdet är avsatta som s.k. bevarandeområde. Den i projektrapporten, Häst och ridverksamhetens framtid i programområdet Lindhov Hågelby Eriksberg, 2 rekommenderade och av Botkyrka Ridsällskap begärda särskilda utredningen beträffande häst och ridverksamhetens framtid i området med konsekvensanalys, scenarior för ridsportens framtida utveckling vid Skrävsta gård och i närområdet samt vid eventuella alternativa lokaliseringar, som t ex Lindhov, har inte gjorts inför den nu föreliggande samrådshandlingen. För framgång i planeringsarbetet krävs en normativ planering, en baklängesplanering, där en lösning av BRS s framtida situation och potentiella problem klargörs. Då sådan planering och beslut om BRS s framtid ännu inte kommit till stånd lämnar ridsällskapet synpunkter och yrkanden kring nu aktuellt program utifrån två alternativ där verksamheten bedrivs på nuvarande ridanläggning (Skrävsta) alternativt på ny ridsportanläggning (Lindhov). 2. Bakgrund Det aktuella programmet för bevarandeområdet bygger till största del på kommersiella intressenters önskemål att uppföra och driva ett hotellkomplex, fritidsbyar med tillhörande anläggningar, campingplats och nöjespark i Hågelby Eriksberg. Vad som ursprungligen presenterades som Sveriges största upplevelsepark, ett tivoli av jätteformat, har krympt till en betydligt mindre familjepark med inriktning att idka tivoliupplevelser och annan nöjesverksamhet 3. Noterbart är ägarnas vilja att avsätta framtida utrymme i anslutning till Hågelby, en Thrill Park, en nöjespark med inriktning mot åldersgruppen över 13 år och för vuxna med huvudsakligen häftiga, snabba och läskiga åkattraktioner men även med underhållning, mat och dryck. 4 Projektet får anses oförenligt med bl a RUFS 2010 5 och PBL 3 kap. 1. 1 Avsiktsförklaring om utveckling av ridverksamheten i Botkyrka kommun, 2009, Botkyrka kommun 2 Häst och ridverksamhetens framtid i programområdet, 2009, C Risshytt Collman, Kultura AB 3 Hågelby Bruks Kommanditbolag, verksamhet/ändamål, 2008, Allabolag Företagsinformation på Internet 4 Evenemangsplats Stockholm, 2007, John John Lindgren 5 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, Regionplanekontoret.
Botkyrka Ridsällskap motarbetar inte utvecklingen förutsatt att området avgränsas och utformas så att ridsällskapets verksamhet kan fortgå och utvecklas på ett tillfredställande sätt med hänsyn till verksamhetens omfattning, säkerhet och ekonomi. 3. Alternativ syn I syfte att kunna deltaga i det aktuella samrådet kring det föreslagna programmet, utan att särskild utredning beträffande häst och ridverksamhetens framtid i området gjorts, väljer BRS, som tidigare sagts, att utgå från två alternativ: 1. Skrävsta gård ett hippologiskt kunskaps och upplevelsecentrum 2. Byggnation av en ny ridsportanläggning vid Lindhov 3.1 Skrävsta gård ett hippologiskt kunskaps och upplevelsecentrum Ridanläggningen vid Skrävsta gård är resultatet av fyrtio års investeringar från Botkyrka kommun och ridsällskapet. Verksamheten är omfattande, den pågår elva månader om året, engagerar många barn, ungdomar och vuxna samt bygger på avsevärda ideella insatser. Den är väl inarbetad och lätt tillgänglig. Potential finns att ytterligare utöka och utveckla verksamheten och samhällsnyttan genom olika samarbeten. Oavsett ridanläggningens framtida placering så ligger den idag vid Skrävsta gård vilket förutsätter att kommunen i sitt programarbete fastställer gränser för familjeparken m m som möjliggör en fortsatt verksamhet för BRS, med hänsyn till hästars behov av mark, verksamhetens åtaganden och utveckling samt krav på säkerhet och ordning. Mest lämpade användning Länsstyrelsen gör 2008 01 25, på kommunens begäran, en sammanställning av förutsättningar (allmänna intressen) för nöjesparksprojektet. 6 Länsstyrelsen hänvisar till PBL:s 2 kap. 1 som säger att Mark och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Motsvarande förhållningssätt finns även uttryckt i miljöbalkens (MB:s) hushållningsbestämmelser. Mest lämpade användning av hagmarken vid Skrävsta måste vara fortsatt användning av marken för odling av stråfoder, bete och hagar för Botkyrka Ridsällskaps (BRS:s) hästar så länge verksamheten bedrivs på Skrävsta. Marken disponeras av BRS till delar genom arrendekontrakt och till delar genom avtal med DeLaval som, då sista arrendatorn på Hågelby slutade sin verksamhet, fick arrendera mark för deponi av gödsel men som i sin tur låtit BRS få ta höskörden och därefter använda marken för bete. Då DeLaval nu löst deponisituationen på annan mark är den mest lämpade användningen av hagmarken vid Skrävsta fortsatt odling av stråfoder samt därefter bete och rasthagar för ridskolans hästar. Avtal om detta har 2010 08 31 tecknats som ett tilläggsavtal till mellan kommunen och ridsällskapet sedan 1998 upprättat hyreskontrakt. 6 Länsstyrelsen i Stockholms län, Inger Norsell: Sammanställning av förutsättningar; Beteckning 4003 08 7026
BRS noterar med förvåning att detaljplaneläggning med tio års genomförandetid nu sker vid Hågelby innan detta program för området fastställts och detaljplan först gjorts för ny ridanläggning vid Lindhov samt det faktum att BRS genom hyresavtal disponerar delar av marken till 2023. 3.2 Byggnation av en ny ridsportanläggning Särskild utredning har inte gjorts för byggnation av en ny ridsportanläggning. Beträffande kriterier för val av plats är miljö, säkerhet, närhet och allmänna kommunikationer nyckelord. När det gäller miljön är kultur och natur värdefulla faktorer. Tillgång till gammal kulturbygd med äldre byggnader i samverkan med modernare bebyggelse skapar ofta goda förutsättningar för en lugn och harmonisk miljö för människor och hästar och som inbjuder till besök. Det måste också finnas tillräckligt med mark. Dels för byggnader, tränings och tävlingsbanor, vägar och parkering, men också för hagar och ridvägar i intilliggande terräng. Kommunalt vatten och avlopp är en förutsättning. En ridanläggning ska karaktäriseras av god säkerhet för människor och hästar, vilket förutsätter en god planering av område och byggnader. Närhet och goda kommunikationer är av avgörande betydelse för ridverksamhet som vänder sig till barn och ungdomar som fritidsaktivitet, men också vad gäller andra samarbeten med exempelvis skolor och vårdinstitutioner. Ur samrådshandlingen framgår att Botkyrkaparken har plats för hästverksamheter och en ny plats för en större anläggning säkerställs vid Lindhovs gård. 7 4. Programförslag I nu aktuell samrådshandling uttrycker kommunen att det finns möjlighet att flytta ridverksamheten från Skrävsta till Lindhov. Den nya bebyggelsen ska dock läggas utanför strandskyddat område. Frågor rörande vattenskyddsområde, dagvattenhantering, kulturmiljö och närhet till motorvägen utreds vidare. 4.1 Landskapsbild och kulturmiljö Dagens landskapsbild präglas av det storskaliga säterilandskapet med stora sammanhållna åkrar med inslag av moränimpediment och alléer, parker och generationer av vägsystem. Ett tydligt landskapsrum utgör den dalgång som sträcker sig från Tullingesjön och Älvesta i öster till Skrävsta gård och Aspen i väster. Idag består området av jordbruksmark som nyttjas för foder och hästbete, och före detta ängsmarker med stort inslag av ek och hassel och lummiga skogspartier. Detta landskap hotas idag av igenväxning, vilket redan skett i vissa delar av programområdet. Hästen ingår som ett naturligt led i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald, kultur och skönhetsvärden. Den har en suverän förmåga att beta av gräsmarker, även sådan som har grövre och förvuxet gräs. Som betesdjur hjälper hästarna till att upprätthålla de betesgynnade växtarterna. 8 Betesmarkerna har inte bara biologiska värden. De innehåller ofta, som i programområdet, spår från tidigare generationers markutnyttjande. Markerna vid Skrävsta är vårt kulturarv, som även har mycket höga rekreations och skönhetsvärden. Håller inte betesdjur markerna öppna så förfulas 7 Samrådshandling oktober 2010, sid 14, Botkyrka kommun 8 Hästen i kommunen betyder mer än du tror, 2008, Sveriges lantbruksuniversitet.
landskapet och skapar otrivsel. Hästen och ridverksamheten utgör således en viktig resurs för naturoch kulturmiljövård. Vägverket Konsult stryker under synsättet då man i sin landskapsanalys 9 noterar att för att upprätthålla landskapets särprägel och de kulturhistoriska värdena är området beroende av ett aktivt jordbruk. Planområdet ingår i den regionala Bornsjökilen. Den regionala grönstrukturen består bl a av gröna kilar och gröna värdekärnor. 10 De gröna kilarna utgör en sammanhängande struktur av områden med höga natur och kulturmiljöer. De karakteriseras också av höga rekreationsvärden och knyter samman rekreationsstråk och gröna värdekärnor. Varje grön kil bör, enligt RUFS 2010, hållas samman och dess funktioner och kvaliteter behållas och förbättras, bl a genom att eftersträva att kilen har en minsta bredd på 500 meter. Etablering av störande verksamheter i en grön kil bör, enligt RUFS 2010, konsekvensbedömas utifrån hela kilens värde och funktion. Särskilda kvaliteter som bör uppmärksammas är tysta områden och stränder. Enligt tidigare detaljplaneförslagets MKB bedöms planförslaget inte vara i linje med vare sig kommunens översiktsplan eller RUFS 2010. 11 Det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har bl a följande inriktning: Botkyrkas natur och kulturvärden ska utvecklas och förvaltas så att kommunens attraktivitet ökar. Det ska vara nära till naturen. Det ska finnas parker och gröna promenadstråk i alla stadsdelar. Områden som idag är obebyggda och i synnerhet jordbruksmark ska i första hand bevaras oexploaterad. Kommunens gröna ytor ska bli en ännu bättre tillgång för Botkyrkaborna. 12 Botkyrka Ridsällskap anser, i likhet med till detaljplaneförslaget fogad miljökonsekvensbeskrivning, att föreslagen utbyggnad, stugbyar, camping etc medför stora negativa konsekvenser för landskapsbilden och påverkan på riksintressant kulturmiljö. 13 Ridsällskapet noterar med förvåning att nu aktuell programhandling inte överensstämmer med uttalad inriktning för arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. 4.2 Rekreation och friluftsliv Hästar och hästsport fyller en viktig funktion för många människor. Ridning har utvecklats till att bli en av landets mest populära fritidssysselsättningar. Den svenska ridskolan är unik i ett internationellt perspektiv, genom att vara brett tillgänglig för barn och ungdomar. Till grund ligger ett mångårigt samhällsstöd i kombination med omfattande föreningsarbete. Verksamheten ligger helt i linje med Botkyrka kommuns ambition att satsa på flickor/kvinnor i idrotten. De flesta människor som rider vill kunna rida utomhus på ett säkert sätt. Helst utan biltrafik och asfaltunderlag, i likhet med andra motionärer. Ridslingor kan i framförallt hästtäta områden vara 9 Vägverket Konsult: Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg, Botkyrka kommun 10 Regionplanekontoret: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 11 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010 03 12, sid 31 12 Botkyrka kommun: Ny översiktsplan för Botkyrka, Dnr KS/2008:210, 2009 08 25 13 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010 03 12, sid 24
lösningen på många problem och undvika konflikter mellan ryttare, trafikanter, markägare och boende. Men framförallt genom att minska antalet allvarliga olyckor. 14 Större delen av programområdet, inklusive södra Aspen, är i översiktsplanen utpekat som större område värdefullt för det lokala rörliga friluftslivet. Området norr och öster om Aspen är väl kända och utnyttjade av det lokala friluftslivet både med och utan häst. Länsstyrelsen pekar på behovet att utreda vilka särskilda skäl som kan finnas för att upphäva strandskyddet 15 och den allemansrättsliga tillgängligheten. I, den till nu under behandling varande detaljplaneförslaget fogade, MKB:n noteras att i området finns fina promenadstråk (småvägar) genom odlingslandskap och beteshagar. Promenadstråken nyttjas främst av Botkyrka ridsällskap som rider genom och som har hästar på bete inom planområde. 16 Här uppstår en missuppfattning då BRS medlemmar, i det aktuella området och norr därom, rider på särskilt anlagda och utmärkta ridstigar och ridvägar. I sin landskapsanalys 17, som också varit källa till nu aktuell landskapsanalys 18, noterar Vägverket Konsult under slutsatser och för bruksvärden att området är ett regionalt viktigt center för hästsport. Den nu aktuella landskapsanalysen beskriver verksamheten vid Skrävsta ridsportanläggning men bortser därefter helt under rubriken Hänsyn till rekreation och friluftsliv att ta något som helst hänsyn till BRS närvaro. Enligt kommunens utredning om friluftslivet i Botkyrka, FIN 88 19, är hela området nordost om Södra Aspen klassificerat som friområde med högsta prioritering och bedöms enligt FIN 88 omistligt för friluftslivet. Naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden arbetar mot mål som att värna och utveckla naturvärdena och de gröna kulturmiljövärdena med syfte att bl a stimulera friluftsliv. 20 Botkyrka Ridsällskap, med sin verksamhet vid Skrävsta, upplever att familjeparken med camping, vattenland och sagoinspirerande byggnader etc kommer att negativt påverka värden knutna till rekreation och friluftsliv med eller utan häst. Ridsällskapet yrkar, under den tid verksamheten pågår vid Skrävsta ridsportanläggning, att dess verksamhet inte utsätts för störningar som i sådan grad försämrar ridsällskapets faktiska möjligheter att bedriva sina verksamheter, att de skäligen inte bör tålas. 4.3 Buller En kvalitet som allt mer uppmärksammas inom grönområdesplanering är tysta områden. 21 Trenden är att antalet tysta platser i storstadsregionerna minskar till följd av ökande trafikmängder och ny 14 Häst och ridverksamhetens framtid i programområdet, 2009, c Risshytt Collman, Kultura AB 15 Miljöbalken 7 kap. 15 16 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010 03 12, sid 38 17 Vägverket Konsult, Karin Jansson, juli 2008, Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg i Botkyrka kommun 18 Novamark AB, Åsa Wilke, februari 2010, Hågelby Familjepark, landskapsanalys. 19 Botkyrka kommun, Fritid i natur en utredning om kommunens friluftsliv, 1998 (Referens WSP: MKB 2010) 20 Botkyrka kommun: Botkyrkas gröna värden naturvårdsprogram för Botkyrka kommun, Dnr sbf/2008:396 21 Regionplane och trafikkontoret: Bornsjökilen. Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar.
bebyggelse. I det här fallet är stora delar av området påverkat av relativt höga bullernivåer från Hågelbyleden och E4/E20. I rekreationssammanhang brukar riktvärdet för ekvivalent trafikbuller ligga runt 55 db(a) för att rekreationsvärden inte skall gå förlorade. Delar av utredningsområdet ligger i spannet mellan 50 och 55 db(a). Den tystaste platsen inom utredningsområdet är nordväst om Hågelby, vilket ger denna plats ytterligare en viktig upplevelsekvalitet. 22 Familjeparken planerar att anlägga en utomhusscen för konserter. Poängen med popmusik är inte att man skall lyssna på den utan man skall känna den med hela kroppen. Genrer som reggae, metal, hiphop och techno är helt beroende av hög decibelnivå. Socialstyrelsens råd vid konserter är 100 db(a) under en spelning med 115 db(a) som max. Om barn under 13 år finns med rekommenderas inte mer än 97 db(a) under spelning och maximalt 110 db(a). Ljudnivåer av denna magnitud är helt oacceptabelt för hästar. 23 Botkyrka ridsällskap yrkar att en ljud och bullerutredning görs i syfte att fastställa maximala värden för djurhållning inom Botkyrkaparken, såväl i stall som på bete. Fyrverkerier och andra skarpa ljud är på motsvarande sätt inte acceptabla för djurhållning och ur säkerhetsaspekt för ryttare i området helt oacceptabelt och skall därför, så länge ridverksamheten pågår i Botkyrkaparken, inte vara tillåtna. 4.4 Strandskydd Strandskydd på 100 meter gäller idag för den östra delen av programområdet och för den västra delen gäller 300 meter. Utmed Älvestabäcken gäller ett strandskydd på 100 meter. Strandskyddet regleras i 7 kap. i miljöbalken och syftar inte bara till att värna om allmänhetens tillgång till rekreativa miljöer utan också och främst om att säkerställa att goda livsmiljöer för växt och djurlivet på land och i vatten bevaras. Sjön Aspen är utpekad som en värdefull rastplats för fåglar och betande gäss är vanligt förekommande i hästhagarna vid Skrävsta. Den klibbalstrandskog som finns mellan hästhagarna och sjön bedöms ha naturvärden som främst är av framtidskaraktär då sjöns fluktuation kvarstår och en mer genuin sumpskog på sikt kan bildas. 24 I detaljplaneförslaget anges nu ett antal skäl för att upphäva strandskyddet. Man hävdar att utmed stranden kommer tillgängligheten att öka genom att odlad åkermark och inhägnade hästhagar ersätts med park och naturmiljö öppen för alla att besöka och vandra i. Det får noteras som osannolikt att ägare till fastigheten Tumba 7:1, tillika intressent i familjeparksprojektet, kommer att upplåta mark efter sjöstranden öppen för alla att besöka och vandra i. Ridverksamheten vid Skrävsta gård föreslås att flytta till området vid Lindhov. Kvartersmarken ligger där inom Bornsjöns vattenskyddsområde vilket gör grund och ytvattenrecipienten känslig. Skyddsbestämmelserna för området måste därför beaktas. 22 Vägverket Konsult: Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg, Botkyrka kommun 23 Teknisk akustik, Lunds Tekniska Högskola 24 Calluna AB: Natur i Hågelby Eriksberg Lindhov värden och bevarande, underlag till program för området, 2008, sid 12
Av Botkyrka Ridsällskap arrenderad mark skall, så länge verksamheten bedrivs vid Skrävsta, nyttjas av ridsällskapet och skall marken därför inte ersättas med park och naturmiljö öppen för alla. Föreslagen exploatering vid Lindhov begränsas avsevärt av Bornsjöns vattenskyddsområde. Föreslagen exploatering vid Lindhov kräver utnyttjande av mark i strandskyddat område vilket medför att strandskyddsdispens krävs eller att strandskyddet upphävs. Utredning krävs. 4.5 Markavvattning I dagvattenutredning inför utbyggnad av familjeparken anges att grundvattenytan i de låglänta områdena är ytlig, cirka en meter under befintlig marknivå. Vidare anges att diken kommer att vidgas till dammar som kan ge upplevelsevärden för parkens besökare. 25 Anläggning av nya diken och fördjupningar, breddning och flyttning av befintliga diken är exempel på olika typer av markavvattningsåtgärder som omfattas av generell tillståndsplikt enligt bestämmelserna i miljöbalken (MB). Ur underlaget till tidigt program för området noteras att det är viktigt att förhindra markavvattning i sumpskogarna vid sjön Aspen. 26 BRS saknar kunskap i ämnet och kan därför inte bedöma förslagets inverkan på den mark ridsällskapet disponerar utan får lita på det samråd och den eventuella dispensprövning som skall ske med/av länsstyrelsen. 4.6 Stugor och temabyar Inom planområdet planerar man att bygga ett flertal uthyrningsstugor fördelade på stugbyar. De olika byarna kommer att ges skilda karaktärer. Detta kan t.ex. vara en piratby, vildavästernby eller en cirkusby beskrivna i detaljplaneförslaget som föregått programhandlingen 27. Stugorna kommer att uppföras i 1 2 våningar. Inslaget av nöjesparkpromotion för att förstärka sagomiljöer och kommersiella upplevelser kan inte anses ingå i riksintresset för kulturmiljövård. Enligt till den första detaljplanen hörande MKB kommer den tillkommande bebyggelsen att fragmentisera den helhetsmiljö som Skrävsta och Hågelby utgör idag och förståelsen för det kulturhistoriska landskapet kommer att försvagas. 28 Exploatören har hämtat inspiration och idéer från Efteling i Holland, Europa Park i Tyskland och kanske från Park Fantasia i Polen och Kneipebyn på Gotland. Gemensamt för dessa nöjesparker är att de bebyggs med byggnader som bär tivolikaraktär varvid de på ett oacceptabelt sätt skulle avvika från kravet att bevara landskapets höga natur och kulturvärden. Föreslagen bygglovsbefrielse kan i praktiken komma att skapa oacceptabla miljöer och påtagligt skada kulturmiljön. Botkyrka Ridsällskap yrkar att programmet som stöd för detaljplaner tydligt uttrycker normer för byggnation och tydliggör krav på design av stugor och temabyar, i enlighet med befintliga kulturvärden. 25 Novamark AB: Dagvattenutredning inför utbyggnad av Hågelby familjepark, februari 2010, sid 5 och 14 26 Calluna AB: Natur i Hågelby Eriksberg Lindhov värden och bevarande, underlag till program för området, 2008, sid 4 27 Jan Lundqvist Arkitekter: Hågelby Familjepark gestaltningsidéer för dp 24 04, 2010 03 18 28 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010 03 12
Botkyrka Ridsällskap motsätter sig projektörens önskemål att bygglovsbefrielse skall gälla vid bygge och ombyggnad av temabyar etc då detta i praktiken kan komma att skapa oacceptabla miljöer. 4.7 Camping Den tänkta campingen med ca 200 husvagnar och, enligt företrädare för familjeparken, öppen 365 dagar om året kommer att innebära ett påtagligt intrång i kulturlandskapet. En campingplats kan dessutom vara ett riktigt stökigt ställe med fest och fylla, höga bullernivåer och störningar på omgivningen. Ett flertal exempel på detta finns över landet. Enligt beslut från Miljööverdomstolen 2008 04 09 anges att buller från camping kan utgöra en olägenhet för människors hälsa i den mening som avses i 9 kap. 3 MB och att regelmässig hög musik under t ex midsommarhelgen inte kan bedömas som en helt tillfällig störning. De bullervärden som angivits av miljödomstolen ska gälla. Vidare anges att miljö och hälsoskyddsnämnd inte bör ha rätt att medge undantag från bullervärdena. På motsvarande sätt utgör höga bullernivåer och störningar en stor olägenhet för djurhållning i nu aktuella, till campingen angränsande, hagar. I den till detaljplaneförslaget bifogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) noteras att sammantaget bedöms utbyggnaden medföra marginella/små negativa konsekvenser med avseende på bullermiljön i omgivningen. 29 Risken för skador på hästar på bete förekommer och får anses ske av sjuka eller påverkade personer. Företeelsen är inte vanlig men förekommande och skall på alla sätt undvikas. Campingplatsen som en riskkälla, som kan tänkas hota djur och egendom, bör tydliggöras. Uppställning av campingvagnar på campingplatsen bör utgå. Campingplatsen skall, för att undvika obehörigt spontant tillträde till angränsande hagar, vara inhägnad på den sida som vetter mot hästhagar och bete. MKB n ska beskriva campingverksamhetens påverkan beträffande höga bullernivåer och störningar på omgivningen och då i detta fall på djurhållningen i angränsande hagar. En riskoch sårbarhetsanalys bör vara ett komplement. Åtgärder och regler för campingverksamheten kan inte regleras i detaljplaner men bör programhandlingen ange att detta regleras på annat sätt, exempelvis genom exploateringseller arrendeavtal. 4.8 Avfall och teknisk service Ett serviceområde för varuomlastning, sophantering m m har placerats utanför detaljplaneområdet och ramavtalsområdet i direkt anslutning till BRS s tävlingsområde. Placeringen är helt olämplig under den tid ridverksamheten fortgår vid Skrävsta. 4.9 Trafik En avgörande faktor för lokalisering av BRS ridsportanläggning är trafikfrågan för såväl unga, icke bilburna trafikanter, som för skjutsande föräldrar och andra bilburna intressenter. Transporter av hästar skall kunna ske på ett säkert sätt och ridvägar skall separeras från övrig trafik. 29 Swedeco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010 03 12, sid 46
I detaljplaneförslaget 24 04 görs antagandet att områdets huvudsakliga in och utfartstrafik kommer att ske från en ny nordlig anslutningsväg från Eriksbergs industriområde. Den befintliga väg som finns söder om Skrävsta gårdsgravfält och som leder till ridanläggningen föreslås bevarad och sammankopplad med vägen från norr. Förslaget, som ligger utanför detaljplaneförslaget, saknar stöd i tidigt program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Nu aktuell programhandling lägger fast att BRS anläggning vid Skrävsta kommer, liksom idag, att nås från Skrävsta gårdsväg. 30 Ridvägar nämns inte i samrådshandlingens gestaltningsidéer för trafik. 4.9.1 Kollektivtrafiknät Dagens kollektivtrafikförsörjning för BRS unga ryttare sker med buss som ansluter till tunnelbanestationerna i norr och pendeltågstationen i söder (Tumba). Busstrafikens tillgänglighet i området är svag framför allt vid Skrävsta där gångavståndet till närmsta busshållplats överstiger 1000 m. Ett flertal fall av sexuellt ofredande av flickor har under årens lopp skett efter gångvägen från busshållplatsen. Gångvägen är belyst. En ny lokalisering av BRS ridverksamhet till Lindhov gör den fortsatt svårförsörjd med kollektivtrafik. Hur kollektivtrafikförsörjningen kan förbättras bör utredas vidare. 4.9.2 Biltrafik Bilen är den bästa och ibland enda möjligheten att nå ridanläggningen. Djurtransporter och tung trafik för leveranser kräver god vägkvalitet. Efterfrågan på parkeringsplatser vid ridanläggningar är stor, inte minst vid olika tävlingar och andra arrangemang. Behovet blir ännu mer uppenbart då kollektivtrafiken är eftersatt. För god trygghet är det viktigt att parkeringsplatserna är belysta. Familjeparken och tillhörande anläggningar får inte utgöra ett hinder för trafik till och från ridanläggningen vid Skrävsta, varken för persontrafik eller tung trafik. Befintlig väg till Skrävsta behöver i sin helhet permanentas. Kyrkvägen skall vid behov hållas öppen för trafik mellan BRS s tävlingsvall och Skrävsta gårdsvägen Behov och kvalitet av anslutande vägar vid Lindhov och ridanläggningens tänkta parkeringar skall utredas. BRS yrkar vidare att räddningstjänsten får i uppdrag att utreda programförslagets eventuella påverkan på brand och personskadesäkerheten för ridverksamheten vid Skrävsta. 4.9.3 Gång och cykelvägar Ett alternativ för att nå ridanläggningen är att cykla vilket ställer sina krav utifrån trygghet och säkerhet i trafiken. Befintlig gång, rid och cykelväg till ridanläggningen vid Skrävsta behålles. Krav ställs på ett utbyggt gc nät för att tillgodose en acceptabel gång men främst cykelförflyttning till och från Lindhov. 4.9.4 Ridvägar Utbyggnad av ridvägar är angeläget. Ridvägar skall anläggas för att tåla högt nyttjande och otjänlig väderlek. Ridvägar skall skyltas för undvikande av missförstånd om vem som får nyttja ridvägarna. Missförstånd minskar därmed och olaga användning kan påtalas och säkerheten ökar. Ridvägar skall i likhet med motionsspår vara belysta. 30 Samrådshandling oktober 2010, sid 27, Botkyrka kommun
Den långsamma takten i skapande av nya ridleder är i flera kommuner ett bekymmer för hästnäringen. Länsstyrelsen har tillsammans med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) tagit ett initiativ för planering och utveckling. 31 Ridväg föreslås bli projekterad för att sammanbinda ridvägen efter Skrävsta gårdsvägen med ridvägen efter Hågelbyleden och att den säkerställs genom avtalsservitut. Behov och kvalitet av ridvägar vid Lindhov skall utredas. 5. Fortsatt utredning i samverkan Programarbetet präglas, nu som tidigare, i hög grad av prospektiv planering. Den lobbyverksamhet som nöjesparkens kommersiella intressenter utsatt politiker och kommuninnevånare för har varit framgångsrik. Ett synsätt har utvecklats att konsekvenser och fortsatt planering skall utgå från nöjesparkens vision och att befintliga värden och den befintliga verksamheten, såväl samhällsnyttig som kommersiell och ideell, får anpassas därtill. För framgång i programarbetet krävs en normativ planering, en baklängesplanering, där en lösning av Botkyrka Ridsällskaps framtida situation och potentiella problem klargörs. BRS har, i de löpande samtal som pågår med kommunens representanter, uttryckt behovet av att kommunen, tillsammans med BRS, låter göra en särskild utredning beträffande häst och ridverksamhetens framtid i området och då specifikt utreder en ny ridanläggning för ridsällskapets verksamhet. Utan en särskild utredning beträffande häst och ridverksamheten i programområdet kan ingen värdering göras och inget relevant beslut fattas om att flytta BRS ridanläggning till t ex Lindhov. 6. Störningar och risker Skyddsavstånd Botkyrka Ridsällskaps verksamhet kan, enligt till detaljplaneförslaget 24 04 bifogad MKB, uppfattas som störande för dem som kommer att vistas inom området, genom störningsmoment i form av lukt och störande ljud. För skyddsavstånd mellan bostadsbebyggelse och djurhållning finns angivna riktlinjer (dock inga bindande) framtagna av Socialstyrelsen, Boverket m.fl. Skyddsavstånd mellan bostadsbebyggelse och djurstallar rekommenderas till mellan 100 500 meter. För beteshagar varierar skyddsavståndet mellan 50 200 meter, beroende på lokala förutsättningar och hur många djur som vistas i hagen. Skyddsavståndet baseras bland annat på risken för störningar i form av skadedjur, flugor, lukt och ljud från djur samt spridning av allergener. Vad gäller allergener, så är det framförallt hästallergener som studerats och som ligger till grund för skyddsavstånd. Enligt kommunens översiktsplan från 2002 bör etablering av hästverksamhet ske med övervägande av platsens lämplighet och följa Socialstyrelsens rekommendationer med minst 200 meters avstånd från stall och ridanläggning till närmaste permanenta bostadsbebyggelse. BRS motsätter sig, så länge ridverksamheten är kvar vid Skrävsta, alla krav mot BRS som kan tänkas uppkomma som en följd av krav på skyddsavstånd mellan ridverksamheten och campingplatsen. 31 Hästkluster i Mälarregionen, seminarium 2008, Länsstyrelsen i Stockholms län
Störningar under byggtiden Med störningar under byggtiden avses tillfälliga störningar som uppstår under hela eller delar av byggtiden. Under den tid ridsällskapets verksamhet bedrivs vid Skrävsta gäller att störningar under byggtiden för kommande projekt skall minimeras och att ridsällskapet inte utsätts för störningar som påverkar djurhållningen eller försämrar ridsällskapets faktiska möjligheter att bedriva sin verksamhet. 32 För att säkerställa att alla krav klaras yrkar BRS att kommunen säkerställer att man upprättar en s.k. MEG (Miljökrav för Entreprenadens Genomförande) inför upphandling av entreprenörer. I MEG samlas miljökrav som gäller för entreprenaden, vilka kontroller som minst krävs, vilka åtgärder som blir aktuella om inte uppställda krav kan uppfyllas samt vilken rapportering och dokumentation som krävs. 7. Källmateriel Botkyrka kommun. November 2009. Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov tidig samrådshandling. Botkyrka kommun. Mars 2010. Detaljplan för del av familjeparken Hågelby samrådshandling Botkyrka kommun. Mars 2010. Detaljplan för del av familjeparken Hågelby genomförandebeskrivning Botkyrka kommun. Juni 2010. Detaljplan för del av familjeparken Hågelby sammanställning av samrådsyttranden Botkyrka kommun. Oktober 2010. Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov samrådshandling. Botkyrka Ridsällskap. December 2009. Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka Ridsällskaps synpunkter i det tidiga samrådet. Botkyrka Ridsällskap. Maj 2010. Detaljplan för del av familjeparken Hågelby Botkyrka Ridsällskaps synpunkter i samrådsskedet. Calluna AB. 2008. Natur i Hågelby Eriksberg Lindhov värden och bevarande, underlag för program för området. Jan Lundqvist Arkitekter. Februari 2010. Hågelby Familjepark Konsekvensanalys av utbyggnadsförslag Jan Lundqvist Arkitekter. Februari 2010. Hågelby Familjepark Landskapsanalys Jan Lundqvist Arkitekter. Mars 2010. Hågelby Familjepark Gestaltningsidéer för dp 24 04 Jan Lundqvist Arkitekter. Mars 2010. Hågelby Familjepark Koncept Novamark AB. Februari 2010. Dagvattenutredning inför utbyggnad av Hågelby Familjepark Spacescape AB, A1 Arkitekter AB. 2009 01 12. Planförutsättningar Lindhov/Hågelby/Eriksberg. Sweco Environment AB. Mars 2010. Miljökonsekvensbeskrivning, detaljplan för Hågelby familjepark. Vectura Consulting AB. Februari 2010. Utredning av korsningen mellan Hågelbyleden och Skrävsta Gårdsväg. Vägverket Konsult. Juli 2008. Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg i Botkyrka kommun. 32 Botkyrka kommun/botkyrka Ridsällskap. 2010. Avsiktsförklaring om utveckling av ridverksamheten i Botkyrka kommun.
WSP. November 2009. Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun tidig samrådshandlin. WSP. Oktober 2010. Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun.
Fr.o.m. 2010 kräver djurskyddslagen att alla hästar dagligen ska ha utevistelse under vilken de får röra sig fritt i alla sina gångarter.