Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.2.2018 COM(2018) 150 final Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Grekland, Spanien, Frankrike och Portugal SV SV

MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Detta beslut gäller utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond till ett belopp av 104 166 951 euro för att ge stöd till Grekland, Frankrike, Portugal och Spanien med anledning av de naturkatastrofer som ägde rum i dessa länder under 2017. Anslaget åtföljs av förslaget till ändringsbudget nr 1/2018 1 om införande av de anslag som krävs i den allmänna budgeten för 2018, både med avseende på åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden, med avdrag för den förskottsutbetalning som redan gjorts (6 520 846 euro). 2. INFORMATION OCH VILLKOR 2.1 Grekland jordskalven på Lesbos Den 12 juni 2017 drabbades ön Lesbos i Nordegeiska öregionen av ett jordskalv som uppmätte 6,3 på Richterskalan. Ett stort antal efterskalv orsakade skador på privata bostäder, företag och lokal infrastruktur. (1) Grekland ansökte om ett bidrag från Europeiska unionens solidaritetsfond den 1 september 2017, vilket låg inom tidsfristen på tolv veckor från det att de första skadorna hade uppstått. (2) Det rör sig om en naturkatastrof. (3) De grekiska myndigheterna uppskattar det totala värdet av de direkta skadorna till 54,4 miljoner euro. Ansökan baserades på kriterierna för regionala naturkatastrofer i artikel 2.3 i rådets förordning (EG) av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond 2 (nedan kallad förordningen), enligt vilka en regional naturkatastrof är en naturkatastrof som i en Nuts 2-region i en bidragsberättigad stat orsakar direkta skador som överstiger 1,5 % av den regionens bruttonationalprodukt (BNP). Skadorna på Lesbos motsvarar 2,14 % av BNP i den berörda Nuts 2-regionen (Nordegeiska öregionen) 3 och överstiger därmed förordningens tröskelvärde på 1,5 % av regionens BNP. (4) I sin ansökan begärde Grekland en förskottsbetalning med stöd av artikel 4a i förordningen. Den 24 oktober 2017 antog kommissionen genomförandebeslut C(2017) 7203 varigenom 10 % av det förväntade finansiella bidraget från solidaritetsfonden, motsvarande 135 912 euro, beviljades i förskott och därefter betalades ut i sin helhet till Grekland den 9 november 2017. (5) I sin ansökan beskriver de grekiska myndigheterna utförligt situationen efter jordskalvet och de ansträngningar som har gjorts för att hjälpa den drabbade befolkningen. Grekland rapporterade skador till följd av jordskalvet i tolv byar på Lesbos. Byn Vrisa förstördes till mer än hälften och de 850 invånarna fick evakueras för en längre period på grund av kraftiga efterskalv. Det bedömdes att 776 hus behövde repareras och 200 hus återuppbyggas. Skolorna i det drabbade området höll fortsatt stängt. Kupolen på St Panteleimonas-kyrkan i Plomari hade kollapsat. Huvudvägen mellan Mytilini och Plomari fick stängas vid Agios Isidoros på grund 1 2 3 COM(2018) 155, 22.2.2018. EGT L 311, 14.11.2002, s. 3. EL41 = regionala BNP för Voreio Aigaio/Nordegeiska öregionen uppgår enligt uppgifter för 2014 till 2 545 miljoner euro. SV 2 SV

av jordskred, liksom vägen till Melinta. Historiska platser som det naturhistoriska museet i Vrisa, som tillhör det nationella och kapodistriska universitetet i Aten, fick också betydande skador. Staden Chios och byn Kampos fick mindre skador. (6) Grekland uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som är bidragsberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 12,7 miljoner euro. (7) Enligt de grekiska myndigheterna finns det inte någon försäkring som täcker de bidragsberättigande kostnaderna. (8) Den drabbade regionen ingår i kategorin övergångsregioner inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014 2020. I sin ansökan till kommissionen meddelade de grekiska myndigheterna inte att de hade för avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återställningsåtgärder. (9) Grekland aktiverade inte unionens civilskyddsmekanism. (10) När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande. (11) Efter de kraftiga jordskalv som drabbade Grekland under åren 1978 1981 beslutade den grekiska regeringen att inrätta en ram för förebyggande och hantering av naturkatastrofrisker. Ramen skulle stärka lokala samhällens motståndskraft genom åtgärder för att minska kända risker, hantera konsekvenserna av jordskalv och förfaranden/insatser för att förebygga nya risker. Det grekiska systemet för jordbävningssäkrande civilskydd bygger främst på att minska sårbarheten genom att förebygga och minska risker (och skador) samt hantera krissituationer och följder av katastrofer. 2.2 Frankrike orkanerna Irma och Maria på Saint Martin och Guadeloupe Den 5 och 6 september 2017 drog den dittills kraftigaste kategori 5-orkanen Irma fram genom Västindien i nordvästlig riktning och lämnade ett stort antal döda och skadade samt stor förödelse i sina spår. Orkanens öga korsade Saint Martin/Sint Maarteen med en genomsnittlig hastighet på 290 295 km/h och ödelade mer än 90 % av ön. Bara två veckor senare, den 18 och 19 september, drog en annan kategori 5-orkan Maria som berodde på samma meteorologiska och klimatologiska förhållanden som Irma fram genom Västindien och orsakade betydande skador på Saint Martin/Sint Maarten, Guadeloupe och delar av Martinique. (1) Frankrike ansökte om ett finansiellt bidrag från Europeiska unionens solidaritetsfond den 27 november 2017, vilket låg inom tidsfristen på tolv veckor från det att de första skadorna hade uppstått. (2) Det rör sig om en naturkatastrof. (3) De franska myndigheterna uppskattar det totala värdet av de direkta skadorna till följd av katastrofen till 1 956,2 miljoner euro. Ansökan baserades på kriterierna för regionala naturkatastrofer i artikel 2.3 i förordningen. Frankrikes ansökan gäller en enda Nuts 2-region, som omfattar Saint Martin och Guadeloupe. Eftersom det handlar om en region som har status som yttersta randområde i den mening som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, gäller ett lägre tröskelvärde för skador motsvarande 1 % av regionens BNP. De direkta skador som SV 3 SV

har rapporterats uppgår till 21,9 % av regionens BNP 4, vilket med stor marginal överstiger förordningens tröskelvärde på 1 % för yttersta randområden. (4) I sin ansökan begärde Frankrike en förskottsbetalning med stöd av artikel 4a i förordningen. Den 12 december 2017 antog kommissionen genomförandebeslut C(2017) 8726 varigenom 10 % av det förväntade finansiella bidraget från solidaritetsfonden, motsvarande 4 890 603 euro, beviljades i förskott. Förskottet betalades ut till Frankrike i två delbetalningar i december 2017 (2 369 757 euro) och i januari 2018 (2 520 846 euro). (5) I sin ansökan beskriver de franska myndigheterna utförligt omfattningen av den ödeläggelse som orsakats av de två orkanerna. Kategori 5-orkanen Irma, vars vindhastighet under mer än tre dagar uppgick till i genomsnitt mer än 275 km/h, var den dittills kraftigaste orkanen. Mindre än två veckor senare drabbades Västindien återigen då orkanen Maria drog fram och orsakade skador på främst Guadeloupe. Minst 35 omkomna har rapporterats i Västindien. Under krisens kulmen skickades nästan 3 000 brandmän, räddningsarbetare, läkare, poliser och soldater till de drabbade områdena för att delta i katastrofinsatser och ge befolkningen hjälp och skydd. 226 ton livsmedel och 735 000 liter vatten delades ut till befolkningen. Modulhus användes för att skapa drägliga boendeförhållanden. På Saint Martin skadade stormvindar 90 % av byggnaderna. Av dessa totalförstördes 25 %, medan 40 % kommer att kräva renoveringsarbeten. Öns ekonomi är främst baserad på turism. Orkanen förväntas leda till långtidsarbetslöshet inom denna sektor, samtidigt som arbetslösheten totalt ökar dramatiskt. På Guadeloupe mobiliserades alla statliga myndigheter efter orkanen Marias framfart natten mellan den 18 och 19 september 2017 för att röja vägar, rädda och hjälpa befolkningen att återgå till normala levnadsförhållanden. I flera dagar var omkring 60 000 hushåll på Guadeloupe utan el och i många områden var vattnet avstängt. Många bananplantager, som är en av Guadeloupes viktiga inkomstkällor, fick betydande skador och kommer inte vara tillbaka till full produktion förrän om två år. (6) Frankrike uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som är bidragsberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 191,4 miljoner euro. (7) De franska myndigheterna bekräftade att det inte finns någon försäkring som täcker de bidragsberättigande kostnaderna. (8) De drabbade yttersta randområdena tillhör kategorin mindre utvecklade regioner inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (2014 2020). De franska myndigheterna meddelade kommissionen sin avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återställningsåtgärder. (9) Unionens civilskyddsmekanism aktiverades på Frankrikes begäran. Kommissionen mobiliserade dessutom 2,4 miljoner euro för omedelbart humanitärt bistånd till de öar i regionen som drabbats av orkanen Irma. Satellitkarteringsverktyget Copernicus användes vidare för att underlätta katastrofinsatserna. (10) När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande. 4 8 928 miljoner euro enligt uppgifter för 2014. SV 4 SV

2.3 Portugal skogsbränderna i Centro Mellan juni och oktober 2017 drabbades Portugal i flera omgångar av omfattande skogsbränder som orsakades av höga temperaturer, starka vindar och extremt låg fuktighet. Bränderna drabbade främst Portugals centrala och norra delar och fick förödande effekter eftersom de förstörde viktig offentlig infrastruktur, offentliga byggnader, privata hem, företag och jordbruks- och skogsbruksmark. (1) Den första omgången bränder i Centroregionen bröt ut den 17 juni 2017. Portugal lämnade mycket snabbt, den 17 juli 2017, väl inom tidsfristen på tolv veckor, in en första ansökan om bidrag från Europeiska unionens solidaritetsfond. Mellan juli och oktober drabbades Portugal dock av nya allvarliga bränder. För att ta hänsyn till detta inkom Portugal med uppdateringar av sin ansökan den 13 oktober 2017 och återigen den 14 december 2017, som bland annat omfattade en reviderad uppskattning av totalkostnaderna för de skador som orsakats av bränderna under perioden juni oktober 2017. (2) Det rör sig om en naturkatastrof. (3) I sin slutliga ansökan uppskattade de portugisiska myndigheterna det totala värdet av de direkta skador som orsakats av katastrofen under perioden juni oktober till 1 458,0 miljoner euro. Ansökan grundades på kriteriet för en större naturkatastrof i artikel 2.2 i förordningen. Detta belopp motsvarar 0,832 % av Portugals BNI och överstiger tröskelvärdet för att solidaritetsfonden ska kunna utnyttjas på 1 051,6 miljoner euro 2017 (dvs. 0,6 % av Portugals BNI). Katastrofen uppfyller därmed kriterierna för en större naturkatastrof och faller följaktligen inom ramen för solidaritetsfondens tillämpningsområde. (4) I sin ansökan begärde Portugal en förskottsbetalning med stöd av artikel 4a i förordningen. Den 9 november 2017 antog kommissionen genomförandebeslut C(2017) 7517 varigenom 1 494 331 euro beviljades i förskott. Beloppet baserades på den första uppskattningen av skadorna från juli 2017 och utgjorde 10 % av det finansiella bidrag från Europeiska solidaritetsfonden som förutsågs vid denna tidpunkt. Förskottet betalades ut till Portugal i sin helhet den 29 november 2017. (5) I sin ansökan beskriver de portugisiska myndigheterna utförligt de ansträngningar som har gjorts för att bekämpa bränderna och följderna av katastrofen. Bränderna drabbade främst de centrala och norra delarna under perioden 17 juni 17 oktober 2017. Enbart Pedrógão Grande-branden i juni skördade 64 människoliv. Totalt omkom omkring hundra personer i bränderna och åtskilliga fler skadades. Effekterna på människors liv och privata egendom var omfattande. Det enorma brandhärjade område som beskrivs i ansökan karterades i Europeiska informationssystemet för skogsbränder (Effis). Enligt Effis omfattade det värst drabbade brandhärjade området 491 094 hektar, varav 89 419 hektar utgjorde jordbruksmark och 401 675 hektar skog och övrig skogsmark. (6) Portugal uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som är bidragsberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 211,0 miljoner euro. (7) De portugisiska myndigheterna bekräftade att det inte finns någon försäkring som täcker de bidragsberättigande kostnaderna. (8) De drabbade regionerna tillhör kategorin mindre utvecklade regioner inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (2014 2020). De portugisiska SV 5 SV

myndigheterna meddelade kommissionen sin avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återställningsåtgärder. (9) Unionens civilskyddsmekanism aktiverades på Portugals begäran för att bidra till bekämpningen av bränderna. (10) När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande. (11) Den portugisiska ansökan sammanfattar de förebyggande åtgärder som har vidtagits. Det handlar bland annat om ministerrådets resolution nr 56/2015, offentliggjord i Portugals officiella tidning nr 147 den 30 juli 2015, om godkännande av den strategiska klimatpolitiska ramen, det nationella klimatförändringsprogrammet och den nationella strategin för anpassning till klimatförändringarna, som är strategidokument som ligger i linje med EU:s lagstiftning för förebyggande och hantering av risker som är kopplade till skogsbrandkatastrofer. 2.4 Spanien skogsbränderna i Galicien Omfattande naturbränder bröt ut i Galicien i nordvästra Spanien under perioden 10 17 oktober 2017. Bränderna berodde på samma meteorologiska förhållanden som i Portugal, dvs. höga temperaturer, starka vindar och extremt låg fuktighet. Bränderna orsakade betydande förstörelse av viktig offentlig infrastruktur, privata hem, företag och skogsmark. (1) Spanien ansökte om ett bidrag från Europeiska unionens solidaritetsfond den 22 december 2017, vilket låg inom tidsfristen på tolv veckor från det att de första skadorna hade uppstått den 10 oktober 2017. (2) Det rör sig om en naturkatastrof. (3) De spanska myndigheterna uppskattar det totala värdet av de direkta skadorna till följd av katastrofen till 129,1 miljoner euro. Detta belopp är betydligt lägre än det tröskelvärde för större katastrofer på 3 378,5 miljoner euro (3 miljarder euro i 2011 års priser) som gällde för Spanien 2017. Det är också lägre än tröskelvärdet för s.k. regionala katastrofer på 1,5 % av regionens BNP, vilket i Galiciens fall motsvarar 808 miljoner euro. Katastrofen uppfyller därför inte kriterierna i förordningen för vare sig en större naturkatastrof eller en regional naturkatastrof. Spanien drabbades dock av samma meteorologiska förhållanden som orsakade den stora katastrofen i Portugal. De spanska myndigheterna lämnade därför in sin ansökan enligt grannlandsbestämmelsen i artikel 2.4 i förordningen, som innebär att ett bidragsberättigat land som drabbats av samma katastrof som utgör en större katastrof i ett angränsande bidragsberättigat land också kan få stöd från solidaritetsfonden. (4) I sin ansökan begärde de spanska myndigheterna en förskottsutbetalning. Med tanke på de begränsade skadorna och det förväntade stödets storlek var det inte motiverat att betala ut ett förskott. (5) De spanska myndigheterna gav en utförlig beskrivning av katastrofens effekter. Det brandhärjade området omfattade 49 171 hektar skog- och buskmark, däribland Natura 2000-områden. Räddningstjänsterna omfattade mer än 300 personer och 112 fordon. För att hjälpa till att släcka bränderna mobiliserades 487 frivilliga. Antalet invånare som drabbades av bränderna uppgår till 96 730 personer. Fyra människor miste livet. Sammanlagt drabbades 151 av 315 kommuner i Galicien. I ekonomiska SV 6 SV

termer drabbades skogssektorn hårdast med direkta skador som beräknades uppgå till totalt 93,4 miljoner euro. Spanien reagerade snabbt på de drabbade invånarnas mest akuta behov genom att erbjuda socialt stöd, tillfälliga boenden och vidta grundläggande nöd- och återställningsinsatser avseende infrastruktur. (6) Spanien uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som är bidragsberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 18,7 miljoner euro. (7) De spanska myndigheterna bekräftade att det inte finns någon försäkring som täcker de bidragsberättigande kostnaderna. (8) Den drabbade regionen Galicien tillhör kategorin mer utvecklade regioner inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014 2020. I sin ansökan till kommissionen meddelade de spanska myndigheterna inte att de hade för avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återställningsåtgärder. (9) Spanien begärde inte att unionens civilskyddsmekanism skulle aktiveras. (10) När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande. (11) I sin ansökan hänvisar Spanien till Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen. Galiciens territorialplan för krissituationer (Platerga) innehåller ett antal regler och förfaranden för offentliga myndigheters insatser och förebyggande för att hantera alla krissituationer som uppstår i Galicien. Därutöver finns det en särskild civilskyddsplan för krissituationer till följd av skogsbränder kallad Peifoga som uppdaterades 2015. 2.5 Slutsats Av ovan anförda skäl kan konstateras att de katastrofer som beskrivs i de ansökningar som inkommit från Grekland, Frankrike, Portugal och Spanien uppfyller förordningens villkor för utnyttjande av Europeiska solidaritetsfonden. 3. FINANSIERING FRÅN ANSLAGEN TILL EUROPEISKA UNIONENS SOLIDARITETSFOND 2018 Enligt rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014 2020 5, särskilt artikel 10, ska Europeiska unionens solidaritetsfond kunna utnyttjas upp till ett årligt tak på 500 000 000 euro (i 2011 års priser). I punkt 11 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 6 (nedan kallat det interinstitutionella avtalet) fastställs reglerna för utnyttjandet av solidaritetsfonden. Då solidaritetsfonden främst inrättades på grundval av solidaritetstanken anser kommissionen att stödet från fonden bör vara progressivt. Detta innebär, enligt tidigare praxis, att den del av skadorna som överstiger tröskelvärdet för större naturkatastrofer (dvs. 0,6 % av landets BNI 5 6 EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. SV 7 SV

eller 3 miljarder euro i 2011 års priser, beroende på vad som är lägst) bör föranleda en högre stödnivå än skador upp till detta tröskelvärde. Tidigare har stödnivån i samband med större katastrofer varit 2,5 % av de totala direkta skadorna upp till tröskelvärdet och 6 % av skadorna över detta. För regionala katastrofer och katastrofer som godtagits enligt den så kallade grannlandsbestämmelsen är stödnivån 2,5 %. Bidraget får inte överstiga de totala uppskattade kostnaderna för biståndsberättigande insatser. Metoden för beräkning av stödet fastställdes i årsrapporten om solidaritetsfonden 2002 2003 och har godkänts av rådet och Europaparlamentet. Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden beräknas på följande sätt på grundval av uppskattningen av de totala direkta skadorna i ansökningarna från Grekland, Frankrike, Portugal och Spanien: Medlemsstat er GREKLAND FRANKRIKE PORTUGAL SPANIEN Typ av katastrof Regionalt (Artikel 2.3) Regionalt (Artikel 2.3) Större (Artikel 2.2) Regionalt (Artikel 2.4) Direkta skador - totalt (miljoner euro) Tröskelvärde för större katastrof (miljoner euro) 2,5 % av de direkta skadorna upp till tröskelvärdet (euro) 6 % av de direkta skadorna över tröskelvärdet (euro) Totalt föreslaget stödbelopp (euro) Utbetalda förskott (euro) 54,365 1 057,800 1 359 119-1 359 119 135 912 1 956,241 3 378,487 48 906 025-48 906 025 4 890 603 1 457,966 1 051,566 26 289 150 24 383 982 50 673 132 1 494 331 129 147 3 378,487 3 228 675-3 228 675 TOTALT 104 166 951 6 520 846 I enlighet med artikel 10.1 i förordningen om den fleråriga budgetramen uppgick det totala belopp som kunde tas i anspråk från solidaritetsfonden i början av 2018 till 421 142 057 euro, vilket utgör återstoden av 2018 års anslag på 280 371 754 euro (dvs. 574 342 834 euro minus 293 971 080 euro som redan utnyttjats 2017 7 ), plus resterande outnyttjade anslag för 2017 på 140 770 303 euro som förts över till 2018. Det belopp som kan utnyttjas i detta skede av 2018 är 277 556 348 euro. Detta motsvarar det totala belopp som finns tillgängligt för utnyttjande av solidaritetsfonden i början av 2018 (421 142 057 euro), minus beloppet på 143 585 709 euro som ska innehållas för att respektera den skyldighet att avsätta 25 % av den årliga anslaget för 2018 till och med den 1 oktober 2018 som fastställs i artikel 10.1 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 7 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/1599 av den 13 september 2017 om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Italien. SV 8 SV

Solidaritetsfondens finansiering sammanfattande tabell Belopp euro 2017 års anslag som överförts till budgetåret 2018 140 770 303 Anslag för 2018 574 342 834 Anslag för 2018 som tidigarelagts i enlighet med artikel 10.2 i förordningen om en flerårig budgetram -293 971 080 ---------------- Tillgängligt i början av 2018 totalt 421 142 057 Minus redan utnyttjat under 2018 - Minus 25 % av anslaget för 2018 som innehållits -143 585 709 ---------------- Det högsta belopp som för närvarande finns disponibelt (anslagen för 2017 + 2018) 277 556 348 Föreslaget stöd till Grekland, Frankrike, Portugal och Spanien totalt 104 166 951 Resterande belopp som är tillgängligt fram till den 1 oktober 2018 173 389 387 SV 9 SV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Grekland, Spanien, Frankrike och Portugal EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond 8, särskilt artikel 4.3, med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 9, särskilt punkt 11, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och av följande skäl: 1. Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) syftar till att ge unionen möjlighet att snabbt, effektivt och flexibelt vidta åtgärder i nödsituationer för att visa solidaritet med befolkningen i katastrofdrabbade regioner. 2. Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 10 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 10 inte överskrida 500 000 000 euro (i 2011 års priser). 3. Den 1 september 2017 lämnade Grekland in en ansökan om att utnyttja fonden efter det jordskalv som drabbade ön Lesbos i Nordegeiska öregionen den 12 juni 2017. 4. Den 22 december 2017 lämnade Spanien in en ansökan om att utnyttja fonden efter de naturbränder som ägde rum i Galicien i nordvästra Spanien under perioden 10 17 oktober 2017. 5. Den 27 november 2017 lämnade Frankrike in en ansökan om att utnyttja fonden efter orkanen Irmas framfart över ön Saint Martin den 5 och 6 september 2017 och orkanen Maria, som drog in över Guadeloupe den 18 och 19 september 2017. 6. Den 17 juli 2017 lämnade Portugal in en första ansökan om bidrag från fonden efter omfattande bränder som bröt ut den 17 juni 2017. Efter det att ytterligare bränder drabbat Portugal under perioden juni oktober 2017 lämnade landet emellertid in uppdateringar av sin ansökan den 13 oktober 2017 och återigen den 14 december 2017 som bland annat innehöll en reviderad uppskattning av totalkostnaderna för de skador som orsakats av bränderna under perioden juni oktober 2017. 8 9 10 EGT L 311, 14.11.2002, s. 3. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om fastställande av den fleråriga budgetramen för åren 2014 2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884). SV 10 SV

7. Greklands, Spaniens, Frankrikes och Portugals ansökningar uppfyller villkoren i artikel 4 i förordning (EG) nr 2012/2002 för finansiella bidrag från fonden. 8. Fonden bör därför tas i anspråk för att ge ett finansiellt bidrag till Grekland, Frankrike, Portugal och Spanien. 9. För att minimera den tid det tar att ta fonden i anspråk bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Inom ramen för unionens allmänna budget för budgetåret 2018 ska Europeiska unionens solidaritetsfond tas i anspråk för att ge Grekland 1 359 119 euro, Spanien 3 228 675 euro, Frankrike 48 906 025 euro och Portugal 50 673 132 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden. Artikel 2 Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet]. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar SV 11 SV