Gränslandet mellan sjukdom och arbete - yttrande över Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89)

Relevanta dokument
Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från Socialdepartementet

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Sammanfattning. usförordningen. n (1995:938) om

Yttrande över förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Promemorian Införande av en rehabiliteringskedja (Ds 2008:3) Remiss från Socialdepartementet

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Upphandling av personlig assistans enligt LSS

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Minska jobbklyftan i Stockholm genom systematiska insatser för att fler människor ska gå från utanförskap till egen försörjning, motion (2017:45)

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Vintern 2013/2014 ansökningar från Frälsningsarmén och Stockholms Stadsmission

Svar på remiss av betänkandet Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51)

Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (dnr /2017)

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01)

Vi är Försäkringskassan

Sjukskrivningsprocessen

Motion om reformering av riktlinjer för försörjningsstöd så att fler långtidsarbetslösa får en realistisk chans att få en hållbar anställning

Försäkringskassan i Värmland

Sjukskrivningsprocessen

Revidering av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning

Rätten att få åldras tillsammans - en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Barns tillgång till IT

Socialdepartementet. Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Program för ett jämställt Stockholm

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Jobbstimulans i ekonomiskt bistånd m.m. - remiss från kommunstyrelsen

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

GRÄNSLANDET MELLAN SJUKDOM OCH ARBETE

Hel sjukersättning från 19 års ålder

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Yttrande över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

Införandet av ett system för prova-på-studier för personer med försörjningsstöd

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd. Individ- och familjeomsorgen

Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Även papperslösa kvinnor som är utsatta för mäns våld ska ha rätt till plats på kvinnojour

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Sjukskrivningsprocessen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Implementering av verksamhet 3.4.4

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Barn som misstänks för brott Svar på remiss av SOU 2008:111

Socialdemokraterna. Stockholm Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Revidering av riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ledsagning och ledsagarservice

Yttrande angående remiss av Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91)

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Remiss - Motion från (M) om etableringslån istället för försörjningsstöd

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Förvaltningens förslag till beslut

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige Svar på remiss av SOU 2010:55

Remissvar av departementspromemorian: En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49)

Svar på remiss av betänkandet En ny biobankslag (SOU 2010:81)

Regeringskansliet: Remiss - PM Förslag till avskaffandet av fritidspeng i socialtjänstlagen (2001:453)

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar

Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling (SOU 2016:15) Svar på remiss från kommunstyrelsen ( /2016)


Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Sjukskrivningsprocessen

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Försäkringskassan Sverige

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Svensk social trygghet i en globaliserad värld

Transkript:

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD. FÖR ST ADSÖVERGRIPANDE SOCI ALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-09-02 Handläggare: Anette Agenmark Telefon: 508 25 008 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden Förvaltningens förslag till beslut 1. Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på remissen över om Gränslandet mellan sjukdom och arbete. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Gillis Hammar Förvaltningschef Fredrik Jurdell Avdelningschef Sammanfattning Arbetsförmågeutredningens huvuduppgift har varit att definiera arbetsförmågebegreppet så att det blir enhetligt och respekterat inom sjukvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, samt att föreslå användbara metoder och instrument för att mäta och bedöma funktionstillstånd och arbetsförmåga. Arbetsförmåga är ett centralt begrepp även i socialtjänstens arbete med personer som söker försörjningsstöd på grund av att de av hälsoskäl inte anser sig kunna arbeta. Utredningens förslag att dela upp begreppet arbetsförmåga i tre delar kan innebära en möjlighet till en mer nyanserad bedömning av individens förutsättningar än med nuvarande arbetsförmågebegrepp som blivit allt mer medicinskt renodlat. Resonemanget konkretiseras dock i mycket begränsad utsträckning vilket gör att förvaltningen har svårt att bedöma vilken effekt förslaget kan medföra. 106 64 Stockholm Telefon 08-508 25 000 www.stockholm.se

SID 2 (6) I betänkandet saknas dessutom förslag på användbara metoder och instrument för att mäta och bedöma funktionstillstånd och arbetsförmåga vilket var utredningens huvuduppdrag. Förvaltningens bedömning är att detta innebär att utredningen inte kommit så långt som vore önskvärt, varken ur sjuka personers eller ur socialtjänstens perspektiv. Utredningen bortser dessutom helt från att allt fler människor är hänvisade till socialtjänsten vid sjukdom. För att lyckas med ambitionen att utveckla arbetet och förbättra situationen för personer som drabbas av sjukdom och ohälsa är det nödvändigt att ta hänsyn till att även socialtjänsten har blivit en betydande aktör i sammanhanget för allt fler människor. Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom staben vid Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningens avdelning för stadsövergripande sociala frågor. Bakgrund Kommunstyrelsen har remitterat Socialdepartementets remiss över Arbetsförmågeutredningens om Gränslandet mellan sjukdom och arbete till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden för yttrande senast 2010-09-27. Ärendet Utredningens huvuduppgift har varit att föreslå användbara metoder för att mäta och bedöma funktionstillstånd och arbetsförmåga. Utredningen skulle även föreslå hur ett mer fördjupat arbete med att ta fram ett metodstöd ska genomföras. I ett andra steg skulle utredaren beskriva och analysera begreppet arbetsförmåga och presentera en begreppsapparat som även innefattar begreppet sjukdom. I uppdraget ingick även att närmare redovisa och analysera skillnaderna mellan kraven på omställning i socialförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken. Slutbetänkandet innehåller förslag på tre områden. Det handlar om hur sjukdomsbegreppet ska tolkas, hur arbetsförmåga ska förstås och bedömas i olika lägen samt hur ett särskilt arbetsmarknadsprogram som knyts till beslutstillfällena i sjukförsäkringen i högre grad kan stärka individens egna resurser att hitta sin väg tillbaka till egen försörjning. Enligt utredningen är det moderna sjukdomsbegreppet vagt, undflyende och i många sammanhang gränslöst. För att tydliggöra att det är sjukdom och ingenting annat som är

SID 3 (6) grunden för ersättning från sjukförsäkringen föreslår utredningen att följande svårbedömda situationer flyttas ut ur sjukförsäkringen: Skönhetsoperationer föreslås inte alls ge rätt till ersättning. Om maka, make, partner eller barn avlider föreslås en särskild närståendepenning under tio arbetsdagar. För gravida kvinnor föreslås att graviditetspenning kan betalas ut under högst 30 dagar i slutet av graviditeten. Utredningen föreslår vidare tre begrepp istället för enbart arbetsförmåga: Arbetsförmåga för dem som har ett arbete fram till dag 180. Medicinska förutsättningar för arbete för dem som, i allmänhet efter 180 dagar, ska bedömas mot den reguljära arbetsmarknaden. Försörjningsförmåga för dem som ansöker om förlängd sjukpenning efter dag 365 eller som ansöker om sjukersättning. På yngre bör ställas högre krav på omställning än på äldre och på den som har hög utbildning och bred arbetslivserfarenhet bör ställas högre krav än på den som inte har det. Utredningen föreslår att Försäkringskassan utvecklar ett särskilt bedömningsinstrument som ska användas när individens förmåga att försörja sig på den reguljära arbetsmarknaden ska bedömas. Slutligen föreslår utredningen att det samverkansprogram som finns mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan omvandlas till ett permanent arbetsmarknadsprogram som flyttas fram i tiden och sätts in mellan dag 180 och dag 365. Detta för att stötta dem som behöver ställa om till ett annat arbete. Betänkandet i sin helhet finns på www.regeringen.se/sb/d/108/a/134930. Förvaltningens synpunkter och förslag De skärpta kraven inom sjukförsäkringen och nuvarande snäva definition av arbetsförmåga har fått konsekvenser för de personer som efter en sjukskrivning har en kvarstående aktivitetsbegränsning som inte direkt går att koppla till ett specifikt sjukdomstillstånd. Av försäkringskassan har de bedömts som arbetsföra men av arbetsförmedlingen som icke anställningsbara. Detta har medfört att varken försäkringskassan eller arbetsförmedlingen tillhandahåller rehabiliterings- eller omställningsinsatser eller ekonomiskt stöd. Många av dessa personer måste vända sig till socialtjänsten eftersom deras försörjning inte kan tillgodoses på annat sätt.

SID 4 (6) I Stockholms stad utgör i dagsläget personer med försörjningsproblem på grund av sjukdom och ohälsa 25 % av biståndsmottagarna. Statistiken visar dessutom på en utveckling där en allt större andel sjuka personer är helt hänvisade till kommunens socialtjänst. Antal vuxna personer i Stockholms stad med behov av försörjningsstöd på grund av sjukdom, maj 2003 juli 2010 De som saknar rätt till sjukpenning dvs. de som är s.k. noll-placerade står helt utanför sjukförsäkringssystemet och dess möjlighet till rehabilitering för att kunna börja arbeta. De omfattas inte heller av försäkringskassans och arbetsförmedlingens samverkansprogram. För dessa personer blir det socialtjänstens uppgift att samverka med hälso- och sjukvården i syfte att även de ska erbjudas relevanta insatser, inte enbart passiv sjukskrivning, för att inte riskera blir kvar i en ett permanent försörjningsstödsberoende. Ett stort problem i detta sammanhang är att hälso- och sjukvården fortfarande betraktar försäkringskassan som sin enda samarbetspartner. Inom hälso- och sjukvårdsorganisationen saknas många gånger förståelse och respekt för att även socialtjänsten har behov av samverkan och medicinska underlag för att kunna stödja en person till återgång i arbete. Även när det gäller personer som sannolikt kommer att sakna arbetsförmåga för all framtid behövs utförliga medicinska underlag som styrker detta så att de i stället för försörjningsstöd kan beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Det kan inte anses vara rimligt att dessa, ibland relativt unga personer, ska behöva ansöka om försörjningsstöd till dess de blir ålderspensionärer. Försörjningsstödet är konstruerat utifrån att det ska vara ett tillfäl-

SID 5 (6) ligt stöd och prövningen innebär att den sökande vid varje ansökningstillfälle ska redogöra för sina ekonomiska och övriga förhållanden. Försörjningsstöd utreds och beslutas dessutom för hushållet som helhet, dvs. i förekommande fall måste båda vuxna i familjen gemensamt ansöka om bistånd. Ytterligare en förutsättning för rätt till bistånd är att den sökande vistas i kommunen. Att vara beroende av försörjningsstöd begränsar tillvaron betydligt jämfört med om man uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Arbetsförmågeutredningen har haft i uppdrag att definiera arbetsförmågebegreppet så att det blir enhetligt och respekterat inom sjukvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, samt att föreslå användbara metoder och instrument för att mäta och bedöma funktionstillstånd och arbetsförmåga. Arbetsförmåga är ett centralt begrepp även i socialtjänstens arbete med personer som söker försörjningsstöd på grund av att de av hälsoskäl inte anser sig kunna arbeta. Arbetsförmågan är även utgångspunkt för bedömningen av rätten till bistånd. Socialtjänsten har därutöver också ett stort behov av att det utvecklas användbara metoder och instrument för att mäta och bedöma funktionstillstånd och arbetsförmåga samt att dessa även kan användas gällande de personer som är hänvisade till socialtjänsten. Förvaltningen har därför hyst en förhoppning om att föreliggande betänkande skulle presentera förslag som kunde innebära stöd och vägledning även för socialtjänstens arbetssätt och bedömningar. Förvaltningens uppfattning är att betänkandet har förtjänster när det gäller att beskriva och klarlägga begreppen sjukdom och arbetsförmåga. Förslaget att dela upp begreppet arbetsförmåga i tre delar kan innebära en möjlighet till en mer nyanserad bedömning av individens förutsättningar än med nuvarande arbetsförmågebegrepp som blivit allt mer medicinskt renodlat. Resonemanget konkretiseras dock i mycket begränsad utsträckning vilket gör att förvaltningen har svårt att bedöma vilken effekt förslaget kan medföra. I betänkandet saknas dessutom förslag på användbara metoder och instrument för att mäta och bedöma funktionstillstånd och arbetsförmåga vilket var utredningens huvuduppdrag. Förvaltningens bedömning är att detta innebär att utredningen inte kommit så långt som vore önskvärt, varken ur sjuka personers eller ur socialtjänstens perspektiv. Slutligen anser förvaltningen att det är olyckligt att utredningen bortser helt från att allt fler människor är hänvisade till socialtjänsten vid sjukdom. Därför är det viktigt att poängtera att om samhället vill lyckas med ambitionen att utveckla arbetet och förbättra situationen för personer som drabbas av sjukdom och ohälsa är det nödvändigt att ta hänsyn till att även socialtjänsten har blivit en betydande aktör i sammanhanget för allt fler människor.

SID 6 (6) Beträffande utredningens förslag rörande familjepolitikens område föreslår förvaltningen att dessa lämnas utan ställningstagande. Detsamma föreslås gällande utredningens förslag rörande skönhetsoperationer.