SYSSELSATT ARBETSKRAFT

Relevanta dokument
Sysselsatt arbetskraft

SYSSELSATT ARBETSKRAFT PÅ ÅLAND

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata

Sysselsatt arbetskraft

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata

Sysselsatt arbetskraft

Sysselsatt arbetskraft

Sysselsatt arbetskraft

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sysselsatt arbetskraft

Familjer och hushåll

Sysselsatt arbetskraft

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Familjer och hushåll

Sysselsatt arbetskraft

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Statistik över arbetskonflikter 2013

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Arbetslöshetssituationen - oktober 2007

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Arbetslöshetssituationen juli 2011

Arbetslöshetssituationen maj 2015

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

RIKSDAGSVALET

Presidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012:

Arbetslöshetssituationen maj 2017

Arbetslöshetssituationen augusti 2018

Arbetslöshetssituationen januari 2017

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

Arbetslöshetssituationen januari 2014

Arbetslöshetssituationen februari 2015

Arbetslöshetssituationen februari 2016

Arbetslöshetssituationen april 2016

Arbetslöshetssituationen juli 2014

Arbetslöshetssituationen september 2011

Innehåll Befolkning, sysselsättning, arbetsplatser och pendling... Företag och arbetsställen... Tabeller

Nationalräkenskapsdata 2008

Arbetslöshetssituationen december 2014

Kenth Häggblom, statistikchef, tel Val 2018:

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Bostäder och boendeförhållanden 2017

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002

Statistik över arbetskonflikter 2012

Bostäder och boendeförhållanden 2010

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

Riksdagsvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2011:

Nationalräkenskapsdata 2009

Nationalräkenskapsdata 2011

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Nationalräkenskapsdata 2015

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Nationalräkenskapsdata 2016

Qvalify AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /1310

Rutdatabasen 2014: 250m x 250m

Bostäder och boendeförhållanden 2007

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

Grundskolan hösten 2004

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland Huvudresultaten. Jouko Kinnunen 12.4.

Statistikinfo 2013:13

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Nationalräkenskapsdata 2012

Rutdatabasen 2017: 250m x 250m

Rutdatabasen 2016: 250m x 250m

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

Riksdagsvalet

Statistikinfo 2014:11

Statistik 2003:4. Valdeltagandet Lagtings- och kommunalvale

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Nationalräkenskapsdata 2013

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Statistik över arbetskonflikter 2010

Rutdatabasen 2018: 250m x 250m

Miljöskatter 2011, efter näringsgren

Valdeltagandet Statistik 2004:1

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

Statistikinfo 2018:06

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

Statistikinfo 2017:06

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

Byggandet Ålands officiella statistik - Byggande 2015: Kenth Häggblom, statistikchef Tel

Industrins kompetensbehov 2025

Kommunernas bokslut 2017

Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet

Statistikinfo 2016:06

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade jobb under åren

DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial STATISTIKCENTRALEN Tfn

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Transkript:

Kenth Häggblom, led. statistiker Tel. 25497 Pb 1187, 22111 MARIEHAMN STATISTIKMEDDELANDE 31.12.2002 http://www.asub.aland.fi Arbetsmarknad 2002:1 SYSSELSATT ARBETSKRAFT 31.12.2000 Detta statistikmeddelande innehåller uppgifter om sysselsatt arbetskraft på Åland 31.12.2000 samt vissa tidsserier. Sysselsättningsstatistiken baseras på uppgifter som Statistikcentralen tar fram genom att samköra olika register, bl.a. register över beskattningen, vilket är orsaken till att statistiken kommer med två års eftersläpning. Att statistiken är registerbaserad innebär också att personernas fördelning på näringsgren bestäms utgående från var man är anställd och varifrån man får sina huvudsakliga inkomster och inte t.ex. utgående från vad man själv uppger på någon blankett. Siffrorna i tabell 1-5 gäller bosatt sysselsatt arbetskraft och säger således ingenting om var arbetsplatsen är belägen. T.ex. en person som bor i Sund och arbetar på fabrik i Finström framkommer i denna statistik i siffrorna för Sund och för branschen tillverkning. Personer som är bosatta utanför Åland, men som arbetar t.ex. på åländska fartyg ingår inte. Näringsgrenarna anges enligt Näringsgrensindelningen (NI) 1995. Nästan var femte sysselsatt arbetade inom transport och kommunikation Tabell 1 innehåller uppgifter om antalet sysselsatta enligt bransch på detaljerad nivå samt kön. Siffrorna för huvudbranscherna kan i vissa fall vara något större än summan av de underbranscher som ingår. Detta beror på att ett antal personer kan vara placerade i en huvudbransch, men inte har kunnat fördelas på underbransch. Förutom antalet personer visas också två procentuella fördelningar. Först kommer en procentuell fördelning på näringsgren av alla sysselsatta samt kvinnor och män separat. Nästan 19 procent av de sysselsatta arbetade med transport och kommunikation och nästan 15 procent inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Statistiken visar på stora skillnader mellan kvinnors och mäns val av branscher. Medan t.ex. nästan 27 procent av de sysselsatta kvinnorna arbetade inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst, var bara 3 procent av männen sysselsatta i samma bransch. Sjöfarten sysselsatte 17 procent av männen, men bara 8 procent av kvinnorna. Den andra procentuella fördelningen visar hur de sysselsatta inom varje bransch var fördelade på kön. Förutom social- och hälsovårdssektorn, där 90 procent av personalen var kvinnor, var också t.ex. utbildning och finansförmedling (bank) kvinnodominerade branscher. Den största mansdominansen fanns inom byggverksamhet, där nästan 94 procent av de sysselsatta var män. Inom fiske (där också fiskodling ingår), landtransporter samt el-, gas- och vattenförsörjning var männens andel över 80 procent. I tabell 2 framgår de sysselsatta i huvudbranscherna fördelade på åldersgrupp och kön. P.g.a sjöfartens storlek visas denna näringsgren separat från övrig transport och kommunikation. Den procentuella fördelningen visar hur stor del av de sysselsatta i varje bransch som fanns i en viss åldersgrupp. T.ex. ser man att jordbruket hade en relativt stor andel sysselsatta som var 60 år och äldre. Hotell- och restaurangbranschen hade en ung personal; 40 procent var under 30 år jämfört med 19 procent av den totala sysselsatta arbetskraften. - Ålands officiella statistik -

Tabell 3 visar sysselsättningen kommunvis på en mera sammanslagen branschnivå, både som antal personer och som procent. Betydande regionala skillnader fanns. Primärnäringarna som totalt stod för 6,2 procent av sysselsättningen, sysselsatte 18 procent i skärgården och 20 procent eller mera i vissa enskilda kommuner, men endast en procent i Mariehamn. Medan totalt sett tio procent arbetade inom industrin, var siffran för skärgården knappt sex procent. Tjänstesektorn, d.v.s. alla näringsgrenar utom primärnäringar, industri och byggnadsverksamhet, stod för 74 procent av sysselsättningen. I alla kommuner utgjorde arbetande inom denna sektor över hälften av de sysselsatta, i Mariehamn så mycket som 82 procent. Rekordstort antal sysselsatta I tabell 4 och 5 framgår utvecklingen från 1980 till 2000 beträffande antalet sysselsatta per näringsgren och per region. Från 1980 till 1990 ökade antalet sysselsatta på Åland med 1 800 personer. Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet sjönk antalet sysselsatta med 1 000 personer och nådde den lägsta siffran, 11 407 personer, 1994. Därefter har antalet sysselsatta ökat årligen och var 2000 drygt 500 fler än den tidigare rekordsiffran från 1990. Att antalet sysselsatta inte har ökat mera från 1990 till 2000 trots att Ålands befolkning ökade med nästan 1 200 personer under samma tid beror på att antalet personer som står utanför arbetskraften (barn, studerande, pensionärer) ökade med över 600 under denna period. Färre företagare, flera offentligt anställda Tabell 6 och 7 visar de sysselsattas fördelning på sektor (privat, offentlig) och yrkesställning (löntagare, företagare). Det bör observeras att dessa tabeller visar alla som arbetade på åländska arbetsplatser i motsats till tabell 1-5 som visar enbart personer som var bosatta på Åland. Den stora skillnaden är de cirka 2 000 ickeåländska sjömännen som ingår i tabell 6 och 7. Procenterna visar andelar av de arbetande totalt. T.ex. betyder 8,6 för kvinnor i transportbranschen i den första kolumnen att 8,6 procent av kvinnorna i denna bransch var offentligt anställda. Av de totalt 15 029 sysselsatta var drygt 1 700 eller 11,6 procent företagare och nästan 13 300 löntagare. Av löntagarna var nästan 4 850 sysselsatta inom den offentliga sektorn och drygt 8 440 inom den privata sektorn. De offentliganställdas andel var över 32 procent av totalantalet arbetande på åländska arbetsplatser. Om man räknar med bara de drygt 12 900 sysselsatta ålänningarna uppgick de offentligt anställda till drygt 37 procent och företagarnas andel till drygt 13 procent. De offentligt anställda dominerade inom branschen samhälls- och personliga tjänster, där de utgjorde över 80 procent, och också inom el-, gas- och vattenförsörjning var över hälften av personalen anställd av den offentliga sektorn. Inom primärnäringarna var över 80 procent företagare och inom bygg och handel/hotell var 30 respektive 18 procent företagare. Dubbelt flera kvinnor än män var offentligt anställda, medan förhållandet var det motsatta bland företagarna. Bland de privatanställda var också männen betydligt flera än kvinnorna. Från 1995 till 2000 har företagarna minskat något såväl till antal som när det gäller andel av samtliga arbetande. Delvis beror detta på det minskade antalet sysselsatta inom primärnäringarna, men också inom övriga näringsgrenar har förtagarna blivit färre. De offentligt anställda har blivit flera och har ökat sin andel något, medan de privatanställda har ökat i ungefär samma mån som antalet arbetande totalt och därmed bibehållit sin andel av den totala sysselsättningen. Förkortningar och beteckningar: K = Kvinnor M = Män Landskommuner = Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö - Ålands officiella statistik -

1. SYSSELSATTA EFTER NÄRINGSGREN OCH KÖN 31.12.2000 Antal Procent per bransch Procent per kön Näringsgren M K Tot M K Tot M K Tot A Jordbruk-, jakt och skogsbruk 438 265 703 6,7 4,2 5,4 62,3 37,7 100,0 01 Jordbruk och jakt samt tjänster 419 264 683 6,4 4,2 5,3 61,3 38,7 100,0 02 Skogsbruk och tjänster till skogsbruk 19 1 20 0,3 0,0 0,2 95,0 5,0 100,0 B Fiske 93 11 104 1,4 0,2 0,8 89,4 10,6 100,0 C Utvinning av mineral 2-2 0,0-0,0 100,0-100,0 D Tillverkning: 793 375 1 168 12,1 5,9 9,0 67,9 32,1 100,0 15 Livsmedel 242 139 381 3,7 2,2 2,9 63,5 36,5 100,0 17, 18 Textil, kläder 3 7 10 0,0 0,1 0,1 30,0 70,0 100,0 20, 21 Trä- o pappersvaror 85 11 96 1,3 0,2 0,7 88,5 11,5 100,0 22 Förlagsverks, grafisk prod 89 90 179 1,4 1,4 1,4 49,7 50,3 100,0 24 Kemikalier o kemiska prod 15 7 22 0,2 0,1 0,2 68,2 31,8 100,0 25 Gummi- och plastvaror 89 46 135 1,4 0,7 1,0 65,9 34,1 100,0 26 Icke-metalliska mineralprod 11 8 19 0,2 0,1 0,1 57,9 42,1 100,0 28 Metallvaror, ej maskiner 101 11 112 1,5 0,2 0,9 90,2 9,8 100,0 29-33 Maskiner o instrument 46 9 55 0,7 0,1 0,4 83,6 16,4 100,0 35 Andra transportmedel 40 2 42 0,6 0,0 0,3 95,2 4,8 100,0 36 Möbler; annan tillv. 53 37 90 0,8 0,6 0,7 58,9 41,1 100,0 37 Återvinning 3-3 0,0-0,0 100,0-100,0 E El-, gas- och vattenförsörjning 99 18 117 1,5 0,3 0,9 84,6 15,4 100,0 40 El-, och hetvattenförsörjning 75 16 91 1,1 0,3 0,7 82,4 17,6 100,0 41 Vattenförsörjning 24 2 26 0,4 0,0 0,2 92,3 7,7 100,0 F Byggverksamhet 739 48 787 11,2 0,8 6,1 93,9 6,1 100,0 451 Mark- och grundarbete 52 3 55 0,8 0,0 0,4 94,5 5,5 100,0 452 Bygg- och anläggningsarbete 363 16 379 5,5 0,3 2,9 95,8 4,2 100,0 453 Bygginstallationer 180 21 201 2,7 0,3 1,6 89,6 10,4 100,0 454 Slutbehandling av byggnader 94 4 98 1,4 0,1 0,8 95,9 4,1 100,0 455 Uthyrn. av byggmaskiner med förare 35 1 36 0,5 0,0 0,3 97,2 2,8 100,0 G Parti- och detaljhandel 688 637 1 325 10,5 10,0 10,2 51,9 48,1 100,0 50 Handel och reparation av motorfordon 157 27 184 2,4 0,4 1,4 85,3 14,7 100,0 51 Parti- och agenturhandel, ej motorf. 232 69 301 3,5 1,1 2,3 77,1 22,9 100,0 511 Agenturhandel 45 13 58 0,7 0,2 0,4 77,6 22,4 100,0 512-517 Partihandel 185 55 240 2,8 0,9 1,9 77,1 22,9 100,0 52 Detaljhandel, rep. av hushållsart. 299 541 840 4,5 8,5 6,5 35,6 64,4 100,0 H Hotell- och restaurangverksamhet 168 222 390 2,6 3,5 3,0 43,1 56,9 100,0 551-552 Hotell- och annan logiverks. 69 114 183 1,0 1,8 1,4 37,7 62,3 100,0 553-555 Restaurangverksamhet 99 108 207 1,5 1,7 1,6 47,8 52,2 100,0 I Transport, lagring och kommunikation 1 667 743 2 410 25,3 11,7 18,6 69,2 30,8 100,0 60 Landtransport; transport i rörsystem 266 52 318 4,0 0,8 2,5 83,6 16,4 100,0 61 Sjötransport 1 128 498 1 626 17,1 7,8 12,6 69,4 30,6 100,0 62 Lufttransport 13 13 26 0,2 0,2 0,2 50,0 50,0 100,0 63 Stödtjänster till transport 105 48 153 1,6 0,8 1,2 68,6 31,4 100,0 64 Post- och telekommunikationer 155 132 287 2,4 2,1 2,2 54,0 46,0 100,0 641 Postbefordran 95 120 215 1,4 1,9 1,7 44,2 55,8 100,0 642 Telekommunikation 60 12 72 0,9 0,2 0,6 83,3 16,7 100,0 (forts.)

1. SYSSELSATTA EFTER NÄRINGSGREN OCH KÖN 31.12.2000 (forts.) Antal Procent per bransch Procent per kön Näringsgren M K Tot M K Tot M K Tot J Finansiell verksamhet 168 289 457 2,6 4,5 3,5 36,8 63,2 100,0 65 Finansförmedling 124 229 353 1,9 3,6 2,7 35,1 64,9 100,0 66, 67 Försäkring, pens.fondsverks, stödtj. 44 60 104 0,7 0,9 0,8 42,3 57,7 100,0 K Fastighets-, uthyrn.- och forskningsverks. 338 217 555 5,1 3,4 4,3 60,9 39,1 100,0 70 Fastighetsverksamhet 67 24 91 1,0 0,4 0,7 73,6 26,4 100,0 71 Uthyrning av fordon, maskiner e.d. 4 1 5 0,1 0,0 0,0 80,0 20,0 100,0 72 Databehandlingsverksamhet 65 15 80 1,0 0,2 0,6 81,3 18,8 100,0 73 Forskning och utveckling 19 7 26 0,3 0,1 0,2 73,1 26,9 100,0 74 Andra företagstjänster 183 170 353 2,8 2,7 2,7 51,8 48,2 100,0 741 Jur. och ekon. konsultverks., holding 36 65 101 0,5 1,0 0,8 35,6 64,4 100,0 742-743 Tekniska tj., provn.och analys 87 39 126 1,3 0,6 1,0 69,0 31,0 100,0 744 Reklamverksamhet 8 9 17 0,1 0,1 0,1 47,1 52,9 100,0 745 Arbetsförmedling och rekrytering 2 13 15 0,0 0,2 0,1 13,3 86,7 100,0 747 Städning 26 33 59 0,4 0,5 0,5 44,1 55,9 100,0 748, 746 Övriga företagstjänster 18 8 26 0,3 0,1 0,2 69,2 30,8 100,0 L Offentlig förvaltning och försvar 473 520 993 7,2 8,2 7,7 47,6 52,4 100,0 751 Offentlig förvaltning 288 456 744 4,4 7,2 5,8 38,7 61,3 100,0 752 Utr.förvalt., försvar och ordningsväs. 182 53 235 2,8 0,8 1,8 77,4 22,6 100,0 753 Obligatorisk socialförsäkring 3 11 14 0,0 0,2 0,1 21,4 78,6 100,0 M Utbildning 251 660 911 3,8 10,4 7,0 27,6 72,4 100,0 N Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 195 1 691 1 886 3,0 26,6 14,6 10,3 89,7 100,0 851-852 Hälso- och sjukv., veterinär 96 687 783 1,5 10,8 6,1 12,3 87,7 100,0 853 Sociala tjänster 94 996 1 090 1,4 15,7 8,4 8,6 91,4 100,0 O Övriga samhäll. och personliga tjänster 289 360 649 4,4 5,7 5,0 44,5 55,5 100,0 90 Miljöhygien 28 6 34 0,4 0,1 0,3 82,4 17,6 100,0 91 Intressebevakning; religiös verksamhet 83 113 196 1,3 1,8 1,5 42,3 57,7 100,0 92 Rekreations-, kultur- och sportv. 139 131 270 2,1 2,1 2,1 51,5 48,5 100,0 93 Annan serviceverksamhet 30 104 134 0,5 1,6 1,0 22,4 77,6 100,0 P Förvärvsarbete i hushåll - 1 1-0,0 0,0-100,0 100,0 X Okänd 177 297 474 2,7 4,7 3,7 37,3 62,7 100,0 Totalt 6 578 6 354 12 932 100,0 100,0 100,0 50,9 49,1 100,0 Siffrorna för huvudbranscherna är i vissa fall större än summan av delbranscherna.

2. SYSSELSATTA EFTER NÄRINGSGREN OCH ÅLDER 31.12.2000 Ålder Procentuell fördelning Näringsgren 15-29 30-44 45-59 60+ Totalt 15-29 30-44 45-59 60+ Totalt A Jordbruk Tot 67 252 289 95 703 9,5 35,8 41,1 13,5 100,0 M 43 157 186 52 438 9,8 35,8 42,5 11,9 100,0 K 24 95 103 43 265 9,1 35,8 38,9 16,2 100,0 B Fiske Tot 8 44 43 9 104 7,7 42,3 41,3 8,7 100,0 M 8 39 38 8 93 8,6 41,9 40,9 8,6 100,0 K 0 5 5 1 11 0,0 45,5 45,5 9,1 100,0 C, D E Tillv.m.m Tot 274 490 458 65 1 287 21,3 38,1 35,6 5,1 100,0 M 201 345 302 46 894 22,5 38,6 33,8 5,1 100,0 K 73 145 156 19 393 18,6 36,9 39,7 4,8 100,0 F Bygg Tot 179 312 260 36 787 22,7 39,6 33,0 4,6 100,0 M 171 290 245 33 739 23,1 39,2 33,2 4,5 100,0 K 8 22 15 3 48 16,7 45,8 31,3 6,3 100,0 G Handel Tot 325 447 497 56 1 325 24,5 33,7 37,5 4,2 100,0 M 182 237 246 23 688 26,5 34,4 35,8 3,3 100,0 K 143 210 251 33 637 22,4 33,0 39,4 5,2 100,0 H Hotell Tot 157 136 86 11 390 40,3 34,9 22,1 2,8 100,0 M 66 59 39 4 168 39,3 35,1 23,2 2,4 100,0 K 91 77 47 7 222 41,0 34,7 21,2 3,2 100,0 I 61 Sjöfart Tot 298 639 623 66 1 626 18,3 39,3 38,3 4,1 100,0 M 199 417 470 42 1 128 17,6 37,0 41,7 3,7 100,0 K 99 222 153 24 498 19,9 44,6 30,7 4,8 100,0 I 60, 62-64 Tot 154 279 301 50 784 19,6 35,6 38,4 6,4 100,0 Övrig transport M 112 178 217 32 539 20,8 33,0 40,3 5,9 100,0 K 42 101 84 18 245 17,1 41,2 34,3 7,3 100,0 J Finans Tot 69 194 188 6 457 15,1 42,5 41,1 1,3 100,0 M 43 77 43 5 168 25,6 45,8 25,6 3,0 100,0 K 26 117 145 1 289 9,0 40,5 50,2 0,3 100,0 K Fastighet m.m. Tot 103 219 202 31 555 18,6 39,5 36,4 5,6 100,0 M 63 126 129 20 338 18,6 37,3 38,2 5,9 100,0 K 40 93 73 11 217 18,4 42,9 33,6 5,1 100,0 L Off förv. Tot 157 376 421 39 993 15,8 37,9 42,4 3,9 100,0 M 79 174 201 19 473 16,7 36,8 42,5 4,0 100,0 K 78 202 220 20 520 15,0 38,8 42,3 3,8 100,0 M Utbildning Tot 128 347 391 45 911 14,1 38,1 42,9 4,9 100,0 M 37 100 98 16 251 14,7 39,8 39,0 6,4 100,0 K 91 247 293 29 660 13,8 37,4 44,4 4,4 100,0 N Sjukv., soc tj. Tot 292 753 752 89 1 886 15,5 39,9 39,9 4,7 100,0 M 40 62 76 17 195 20,5 31,8 39,0 8,7 100,0 K 252 691 676 72 1 691 14,9 40,9 40,0 4,3 100,0 O, P Övr tjänster Tot 134 248 230 38 650 20,6 38,2 35,4 5,8 100,0 o. förv.arb i hush. M 61 104 106 18 289 21,1 36,0 36,7 6,2 100,0 K 73 144 124 20 361 20,2 39,9 34,3 5,5 100,0 X Okänd Tot 124 164 147 39 474 26,2 34,6 31,0 8,2 100,0 M 36 51 67 23 177 20,3 28,8 37,9 13,0 100,0 K 88 113 80 16 297 29,6 38,0 26,9 5,4 100,0 Totalt Tot 2 469 4 900 4 888 675 12 932 19,1 37,9 37,8 5,2 100,0 M 1 341 2 416 2 463 358 6 578 20,4 36,7 37,4 5,4 100,0 K 1 128 2 484 2 425 317 6 354 17,8 39,1 38,2 5,0 100,0

3. SYSSELSATTA EFTER KOMMUN OCH NÄRINGSGREN 31.12.2000 Antal A, B C, D, E F G, H I J, K L-P X Kommun Jordbruk, fiske Industri Bygg Handel, hotell Transport Finans, fastighet Samh, pers.tj Okänd Totalt Brändö 44 14 16 25 71 7 55 7 239 Eckerö 39 22 34 61 96 12 114 16 394 Finström 101 162 92 163 149 65 414 29 1 175 Föglö 57 18 23 33 59 14 66 8 278 Geta 44 20 12 28 29 13 63 12 221 Hammarland 78 74 75 84 118 48 192 22 691 Jomala 132 193 113 222 304 130 591 47 1 732 Kumlinge 20 11 7 19 50 7 47 12 173 Kökar 11 2 10 14 43 4 36 7 127 Lemland 32 82 52 95 150 61 287 26 785 Lumparland 16 17 8 19 46 13 62 4 185 Saltvik 81 123 69 92 132 61 229 25 812 Sottunga 17 5 4 4 7 1 18 3 59 Sund 47 67 40 55 81 35 167 21 513 Vårdö 38 9 9 16 35 12 50 9 178 Mariehamn 50 468 223 785 1 040 529 2 049 226 5 370 Landskomm. 757 819 564 930 1 370 483 2 391 248 7 562 -Landsbygden 570 760 495 819 1 105 438 2 119 202 6 508 -Skärgården 187 59 69 111 265 45 272 46 1 054 Åland 807 1 287 787 1 715 2 410 1 012 4 440 474 12 932 Procent A, B C, D, E F G, H I J, K L-P X Kommun Jordbruk, fiske Industri Bygg Handel, hotell Transport Finans, fastighet Samh, pers.tj Okänd Totalt Brändö 18,4 5,9 6,7 10,5 29,7 2,9 23,0 2,9 100,0 Eckerö 9,9 5,6 8,6 15,5 24,4 3,0 28,9 4,1 100,0 Finström 8,6 13,8 7,8 13,9 12,7 5,5 35,2 2,5 100,0 Föglö 20,5 6,5 8,3 11,9 21,2 5,0 23,7 2,9 100,0 Geta 19,9 9,0 5,4 12,7 13,1 5,9 28,5 5,4 100,0 Hammarland 11,3 10,7 10,9 12,2 17,1 6,9 27,8 3,2 100,0 Jomala 7,6 11,1 6,5 12,8 17,6 7,5 34,1 2,7 100,0 Kumlinge 11,6 6,4 4,0 11,0 28,9 4,0 27,2 6,9 100,0 Kökar 8,7 1,6 7,9 11,0 33,9 3,1 28,3 5,5 100,0 Lemland 4,1 10,4 6,6 12,1 19,1 7,8 36,6 3,3 100,0 Lumparland 8,6 9,2 4,3 10,3 24,9 7,0 33,5 2,2 100,0 Saltvik 10,0 15,1 8,5 11,3 16,3 7,5 28,2 3,1 100,0 Sottunga 28,8 8,5 6,8 6,8 11,9 1,7 30,5 5,1 100,0 Sund 9,2 13,1 7,8 10,7 15,8 6,8 32,6 4,1 100,0 Vårdö 21,3 5,1 5,1 9,0 19,7 6,7 28,1 5,1 100,0 Mariehamn 0,9 8,7 4,2 14,6 19,4 9,9 38,2 4,2 100,0 Landskomm. 10,0 10,8 7,5 12,3 18,1 6,4 31,6 3,3 100,0 -Landsbygden 8,8 11,7 7,6 12,6 17,0 6,7 32,6 3,1 100,0 -Skärgården 17,7 5,6 6,5 10,5 25,1 4,3 25,8 4,4 100,0 Åland 6,2 10,0 6,1 13,3 18,6 7,8 34,3 3,7 100,0

4. SYSSELSATTA EFTER NÄRINGSGREN 1980-2000 A, B C, D, E F G, H I J, K L-P X År Jordbruk, fiske Industri Bygg Handel, hotell Transport Finans, fastighet Samh, pers.tj Okänd Totalt Antal: 1980 1 628 1 001 638 1 667 2 423 517 2 663 70 10 607 1985 1 524 1 147 660 1 639 2 280 739 3 255 101 11 345 1990 1 401 1 311 845 1 833 2 234 993 3 094 696 12 407 1995 963 1 179 605 1 431 2 266 851 3 436 763 11 494 1996 968 1 142 573 1 436 2 260 860 3 924 489 11 652 1997 947 1 160 630 1 519 2 339 892 4 070 477 12 034 1998 911 1 250 653 1 629 2 405 956 4 111 691 12 606 1999 827 1 271 718 1 690 2 461 984 4 160 622 12 733 2000 807 1 287 787 1 715 2 410 1 012 4 440 474 12 932 Förändring: 1980-1990 -227 310 207 166-189 476 431 626 1 800 1990-1995 -438-132 -240-402 32-142 342 67-913 1995-2000 -156 108 182 284 144 161 1 004-289 1 438 Procent: 1980 15,3 9,4 6,0 15,7 22,8 4,9 25,1 0,7 100,0 1985 13,4 10,1 5,8 14,4 20,1 6,5 28,7 0,9 100,0 1990 11,3 10,6 6,8 14,8 18,0 8,0 24,9 5,6 100,0 1995 8,4 10,3 5,3 12,4 19,7 7,4 29,9 6,6 100,0 1996 8,3 9,8 4,9 12,3 19,4 7,4 33,7 4,2 100,0 1997 7,9 9,6 5,2 12,6 19,4 7,4 33,8 4,0 100,0 1998 7,2 9,9 5,2 12,9 19,1 7,6 32,6 5,5 100,0 1999 6,5 10,0 5,6 13,3 19,3 7,7 32,7 4,9 100,0 2000 6,2 10,0 6,1 13,3 18,6 7,8 34,3 3,7 100,0 5. SYSSELSATTA EFTER REGION 1980-2000 Antal Procent därav därav Marie- Lands- Lands- Skär- Hela Marie- Lands- Lands- Skär- Hela År hamn komm. bygden gården Åland hamn komm. bygden gården Åland 1980 4 671 5 936 4 896 1 040 10 607 44,0 56,0 46,2 9,8 100,0 1985 4 916 6 429 5 387 1 042 11 345 43,3 56,7 47,5 9,2 100,0 1990 5 269 7 138 6 010 1 128 12 407 42,5 57,5 48,4 9,1 100,0 1995 4 820 6 674 5 644 1 030 11 494 41,9 58,1 49,1 9,0 100,0 1996 4 900 6 752 5 714 1 038 11 652 42,1 57,9 49,0 8,9 100,0 1997 4 998 7 036 5 988 1 048 12 034 41,5 58,5 49,8 8,7 100,0 1998 5 301 7 305 6 238 1 067 12 606 42,1 57,9 49,5 8,5 100,0 1999 5 314 7 419 6 358 1 061 12 733 41,7 58,3 49,9 8,3 100,0 2000 5 370 7 562 6 508 1 054 12 932 41,5 58,5 50,3 8,2 100,0 Förändring: 1980-1990 598 1 202 1 114 88 1 800 1990-1995 -449-464 -366-98 -913 1995-2000 550 888 864 24 1 438

6. INOM OMRÅDET ARBETANDE EFTER KÖN, YRKESSTÄLLNING, ARBETSGIVARSEKTOR OCH NÄRINGSGREN 31.12.2000 Näringsgren Löntagare Företagare Arbetande totalt Offentliga sektorn Privata sektorn K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt Antal: A, B Jordbruk, fiske 21 26 47 31 78 109 225 428 653 277 532 809 C, D Industri 1 16 17 350 713 1 063 27 63 90 378 792 1 170 E El, gas, vatten 12 55 67 6 44 50 - - - 18 99 117 F Byggverksamhet 3 46 49 36 489 525 8 236 244 47 771 818 G, H Handel, hotell - - - 773 678 1 451 122 188 310 895 866 1 761 I Transport 148 302 450 1 554 2 283 3 837 22 98 120 1 724 2 683 4 407 J, K Finans, fastighet 48 102 150 436 342 778 24 67 91 508 511 1 019 L-Q Samh, pers.tj 2 801 962 3 763 338 210 548 98 45 143 3 237 1 217 4 454 X Okänd 224 82 306 38 42 80 34 54 88 296 178 474 Summa 3 258 1 591 4 849 3 562 4 879 8 441 560 1 179 1 739 7 380 7 649 15 029 Procent: A, B Jordbruk, fiske 7,6 4,9 5,8 11,2 14,7 13,5 81,2 80,5 80,7 100,0 100,0 100,0 C, D Industri 0,3 2,0 1,5 92,6 90,0 90,9 7,1 8,0 7,7 100,0 100,0 100,0 E El, gas, vatten 66,7 55,6 57,3 33,3 44,4 42,7 - - - 100,0 100,0 100,0 F Byggverksamhet 6,4 6,0 6,0 76,6 63,4 64,2 17,0 30,6 29,8 100,0 100,0 100,0 G, H Handel, hotell - - - 86,4 78,3 82,4 13,6 21,7 17,6 100,0 100,0 100,0 I Transport 8,6 11,3 10,2 90,1 85,1 87,1 1,3 3,7 2,7 100,0 100,0 100,0 J, K Finans, fastighet 9,4 20,0 14,7 85,8 66,9 76,3 4,7 13,1 8,9 100,0 100,0 100,0 L-Q Samh, pers.tj 86,5 79,0 84,5 10,4 17,3 12,3 3,0 3,7 3,2 100,0 100,0 100,0 X Okänd 75,7 46,1 64,6 12,8 23,6 16,9 11,5 30,3 18,6 100,0 100,0 100,0 Summa 44,1 20,8 32,3 48,3 63,8 56,2 7,6 15,4 11,6 100,0 100,0 100,0 7. INOM OMRÅDET ARBETANDE EFTER KÖN, YRKESSTÄLLNING OCH ARBETSGIVARSEKTOR 1995-2000 År Löntagare Företagare Arbetande totalt Offentliga sektorn Privata sektorn K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt Antal: 1995 2 653 1 440 4 093 3 475 4 188 7 663 614 1 292 1 906 6 742 6 920 13 662 1996 2 820 1 451 4 271 3 159 4 118 7 277 599 1 268 1 867 6 578 6 837 13 415 1997 2 902 1 481 4 383 3 338 4 427 7 765 601 1 238 1 839 6 841 7 146 13 987 1998 2 993 1 527 4 520 3 540 4 734 8 274 590 1 225 1 815 7 123 7 486 14 609 1999 3 157 1 576 4 733 3 546 4 687 8 233 581 1 204 1 785 7 284 7 467 14 751 2000 3 258 1 591 4 849 3 562 4 879 8 441 560 1 179 1 739 7 380 7 649 15 029 Procent: 1995 39,4 20,8 30,0 51,5 60,5 56,1 9,1 18,7 14,0 100,0 100,0 100,0 1996 42,9 21,2 31,8 48,0 60,2 54,2 9,1 18,5 13,9 100,0 100,0 100,0 1997 42,4 20,7 31,3 48,8 62,0 55,5 8,8 17,3 13,1 100,0 100,0 100,0 1998 42,0 20,4 30,9 49,7 63,2 56,6 8,3 16,4 12,4 100,0 100,0 100,0 1999 43,3 21,1 32,1 48,7 62,8 55,8 8,0 16,1 12,1 100,0 100,0 100,0 2000 44,1 20,8 32,3 48,3 63,8 56,2 7,6 15,4 11,6 100,0 100,0 100,0