Birgitta Wessman-Thyrsson (S) Yvonne Gustafsson (S) Klas Corbelius (S) Anders Monemar (C) Lena Käcker Johansson (KD)

1 (15) Sammanträdesplats Sammanträdets öppnande Sessionssalen, Regionhuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping 122 Ordföranden hälsar alla välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. Föreliggande förslag till föredragningslista fastställs, med tillägg av en informationspunkt gällande studiebesöksresan till Tallinn, Estland som genomfördes 27-28 november 2017. Närvarande Ledamöter Ersättare Frånvarande 123 Kaisa Karro (S) Rebecca Hägg (S) Fredrik Sjöstrand (M) Torbjörn Holmqvist (S) Torolf Nilzén (M) Jane Ericsson (SD) Britt Olauson (S) Catarina Engström (MP) Ulla Ordell (M) Jessica Eek (V) Madelaine Pavlidis (L) Carola Andersson (C) Stefan Redéen (KD) Nicklas Andersson (S) Christina Hasselrot (S) Efat Saiady (S) Jörgen Olofsson (M) Birgitta Wessman-Thyrsson (S) Yvonne Gustafsson (S) Klas Corbelius (S) Anders Monemar (C) Lena Käcker Johansson (KD) Jan Sundin (S) Eva Cox (M) John Weinerhall (M) Monika Broman (L) Hildegard Jarskog (MP) Christina Nilsson (SD) Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande 3:e vice ordförande tjänstgörande ersättare

2 (15) Övriga (under hela eller delar av sammanträdet) Alexander Höglund, politisk sekreterare (L) Anna Bengtsson, hälso- och sjukvårdsstrateg Anna Fröberg, tandvårdsstrateg Annica Öhrn, bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Eriksson, projektledare Barbro Krevers, universitetslektor, Prioriteringscentrum, LiU Bodil Knuthammar, pressekreterare Eva Törnvall, hälso- och sjukvårdsstrateg Henning Sand, hälso- och sjukvårdsstrateg Håkan Samuelsson, hälso- och sjukvårdsstrateg Jan Wigren, verksamhetsutvecklare prehospital vård Joakim Lundin, verksamhetsutvecklare prehospital vård Karin Bäckman, projektledare, Prioriteringscentrum, LiU Karina Möller, hälso- och sjukvårdsstrateg Lars Sandman, professor, Prioriteringscentrum, LiU Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Johansson, enhetschef tandvårdsgruppen Martin Strömstedt, medicinsk rådgivare Matilda Johansson, politisk sekreterare (S) Nima Willander, upphandlare UC Toomas Timpka, professor, Institutionen för medicin och hälsa, LiU, nämndsekreterare sekreterare Val av protokollsjusterare 124 Fredrik Sjöstrand utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. INFORMATIONER Presentation av ny medarbetare Informationer 125 Annica Öhrn presenterar sig som ny biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör fr o m 1 december 2017. Annica efterträder AnnaCarin Forsmark som går i pension den 28 februari 2018. 126 Lars Sandman, Barbro Krevers och Karin Bäckman presenterar verksamheten vid Prioriteringscentrum, Linköpings universitet. Annika Eriksson informerar om utkastet till jämlikhetsbokslut.

3 (15) Toomas Timpka informerar om pilotprojektet Förstudie jämlik vård. Martin Strömstedt informerar om den journalgranskning som genomförts i primärvården 2017 och dess slutsatser. Det är åter dags att göra en uppföljning i HSD-enheternas ISO ledningssystem. Mål 1 är att undersöka nöjdheten hos kunderna d v s politiken. Nämnden diskuterar i smågrupper och besvarar ett antal frågeställningar som Henning Sand tar vidare tillbaka till hälso- och sjukvårdsenheterna. Lena Lundgren återrapporterar utifrån besöket på BUP-klinikerna, Östergötland. Kaisa Karro återrapporterar från studiebesöksresan till Tallinn, Estland som flera politiker medverkade vid 27-28 november 2017. Syftet med studiebesöket var bl a få information om Estlands digitaliseringsresa vad gäller ehälsa, hälso- och sjukvård samt bredband. En guidad tur vid East Tallinn Central Hospital, avdelning för radiologi och en presentation om sjukhusets satsning på digitalisering avslutade studiebesöket. BESLUTSÄRENDEN Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2018 HSN 2017-1 127 s årsbudget för 2018 skall sammankopplas med hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för år 2018, vilken beslutades i HSN 2017-09-26. Bifogade förslag till årsbudget 2018 har sin utgångspunkt i de förutsättningar som lämnas i Regionfullmäktiges treårsbudget 2018-2020 samt Finansplan 2018-2020. BESLUTAR tillstyrka regionstyrelsen a t t godkänna hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget för 2018 Protokollsanteckning Fredrik Sjöstrand, Torolf Nilzén, Ulla Ordell, Jörgen Olofsson (Moderaterna) samt Stefan Redéen (Kristdemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning;

4 (15) I finansplanen som antogs i november 2017 beslutade regionfullmäktige om åtgärder/effektiviseringar på 137 miljoner kronor för 2018. I skrivande stund belastar fullmäktiges beslut om åtgärder/effektiviseringar finansförvaltningen. Hur dessa åtgärder/effektiviseringar i nästa steg ska genomföras och fördelas mellan produktionsenheterna framgår inte i hälsooch sjukvårdsnämndens förslag till årsbudget för 2018. Inte heller framgår det vilka konsekvenser dessa åtgärder/effektiviseringar får på produktionsenheternas möjligheter att uppfylla hälso- och sjukvårdsnämndens krav enligt överenskommelserna. Om åtgärderna/effektiviseringarna ska ske genom reducerad ram till hälso- och sjukvårdsnämnden (som sedan reducerar ersättningarna till leverantörerna) eller om produktionsenheterna ska få ett högre resultatkrav som motsvarar 137 miljoner kronor är i dagsläget också otydligt. Vidare konstateras följande i regionsstyrelsens förslag till årsbudget: Produktionsenheternas resultat för 2018 har försämrats med 54 miljoner kronor i jämförelse med bedömningen i finansplanen och beräknas till minus 124 miljoner kronor. Under hösten har en ny läkemedelsprognos presenterats av Socialstyrelsen, vilken ger ett ökat statsbidrag med 25 miljoner kronor. Reserveringen inom finansförvaltningen för Goda arbetsvillkor minskas med 10 miljoner kronor till 20 miljoner kronor. Därutöver åläggs nämnder och styrelse att avvakta med satsningar och/eller genomföra kostnadsreduceringar under året och på så sätt redovisa ett förbättrat resultat. Åtgärderna som riktas mot styrelse och nämnder motsvarar 19 miljoner kronor. Hur stor del av dessa årgärder på 19 miljoner kronor som riktas till hälsooch sjukvårdsnämnden framgår inte av förslaget till årsbudget för regionstyrelsen eller hälso- och sjukvårdsnämnden. Det finns med andra ord en osäkerhet kring vilka ekonomiska ramar som kommer att gälla för hälso- och sjukvårdsnämnden under 2018. Det är därför angeläget att regionsstyrelsen snarast tydliggör vilka ramar som gäller för hälso- och sjukvårdsnämnden samt vilka konsekvenser åtgärderna/effektiviseringarna, enligt fullmäktigesbeslut, kommer att få på produktionsenheternas möjligheter att uppfylla hälso- och sjukvårdsnämndens krav enligt överenskommelserna. Delårsrapport 10 år 2017 HSN 2017-9 128 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan. Delårsrapport 10 innehåller resultat inom medborgare- och

5 (15) ekonomiperspektivet till och med oktober. Yrkanden Fredrik Sjöstrand, Torolf Nilzén, Ulla Ordell, Jörgen Olofsson (Moderaterna) samt Stefan Redéen (Kristdemokraterna) lämnar följande tilläggsyrkande; Återigen ser vi en delårsrapport där i princip alla siffor vad gäller tillgängligheten pekar åt fel håll. Det gäller möjligheten att träffa en läkare i primärvården inom sju dagar, det gäller väntetiderna på akutmottagningarna och det gäller antalet som väntar på besök eller behandling i mer än 60 dagar inom specialiserad vård. Vi ser till exempel att tillgängligheten inom Hjärt- och medicincentrum ligger på en fortsatt låg nivå och att även Barn- och kvinnocentrum har en sviktande tillgänglighet. De stora problemområdena finns dock inom Sinnescentrum. Särskilt handkirurgi, plastikkirurgi, ögonsjukvård och öron-näsa-halssjukvård. Moderaterna och Kristdemokraterna har tidigare yrkat på, och även motionerat om till Regionfullmäktige (RS 2017-224), att nämnden bör införa ett vårdval inom ögonsjukvården för att på så sätt öka tillgängligheten för patienterna. Vi återupprepar detta yrkande vid dagens sammanträde. Ett annat område där det redovisas tillgänglighetsbrister är för behandlingar inom psykiatriska specialiteterna (det gäller beroendevård, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och vuxenpsykiatri), där hälso- och sjukvårdsnämnden fick fördjupad redovisning av tillgänglighetsstatistiken. Redovisningen visade på brister när det gäller registeringen av väntetiderna varvid nämnden gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att återkomma med en förnyad djupgående redovisning och analys av tillgänglighetsproblematiken för mars månad 2018 inom de psykiatriska specialiteterna vid nämndens sammanträde i maj 2018. Med anledning av ovanstående yrkar vi att hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTAR: a t t uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att skyndsamt utreda vilka områden inom ögonsjukvården som skulle kunna var lämpliga att införa vårdval och utifrån denna utredning ta fram förslag till en regelbok för auktorisation av vårdvalsverksamhet inom ögonsjukvården, samt

6 (15) a t t i övrigt bifalla förslaget. Torbjörn Holmqvist (S) yrkar avslag till Fredrik Sjöstrands med fleras tilläggsyrkande. Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Först prövas ledningsstabens förslag till beslut och därefter prövas Fredrik Sjöstrands med fleras tilläggsyrkande. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden ställer ledningsstabens förslag under prövning och finner att det bifalles. Därefter ställer ordförande Fredrik Sjöstrands med fleras tilläggsyrkande under prövning och finner att det avslås. BESLUTAR a t t godkänna redovisad delårsrapport. Reservationer Fredrik Sjöstrand, Torolf Nilzén, Ulla Ordell, Jörgen Olofsson (Moderaterna) samt Stefan Redéen (Kristdemokraterna) reserverar sig till förmån för sitt eget tilläggsyrkande. Svar på revisionsrapport granskning av delårsrapport 08 2017, Region Östergötland HSN 2017-592 129 Region Östergötlands revisorer har gett PwC i uppdrag att granska Region Östergötlands delårsrapport för perioden 2017-01-01-2017-08-31. I revisionsrapporten görs bedömningen att räkenskaperna inte är rättvisande eftersom regionen avviker från lagar och rekommendationer vad gäller värdering av fondplaceringar och redovisning av pensionsåtagandet. Region Östergötland gör en annan bedömning än ovan beskrivna, vilken också är i linje med revisionsskrivelsen som de förtroendevalda revisorerna har lämnat. Bedömningen görs utifrån följande utgångspunkter: Region Östergötland redovisar i enlighet med fullmäktiges beslut framtida pensioner för medarbetare enligt den så kallade fullfonderingsmodellen.

7 (15) Det innebär att den totala pensionsskulden redovisas i balansräkningen och att årliga avsättningar har gjorts för en korrekt skuld. Det ger en rättvisande bild av regionens ekonomiska ställning. Genom att de årliga avsättningarna till skulden har varit högre än pensionsutbetalningarna har regionens placerade medel ökat. Som konsekvens av detta har Region Östergötland den högsta soliditeten av samtliga landsting och regioner. Enligt nuvarande lagstiftning ska emellertid landsting/regioner och kommuner redovisa enligt den så kallade blandmodellen. I den ingår att pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 anses vara noll och pensionsutbetalningarna som tillhör den skulden kostnadsförs. I takt med att pensionsutbetalningarna för pensioner intjänade före 1998 ökar mer än värdesäkringen av pensionsskulden blir resultatet enligt blandmodell sämre än i fullfondering. För Regionen finns inte alternativet att värdera placeringarna till lägsta värdet utan alternativet skulle vara att realisera fondinnehavet genom att sälja före månadsskifte och köpa tillbaka fonderna samma dag. Det skulle ha samma påverkan på resultaträkningen som nuvarande redovisning. Regionens placeringar är möjliga att realisera månadsvis. Regionen bedömer dock att försäljning av hela fondinnehavet och återköp vid varje månadsskifte skulle föranleda betydande administrativa insatser för både de externa förvaltarna och regionen utan att det skapar något mervärde. För att uppfylla lagens krav presenterar Regionen i denna delårsrapport även en fullständig redovisning enligt blandmodellen. Men Regionens uppfattning dock är att de undantag som tillämpas genom att redovisa enligt fullfonderingsmodellen och genom att redovisa aktuella marknadsvärden bidrar till en mer rättvisande och transparent ekonomisk redovisning. De förtroendevalda revisorerna gör motsvarande bedömning. De avvikelser som görs, är också i enlighet med förslagen i betänkandet en ändamålsenlig kommunal redovisning som överlämnades i mars 2016. I övrigt belyses i revisionsrapporten att formerna för nämndernas delårsrapportering bör förtydligas. En översyn av dessa kommer genomföras i förtydligande syfte. BESLUTAR a t t i enlighet med ledningsstabens kommentar beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet.

8 (15) Svar på revisionsrapport Ledning och styrning genom fullmäktiges mål och beslut HSN 2017-185 130 Region Östergötlands revisorer har gett PwC i uppdrag att genomföra en granskning avseende ledning och styrning genom fullmäktiges mål och beslut. Regionens revisorer ställer sig bakom PwC:s revisionsrapport och lyfter särskilt fram följande punkter: Bedömningen att regionen delvis säkerställer en ändamålsenlig styrning och ledning utifrån fullmäktiges mål och beslut. Att det förekommer vissa brister utifrån nedbrytning, förankring samt uppföljning av mål, framförallt på produktionsenhetsnivå och nedåt i organisationen. Att det inom trafik- och samhällsplaneringsnämndens mål som berör regional utveckling finns en svagare koppling mellan mål och framgångsfaktorer än inom övriga områden. Detta område upplevs inte helt inarbetat i regionens målstruktur. Att det saknas en tydlig och etablerad rutin i organisationen för att följa upp av fullmäktige fattade beslut. Grunden i Region Östergötlands styrning är fullmäktiges mål i den strategiska planen, och det är genom nedbrytning av dessa som styrningen genomsyrar organisationen. Etablerade processer finns för arbetsgången kring planering och uppföljning, som också lyfts fram i revisionsrapporten, dock belyser rapporten att målen inte alltid bryts ner fullt ut i organisationen samt att det finns en svagare koppling mellan mål och framgångsfaktorer inom regional utveckling. Anledningen till att målen inte alltid fullt ut är nedbrutna hela vägen i organisationen är att respektive produktionsenhet förväntas omsätta fullmäktiges intentioner utifrån situation och realitet. I anvisningen från regionledningen ställs krav på nedbrytning i organiserade former på produktionsenhetsnivå, men hur verksamheter, kliniker och enheter vidare bryter ner målen beror på respektive produktionsenhets förutsättningar och rutiner. Vissa mål är inte relevanta eller styrande genom hela organisationen. Revisionsrapporten lyfter att flera uppleveler att det finns många mål att förhålla sig till. Detta bidrar till att en prioritering upplevs nödvändig, för att lägga särskilt fokus på de mål som är mest relevanta för verksamheten. I 2018 års styrdokument är antalet mål färre och abstraktionsgraden är högre än tidigare. Det kan underlätta för produktionsenheterna i sitt arbete med att bryta ner fullmäktiges mål till respektive verksamhets förhållanden, och kan göra styrningen genom organisationen tydligare. När det gäller kopplingen mellan mål och framgångsfaktorer inom

9 (15) regional utveckling pågår sedan regionbildningen ett utvecklingsarbete för att hitta ett lämpligt sätt att följa upp den regionala utvecklingen. En försvårande omständighet är precis som revisorernatar upp verksamheternas karaktär. Region Östergötland står inte som enskild producent av regional utveckling, utan ska tillsammans med ett stort antal andra aktörer arbeta för att främja densamma. I enlighet med vad revisionsrapporten lyfter så pågår arbetet med att utveckla uppföljningen, med särskilt fokus på att följa det nationella arbetet med att ta fram indikatorer för att mäta regional utveckling, så kallat BRP+. Revisionsrapporten beskriver processer och rutiner för uppföljning som delvis uppfyllt med hänvisning till att processer och rutiner finns, men att det kan finnas bristfällande kvalitet på det underlag som levereras mellan enheter och nivåer. Samma argument används för grunden till bedömning av måluppfyllelse. Dessutom tas problematik med kvalitativa mått upp. Ledningsstaben konstaterar att för att uppföljningen ska vara kvalitativ och ge en adekvat bild av verksamheten är det av stor vikt att den är överblickbar och att den har ett starkt samband till både politiska beslut och uppdrag i verksamheten. Det är också viktigt att uppföljningen i möjligaste mån hålls samman i en enhetlig process. Inför verksamhetsåret 2017 togs flera av de så kallade kvalitativa måtten bort från de styrande dokumenten, och inför 2018 finns i princip inga sådana längre kvar. Ett arbete har även gjorts inför 2018 att i så stor utsträckning som möjligt ha indikatorer där utfall går att hämta från system/enkäter, för att få underlag med högre kvalitet, minska belastningen på organisationen i och med minskat manuellt framtagande. Inför år 2018 kommer rapporter skapas utifrån styrdokumentens indikatorer. Det kommer säkerställa kvaliteten och relevansen i siffrorna och minska risken för enskilda felsökningar/feltolkningar. Revisionsrapporten tar upp att det finns etablerade arbetssätt för att hantera av fullmäktige fattade beslut i organisationen men att det saknas nedtecknade eller på annat sätt tydligt fastställda rutiner för hur beslut ska hanteras och följas upp. Ledningsstaben konstaterar att uppföljning av beslut fungerar och till stor del sker inom ramarna för den ordinarie uppföljningen, det vill säga delårsrapporter och årsredovisning. Det pågår ett arbete med att se över ärendehanteringsprocessen inför att regionen digitalisera ärendehanteringsprocessen. I detta arbete kommer synpunkter utifrån denna granskning att beaktas.

10 (15) BESLUTAR a t t i enlighet med ledningsstabens kommentarer och åtgärder beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. Uppdatering av sjukresereglemente HSN 2017-163 131 Region Östergötland (Regionen)ska enligt lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor utge resekostnadsersättning till personer som är försäkrade för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kapitlet i Socialförsäkringsbalken och som är bosatta inom Regionen. Ersättning ska också lämnas till de personer som omfattas av internationell överenskommelse om social trygghet, EU/EEs-förordning eller konvention, om denna innefattar åtagande för Sverige att svara för resekostnader. I målgruppen innefattas också asylsökande som är bosatta i länet. Grundläggande utgångspunkter är att var och en har att ta sig till och från vården på egen hand och bekostnad. Det finns två undantag från denna huvudregel: 1. När patienten har en sådan funktionsnedsättning/medicinskt tillstånd att denne inte kan ta sig till eller ifrån vården med allmänna kommunikationer, eller på annat sätt på egen hand. Då kan patienten få sjukresa. 2. När regionen inte kan erbjuda vården inom länet, utan med stöd av specialistvårds- eller vårdgarantiremiss på regionens initiativ erbjuder vården i ett annat landsting. Då kan ersättning sökas för de kostnader patienten haft för sin resa till och från denna vård. I grunden planeras sjukresorna som samåkning och särskilda stomlinjer finns för dessa resor men vid behov kan sjukresenär: - få undantag från samåkning om det finns medicinsk grund. - få extra hjälp vid hämtning och lämning. - ta med ledsagare utan extra kostnad. En utredning har genomförts som visar på områden som kan utvecklas och förbättras. I jämförelse med andra regioner/landsting har Region Östergötland en generös syn på sjukresor. Låga egenavgifter, att man själv kan avgöra behov av sjukresa till vården och ersättning vid utomlänsvård är några områden. Utredningen fortsätter arbetet med att se över de områden som kan utvecklas på sikt, till exempel vem som ska besluta om rätt till sjukresa.

11 (15) Idag beslutar patienten själv om man är i behov av sjukresa vid resa till vården men det är vårdpersonal som beslutar om rätt till sjukresa vid hemfärd. Detta skapar inte sällan konfliktsituationer. Ett annat område är att kallelsen till vård ger rätt till resa med ordinarie kollektivtrafik. Östgötatrafiken kommer att anskaffa ett system som möjliggör avläsning av kod som appliceras på kallelsen. Systemet är ännu inte upphandlat men bedömningen är att så kommer att ske inom en tvåårsperiod. Informationen till medborgarna om vad som gäller vid sjukresa behöver också förbättras. Följande ändringar (markerade med blå färg) föreslås införas från och med 2018: - att resenär kan få egenavgiften fakturerad. - att ge sjukvårdspersonal möjlighet att vid behov godkänna sjukresa för en period på 30 dagar istället som nu för varje tillfälle. Yrkanden Jessica Eek (Vänsterpartiet) lämnar följande yrkande; Sjukresereglementet är dåligt anpassat efter många medborgares behov och bör således göras om i grunden. Dagens system missgynnar personer med stora hjälpinsatser och behov av flera hjälpmedel. Samtidigt slår det hårt mot personer boende på landsbygd, som har svårt att resa hem från vårdinrättningar, där taxi på grund av egenavgifter blir ett orimligt alternativ. Dagens system är stelbent. Bland annat måste resa till vård bokas en dag i förväg, om vårdtagaren bokar, detta försämrar avsevärt möjligheterna för en smidig handläggning av patienters utredningar, då det krävs mycket administration för att patienter ska kunna infinna sig med kort varsel. Vi ser behovet av en större utredning av vilka behov som egentligen föreligger och vilken den egentliga målgruppen. Vänsterpartiet anser således att ärendet behöver återremitteras för att komma till rätta med detta. Vänsterpartiet yrkar: Att ärendet återremitteras med följande uppdrag: 1. Se över startposition för sjukresa. En sjukresa måste kunna påbörjas på andra ställen än det egna hemmet eller sjukvårdsinrättning. 2. Att reella möjligheter till hemresa med eget färdmedel inte föreligger bör ses som incitament för sjukresa. 3. Den resande ska ha möjlighet att, utan extra kostnad, ta med en

12 (15) ledsagare samt nödvändiga hjälpmedel (fler än ett) om det kan behövs för att besöket i vården ska kunna genomföras. 4. Den resande ska kunna boka resan längre i förväg, men också med kortare varsel än i dag om behov finns. Fredrik Sjöstrand (Moderaterna) yrkar bifall till ledningsstabens förslag och avslag på Jessica Eek förslag om återremiss av ärendet. Ordföranden finner att det föreligger ett förslag om återremittering och tillfrågar nämnden om ärendet ska avgöras idag eller om det ska återremitteras. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden finner att ärendet ska avgöras vid detta sammanträde. Därefter ställer ordföranden ledningsstabens förslag under prövning och finner att nämnden bifaller ledningsstabens förslag. BESLUTAR a t t fastställa sjukresereglemente enligt bifogat förslag Uppdrag att utreda formerna för ett införande av alkoholstopp för operationspatienter HSN 2017-613 132 Vid regionfullmäktiges (RF) sammanträde 2017-02-15 beslutades att överlämna motionen Inför alkoholstopp för operationspatienter (RS 2017-122) för beredande av svar för att utreda formerna kring detta. I motionen hänvisas till metaanalys från 2012 som påvisar signifikant färre postoperativa komplikationer efter kirurgiska ingrepp i allmänhet vid alkoholstopp 4-8 veckor före operation. Jämfört med kontrollgrupp var minskningen cirka 70 %. Eftersom riskreduktionen är betydande anser motionärerna att alkoholfrihet bör vara rekommenderat vid de flesta planerade operationer. Koalitionen anser att det föreligger skäl att verka för införande av rekommendation om alkoholstopp för operationspatienter. För att skapa en bild av förutsättningarna och utvecklingsbehov vid ett införande av alkoholstopp inför operationer föreslås att en utredning genomförs avseende vad som bör beaktas vid ett införande. Yrkanden Stefan Redéen (Kristdemokraterna) yrkar bifall till liggande förslag

13 (15) Torbjörn Holmqvist (Socialdemokraterna) yrkar bifall till liggande förslag. BESLUTAR a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda formerna för ett införande av alkoholstopp för operationspatienter enligt ovan Beslut om kravspecifikation för upphandling av patienttransporter med flygplan HSN 2016-705 133 Region Östergötland (RÖ) har idag inga upphandlade avtal för ambulansflygplanstransporter av patienter. Landstingen och regionerna i Sverige har beslutat att från 2020 ha ett gemensamt system för ambulansflygplanstransporter. Östergötland kommer att ingå i detta samarbete. Upphandlingen har dock skjutits fram och därför har Region Östergötland valt att göra en egen upphandling av ambulansflygplanstransporter som ska gälla fram tills den nationella flygsamordningen startar. Tecknade avtal efter upphandling kommer gälla i 2 år med möjlighet till förlängning 1+1 år. Avtalet kan hävas med 6 månaders uppsägningstid när den nationella upphandlingen är avklarad och avtal finns för detta. Upphandlingen genomförs som en samverkansupphandling för den Sydöstra sjukvårdsregionen där Region Östergötland har upphandlingsansvaret och driver upphandlingsprojektet tillsammans med upphandlare och referenspersoner från Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län. beslutade vid sitt sammanträde 2017-01-31 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram kravspecifikation för upphandling av patienttransporter med flygplan (dnr HSN 2016-705). BESLUTAR a t t godkänna framtagen kravspecifikation för upphandling av patienttransporter med flygplan Paragrafen justeras omedelbart.

14 (15) Delegationsbeslut 134 Ordföranden informerar om delegationsbeslut. Delegationsbeslut läggs till handlingarna. Inkomna skrivelser 135 Ordföranden informerar angående inkomna skrivelser. Inkomna skrivelser läggs till handlingarna. Sammanträdets avslutning 136 Ordföranden tackar hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare för ett gott samarbete under detta verksamhetsår och tillönskar alla en god jul och ett gott nytt år. Fredrik Sjöstrand tillönskar ordföranden en god jul och ett gott nytt år. Ordföranden förklarar därefter sammanträdet avslutat klockan 14.20. Justerat Vid protokollet Nämndsekreterare Justerat Kaisa Karro Ordförande Fredrik Sjöstrand Justerare

15 (15) Den 21 december 2017 har meddelande om justering av detta protokoll tillkännagivits på Region Östergötlands anslagstavla.