Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning : Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, personlig exponering och bakgrundsmätningar Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Målen med undersökningstypen är: att beskriva allmänbefolkningens exponering för några väsentliga cancerframkallande luftföroreningar dels vad avser genomsnittet och dels vad avser spridning mellan och inom individer. att försöka kvantifiera betydelsen av rökvanor, trafiksituation och andra potentiella källor. att ge underlag för en (förbättrad) riskvärdering för allmänbefolkningen. att jämföra personlig exponering med halter i bakgrundsluft. Cancerframkallande luftföroreningar i tätortsmiljö är ett väsentligt område för miljöövervakningen inom området Hälsorelaterad miljöövervakning. Mätningar av dessa ämnen måste göras för att kunna värdera miljömålet Frisk luft. I miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) rekommenderas mätningar av en rad ämnen. Beträffande cancerframkallande ämnen gäller det eten, propen, bensen, formaldehyd, acetaldehyd och PAH, speciellt benso(a)pyren. Samordning I många svenska kommuner görs idag stationära mätningar delvis med den utrustning som används för personlig exponeringsmätning i detta projekt. En samordning med sådana mätningar kan ge både samordningsvinster och intressanta jämförelser.
2 Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, Strategi Stationära mätningar av vissa cancerframkallande ämnen görs i Sverige, ofta i taknivå. Risken för människor beror emellertid på personlig exponering, och riskvärderingar som underlag för eventuella gränsvärden eller riktvärden i utomhusmiljö baseras ofta på populationernas personliga exponering. För att bedöma risken för människor krävs därför att man undersöker exponering eller visar att denna kan skattas genom bakgrundsmätningar ovan tak. Mätningar av personlig exponering kan vara betydligt mera resurskrävande än stationära mätningar i olika punkter i omgivningen, men undersökningar har visat att nivåerna personburet och ovan tak kan vara mycket olika, eftersom bl.a. individens aktiviteter påverkar exponeringen. Urvalet av ämnen har sin grund i hur spridd hanteringen och exponeringen är, IMM:s riskbedömningar samt i vilken utsträckning mät- och analysmetoder finns tillgängliga. Bensen är ett vitt spritt ämne med säkerställd cancerframkallande effekt (IARC grupp 1, cancerframkallande på människa) och finns i motorbensin och avgaser. Det alstras också vid vedeldning och tobaksrökning. Miljökvalitetsnormen för utomhusmiljö är 5µg/m 3, och skall vara nådd 2010. En minskning av bensenhalten i bensin pågår och effekterna av sådana åtgärder bör undersökas. Alkenexponering hos allmänbefolkning är föga studerad. De lättaste alkenerna är svåra att provta i låga halter. Utifrån det begränsade materialet i form av djurstudier och uppskattningar av befolkningens exponering som finns, har IMM bedömt att 1,3-butadien (IARC grupp 1, cancerframkallande på människa) är den alken som innebär störst cancerrisk för allmänbefolkningen i Sverige. Formaldehyd är också dokumenterat cancerframkallande (IARC grupp 1). Det finns få mätdata för utomhusluft. Exponeringen kan ofta vara högre inomhus. Få exponeringsmätningar har gjorts i allmänbefolkningen. Acetaldehyd är också ett misstänkt cancerframkallande ämne (IARC grupp 2B, men klassad i samma grupp som formaldehyd av National Toxicology Program i USA). Polyaromatiska kolväten, PAH (polycykliska aromatiska kolväten), alstras vid förbränning av organiskt material inklusive ved, dieselbränsle och bensin. En del mätningar finns i gatumiljö, men mycket få individuella exponeringsmätningar i allmänbefolkningen. Många enskilda polyaromater är dokumenterat cancerframkallande, t.ex. benso(a)pyren och flera blandningar som sot och stenkolstjära klassas i grupp 1 (Cancerframkallande på människa) av IARC. Cancerframkallande polyaromater finns både i gasfas och i partikelfas. Fina Partiklar (PM 2.5 ) bildas vid förbränning och trafiken är en viktig partikelkälla i tätorter. Partiklar ger ökad sjuklighet i luftvägar samt hjärt- och kärlsjukdomar och påverkar dödligheten främst genom hjärt-och kärlsjukdomar. Statistiska aspekter Eftersom huvudsyftet är att övervaka allmänbefolkningens exponering bör mätningar göras på slumpvis utvalda personer från allmänbefolkningen. Man kommer då att kunna uttala sig om den genomsnittliga befolkningsdosen av de cancerframkallande ämnen som mäts. Det är värdefullt om man dessutom kan göra upprepade mätningar hos samma individer för att kunna säga något om hur nivåerna varierar inom individer. Det är också värdefullt om man kan göra mätningar i särskilt intressanta subgrupper, t.ex. individer som antas ha högre exponering än genomsnittet eller vara speciellt känsliga. Man kan dock inte nöja sig med att endast göra
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, 3 mätningar på t.ex. boende i trafikerade områden eller på rökare, eftersom man då inte kommer att kunna skatta populationsdosen för de ämnen man mäter. För att få ett någorlunda precist mått på befolkningens genomsnittsexponering krävs att tillräckligt många personer ingår. Skillnader i exponering mellan subgrupper kan påvisas om subgrupperna är stora (män/kvinnor, rökare/icke-rökare) och skillnaderna i exponering inte alltför små. För att kunna påvisa statistiskt signifikanta skillnader beroende på faktorer som inte är så vanliga (och därmed inte heller så vanliga i ett slumpurval av allmänbefolkningen) krävs större material än vad som är rimligt från arbets- och kostnadssynpunkt inom miljöövervakning. Om sådana faktorer ska belysas får man således inkludera sådana subgrupper separat. Varje år väljs en större ort för miljöövervakning. Uppdraget kan växla mellan olika utförare. Efter några år återkommer mätprojektet till samma stad, så att såväl tidstrender som skillnader mellan städer kan belysas. Grunddragen i undersökningen bör behållas från år till år. Nya ämnen kan dock komma att läggas till med åren om exponeringsförhållanden ändras eller ny kunskap framkommer, t ex om exponerings-respons-samband. Mätningar görs också på minst två fasta mätstationer. Dessa väljs lämpligen så att de kan spegla urban bakgrund t.ex. på det sätt som görs i det så kallade Urban-nätet. Om den urbana backgrundshalten i den aktuella staden kan anses representerad av en mätpunkt, kan den andra mätpunkten placeras i gatunivå. Uppläggningen som beskrivs nedan följer den som användes vid Miljöövervakningsprojektet vid studien i Umeå 2007 och i huvudsak även Göteborg 2006. Förändringar kan göras i samråd med Naturvårdsverket. Urval av försökspersoner Välj slumpmässigt personer mellan 20 och 50 år boende i aktuell tätort, t.ex. från folkbokföringsregistret. Åldersgränserna omfattar personer i yrkesaktiv ålder. Antalet deltagare bör vara cirka 40. Ett informationsbrev där studiens utförande och bakgrund beskrivs sänds till ett antal slumpmässigt utvalda individer. Välj ut personer i omgångar och försök att skatta hur många utskick som behöver göras för att få ihop 40 deltagare. Sortera bort de personer som visar sig inte längre bo i aktuell tätort. Kontakta de kvarvarande per telefon. Anteckna vilka som inte kan nås trots påminnelser och vilka som avböjer samt skäl. Andelen som accepterar att delta i undersökningen bör helst vara minst 65 %. En hög deltagandegrad kräver dock att man lägger en del energi på brev och telefonkontakter för att motivera personer att ställa upp. Omsorg om miljön, betydelsen av att stödja forskningen samt den ekonomiska ersättningen kan ha betydelse. Media kan med fördela användas för att öka deltagarintresset för studien. I Umeå (2007) kontaktades lokaltidningarna, och projektet fick uppmärksamhet i dagstidningen just före de första försökspersonerna kontaktades per telefon. Detta var mycket positivt för rekryteringen av försökspersoner.
4 Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, Ge försökspersonerna en lämplig ekonomisk ersättning för besväret (1500 kr i Umeå år 2007). Ange i informationsbladet att ersättningen beskattas. Tänk på att sociala avgifter tillkommer som kostnad för utföraren. Plats/stationsval Stationära mätningar utomhus genomförs under samma period som exponeringsmätningarna på minst två platser som kan motsvara urban bakgrund. Dessa väljs lämpligen så att de kan spegla urban bakgrund t.ex. på det sätt som görs i det så kallade Urban-nätet. Om den urbana backgrundshalten i den aktuella staden kan anses representerad av en mätpunkt, kan den andra mätpunkten placeras i gatunivå. Skydda provtagarna från regn på lämpligt sätt, t.ex. genom att placera dem under ett skyddande tak, en tratt eller annan lämplig konstruktion. Mätprogram Variabler Tabell 1. Översiktstabell med variabler och tidsperioder, m.m. Område Företeelse Determinand (Mätvariabel) Se text Luft Försöksperson Enhet Prioritet Frekvens och tidpunkter Referens till analysmetod Bensen-halt µg/m 3 1 Se text Se text Se text Referens till provtagnings eller observationsmetodik 1,3-butadienhalt Formaldehydhalt Partikel(PM 2.5 )- halt PAH-halt Bens(a)pyrenhalt Kvävedioxidhalt Ozon-halt (O3- halt) Rökning Bilkörning Vedeldning o.s.v. µg/m 3 1 Se text Se text Se text µg/m 3 1 Se text Se text Se text µg/m 3 1 Se text Se text Se text µg/m 3 1 Se text Se text Se text ng/m 3 µg/m 3 1 Se text Se text Se text µg/m 3 2 Se text Se text Se text
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, 5 Frekvens och tidpunkter Mätningarna bör utföras under vår eller höst, då väderförhållandena inte är alltför extrema. Det har visat sig svårt att göra mätningarna i de olika städerna under samma tidsperioder. Alla mätningar ska vara veckomätningar (= 7 dygn) eftersom metoderna är validerade för denna provtagningstid. Provtagnings- och analysmetodik Personburen provtagning för bensen, butadien, formaldehyd och kvävedioxid görs under 7 på varandra följande dygn. Gör ett schema där provtagning hos 2-8 personer påbörjas per dag (t.ex. måndag, onsdag, fredag). I Umeå startades vid senaste mätperioden (år 2007) 8 personer samt stationära bakgrundsmätningar en dag i veckan. Mätningarna stoppades en vecka senare och dagen därpå startades 8 nya personer samt stationära mätningar. Orsaken till upplägget var att kunna få exakt samma mätperiod för försökspersonerna som de stationära mätningarna. Ge fp en provtagningstid, även om vederbörande är bortrest del av tiden. Om försökspersonen överhuvudtaget inte vistas i aktuell tätort under mätperioden, välj en annan mätperiod. Lördagar och söndagar bör ingå med en andel som ungefär motsvarar helgdagars relation till vardagar. Om man har många förvärvsarbetande personer att starta en viss dag är det mest praktiskt att starta provtagningen efter arbetstid, men någon kan man hinna starta på morgonen. De som ej förvärvsarbetar kan man starta på dagtid. Åk hem till försökspersonerna för att lämna provtagarna (bensen/butadien, formaldehyd och kvävedioxid) och instruera försökspersonerna. Samtycke-formulär, provtagningsinstruktion, dagboksformulär, enkätformulär samt ersättningsformulär lämnas. (bilaga XXXX). Inomhusprovtagarna (PM 2,5 /PAH) placeras ut vid samma tillfälle om det passar försökspersonen att hämtning sker efter 2 dygn. Normalt hämtas också övriga provtagare i hemmet efter 7 dygn efter överenskommelse med försökspersonen. Under mätperioden provtas PM 2.5 /PAH i vardagsrummet under två dygn hos 20 personer. Eventuellt kan hälften göras hos andra än de slumpvis valda försökspersonerna, t.ex. anställda (boende på orten) hos utföraren. Parallellt med mätningarna i hemmet görs 2-dygnsmätningar av PM 2.5 vid en stationär bakgrundsstation. Upprepad personburen mätning av bensen, butadien, kvävedioxid och formaldehyd hos 20 av individerna görs inom 3-4 veckor. Totalt utförs således mätningar på 40 individer. Det utförs 40 + 20 personburna provtagningar av bensen, butadien kvävedioxid samt formaldehyd. Stationärt i vardagsrummet görs 20 PM 2.5 /PAH-mätningar. Använd blankprover för alla de aktuella typerna av mätningar. Blankproverna tas från samma batcher som de som ska exponeras, men öppnas ej. De analyseras sedan i samma serie som de exponerade provtagarna. Läs igenom dagböcker och enkätformulär när provtagningen avslutas, så att ev luckor eller oklarheter kan kompletteras.
6 Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, Bensen och 1,3-butadien Vid mätning av bensen och 1,3-butadien används diffusionsprovtagare från Perkin-Elmer med Carbopack X som adsorbent, provtagningshastighet 0,59 ml/min för veckoprovtagning av bensen och 0,56 ml/min för veckoprovtagning av butadien (1). Vid lagring och transport är rören förslutna i båda ändar med muttrar. Provtagningen startas genom att den ena muttern ersätts av en diffusionshatt (diffusion cap). Provtagningen avslutas genom att diffusionshatten tas av och ersätts av den avtagna muttern. Före och efter provtagning förvaras provtagarna i rumstemperatur. Observera att diffusionshatten måste komma i rätt läge och kontrollera att muttern sitter tätt efter provtagningen. Analysen sker med gaskromatografi-masspektrometri Detektionsgränsen vid sjudygnsmätning är c:a 0,01 µg/m 3 för butadien och 0,05 µg/m 3 för bensen (1). Aldehyder För provtagning av formaldehyd används SKC UMEX diffusionsprovtagare (Scantec Lab AB, Partille) med provtagningshastighet 20,2 ml/min för 1 veckas provtagning. Provtagaren består av en polypropenplatta försedd med ett filter, behandlat med ett reagens, DNPH (dinitrofenylhydrazin). Vid provtagningen reagerar aldehyderna med DNPH, och hydrazoner bildas, som analyseras med vätskekromatografi. Detektionsgränsen vid 1 veckas provtagning är 0,5 µg/m 3 för formaldehyd (2). P g a oklarheter i upptagsfaktor rekommenderas metoden f n inte för acetaldehyd. Den ena delen av filtret i provtagaren fungerar som provblank, medan den andra står i kontakt med den omgivande luften under provtagningstiden. Provtagningen startas genom att ett skydd skjuts över till blanksidan av provtagaren och låter provtagningsfiltret stå i kontakt med luften via små hål i provplattan. Vid avstängning skjuts skyddet tillbaka. Före och efter provtagning förvaras provtagaren i frys i en aluminiumpåse som levereras tillsammans med provtagaren. PM 2.5 Provtagningen av PM 2.5 / PAH utförs genom att luft pumpas över ett filter. För de stationära mätningarna används impaktor PQ100 Basel PM 2,5 sampler (EPA WINS, BGI). Insamling sker på teflonfilter (Pall Teflo, 47 mm, 2 µm porstorlek) med ett luftflöde på 16,7 l/minut. För mätningarna i hemmet används en pump med en flödeshastighet på 4 l/minut, cyklon för PM 2,5 samt 37 mm teflonfilter (Pall Teflo, 37 mm, 2 µm porstorlek). Masskoncentrationen bestäms gravimetriskt.detektionsgränsen är 11µg vilket motsvarar 1µg/m 3 vid 48 timmars provtagning. Polyaromatiska kolväten Partikelmassan på PM 2,5 -filter analyseras efter vägning med avseende på innehåll av PAH. Analysen sker med högupplösande gaskromatograf kopplad till lågupplösande masspektrometer (MS) i selektiv ion recording (SIR) mode.
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, 7 Utöver halten bens(a)pyren redovisas även halter av nio partikulära PAH vilket innefattar, benso(a)antracen, chrysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, perylen, indeno(1,2,3-cd)pyren, dibenso(a,h)antracen, benso(g,h,i)perylen Detektionsgränsen är 5 pg/m 3 vid provtagning i vardagsrum och 1 pg/m 3 för urban bakgrund. Kvävedioxid För kvävedioxidmätningarna i Umeå år 2007 används Ogawas diffusionsprovtagare. Den cylinderformade provtagaren är försedd med ett impregnerat cellulosafiberfilter, i vardera änden för mätning av NO 2 och NO x.. NO-halten kan då räknas ut. Provtagningen startas genom att provtagaren tas ur zip-påsen som den förvaras i varvid kvävedioxid i luften reagerar med trietanolamin under bildning av bland annat nitrit. Provtagningen avslutas genom att provtagaren läggs tillbaka i zippåsen som försluts noggrant. Före och efter provtagningen förvaras provtagarna i kylskåp. Bakgrundsmätningar Stationära mätningar utomhus genomförs under samma period som exponeringsmätningarna på minst två platser varav en kan motsvara urban bakgrund. Gör minst 10 mätningar (fem på vardera platsen) av bensen, formaldehyd, kvävedioxid, butadien, PM 2.5 /PAH, (O 3 ). Använd alltid en veckas provtagningstid, med undantag för PM 2.5 /PAH, där kortare tid, t.ex 2 dygn kan användas. Analyslaboratorium Välj laboratorier baserat på möjligheter att uppfylla specifikationerna. Avänd helst samma metod som under tidigare år. Om inte, gör en separat metodjämförelse på ett antal prover, för att data från olika år och orter ska kunna jämföras. De laboratorier som gjort analyser inom projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg (NO 2, ozon, PAH) Arbets- och miljömedicin, Göteborg (bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, PM 2.5 /PAH) Institute for Risk Assessment Sciences, Universitetet i Utrecht, Nederländerna (NO 2 ) Fenix Environmental, Umeå (bensen, 1,3-butadien) Metod för analys av NO 2 med Ogawa-provtagare sätts upp vid Yrkes- och Miljömedicin vid Umeå Universitet under 2008. Protokoll och deltagarenkäter Kontaktpersonerna står till tjänst med information rörande provtagningsprotokoll och enkäter (se nedan under bakgrundsinformation).
8 Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, Bakgrundsinformation Låt för varje provtagningsdygn försökspersonerna fylla i en dagbok samt svara på allmänna frågor i en enkät. Använd samma variabler som tidigare (med eventuella tillägg) för jämförbarhet. Ytterligare information kan fås från kontaktpersonerna. Syftet med dagboken och enkäten är att belysa under hur stor del av mättiden försökspersonen vistats i hemmet, utomhus etc. samt förekomsten av aktiviteter som kan ha inneburit särskild exponering för de aktuella ämnena genom exempelvis rökning, bilkörning, vedeldning eller liknande. Kartlägg vädret under den aktuella perioden med avseende på temperatur och vind. Det kan göras genom registrering med Tinytag och genom att information hämtas från SMHI eller andra mätstationer. Kvalitetssäkring Person som är operativt ansvarig för undersökningen skall ha erforderlig utbildning och erfarenhet av planering och genomförande av luftmätningar. Så långt det är möjligt bör validerade provtagnings- och analysmetoder användas och referenser ges till publikationer/metodbeskrivningar/standarder som beskriver provtagning och analys. Kontrollprover (blankar) analyseras parallellt med fältproverna. Om möjligt används laboratorier med dokumenterade kvalitetssystem (t ex ackreditering) för analys och analysmetoder kontrolleras med hjälp av certifierat referensmaterial om sådant finns att tillgå. Databehandling, datavärd Som mått på genomsnittskoncentrationer beräknas aritmetiskt medelvärde (AM), geometriskt medelvärde (GM) och medianvärde. För medianen beräknas även ett 95 %-igt konfidensintervall (95 % KI). Jämförelse mellan grupper samt skattning av inverkan från olika faktorer görs med sedvanliga statistiska metoder. Resultaten lämnas till datavärden i form av excelfiler. Medelvärden och spridning för mätdata samt grundläggande bakgrundsfaktorer utan identifikation av enskilda individer samlas i en datafil (Excel) som Naturvårdsverket kan ge forskare och andra fri tillgång till. En förteckning över datavärdar finns att hitta på Naturvårdsverkets webbplats under adressen http://www.naturvardsverket.se/dokument/mo/modok/datavard.htm Rapportering, utvärdering Rapportering sker vid konferenser och utbildningar. En rapport till Naturvårdsverket skrivs, vilken sammanfattar metoder, resultat och diskuterar dessa. Det senare görs med avseende på genomsnittsexponering och spridning samt inverkan av bakgrundsfaktorer och möjliga exponeringskällor. En jämförelse görs med tidigare studier och med det underlag som finns
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, 9 för riskvärdering. Data kan också att ingå i vetenskapliga rapporter. En speciell resultatmall har tagits fram för projektet av yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund. Som mått på genomsnittskoncentrationer beräknas aritmetiskt medelvärde (AM), geometriskt medelvärde (GM) och medianvärde. För medianen beräknas även ett 95 %-igt konfidensintervall (95 % KI). Jämförelse mellan grupper samt skattning av inverkan från olika faktorer görs med sedvanliga statistiska metoder. Resultaten lämnas till datavärden i form av excelfiler. En jämförelse med tidigare svenska och internationella studier av personlig exponering för de aktuella ämnena bör göras. När data från flera miljöövervakningsomgångar erhållits bör tidstrenden studeras. Diskussionen kopplas till miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer och riskbedömningar. Kostnadsuppskattning Totalt ca 1,25 milj kr (2007) inkl overheadkostnader (30 % av totalkostnaden) enligt nedan. Fasta kostnader Kostnaderna (2007) för provtagningsutrustning i form av pumpar o dyl. beräknas till c:a 120 000 kr. Resor för lokal provtagning, möten och presentationer c:a 50 000 kr. Övrigt inkl försökspersonsarvode c:a 170 000. Kostnad för analysinstrument förutsätts vara inräknad i analyskostnaden. Analyskostnader Analyskostnader (2007) uppskattas till ca 160 000 för formaldehyd, PM 2.5, och PAH, samt ca 120 000 kr för bensen och butadien. Tillkommande kostnader för kvävedioxid är ca 30 000 kr. En studie där jämförelse mellan IVLs och Ogawas NO2-provtagare gjordes i Umeå till en kostnad av ca 20 000 för analyser Kostnader för provtagare ingår, dock ej provtagningsutrustning som pumpar och dyl. Tidsåtgång För den/de operativt ansvariga beräknas åtgå totalt c:a 9 personmånader från planering till avrapportering. Personalkostnaderna beräknas uppgå till ca 500 000 totalt. Övrigt en utvärderades under 2004 (7). De viktigaste rekommendationerna för det fortsatta projektet kan sammanfattas i följande punkter: 1. Fortsatt mätning bör ske av de ämnen som hittills mätts, inkl aldehyder. (Dock fn ej acetaldehyd p g a uppdagade metodproblem.) 2. Möjligheten till att inkludera partikelmätningar bör övervägas.
10 Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, 3. Mätningar fortsätter i Göteborg, Umeå, Stockholm, Malmö och utökas med ett mindre samhälle i Örebroregionen (liten inlandskommun). 4. Metodutveckling för personburen PAH-mätning är önskvärd och resurser bör avsättas till detta. 5. Regelbundna möten (varje år) i form av seminarier med utförarna på de olika orterna bör genomföras och finansieras via projektet. 6. Utförarseminarier efter varje omgång (vart femte år) för utvärdering samt planering av publicering bör genomföras och finansieras av Naturvårdsverket. 7. Med hänsyn taget till förslagen om utförarmöten, samt att ekonomin för projektet av utförarna bedömts som alltför stram, föreslås an ökning till 1,3 milj per omgång. Författare och övriga kontaktpersoner Göteborg: Arbets- och miljömedicin/vmc, Box 414, 405 30 Göteborg, huvudansvarig Gerd Sällsten, Gerd.Sallsten@amm.gu.se, 031-7732897. Umeå:Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet, 901 87 Umeå, huvudansvarig Bertil Forsberg, bertil.forsberg@envmed.umu.se, 090-785 27 51 Stockholm: Arbets- och miljömedicin, Stockholm läns landsting, Norrbacka III, 171 76 Stockholm, huvudansvarig Tom Bellander, tom.bellander@sll.se, 08-7373670. Lund: Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund, 221 85 Lund, huvudansvarig Håkan Tinnerberg, hakan.tinnerberg@med.lu.se 046 177045. Örebro: Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, 701 85 Örebro, huvudansvarig Håkan Westberg, hakan.westberg@orebroll.se, 019-602 24 93. Programområdesansvarig, Naturvårdsverket: Britta Hedlund Miljöövervakningsenheten Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Tfn: 08-698 12 08 E-post: britta.hedlund@naturvardsverket.se
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, 11 Referenser Rapporter från hittills genomförda mätningar Sällsten G, Björklund J, Johansson O, Melin J, Lindahl R, Loh C, Östman C och Barregård L. (2001). Cancerframkallande ämnen i tätortsluft - personlig exponering, individrelaterade stationära mätningar och bakgrundsmätningar i Göteborg 2000. Rapport till Naturvårdsverket, Göteborg 2001. Modig L, Forsberg B, Hagenbjörk-Gustafsson A, Järvholm B, Levin J-O, Lindahl R, Rhén M, Segerstedt B, Sundgren M, Sunesson A-L och Brorström-Lundén E. (2002). Cancerframkallande ämnen i tätortsluft exponering och halter i Umeå 2001. Rapport till Naturvårdsverket, Umeå 2002. Kruså M, Bellander T och Nilsson M. (2003). Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Stockholm 2002/2003, Rapport till Naturvårdsverket, Stockholm 2003. Friman K, Axmon A och Tinnerberg H. (2004). Cancerframkallande ämnen i Malmö 2003, Rapport till Naturvårdsverket, Malmö 2004. Andersson L.,Westberg H., Bryngelsson I L. Lundholm C. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2005/2006. Rapport till Naturvårdsverket, Örebro 2006. Johannesson S., Mattsson C., Bergemalm-Rynell K., Strandberg B., Sällsten G. (2008). Personburen exponering för organiska ämnen och partiklar kopplad till stationära mätningar i Göteborg 2006. Metodreferenslista 1. Sunesson AL, Sundgren M, Levin JO, Ljungkvist G, Strandberg B, Laboratorie- och fältvalidering av metoder för mätning av bensen med diffusionsprovtagning och automatisk termisk desorption : rapport till Naturvårdsverket, Umeå : Arbetslivsinstitutet, 2004. 2. Metod FORM01 Formaldehyd och acetaldehyd 20030319, Arbetslivsinstitutet, Umeå. 3. PAH i luft, IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg. 4. Hagenbjörk-Gustafsson A, Lindahl R and Levin JO. Validation of a diffusive sampler for NO 2. J Environ Monit, 1999;1, 349-352.
12 Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, 5. Hagenbjörk-Gustafsson A, Lindahl R, Levin JO, Karlsson D., Validation of the Willems badge diffusive sampler for nitrogen dioxide determinations in occupational environments. Analyst, 2002;127, 163-168 6. Ferm M., Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp. 41-44. 7. Levin JO. Hälsorelaterad miljöövervakning. Exponering för carcinogena ämnen i luft en utvärdering av mätningar i Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö 2000-2004, Arbetslivsinstitutet, Umeå 2004. Rekommenderad litteratur Miljöhälsoutredningen. Miljö före en hållbar hälsoutveckling : förslag till nationellt handlingsprogram : betänkande. SOU 1996:124 Uppdateringar, versionshantering Version X:X 2005-xx-xx Ny undersökningstyp.