Miljörapport 2013 Alberga Bälgviken Näshulta Ärla Tegelviken rotzonanläggning Eskilstuna Energi och Miljö Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Telefon: 016-710 23 00 eem.se
Eskilstuna Energi och Miljö Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Telefon: 016-710 23 00 eem.se
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 Innehåll A. Administrativa uppgifter... 3 Verksamhetsutövare/Huvudman... 3 Kontaktpersoner... 3 Plats... 3 B. Verksamhetsbeskrivning... 4 Reningsmetoder... 4 Reningsverkets belastning... 4 Styrning av reningsprocessen... 4 Driftövervakning... 5 Slambehandling... 5 Kemikaliehantering... 5 Ledningsnät och pumpstationer... 5 Bräddavlopp på ledningsnätet... 5 Anslutna industrier... 5 C. Gällande föreskrifter och beslut... 6 Tillstånd enligt miljöskyddslagen... 6 Gällande kontrollprogram... 6 Gällande tillståndsvillkor och kommentarer... 6 Gällande föreskrifter enligt tillsynsbeslut... 8 D. Driftförhållanden samt kontrollresultat... 9 Driftstörningar av betydelse från miljövårdssynpunkt... 9 Förändringar av verksamheten eller andra åtgärder sedan föregående år... 9 Kontrollresultat... 9 Utsläppskontroll... 9 Funktionskontroll... 9 Recipientkontroll... 9 E. Undertecknande... 10 ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ... 10 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Sammanställning utsläppsresultat Utsläppsresultat grafiskt, villkor Ledningskartor Flödesschema Sida 2 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 A. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare/Huvudman Eskilstuna Energi och Miljö AB Vatten och Avlopp Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA 016-710 20 00 Kontaktpersoner Juridiskt ansvarig: Miljöfrågor: Miljörapport: VD Mats-Erik Olofsson VA chef Admir Ibrisevic tfn 076-819 6929 Produktionschef Pernilla Widén tfn 076-942 8120 Miljö- och kvalitetsingenjör Ann-Christin Abrahamsson tfn 016-710 1448 Plats Reningsv namn: Alberga reningsverk Platsnummer: 0484-050-001 Fastighetsbeteckning: Berga 2:38 St Sundby Besöksadress: Bärstavägen 21 MF-punkt 92.01.03 SNI-kod 90.001-2 Sida 3 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 B. Verksamhetsbeskrivning Alberga reningsverk tillförs spillvatten från Alberga samhälle samt Västermo by. Efter rening av avloppsvattnet, som främst består av hushållsspillvatten, avleds det till en bäck som efter ca 2 km mynnar ut i östra Hjälmaren. Reningsmetoder Reningsverket är utfört för biologisk rening med efterföljande kemisk fällning. Verket består av följande huvuddelar. Se flödesschema bilaga 14. Reningssteg Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening Slambehandling Som fällningskemikalie används järnklorid PIX-111. Anläggningen är förberedd för klorering. Metod Maskinrensat galler Aktiv slamprocess Flockning och sedimentering Anaerob stabilisering Reningsverkets belastning Belastningar Nuvarande 2013 Dimensionering Anslutna pe 909 800 Anslutna personer 429* Flöde (m 3 /dygn) 231 BOD 7 (kg/dygn) 64 56 Fosfor (kg/dygn) 1,84 *429 personer är folkbokförda tillkommer skola och dagis Styrning av reningsprocessen Styrning av reningsprocessen är baserad på volymen inkommande avloppsvatten till verket. För att minska antalet bräddningar finns ett utjämningsmagasin med en volym på 250m 3. Magasinet ligger på nätet i anslutning till verket. Bräddavlopp finns vid verket. Vid bräddning leds avloppsvattnet ut i utgående ledning utan att genomgå någon form av rening. Inkommande vatten passerar en utvändig brunn vid för höga flöden och bräddningen leds till en andra brunn där mätning sker i Parshallränna. Inkommande flöde begränsas av max tillåtet varvtal på inloppspumparna Slamhalten i luftningsbassängen mäts vid varje besök. Slamhalten i luftningsbassängen bibehålls genom att en slampump pumpar returslam till luftningsbassängen. Järnkloridlösning doseras med hjälp av en doseringspump som styrs av flödesmätare med överreglering via ph-värdet. Omrörning sker med luft. Sida 4 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 Driftövervakning Verket besöks 2-3 ggr/veckan. Larmöverföring sker från reningsverket till Hyndevads övervakningssystem som därefter skickar SMS till jourtelefonen (dag och natt). Kontroll av larmtablå görs vid varje besök. Larm som registreras och sänds ut är: utlösta blåsmaskiner, avloppspumpar, värmefläkt, kemslampump, bioslampump och skrapor samt hög nivå i pumpgrop och bräddning. Slambehandling Överskottsslam samt kemslam pumpas till en slamsilo där det dekanteras. Slammet körs till Ekeby reningsverk (till kemslamförtjockare alternativt tippas på inkommande ledning). Kemikaliehantering I anläggningen finns 2 st kemikalietankar för järnkloridlösning med en volym på vardera 5 m 3. Tankarna är placerade i en gjuten betongkasun med uppgjutna väggar. Kemikalierna transporteras direkt av leverantören till verket med tankbil. Ledningsnät och pumpstationer Ledningarna tillhörande Alberga reningsverk är till ca 70 % utförda enligt duplikatsystemet. Inom området finns inget bräddavlopp. En avloppspumpstation (S47) finns i Västermo by. Avloppspumpstationen är utrustad med 2 avloppspumpar. Bräddavlopp finns i pumpstationen som träder i kraft vid strömavbrott och andra driftstopp. Pumpstationen besöks var 6 vecka eller vid behov. Sedan år 2011 finns det larm kopplat till ifix. Om bräddning skulle ske från pumpstationen i Västermo passerar avloppsvattnet först en trekammarbrunn där sedimentering sker. Trekammarbrunnen slamsugs vid behov. För att minska ovidkommande vatten till reningsverket och därmed bräddningar pågår en inventering av nätet. Bräddavlopp på ledningsnätet Det finns inget bräddavlopp på ledningsnätet. Anslutna industrier Det finns en Q-star mack (automatstation) och en Pizzeria, ingen industri. Sida 5 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 C. Gällande föreskrifter och beslut Tillstånd enligt miljöskyddslagen Datum Myndighet 1990-06-15 Länsstyrelsen i Södermanland Tillstånd för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorten Alberga, Eskilstuna kommun. Gällande kontrollprogram Datum Myndighet 1991-06-17 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD 7 och 0,5 mg Tot-P per liter, beräknat som rullande medelvärde av det antal provtagningar som föreskrivs om i kontrollprogrammet. Gällande tillståndsvillkor och kommentarer Nedan beskrivs och kommenteras varje villkor för sig. Villkoren står i text med kursiv stil. Nr Villkor Kommentar A1 Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig, dock med beaktande av de undantag som efterföljande villkor kan föranleda. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av Miljö- och räddningstjänstförvaltningen förutsatt att ändringen bedöms att inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Avloppsvattnet behandlas i en reningsanläggning för biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med inlämnade ansökningshandlingar A2 A3 B1 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Vid reningsverket skall finnas en kontinuerligt uppdaterad skötsel- och driftinstruktion. Ny drift- och skötselinstruktion skall vara framtagen senast 28 februari 1991. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD7 (biokemisk syreförbrukning) och 0,5 mg Tot-P (totalfosfor) per liter, beräknat som Avloppsreningsverket drivs så att högsta reningseffekt erhålls med tekniskt/ekonomiskt rimliga insatser. Driftinstruktionerna uppdaterades under våren 2013 Enligt analyssvar har riktvärdena för BOD 7 och tot-p i det behandlade avloppsvattnet inte överskridits Visas grafiskt se bilga2 Sida 6 av 15
rullande medelvärde av det antal provtagningar per år som föreskrivs om i kontrollprogram. Miljörapport Alberga reningsverk 2013 C1 C2 D1 D2 D3 Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till nytt kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges till miljö- och hälsoskyddsnämnden senast den 30 november 1990. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall miljöoch räddningstjänstförvaltningen kontaktas i god tid innan arbetena påbörjas. Miljö- och räddningstjänstförvaltningen får därvid föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektionen skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer samt i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd för hantering av slam från avloppsreningsverk. I första hand bör slammet användas för spridning på åkermark. Kommunen skall senast den 1 januari 1993 till länsstyrelsen inkomma med ett utredningsförslag över hur man långsiktigt avser att omhänderta reningsverksslammet. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall registreras och beräknas vid reningsverket samt i bräddningspunkter på ledningsnätet. Kontroll av avloppsanläggningens funktion och journalföring sker löpande. Anläggningen besöks 2-3 ggr/veckan. Samordnad recipientkontroll (provpunkt 9050) utförs av SLU, Institutionen för Vatten och Miljö för Hjälmarens vattenvårdsförbund och redovisas årligen till kommunen. Kontrollprogram för reningsverket har upprättats och antagits. Kontrollprogram är antaget 1991-06-17 Vid ombyggnader eller underhållsarbeten som kommer att medföra att verket måste tas ur drift så kommer miljö- och räddningstjänstförvaltningen att kontaktas i god tid. Det finns portabel utrustning för desinficering (klorering) om så skulle krävas I dagsläget transporteras slammet till Ekeby reningsverk där det rötas och avvattnas. Slammet transporteras därefter till återvinningsanläggningen vid Lilla Nyby där det blandas med aska från fjärrvärmeverket, blandningen kallas FSA och används som sluttäckningsmaterial av deponin. EEM har startat en utredning för långsiktig slamhantering efter att deponin är sluttäckt. 2013-01-03 Hydraulisk 2554 m 3 2013-04-14 Hydraulisk 1106 m 3 2013-11-08 Hydraulisk+drift 79 m 3 Sida 7 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 D4 D5 D6 D7 D8 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels att förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. En kontinuerligt uppdaterad förteckning över vatten- och föroreningsmängder mottagna från industrin skall finnas tillgänglig vid reningsverket. Förteckningen upprättas så snart som möjligt och inges till miljö- och hälsoskyddsnämnden senas den 30 november 1990. Buller från reningsverket får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A), kl 07-18, 45 db (A) kvällstid, kl. 18-22 och 40 db (A) nattetid, kl. 22-07 utomhus vid närmaste bostäder. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav. Dagvattenledning har frånkopplats spillvattenledning vid reningsverket. Uppströmsarbete med inventering av dag- och dränvatten har fortgått. Det finns en Q-star mack och en Pizzeria ingen industri En förteckning över föroreningsmängder från industrin kommer att upprättas om det blir aktuellt. Q-star macken är en automatstation. Resultat av bullermätning 2010 Öja-Berga 2:91, Momentat 34 (L aq ) endast reningsverk 5 minuter 37 (L aq )reningsverk + trafik och fågelkvitter Öja-Berga 2:34, 5 minuter fläkt från egen fastighet + fågelkvitter 39 (L aq ) Det har inte kommit in några klagomål under 2013 Gällande föreskrifter enligt tillsynsbeslut Beslutsmyndighet Beslutsdatum Föreskriftens innebörd Samhällsbyggnadsförvaltningen 1999-07-08 Råd enligt 26 kapitlet 1 avd. Bygg- och miljökontoret Miljöbalken Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Miljökontoret 2011-12-15 Rutiner, kontrollprogram och egenkontroll för ARV dim > 200 pe SFS 1998:901 Utsläppskontroll till vatten och markrecipienter enligt SNFS 1990:4 Sida 8 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 D. Driftförhållanden samt kontrollresultat Uppgifter om drift och produktionsförhållande samt resultatet av utsläppskontrollen för reningsverk och ledningsnät redovisas i bilagor. Konstruktion och driftvillkor, kontroll och tillsyn samt övriga villkor har uppfyllts vid reningsverket i Alberga. Driftstörningar av betydelse från miljövårdssynpunkt Under 2013 inträffade tre bräddningar på grund av hydraulisk överbelastning varav en påverkades av en driftstörning i samband med högt flöde. Bräddningen uppgick till en sammanlagd volym på 3739m 3. Bräddnings/Driftstörnings rapporter har skickats till miljökontoret. Förändringar av verksamheten eller andra åtgärder sedan föregående år Under året har det gjorts en omfattande utredning över hur brunnar och ledningsnät ser ut i samhället Alberga. I utredningen använde man sig av metoderna rök eller färgat vatten för att kunna identifiera eventuella fel av inkopplingar eller läckande brunnar. Det framkom att 8 fastigheter av 136 kontrollerade hade felkopplade stuprör och sju stycken brunnar har in läckage. Åtgärder under år 2014 redovisas i saneringsplanen för Alberga som lämnades till miljökontoret i januari 2014. Kontrollresultat Utsläppskontroll Totala årsutsläppet från reningsverk, ledningsnät samt från slamhanteringen redovisas i bilaga sammanställning 2013. Provtagning/analyser: På vattenfasen ut från reningsverket har 8 dygnsprover analyserats och samtliga värden låg under gällande utsläppsgränser På slam ut från reningsverket har 2 stickprov analyserats och värdet låg under gällande gränser Funktionskontroll Vattenprovtagaren som används är av fabrikat PSW-84, Contronic development AB. Provtagaren kontrolleras av egen personal som har erhållit utbildning av leverantören. Under provtagningsperioden har provtagaren fungerat till 100 %. Recipientkontroll Avloppsvattnet avleds till en bäck som efter ca 2 km mynnar ut i östra Hjälmaren. Bäcken passerar beteshagar och åkrar. Inga recipientundersökningar vid eller i närheten av utsläppspunkten föreligger. Samordnad recipientkontroll utförs av SLU, Institutionen för vatten och Miljö för Hjälmarens vattenvårdsförbund. Den närmaste belägna provtagningspunkten från utloppet vid Alberga reningsverk är punkt 9050. För fullständig redovisning hänvisas till Hjälmarens Vattenvårdsförbund, Samordnad Recipientkontroll 2013, Eskilstunaåns Avrinningsområde. Recipientkontrollen för år 2013 är inte redovisad vid inlämnandet av denna rapport. Besiktningar Periodisk besiktning gjordes i november 2008. Sida 9 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 E. Undertecknande Eskilstuna den 14 mars 2014 ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ -------------------------------------------- Mats-Erik Olofsson VD Sida 10 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 Sammanställning vatten År 2013 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för 800 pe ekv. Antal anslutna 429 personer (folkbokförda tillkommer en del sommarstugor) Antal pe ekv.(bod7) 909 pe ekv. Flödena var mycket höga,bräddning från bioslammet. Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 55 862 m 3 /år 31 193 m 3 /år Ovidkommande vatten 28 045 m 3 /år Ovidkommande vatten 33% Flöde total Q Flöde medel 83 907 m 3 /år 231 m 3 /dygn Flöde max 1470 m 3 Flöde bräddat 3671 m 3 Flöde nederbörd 0 mm Finns ingen uppgift för 2013 Elförbrukning 86 512 kwh Elförbrukning/m 3 behandlat vatten 1,031 kwh/m 3 Antal prov inkommande vatten 4 dp Antal prov utgående vatten 8 dp Inkommande medel halter (mg/l) BOD7 265 mg/l P-tot 8 mg/l N-tot 36 mg/l Susp 253 mg/l Inkommande max halter (mg/l) BOD7 380 mg/l P-tot 18 mg/l N-tot 43 mg/l Susp 370 mg/l Inkommande belastning (kg/dygn) Dimensionerat BOD7 64 kg/dygn 56 kg/dygn P-tot 1,84 kg/dygn Inkommande belastning BOD7 22 235 Kg/år P-tot 671 Kg/år N-tot 3 021 Kg/år Susp 21 228 Kg/år Bräddad belastning Total bräddad belastning BOD7 265 mg/l 991 Kg/år P-tot 8 mg/l 30 Kg/år N-tot 36 mg/l 135 Kg/år Susp 253 mg/l 946 Kg/år Total Inkommande belastning (kg/år) BOD7 23 226 Kg/år P-tot 701 Kg/år N-tot 3 155 Kg/år Susp 22 174 Kg/år Utgående föroreningsmängder (till recipient) Villkor BOD7 3,6 mg/l 1 279 Kg/år 15 mg/l P-tot 0,06 mg/l 35 Kg/år 0,5 mg/l N-tot 16 mg/l 1 417 Kg/år Susp 6,7 mg/l 1 483 Kg/år Sida 11 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 Sammanställning slam År 2013 Bilaga 1b Alberga reningsverk Fällningskemikalie Volym Omräknat (kvot 1,42) PIX 111 11500 liter 16,3 ton/år Metallinnehåll i PIX 111 Bly (Pb) 0,00015 g/kg 2,4 kg/år Kadmium (Cd) 0,000015 g/kg 0,24 kg/år Koppar (Cu) 0,001 g/kg 16 kg/år Krom (Cr) 0,006 g/kg 98 kg/år Kobolt (Co) 0,006 g/kg 98 kg/år Kvicksilver (Hg) 0,0000025 g/kg 0,041 kg/år Nickel (Ni) 0,008 g/kg 131 kg/år Zink (Zn) 0,007 g/kg 114 kg/år Parameter Resultat enhet Mängd enhet Producerad mängd slam 750 m Slam TS 36 ton/ts TS halt i procent 4,8 % Glödgn.förlust 50,3 % Lagrets kapacitet Slam tömt på nätet 78 m 710 m Slam tömt på Ekebyverket 40 m Grovrens 5 ton Antal prov slam 2 stickprov Fysikaliska parametrar ph 7 N-tot 29 000 mg/kg TS 1 044,0 kg/år P-tot 19 500 mg/kg TS 702,0 kg/år NH4-N 5 100 mg/kg TS 183,6 kg/år Riktvärden SFS 1998:944 20 Metaller mg/kg TS Bly 9,7 mg/kg TS 0,349 kg/år <100 Kadmium 0,5 mg/kg TS 0,018 kg/år <2 Koppar 275 mg/kg TS 9,900 kg/år <600 Krom 15,5 mg/kg TS 0,558 kg/år <100 Kvicksilver 0 mg/kg TS 0,000 kg/år <2,5 Nickel 8,9 mg/kg TS 0,320 kg/år <50 Zink 320 mg/kg TS 11,520 kg/år <800 Organiska miljögifter Nonylfenol 2,8 mg/kg TS 0,101 kg/år <50 PAH 0,15 mg/kg TS 0,005 kg/år <3,0 PCB 0,02 mg/kg TS 0,000792 kg/år <0,4 Toluen - mg/kg TS - kg/år <5,0 Riktvärden mg/kg TS Sida 12 av 15
Flöde, m3/d Tot-P, mg/l BOD7 mg/l Miljörapport Alberga reningsverk 2013 ALBERGA AVLOPPSVERK Utgående vatten 2013 BILAGA 2 Värden, för BOD7 och Tot-P som rullande medelvärden för de senaste 8 proverna Biokemisk syreförbrukning, BOD7 25,0 20,0 Villkor för BOD7 15,0 10,0 5,0 0,0 14 jan 19 feb 29 apr 11 jun 20 aug 10 okt 30 okt 4 dec Datum Totalfosfor, P mg/l 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Villkor för Tot-P 0,0 14 jan 19 feb 29 apr 11 jun 20 aug 10 okt 30 okt 4 dec Datum Vid beräkningar med <-värden har värdet antagits till halva <-värdet.. FLÖDE Max Min Med samt vid provtagningstillfällen 350 300 250 200 150 100 50 0 316 177 12 Max Min Med 14-jan 19-feb 29-apr 11-jun 20-aug 10-okt 30-okt 04-dec Sida 13 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 Kartbild över inkommande ledningsnät till Alberga reningsverk, S30. Bilaga 3 Sida 14 av 15
Miljörapport Alberga reningsverk 2013 Flödesschema Alberga Reningsverk Bilaga 4 Bräddavlopp till utgående vatten Kassun Inkommande vatten Flödesutjämning Provtagning Maskinrensat galler Luftning Returslam Rejektvatten Mellansedimentering (aktiv-slam metoden), Slamficka Överskottsslam Slamsilo Transport Flockning (FeCl 3 ) Slamoxidation Pumpgrop Slutsedimentering, Slamficka Kemslam Flödesmätning & Provtagning Utgående vatten mot Hjälmaren = Alternativa vattenvägar Sida 15 av 15
Miljörapport 2013 Bälgviken avloppsreningsverk
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 2 av 15 Innehåll A. Administrativa uppgifter... 3 Verksamhetsutövare/Huvudman... 3 Kontaktpersoner... 3 Plats... 3 B. Verksamhetsbeskrivning... 4 Reningsmetoder... 4 Reningsverkets belastning... 4 Styrning av reningsprocessen... 4 Driftövervakning... 4 Slambehandling... 5 Kemikaliehantering... 5 Ledningsnät och pumpstationer... 5 Bräddavlopp på ledningsnätet... 5 Anslutna industrier... 5 C. Gällande föreskrifter och beslut... 6 Tillstånd enligt miljöskyddslagen... 6 Gällande kontrollprogram... 6 Gällande tillståndsvillkor och kommentarer... 6 Gällande föreskrifter enligt tillsynsbeslut... 8 D. Driftförhållanden samt kontrollresultat... 9 Driftstörningar av betydelse från miljövårdssynpunkt... 9 Förändringar av verksamheten eller andra åtgärder sedan föregående år... 9 Kontrollresultat... 9 Utsläppskontroll... 9 Funktionskontroll... 9 Recipientkontroll... 9 Besiktningar... 9 E. Undertecknande... 10 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Sammanställning flöden och utsläpp Utsläppsresultat grafiskt Principskiss ledningsnät Flödesschema
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 3 av 15 A. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare/Huvudman Eskilstuna Energi och Miljö AB Vatten & Avlopp Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA 016-710 20 00 Kontaktpersoner Juridiskt ansvarig: Miljöfrågor: Miljörapport: VD Mats-Erik Olofsson Stf VA chef Admir Ibrisevic tfn 076-819 6929 Produktionschef Pernilla Widén tfn 076-942 8120 Miljö- och kvalitetsingenjör Ann-Christin Abrahamsson tfn 016-710 1448 Plats Reningsv namn: Bälgvikens reningsverk Platsnummer: 0484-050-002 Fastighetsbeteckning: Görjan 1:79 Bälgviken Besöksadress: Sågvägen 14 MF-punkt 92.01.03 SNI-kod 90.001-2
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 4 av 15 B. Verksamhetsbeskrivning Bälgvikens reningsverk tillförs spillvatten från bostadsbebyggelsen i Bälgvikens tätort. Det renade avloppsvattnet leds via en ca 100 m lång utloppsledning ut i Bälgviken som är en vik i Näshultasjön. Reningsmetoder Reningsverket är utfört för biologisk rening med efterföljande kemisk fällning. Verket består av följande huvuddelar. Se flödesschema bilaga 4. Reningssteg Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening Slambehandling Som fällningskemikalie används järnklorid PIX-111. Anläggningen är förberedd för klorering. Metod Maskinrensat galler Aktiv slamprocess Flockning och sedimentering Anaerob stabilisering Reningsverkets belastning Belastningar Nuvarande 2013 Dimensionering Anslutna pe 216 380 Anslutna personer 347 Flöde (m 3 /dygn) 115 BOD 7 (kg/dygn) 15 20 Fosfor (kg/dygn) 0,39 Styrning av reningsprocessen Styrning av reningsprocessen är baserad på den mängd inkommande avloppsvatten som kommer till verket. Slamhalten i den biologiska delen mäts vid varje besök. För att hålla slamhalten i den biologiska delen blandas returslam med inkommande avloppsvatten under intensiv luftning med en mammutpump. Det biologiskt renade vattnet förs via en tandad skibordränna till kemsteget. Överskottsslammet pumpas automatiskt till slamoxideringsbassängen. Järnkloridlösning doseras genom att en flödes och ph övervakningsenhet är ansluten till en regulator och som räknar ut en kvot till doseringspumpen. Inblandningen sker med luft. Driftövervakning Verket besöks 2-3 ggr/veckan. Larmöverföring sker från reningsverket till övervakningssystemet till jourhavande på Hyndevad (dag och natt). Kontroll av larmtablå görs vid varje besök. Larmet som registreras och sänds ut är, blåsmaskiner, hög nivå inkommande brunn, utlösta avloppspumpar, bräddning samt kem och biopump.
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 5 av 15 Slambehandling Överskottsslam från den biologiska reningen pumpas till slamoxideringsbassängen där det genom luftning stabiliseras och sedan pumpas till slamsilon. Kemslammet pumpas direkt från sedimenteringsbassängen till slamsilon. Slammet transporteras till Ekeby reningsverk (där det släpps till inkommande ledning eller i kemslamförtjockaren). Kemikaliehantering I anläggningen finns 2 st kemikalietankar för järnkloridlösning med en volym på 1 950 l/st. Tankarna är invallade. Kemikalierna transporteras direkt av leverantören till verket med tankbil. Ledningsnät och pumpstationer Ledningarna inom området är utförda till 30 % enligt duplikatsystemet. Inom verksamhetsområdet finns 2 pumpstationer en av dessa är installerad med 2 pumpar. Pumpstationerna besöks minst var 6:e vecka. Kommunikation/övervakning finns vid pumpstation S27 som registreras i systemet ifix. Bräddavlopp på ledningsnätet B81 är ett bräddavlopp som endast bräddar om några ingrepp måste göras vid bräddavloppet vid verket. B83 är bräddavloppet vid verket som kan brädda vid stora vattenflöden och vid rengöring av verket. Tryckgivare och skibord finns för mätning av bräddning och kan avläsas i övervakningssystemet. Det bräddade vattnet leds vidare till Näshultasjön. Bräddavloppet kontrolleras vid besök. B84 är bräddavloppet vid avloppspumpstation S27 som träder i kraft vid pumpstopp. Bräddningen kontrolleras genom att en flytbar skiva är placerad i bräddavloppet fastsatt i ett snöre och en dator som mäter tiden, hur länge bräddningen pågår. Samtliga bräddavlopp är i brunnar där vattnet skall stiga i ledningen till en viss höjd innan bräddning sker. Bräddavlopp Vattengång* Bräddning* B81 37,32 38,50 B83 37,11 37,99 B84 34,83 36,46 *Måtten anges i höjdsystemet RH2000 (möh) Anslutna industrier Det finns inga anslutna industrier som kan påverka reningsprocessen.
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 6 av 15 C. Gällande föreskrifter och beslut Tillstånd enligt miljöskyddslagen Datum Myndighet 1990-06-15 Länsstyrelsen i Södermanland Tillstånd för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorten Bälgviken, Eskilstuna kommun. Gällande kontrollprogram Datum Myndighet 1991-06-17 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD 7 och 0,5 mg Tot-P /liter, beräknat som rullande medelvärde av det antal provtagningar som föreskrivs om i kontrollprogrammet. Gällande tillståndsvillkor och kommentarer Nedan beskrivs och kommenteras varje villkor för sig. Villkoren står i text med kursiv stil. Nr Villkor Kommentar A1 Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig, dock med beaktande av de undantag som efterföljande villkor kan föranleda. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av Miljö- och räddningstjänstförvaltningen förutsatt att ändringen bedöms att inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Avloppsvattnet behandlas i en reningsanläggning för biologisk och kemisk rening, utförd och driven i överensstämmelse med inlämnade ansökningshandlingar A2 A3 B1 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Vid reningsverket skall finnas en kontinuerligt uppdaterad skötsel- och driftinstruktion. Ny drift- och skötselinstruktion skall vara framtagen senast 28 februari 1991. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD7 (biokemisk syreförbrukning) och 0,5 mg Avloppsreningsverket drivs så att högsta reningseffekt erhålls med tekniskt/ekonomiskt rimliga insatser. Driftinstruktionerna är uppdaterade under våren 2013 Enligt analyssvar har riktvärdena för BOD 7 och tot-p i det behandlade avloppsvattnet inte överskridits
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 7 av 15 C1 C2 D1 D2 D3 Tot-P (totalfosfor) per liter, beräknat som rullande medelvärde av det antal provtagningar per år som föreskrivs om i kontrollprogram. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till nytt kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges till miljö- och hälsoskyddsnämnden senast den 30 november 1990. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall miljöoch räddningstjänstförvaltningen kontaktas i god tid innan arbetena påbörjas. Miljö- och räddningstjänstförvaltningen får därvid föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektionen skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer samt i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd för hantering av slam från avloppsreningsverk. I första hand bör slammet användas för spridning på åkermark. Kommunen skall senast den 1 januari 1993 till länsstyrelsen inkomma med ett utredningsförslag över hur man långsiktigt avser att omhänderta reningsverksslammet. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall registreras och beräknas vid reningsverket samt i bräddningspunkter på ledningsnätet. Visas grafiskt se bilga 2 Kontroll av avloppsanläggningens funktion och journalföring sker löpande. Anläggningen besöks 2-3 ggr/veckan. Samordnad recipientkontroll utförs av SLU, Institutionen för Vatten och Miljö i uppdrag för Hjälmarens vattenvårdsförbund och redovisas årligen till kommunen. Kontrollprogram är antaget 1991-06-17 Vid ombyggnader eller underhållsarbeten som kommer att medföra att verket måste tas ur drift så kommer miljö- och räddningstjänstförvaltningen att kontaktas i god tid. Det finns portabel utrustning för desinficering (klorering) om så skulle krävas I dagsläget transporteras slammet till Ekeby reningsverk där det rötas och avvattnas. Slammet transporteras därefter till återvinningsanläggningen vid Lilla Nyby där det blandas med aska från fjärrvärmeverket, blandningen kallas FSA och används som sluttäckningsmaterial av deponin. EEM har startat en utredning för långsiktig slamhantering efter att deponin är sluttäckt. Ingen bräddning 2013
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 8 av 15 D4 D5 D6 D7 D8 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels att förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. En kontinuerligt uppdaterad förteckning över vatten- och föroreningsmängder mottagna från industrin skall finnas tillgänglig vid reningsverket. Förteckningen upprättas så snart som möjligt och inges till miljö- och hälsoskyddsnämnden senas den 30 november 1990. Buller från reningsverket får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A), kl 07-18, 45 db (A) kvällstid, kl. 18-22 och 40 db (A) nattetid, kl. 22-07 utomhus vid närmaste bostäder. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav. Inventering av dag- och dränvatten har gjorts och det har upptäckts 5 stycken felkopplingar som ska åtgärdas. Ingen industri är ansluten till reningsverket. En förteckning över föroreningsmängder från industrin kommer att upprättas om det blir aktuellt. Bullermätning gjordes i maj 2010. Görjan 1:7 5 min 39 L Aq Görjan 1:58 5 min 37 L Aq Görjan 1:57 5 min 36 L Aq Ett klagomål har inkommit om störande lukt. Lukten kom från renscontainer som tömdes omgående. Gällande föreskrifter enligt tillsynsbeslut Beslutsmyndighet Beslutsdatum Föreskriftens innebörd Samhällsbyggnadsförvaltningen 1999-07-08 Råd enligt 26 kapitlet 1 avd. Bygg- och miljökontoret Miljöbalken Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Miljökontoret 2011-12-15 Rutiner, kontrollprogram och egenkontroll för ARV dim > 200 pe SFS 1998:901 Utsläppskontroll till vatten och markrecipienter enligt SNFS 1990:4
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 9 av 15 D. Driftförhållanden samt kontrollresultat Uppgifter om drift och produktionsförhållande samt resultatet av utsläppskontrollen för reningsverk och ledningsnät redovisas i en sammanställning. Konstruktion och driftvillkor, kontroll och tillsyn samt övriga villkor har uppfyllts vid reningsverket i Bälgviken. Driftstörningar av betydelse från miljövårdssynpunkt Inga driftstörningar vid avloppsreningsverket under år 2013. Förändringar av verksamheten eller andra åtgärder sedan föregående år Under året har det gjorts en utredning över hur brunnar och ledningsnät ser ut i samhället Bälgviken. I utredningen använde man sig av metoderna rök eller färgat vatten för att kunna identifiera eventuella fel av inkopplingar eller läckande brunnar. Det framkom att 5 fastigheter av 97 kontrollerade hade felkopplade stuprör. Det var även felkopplat vid reningsverket i Bälgviken. Åtgärder under år 2014 redovisas i saneringsplanen för Bälgviken som lämnades till miljökontoret i januari 2014. Kontrollresultat Utsläppskontroll Totala årsutsläppet från reningsverk, ledningsnät samt från slamhanteringen redovisas i sammanställning bilaga 1a och 1b Provtagning/analyser: På vattenfasen ut från reningsverket har 9 dygnsprover analyserats och samtliga värden låg under gällande utsläppsgränser. På slam ut från reningsverket har 2 stickprov analyserats och värdet låg under gällande gränser Funktionskontroll Vattenprovtagaren som används är av fabrikat PSW-84, Contronic development AB. Provtagaren kontrolleras av egen personal som har erhållit utbildning av leverantören. Under provtagningsperioden har provtagaren fungerat till 100 %. Recipientkontroll Det renade avloppsvattnet leds ut i Bälgviken via en ca 100m lång utloppsledning. Inga recipientundersökningar har utförts vid eller i närheten av utloppspunkten. Samordnad recipientkontroll utförs av SLU, institutionen för vatten och miljö i uppdrag för Hjälmarens vattenvårdsförbund. Provtagningspunkt 5010 i Näshultasjön är den närmst belägna Bälgvikens reningsverks utsläppspunkt. För fullständig redovisning hänvisas till Hjälmarens Vattenvårdsförbund, Samordnad Recipientkontroll 2013. Rapporten var ej sammanställd vid denna rapportskrivning. Besiktningar Periodisk besiktning gjordes i november 2008.
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 10 av 15 E. Undertecknande Eskilstuna den 14 mars 2014 ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ -------------------------------------------- Mats-Erik Olofsson VD
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 11 av 15 Sammanställning vatten År 2013 Bilaga 1a Bälgviken Parameter Resultat enhet Dimensionerat för 380 pe ekv. Antal anslutna 347 personer (folkbokförda finns en del sommarstugor) Antal pe ekv.(bod7) 216 Producerad volym renvatten Debiterad volym renvatten 11 832 m 3 /år 16 162 m 3 /år Ovidkommande vatten 29 913 m 3 /år Ovidkommande vatten 72% Flöde total Q Flöde medel 41 745 m 3 /år 114 m 3 /dygn Flöde max 732 m 3 Flöde bräddat vid RV 0 m 3 Flöde nederbörd 0 mm Finns ingen uppgift 2013 Elförbrukning 56 056 kwh Elförbrukning/m 3 behandlat vatten 1,34 kwh/m 3 Antal prov inkommande vatten 5 dp Antal prov utgående vatten 8 dp Inkommande medel halter (mg/l) BOD7 132 mg/l P-tot 3,4 mg/l N-tot 26 mg/l Susp 162 mg/l Inkommande max halter (mg/l) BOD7 200 mg/l P-tot 6,1 mg/l N-tot 48 mg/l Susp 240 mg/l Inkommande belastning kg/dygn Dimensionerat BOD7 15 kg/dygn 20 kg/dygn P-tot 0,39 kg/dygn Inkommande belastning BOD7 5510 Kg/år P-tot 142 Kg/år N-tot 1085 Kg/år Susp 6763 Kg/år Bräddad belastning Total bräddad belastning BOD7 132 mg/l 0 Kg/år P-tot 3 mg/l 0,0 Kg/år N-tot 26 mg/l 0 Kg/år Susp 162 mg/l 0 Kg/år Total Inkommande belastning (inkommande + bräddning) BOD7 5510 Kg/år P-tot 142 Kg/år N-tot 1085 Kg/år Susp 6763 Kg/år Utgående föroreningsmängder (till recipient) BOD7 5 mg/l 209 Kg/år TOC 10 mg/l 417 Kg/år P-tot 0,1 mg/l 4,2 Kg/år N-tot 24 mg/l 1002 Kg/år Susp 10 mg/l 417 Kg/år
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 12 av 15 Sammanställning slam År 2013 Bilaga 1b Bälgviken reningsverk Fällningskemikalie Volym Omräknat (kvot 1,42) PIX 111 6000 liter 8,52 kg/år Metallinnehåll i PIX 111 Bly (Pb) 0,00015 g/kg 1,28 kg/år Kadmium (Cd) 0,000015 g/kg 0,13 kg/år Koppar (Cu) 0,001 g/kg 8,52 kg/år Krom (Cr) 0,006 g/kg 51 kg/år Kobolt (Co) 0,006 g/kg 51 kg/år Kvicksilver (Hg) 0,0000025 g/kg 0,02 kg/år Nickel (Ni) 0,008 g/kg 68 kg/år Zink (Zn) 0,007 g/kg 60 kg/år Parameter Resultat enhet Mängd enhet Producerad mängd slam 298 m 3 Slam TS 17 ton/ts TS halt i procent 6,2 % Glödgn.förlust 48,3 % Lagrets kapacitet 60 m 3 Slam tömt på nätet 248 m 3 Slam tömt på Ekebyverket 50 m 3 Grovrens ca 3 ton Antal prov slam 1 stickprov Fysikaliska parametrar ph 5,7 N-tot 22 000 mg/kg TS 373,7 kg/år P-tot 15 800 mg/kg TS 268,4 kg/år NH4-N 3 600 mg/kg TS 61,1 kg/år Riktvärden Metaller Bly 9,3 mg/kg TS 0,158 kg/år SFS 1998:944 20 <100 Kadmium 0,5 mg/kg TS 0,008 kg/år <2 Koppar 265 mg/kg TS 4,501 kg/år <600 Krom 21,5 mg/kg TS 0,365 kg/år <100 Kvicksilver *1 prov 0,1 mg/kg TS 0,002 kg/år <2,5 Nickel 18,9 mg/kg TS 0,321 kg/år <50 Zink 240 mg/kg TS 4,077 kg/år <800 Arsenik 1,2 mg/kg TS 0,020 kg/år Organiska miljögifter Nonylfenol 0,5 mg/kg TS 0,008 kg/år Riktvärden mg/kg TS <50 PAH 0,2 mg/kg TS 0,003 kg/år <3,0 PCB 0,01 mg/kg TS 0,000 kg/år <0,4 Toluen - mg/kg TS - kg/år <5,0
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 13 av 15 BÄLGVIKENS AVLOPPSVERK Utgående vatten 2013 Värden, för BOD7 och Tot-P som rullande medelvärden av de senaste 8 proverna BILAGA 2 Biokemisk syreförbrukning, BOD7 BOD7 mg/l 18 16 14 12 10 Villkor för BOD7 8 6 4 2 0 19 mar 29 apr 15 maj 25 jun 7 aug 17 sep 30 okt 3 dec Datum Totalfosfor, P mg/l 0,6 0,5 Tot-P, mg/l 0,4 Villkor för Tot-P 0,3 0,2 0,1 0,0 19 mar 29 apr 15 maj 25 jun 7 aug 17 sep 30 okt 3 dec Datum Vid beräkningar med <-värden har värdet antagits till halva <-värdet. FLÖDE Max Min Med samt vid provtagningstillfälle Flöde, m3/d 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 183 96 43 Max Min Med 19-mar 29-apr 15-maj 25-jun 07-aug 17-sep 30-okt 03-dec
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 14 av 15 Kartbild över inkommande ledningsnät till Bälgvikens reningsverk, S26. Bilaga 3 Ledningsnätet inom området är utfört enligt duplikatsystemet men visst inläckage förekommer. På ledningsnätet finns 3 bräddavlopp B83 (med galler) och B81 (båda är brunnar), samt B 82. 2 pumpstationer finns inom ledningsnätet. Den ena (S27) har större tillrinningsområde och är utrustad med 2 pumpar samt bräddningsmöjlighet (= B84). Pumpstationerna besöks 1ggr/6 vecka och har dessutom installerade larm för hög nivå. Bräddning B81 bräddar endast om ingrepp vid verkets bräddavlopp måste göras. B83 kan brädda vid stora flöden och vid rengöring av verket. B84 träder i kraft vid pumpstopp i S27. Vid för stort inkommande flöde sker bräddning i en brunn före inlopp till reningsverket. En nivågivare ger larm vid bräddning och bräddad volym mäts med ett skibord. Bräddat vatten leds till utgående ledning.
Miljörapport Bälgvikens reningsverk 2013 Sida 15 av 15 Flödesschema Bälgvikens reningsverk Bilaga 4 Inkommande vatten Bräddavlopp (till utgående vatten) Maskinrensat galler Returslam Luftning (- luftningsbassängen är kombinerad med mellansedbassängen enl Rapid-block principen. Rejektvatten Mellansedimentering (aktiv-slam metoden) Överskottsslam Slamsilo Transport Flockning (FeCl 3 ) Slamoxidation Slutsedimentering Kemslam Födesmätning & Provtagning Utgående vatten (till Näshultasjön) = Alternativa vattenvägar
Miljörapport 2013 Näshulta avloppsreningsverk
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 2 av 15 Innehåll A. Administrativa uppgifter... 3 Verksamhetsutövare/Huvudman... 3 Kontaktpersoner... 3 Plats... 3 B. Verksamhetsbeskrivning... 4 Reningsmetoder... 4 Reningsverkets belastning... 4 Styrning av reningsprocessen... 4 Driftövervakning... 4 Slambehandling... 4 Kemikaliehantering... 5 Ledningsnät och pumpstationer... 5 Bräddavlopp på ledningsnätet... 5 Anslutna industrier... 5 C. Gällande föreskrifter och beslut... 5 Tillstånd enligt miljöskyddslagen... 5 Gällande kontrollprogram... 5 Gällande tillståndsvillkor och kommentarer... 6 Gällande föreskrifter enligt tillsynsbeslut... 8 D. Driftförhållanden samt kontrollresultat... 9 Driftstörningar av betydelse från miljövårdssynpunkt... 9 Förändringar av verksamheten eller andra åtgärder sedan föregående år... 9 Kontrollresultat... 9 E. Undertecknande... 10 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Sammanställning utsläppsresultat Utsläppsresultat grafiskt, villkor Principskiss ledningsnät Flödesschema
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 3 av 15 A. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare/Huvudman Eskilstuna Energi och Miljö AB Vatten & Avlopp Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA 016-710 20 00 Kontaktpersoner Juridiskt ansvarig: Miljöfrågor: Miljörapport : VD Mats-Erik Olofsson Stf VA chef Admir Ibrisevic tfn 076-819 6929 Produktionschef Pernilla Widén tfn 016-710 7229 Miljö- och kvalitetsingenjör Ann-Christin Abrahamsson tfn 070-508 2031 Plats Reningsv namn: Näshulta reningsverk Platsnummer: 0484-050-007 Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Oppeby 1:17 Näshulta Näshulta MF-punkt 92.01.03 SNI-kod 90.001-2
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 4 av 15 B. Verksamhetsbeskrivning Näshulta reningsverk tillförs spillvatten från en skola, lägergård samt några villor. Det renade avloppsvattnet leds till Näshultasjön. Reningsmetoder Reningsverket är utfört för biologisk rening med efterföljande kemisk fällning. Verket består av följande huvuddelar. Se flödesschema bilaga 4. Reningssteg Biologisk rening Kemisk rening Slambehandling Som fällningskemikalie används järnklorid PIX-111. Anläggningen är förberedd för klorering. Metod Aktiv slamprocess, sedimentering Flockning och sedimentering Anaerob stabilisering Reningsverkets belastning Belastningar Nuvarande 2013 Dimensionering Anslutna pe 22 140 Anslutna personer 24* Flöde (m 3 /dygn) 17 BOD 7 (kg/dygn) 1,6 Fosfor (kg/dygn) 0,04 *Skola och dagis är inte inräknat ca 80 barn Styrning av reningsprocessen Styrning av reningsprocessen är baserad på den mängd inkommande avloppsvatten som kommer till verket. En LTA-pump lyfter vattnet upp till luftningsbassängen. För att hålla slamhalten i luftningsbassängen återförs slam från sedimenteringsbassängen. Det biologiskt renade vattnet går vidare till kemsteget. Överskottsslam pumpas till slamoxidationsbassängen. Järnkloridlösning doseras med flödesstyrd doseringspump. Överreglering sker på ph-värdet. Driftövervakning Verket besöks 2-3 ggr/vecka. Anläggningen har inget driftlarm. Anläggningen besöks om det går ut larm från något av vattenverken vid t.ex. strömavbrott. Det pågår ett arbete med att koppla in driftlarm på verket. Slambehandling Överskottsslam från den biologiska och kemiska reningen pumpas till slamoxidationsbassängen för stabilisering. Slammet körs efter avvattning till Ekeby reningsverk, där det släpps till inkommande ledning eller i kemslamförtjockaren.
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 5 av 15 Kemikaliehantering I anläggningen finns 2 kemikalietankar för järnkloridlösning. Volymen är 800 l respektive 200 l. I utrymmet där tankarna står finns väggar gjutna i betong som fungerar som överfyllnadsskydd, golvbrunnen är proppad. Åtgärden medför att vid ett ev. läckage så kan inte något av fällningskemikalien rinna ut i omgivningen. Kemikalierna levereras direkt av leverantören till verket med tankbil. Ledningsnät och pumpstationer Ledningarna inom området är till ca 70% utförda enligt duplikatsystemet, inläckage förekommer. Avloppspumpstationen inom området är den som lyfter avloppsvattnet in i verket. Övriga avloppspumpstationer finns ej. Bräddavlopp på ledningsnätet Bräddavlopp på ledningsnätet finns ej. Vid kraftig nederbörd och vid snösmältning kan bräddning ske före verket före pumpstation ut på dagvattennätet. Anslutna industrier Det finns inga industrier anslutna till verket C. Gällande föreskrifter och beslut Tillstånd enligt miljöskyddslagen Datum Myndighet 1986-11-05 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Anmälan om ombyggnad av avloppsreningsverket och om fortsatt utsläpp av avloppsvatten från Näshulta samhälle. Tillståndsgiven anslutning 140 Pe. Gällande kontrollprogram Datum Myndighet 1991-06-17 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD 7 och 0,5 mg Tot-P per lite, beräknat som rullande medelvärde av det antal provtagningar som föreskrivs om i kontrollprogrammet.
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 6 av 15 Gällande tillståndsvillkor och kommentarer Sammanfattningsvis så har Utsläpps-, konstruktions- och driftvillkor för Näshulta reningsverk uppfyllts. Se bilaga 2. Nedan beskrivs och kommenteras varje villkor för sig. Villkoren står i text med kursiv stil. Nedan beskrivs och kommenteras varje villkor för sig. Villkoren står i text med kursiv stil. Nr Villkor Kommentar A1 Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig, dock med beaktande av de undantag som efterföljande villkor kan föranleda. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av Miljö- och räddningstjänstförvaltningen förutsatt att ändringen bedöms att inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Avloppsvattnet behandlas i en reningsanläggning för biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med inlämnade ansökningshandlingar A2 A3 B1 C1 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt- och ekonomiskt rimliga insatser. Vid reningsverket skall finnas en kontinuerligt uppdaterad skötsel- och driftinstruktion. Ny drift- och skötselinstruktion skall vara framtagen senast 28 februari 1991. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD7 (biokemisk syreförbrukning) och 0,5 mg Tot-P (totalfosfor) per liter, beräknat som rullande medelvärde av det antal provtagningar per år som föreskrivs om i kontrollprogram. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med Avloppsreningsverket drivs så att högsta reningseffekt erhålls med tekniskt/ekonomiskt rimliga insatser. Driftinstruktioner är uppdaterade under våren 2013 Enligt analyssvar har riktvärdena för BOD 7 och tot-p i det behandlade avloppsvattnet inte överskridits Kontroll av avloppsanläggningens funktion och journalföring sker löpande. Anläggningen besöks 2-3 ggr/veckan. Samordnad recipientkontroll utförs av SLU, Institutionen för Vatten och Miljö för Hjälmarens vattenvårdsförbund och
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 7 av 15 C2 D1 D2 D3 D4 naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till nytt kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges till miljö- och hälsoskyddsnämnden senast den 30 november 1990. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall miljöoch räddningstjänstförvaltningen kontaktas i god tid innan arbetena påbörjas. Miljö- och räddningstjänstförvaltningen får därvid föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektionen skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer samt i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd för hantering av slam från avloppsreningsverk. I första hand bör slammet användas för spridning på åkermark. Kommunen skall senast den 1 januari 1993 till länsstyrelsen inkomma med ett utredningsförslag över hur man långsiktigt avser att omhänderta reningsverksslammet. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall registreras och beräknas vid reningsverket samt i bräddningspunkter på ledningsnätet. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels att förhindra redovisas årligen till kommunen. Kontrollprogram för reningsverket har upprättats och antagits. Kontrollprogram är antaget 1991-06-17 Vid ombyggnader eller underhållsarbeten som kommer att medföra att verket måste tas ur drift så kommer miljö- och räddningstjänstförvaltningen att kontaktas i god tid. Det finns portabel utrustning för desinficering (klorering) om så skulle krävas I dagsläget transporteras slammet till Ekeby reningsverk där det rötas och avvattnas. Slammet transporteras därefter till återvinningsanläggningen vid Lilla Nyby där det blandas med aska från fjärrvärmeverket, blandningen kallas FSA och används som sluttäckningsmaterial av deponin. EEM har startat en utredning för långsiktig slamhantering efter att deponin är sluttäckt. Ingen bräddning under 2013 Inga åtgärder under 2013
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 8 av 15 D5 D6 D7 D8 utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. En kontinuerligt uppdaterad förteckning över vatten- och föroreningsmängder mottagna från industrin skall finnas tillgänglig vid reningsverket. Förteckningen upprättas så snart som möjligt och inges till miljö- och hälsoskyddsnämnden senas den 30 november 1990. Buller från reningsverket får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A), kl 07-18, 45 db (A) kvällstid, kl. 18-22 och 40 db (A) nattetid, kl. 22-07 utomhus vid närmaste bostäder. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav. Inget industriellt avloppsvatten är påkopplat till reningsverket. En förteckning över föroreningsmängder från industrin kommer att upprättas om det blir aktuellt. Bullermätning 2010 Resultat: Oppeby 1:15 Momentant 33L Aq (Verk) Oppeby 1:15 5 min 55 L Aq (Verk+barn) Oppeby 1:13 5min 38 L Aq (Verk+barn) Inga klagomål har inkommit om störande lukt Gällande föreskrifter enligt tillsynsbeslut Beslutsmyndighet Beslutsdatum Föreskriftens innebörd Samhällsbyggnadsförvaltningen 1999-07-08 Råd enligt 26 kapitlet 1 avd. Bygg- och miljökontoret Miljöbalken
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 9 av 15 D. Driftförhållanden samt kontrollresultat Uppgifter om drift och produktionsförhållande samt resultatet av utsläppskontrollen för reningsverk och ledningsnät redovisas i bilaga 1 Konstruktion och driftvillkor, kontroll och tillsyn samt övriga villkor har uppfyllts vid reningsverket i Näshulta. Driftstörningar av betydelse från miljövårdssynpunkt Under 2013 inträffade ingen bräddning vid reningsverket. Förändringar av verksamheten eller andra åtgärder sedan föregående år Under året har det gjorts en utredning över hur brunnar och ledningsnät ser ut i samhället Näshulta. I utredningen använde man sig av metoderna rök eller färgat vatten för att kunna identifiera eventuella fel av inkopplingar eller läckande brunnar. Det framkom att 2 fastigheter av 12 kontrollerade hade felkopplade stuprör. Åtgärder under år 2014 redovisas i saneringsplanen för Näshulta som lämnades till miljökontoret i januari 2014. Kontrollresultat Utsläppskontroll: Totala årsutsläppet från reningsverk, ledningsnät samt från slamhanteringen redovisas i sammanställning av flöden och analysresultat. Provtagning/analyser: På vattenfasen ut från reningsverket har 9 dygnsprover analyserats och samtliga värden låg under gällande utsläppsgränser, se bilaga 1a. På slam ut från reningsverket har 1 stickprov analyserats och värdet låg under gällande gränser, se bilaga 1b Funktionskontroll: Avloppsvattenprovtagaren som används är av fabrikat Cerlic för inkommande vatten och för Utgående vatten Processtyrning PSW-84/Contronic. Provtagaren kontrolleras av egen personal som har erhållit utbildning av leverantören. Under provtagningsperioden har provtagaren fungerat till 100 %. Recipientkontroll: Det renade avloppsvattnet leds ut i Näshultasjön. Inga recipientundersökningar har utförts vid eller i närheten av utsläppspunkten. Samordnad recipientkontroll utförs av SLU, Institutionen för vatten och Miljö för Hjälmarens vattenvårdsförbund. Den närmaste utsläppspunkten från Näshulta reningsverk belägna provtagningspunkten är punkt 5010 i Näshultasjön. För fullständigare redovisning hänvisas till Hjälmarens Vattenvårdsförbund, Samordnad Recipientkontroll 2013, Eskilstunaåns Avrinningsområde. Besiktningar: Periodisk besiktning gjordes i november 2008.
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 10 av 15 E. Undertecknande Eskilstuna den 14 mars 2014 Eskilstuna Energi och Miljö -------------------------------------------- Mats-Erik Olofsson VD
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 11 av 15 Sammanställning vatten År 2013 Bilaga 1a Näshulta Reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för 140 pe ekv. Antal anslutna 24 personer Skola och dagis ca 80 barn Antal pe ekv.(bod7) 22 Producerad volym renvatten 2 962 m 3 /år Debiterad volym vatten 2 350 m 3 /år Ovidkommande vatten 3 097 m 3 /år Ovidkommande vatten 51% Flöde total Q Flöde medel 6 059 m 3 /år 17 m 3 /dygn Flöde max 105 m 3 Flöde bräddat 0 m 3 Flöde nederbörd 0 mm Mäts ej i Näshulta Elförbrukning 29 681 kwh Elförbrukning/m 3 behandlat vatten 4,90 kwh/m 3 Antal prov inkommande vatten 4 dp Antal prov utgående vatten 9 dp Inkommande medel halter (mg/l) BOD7 94 mg/l P-tot 2,7 mg/l N-tot 52 mg/l Susp 142 mg/l Inkommande max halter (mg/l) BOD7 140 mg/l P-tot 4 mg/l N-tot 74 mg/l Susp 230 mg/l Inkommande belastning (kg/dygn) Dimensionerat BOD7 1,6 kg/dygn Inget angett P-tot 0,04 kg/dygn Inkommande belastning BOD7 571 Kg/år P-tot 16 Kg/år N-tot 316 Kg/år Susp 863 Kg/år Bräddad belastning Total bräddad belastning BOD7 94 mg/l 0,00 Kg/år P-tot 2,7 mg/l 0,00 Kg/år N-tot 52 mg/l 0,00 Kg/år Susp 142 mg/l 0,00 Kg/år Total Inkommande belastning (kg/år) BOD7 571 Kg/år P-tot 16 Kg/år N-tot 316 Kg/år Susp 863 Kg/år Utgående föroreningsmängder (till recipient) BOD7 9 mg/l 55 Kg/år P-tot 0,21 mg/l 1,27 Kg/år N-tot 35 mg/l 212 Kg/år Susp 14 mg/l 85 Kg/år
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 12 av 15 Sammanställning slam År 2013 Bilaga 1b Näshulta reningsverk Fällningskemikalie Volym Omräknat (kvot 1,42) PIX 111 1900 liter 2,698 kg/år Metallinnehåll i PIX 111 Bly (Pb) 0,00015 g/kg 0,40 mg/år Kadmium (Cd) 0,000015 g/kg 0,04 mg/år Koppar (Cu) 0,001 g/kg 2,70 mg/år Krom (Cr) 0,006 g/kg 16,19 mg/år Kobolt (Co) 0,006 g/kg 16,19 mg/år Kvicksilver (Hg) 0,0000025 g/kg 0,01 mg/år Nickel (Ni) 0,008 g/kg 21,58 mg/år Zink (Zn) 0,007 g/kg 18,89 mg/år Parameter Resultat enhet Mängd enhet Producerad mängd slam 106 m 3 Slam TS 5 ton/ts TS halt i procent 4,9 % Glödgn.förlust 48,6 Lagrets kapacitet 15 m 3 Slam tömt på nätet 106 m 3 Slam tömt på Ekebyverket 0 m 3 Grovrens 0 ton Antal prov slam 1 stickprov Fysikaliska parametrar ph 7,6 N-tot 23 000 mg/kg TS 112 kg/år P-tot 12 000 mg/kg TS 59 kg/år NH4-N 2 800 mg/kg TS 14 kg/år Riktvärden Metaller SFS 1998:944 20 Bly 10,7 mg/kg TS 0,052 kg/år <100 Kadmium 0,33 mg/kg TS 0,002 kg/år <2 Koppar 510 mg/kg TS 2,487 kg/år <600 Krom 17 mg/kg TS 0,080 kg/år <100 Kvicksilver *1 prov 0,14 mg/kg TS 0,001 kg/år <2,5 Nickel 12,2 mg/kg TS 0,059 kg/år <50 Zink 290 mg/kg TS 1,414 kg/år <800 Arsenik 0,9 mg/kg TS 0,004 kg/år Organiska miljögifter Riktvärden mg/kg TS Nonylfenol 2,6 mg/kg TS 0,013 kg/år <50 PAH 0,15 mg/kg TS 0,001 kg/år <3,0 PCB 0,01 mg/kg TS 0,000 kg/år <0,4 Toluen - mg/kg TS - kg/år <5,0
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 13 av 15 BILAGA 2 NÄSHULTA AVLOPPSVERK Utgående vatten 2013 Värden, för BOD7 och Tot-P som rullande medelvärden för de senaste 9 proverna BOD7 mg/l Biokemisk syreförbrukning, BOD7 16 14 12 10 Villkor för BOD7 8 6 4 2 0 7 feb 20 mar 10 maj 30 aug 18 sep 29 okt 17 dec 27 dec Datum 0,6 Totalfosfor, P mg/l Tot-P, mg/l 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Villkor för Tot-P 0,0 30 jan 19 mar 15 maj 11 jun 25 jun 7 aug 17 sep 30 okt 3 dec Datum Vid beräkningar med <-värden har värdet antagits till halva <-värdet. FLÖDE Max Min Med samt vid provtagningstillfälle Flöde, m3/d 70 60 50 40 30 20 10 0 63 20 5 Max Min Med 30-jan 19-mar 15-maj 11-jun 25-jun 07-aug 17-sep 30-okt 03-dec
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 14 av 15 Kartbild över inkommande ledningsnät till Näshulta reningsverk, S29. Bilaga 3 Ledningsnätet inom området är till c:a 70% utfört enligt duplikatsystemet men viss inläckage förekommer. Det finns ej någon pumpstation och inga bräddningspunkter på ledningsnätet. Bräddning Vid för stort inkommande flöde ( >3 m 3 /h) sker bräddning i en brunn före reningsverket. Bräddat vatten leds via dagvattenledning till Näshultasjön.
Miljörapport Näshulta reningsverk 2013 Sida 15 av 15 Flödesschema Näshulta avloppsreningsverk Bilaga 4 Inkommande vatten Brädd möjlighet till Näshultasjön Pumpstation Luftning Returslam Flockbildning, Mellansedimentering (aktiv-slam metoden) Överskottsslam Rejektvatten Flockning (FeCl 3 ) Slamsilo Transport Slutsedimentering Kemslam Födesmätning & Provtagning Utgående vatten till Näshultasjön = Alternativa vattenvägar
Miljörapport 2013 Ärla avloppsreningsverk
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 2 av 16 Innehållsförteckning A. Administrativa uppgifter... 3 Verksamhetsutövare/Huvudman... 3 Kontaktpersoner... 3 Plats... 3 B. Verksamhetsbeskrivning... 4 Reningsmetoder... 4 Reningsverkets belastning... 4 Styrning av reningsprocessen... 4 Driftövervakning... 5 Slambehandling... 5 Kemikaliehantering... 5 Ledningsnät och pumpstationer... 5 Bräddavlopp på ledningsnätet... 5 Anslutna industrier... 5 C. Gällande föreskrifter och beslut... 6 Tillstånd enligt miljöskyddslagen... 6 Gällande kontrollprogram... 6 Gällande tillståndsvillkor och kommentarer... 6 Gällande föreskrifter enligt tillsynsbeslut... 9 D. Driftförhållanden samt kontrollresultat... 9 Driftstörningar av betydelse från miljövårdssynpunkt... 9 Förändringar av verksamheten eller andra åtgärder sedan föregående år... 9 Kontrollresultat... 10 E. Undertecknande... 11 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Sammanställning flöden och analysresultat Utsläppsresultat grafiskt Principskiss ledningsnät Flödesschema
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 3 av 16 A. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare/Huvudman Eskilstuna Energi och Miljö AB Vatten & Avlopp Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA 016-710 20 00 Kontaktpersoner Juridiskt ansvarig: Miljöfrågor: Miljörapport: VD Mats-Erik Olofsson Stf VA chef Admir Ibrisevic tfn 076-819 6929 Produktionschef Pernilla Widén tfn 016-710 7229 Miljö- och kvalitetsingenjör Ann-Christin Abrahamsson tfn 070-508 2031 Plats Reningsv namn: Ärla reningsverk Platsnummer: 0484-050-010 Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Ärla-Åstorp 5:1 Ärla Ekavägen MF-punkt 92.01.03 SNI-kod 90.001-2
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 4 av 16 B. Verksamhetsbeskrivning Ärla avloppsreningsverk tillförs avloppsvatten från Ärla samhälle. Det renade avloppsvattnet leds via diken och åar genom Norrsjön, Hagbysjön och Lundbysjön till Eskilstunaån. Reningsmetoder Reningsverket är utfört för biologisk rening med efterföljande kemisk fällning. Verket består av följande huvuddelar. Se flödesschema bilaga 4. Reningssteg Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening Slambehandling Metod Maskinrensat galler Aktiv slamprocess Flockning och sedimentering Anaerob stabilisering Fr.o.m. december 1999 så passerar utgående vatten ett dammsystem som ingår i Tandlaån-Navsunds projektet. Som fällningskemikalie används järnklorid Pix-111. Reningsverkets belastning Belastningar Nuvarande 2013 Dimensionering Anslutna pe 1084 1600 Anslutna personer 1257 Flöde (m 3 /dygn) 551 BOD 7 (kg/dygn) 76 120 Fosfor (kg/dygn) 3 Styrning av reningsprocessen Styrning av reningsprocessen är baserad på den mängd inkommande avloppsvatten som kommer till verket. Inkommande avloppsvatten passerar ett maskinrensat galler med 3 mm spaltvidd. Gallret styrs av nivådifferensgivare. Gallerrenset går till en press därefter går renset till en 4 m 3 container. Som luftningsbassäng används den gamla ringkanalen som luftas dels med en valsluftare i kontinuerlig drift dels med en ejektorpump. Mellansedimenteringsbassängen är rektangulär med kedjeslamskrapor och flytslamränna. Större delen av slammet från mellansedimenteringen pumpas kontinuerligt tillbaka till kanalen efter det maskinrensade gallret. Överskottsslam pumpas till aerob stabilisering. Som fällningskemikalielösning används järnklorid (PIX- 111). Järnklorid doseras med doseringspumpen som styrs av flödesmätaren. Överreglering sker på ph-värdet. Inblandning av kemikalier sker med luft. Omblandning i flockningsbassängen sker med en propelleromrörare, grindomrörare och luft. Slutsedimenteringsbassängen är rektangulär med kedjeslamskrapor och flytslamränna.
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 5 av 16 Slam pumpas med dränkbar pump till förtjockare. Skrapan och slampumpen drivs periodiserat. Driftövervakning Verket besöks 2-3 ggr/veckan. För övervakning finns ett datoriserat övervakningssystem som även registrerar och mäter bräddningar vid verket. Datorn är uppkopplad mot telenätet. Larmöverföring sker från reningsverket till övervakningssystemet på Hyndevad som meddelar den som har jour på Hyndevad (dag och natt). Kontroll av larmtablå görs vid varje besök. Larm som registreras och sändes ut är: nollspänning, utlösta blåsmaskiner, avloppspumpar, rensgaller, kemslampump, bioslampump, fläktar och slamskrapa samt låg nivå i slamförtjockaren. Slambehandling Bioslammet pumpas till slamoxidationsbassängen för nedbrytning. Det kemiska slammet pumpas normalt till slamförtjockare och slamsilo. Det oxiderade slammet samt kemslammet förtjockas. Det förtjockade slammet pumpas till slamsilo rejektet förs tillbaka till processen. Slam från slamsilon transporteras direkt till Ekeby reningsverk (kemslamförtjockaren) övrigt slam tippas på ledningsnätet. Slammet blandas med Ekebyslam och rötas i rötkamrarna. Kemikaliehantering I anläggningen finns 2 st kemikalietankar för järnkloridlösning med en volym på vardera 5 m 3. Tankarna är placerade i en gjuten betongkassun med gjutna väggar som uppsamlingskärl vid eventuellt läckage. Kemikalierna transporteras direkt av leverantören till verket med tankbil. Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet inom området är till ca 70 % utfört enligt duplikatsystemet. Vissa takavlopp är kopplade till spillvattennätet. I området finns 3 pumpstationer (S17-19). Samtliga pumpstationer i området har nu kommunikation/övervakning. Bräddavlopp på ledningsnätet Möjlighet till bräddning vid verket finns. Bräddning sker till en kassun som skall fyllas med 150 m 3 innan det sedimenterade vattnet går ut i diket. Efter bräddning töms kassunen tillbaka till verket. Bräddavlopp finns vid två av pumpstationerna som träder i kraft vid strömavbrott, stort flöde och reparationer. Det finns inget bräddavlopp på ledningsnätet. Anslutna industrier Anslutna industrier av betydelse för reningsprocessen finns ej.
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 6 av 16 C. Gällande föreskrifter och beslut Tillstånd enligt miljöskyddslagen Datum Myndighet 1990-06-15 Länsstyrelsen i Södermanland Tillstånd för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorten Ärla, Eskilstuna kommun. Gällande kontrollprogram Datum Myndighet 1991-06-17 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD 7 och 0,5 mg Tot-P per lite, beräknat som rullande medelvärde av det antal provtagningar som föreskrivs om i kontrollprogrammet. Gällande tillståndsvillkor och kommentarer Nedan beskrivs och kommenteras varje villkor för sig. Villkoren står i text med kursiv stil. Nr Villkor Kommentar A1 Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig, dock med beaktande av de undantag som efterföljande villkor kan föranleda. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av Miljö- och räddningstjänstförvaltningen förutsatt att ändringen bedöms att inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Avloppsvattnet behandlas i en reningsanläggning för biologisk och kemisk rening, utförd och driven i överensstämmelse med inlämnade ansökningshandlingar A2 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Avloppsreningsverket drivs så att högsta reningseffekt erhålls med tekniskt/ekonomiskt rimliga insatser.
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 7 av 16 A3 B1 C1 C2 D1 Vid reningsverket skall finnas en kontinuerligt uppdaterad skötsel- och driftinstruktion. Ny drift- och skötselinstruktion skall vara framtagen senast 28 februari 1991. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD7 (biokemisk syreförbrukning) och 0,5 mg Tot-P (totalfosfor) per liter, beräknat som rullande medelvärde av det antal provtagningar per år som föreskrivs om i kontrollprogram. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till nytt kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges till miljö- och hälsoskyddsnämnden senast den 30 november 1990. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall miljöoch räddningstjänstförvaltningen kontaktas i god tid innan arbetena påbörjas. Miljö- och räddningstjänstförvaltningen får därvid föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektionen skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Driftinstruktionerna har uppdaterats under våren 2013 Enligt analyssvar har riktvärdena för BOD 7 och tot-p i det behandlade avloppsvattnet inte överskridits Redovisas grafiskt se bilaga2 Kontroll av avloppsanläggningens funktion och journalföring sker löpande. Anläggningen besöks 2-3 ggr/veckan. Samordnad recipientkontroll utförs av SLU, Institutionen för Vatten och Miljö för Hjälmarens vattenvårdsförbund och redovisas årligen till kommunen. Kontrollprogram för reningsverket har upprättats och antagits. Kontrollprogram är antaget 1991-06-17 Vid ombyggnader eller underhållsarbeten som kommer att medföra att verket måste tas ur drift så kommer miljö- och räddningstjänstförvaltningen att kontaktas i god tid. Det finns portabel utrustning för desinficering (klorering) om så skulle krävas
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 8 av 16 D2 D3 D4 D5 D6 Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer samt i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd för hantering av slam från avloppsreningsverk. I första hand bör slammet användas för spridning på åkermark. Kommunen skall senast den 1 januari 1993 till länsstyrelsen inkomma med ett utredningsförslag över hur man långsiktigt avser att omhänderta reningsverksslammet. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall registreras och beräknas vid reningsverket samt i bräddningspunkter på ledningsnätet. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels att förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. En kontinuerligt uppdaterad förteckning över vatten- och föroreningsmängder mottagna från industrin skall finnas tillgänglig vid reningsverket. Förteckningen upprättas så snart som möjligt och inges till miljö- och hälsoskyddsnämnden senas den 30 november 1990. I dagsläget transporteras slammet till Ekeby reningsverk där det rötas och avvattnas. Slammet transporteras därefter till återvinningsanläggningen vid Lilla Nyby där det blandas med aska från fjärrvärmeverket, blandningen kallas FSA och används som sluttäckningsmaterial av deponin. EEM har startat en utredning för långsiktig slamhantering efter att deponin är sluttäckt. Inga bräddningar under 2013 Saneringsplan för 2014 är inlämnat Inga industrier En förteckning över föroreningsmängder från industrin kommer att upprättas om det blir aktuellt.
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 9 av 16 D7 D8 Buller från reningsverket får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A), kl 07-18, 45 db (A) kvällstid, kl. 18-22 och 40 db (A) nattetid, kl. 22-07 utomhus vid närmaste bostäder. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav. Bullermätning gjordes i maj 2010 Resultat: Ärla-Åstorp 2:6 5 min 42 L Aq Inga klagomål 2013 Gällande föreskrifter enligt tillsynsbeslut Beslutsmyndighet Beslutsdatum Föreskriftens innebörd Samhällsbyggnadsförvaltningen 1999-07-08 Råd enligt 26 kapitlet 1 avd. Bygg- och miljökontoret Miljöbalken Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Miljökontoret 2011-12-15 Rutiner, kontrollprogram och egenkontroll för ARV dim > 200 pe SFS 1998:901 Utsläppskontroll till vatten och markrecipienter enligt SNFS 1990:4 D. Driftförhållanden samt kontrollresultat Uppgifter om drift och produktionsförhållande samt resultatet av utsläppskontrollen för reningsverk och ledningsnät redovisas i bilaga 1. Konstruktion och driftvillkor, kontroll och tillsyn samt övriga villkor har uppfyllts vid reningsverket i Ärla. Driftstörningar av betydelse från miljövårdssynpunkt Ingen bräddning har skett vid verket eller ledningsnätet under år 2013. Förändringar av verksamheten eller andra åtgärder sedan föregående år Inga förändringar i verksamheten år 2013
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 10 av 16 Kontrollresultat Utsläppskontroll Totala årsutsläppet från reningsverk, ledningsnät samt från slamhanteringen redovisas i bilaga 1a och 1b. Provtagning/analyser: På vattenfasen ut från reningsverket har 7 dygnsprover analyserats och samtliga värden låg under gällande utsläppsgränser På slam ut från reningsverket har 2 stickprov analyserats och värdet låg under gällande gränser Funktionskontroll Vattenprovtagaren som används är av fabrikat Processtyrning PSW-84/ Contronic. Under provtagningsperioden har provtagaren fungerat till 100 %. Provtagaren kontrolleras av egen personal som har erhållit utbildning av leverantören. Recipientkontroll Avloppsvattnet via en våtmark till diken, bäckar och åar genom Norrsjön, Hagbysjön och Lundbysjön till Eskilstunaåns vattensystem. Inga recipientundersökningar vid eller i närheten av utsläppspunkten föreligger. Samordnad recipientkontroll utförs av SLU, Institutionen för vatten och Miljö för Hjälmarens vattenvårdsförbund. Den närmaste från utloppet vid Ärla reningsverk belägna provtagningspunkten är punkt 7011. För redovisning hänvisas till Hjälmarens Vattenvårdsförbund, Samordnad Recipientkontroll 2013, Eskilstunaåns Avrinningsområde. Rapporten är inte sammanställd vid denna rapportskrivning. Besiktningar Periodisk besiktning gjordes i november 2008.
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 11 av 16 E. Undertecknande Eskilstuna den 14 mars 2014 Eskilstuna Energi och Miljö -------------------------------------------- Mats-Erik Olofsson VD
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 12 av 16 Sammanställning vatten År 2013 Bilaga 1a Ärla Reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för 1 600 pe ekv. Antal anslutna 1 257 personer Antal pe ekv.(bod7) 1084 Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 107 026 m 3 /år 69 003 m 3 /år Ovidkommande vatten 94 237 m 3 /år Ovidkommande vatten 47% Flöde total Q Flöde dygn 201 263 m 3 /år 551 m 3 /dygn Flöde max 3504 m 3 Flöde bräddat 0 m 3 Flöde nederbörd 0 mm Finns ingen uppgift 2013 Elförbrukning 175 408 kwh Elförbrukning/m3 behandlat vatten 1,15 kwh/m3 Antal prov inkommande vatten 3 dp Antal prov utgående vatten 7 dp Inkommande medel halter (mg/l) BOD7 138 mg/l P-tot 6,1 mg/l N-tot 30 mg/l Susp 138 mg/l Inkommande max halter (mg/l) BOD7 210 mg/l P-tot 12 mg/l N-tot 38 mg/l Susp 170 mg/l Inkommande belastning kg/dygn Dimensionerat BOD7 76 kg/dygn 120 P-tot 3 kg/dygn Inkommande belastning BOD7 27 774 Kg/år P-tot 1 228 Kg/år N-tot 6 038 Kg/år Susp 27 774 Kg/år Bräddad belastning Total bräddad belastning BOD7 138 mg/l 0 Kg/år P-tot 6 mg/l 0 Kg/år N-tot 30 mg/l 0 Kg/år Susp 138 mg/l 0 Kg/år Total Inkommande belastning BOD7 27 774 Kg/år P-tot 1 228 Kg/år N-tot 6 038 Kg/år Susp 27 774 Kg/år Utgående föroreningsmängder (till recipient) Villkor BOD7 5 mg/l 443 Kg/år 15 mg/l P-tot 0,06 mg/l 20 Kg/år 0,5 mg/l N-tot 9 mg/l 2 415 Kg/år Susp 10 mg/l 1 429 Kg/år
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 13 av 16 Sammanställning slam År 2013 Bilaga 1b Ärla Reningsverk Fällningskemikalie Volym Omräknat (kvot 1,42) PIX 111 15 500 liter 22,0 ton Metallinnehåll i PIX 111 Bly (Pb) 0,00015 g/kg 3,3 kg/år Kadmium (Cd) 0,000015 g/kg 0,33 kg/år Koppar (Cu) 0,001 g/kg 22 kg/år Krom (Cr) 0,006 g/kg 132 kg/år Kobolt (Co) 0,006 g/kg 132 kg/år Kvicksilver (Hg) 0,0000025 g/kg 0,06 kg/år Nickel (Ni) 0,008 g/kg 176 kg/år Zink (Zn) 0,007 g/kg 154 kg/år Parameter Resultat enhet Producerad mängd slam 1327 m 3 Slam TS 135,4 ton/ts TS halt i procent 8,8 % Glödgn.förlust 68,3 % Lagrets kapacitet 195 m 3 Slam tömt på nätet 693 m 3 Slam tömt på Ekebyverket 634 m 3 Grovrens 25 ton Antal prov slam 1 stickprov Fysikaliska parametrar Mängd enhet ph 7,3 N-tot 15 100 mg/kg TS 2 774,8 kg/år P-tot 10 800 mg/kg TS 1 922,0 kg/år NH4-N 1 700 mg/kg TS 460,2 kg/år Riktvärden SFS 1998:944 20 Metaller Bly 15 mg/kg TS mg/kg TS 1,2 kg/år <100 Kadmium 0,56 mg/kg TS 0,08 kg/år <2 Koppar 120 mg/kg TS 33,4 kg/år <600 Krom 25,5 mg/kg TS 2,0 kg/år <100 Kvicksilver *1 prov 0,16 mg/kg TS 0,01 kg/år <2,5 Nickel 10 mg/kg TS 1,26 kg/år <50 Zink 295 mg/kg TS 49 kg/år <800 Organiska miljögifter Nonylfenol 0,5 mg/kg TS Riktvärden mg/kg TS <50 PAH 0,015 mg/kg TS <3,0 PCB 0,01 mg/kg TS <0,4 Toluen 0 mg/kg TS <5,0
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 14 av 16 BILAGA 2 ÄRLA AVLOPPSVERK Utgående vatten, våtmarken 2013 Värden, för BOD7 och Tot-P som rullande medelvärden för de 7 senaste proverna Biokemisk syreförbrukning, BOD7 O2 m g/l 18 16 14 12 10 Villkor för BOD7 8 6 4 2 0 14 jan 29 apr 11 jun 20 aug 26 sep 29 okt 4 dec Datum Totalfosfor, P mg/l 0,6 0,5 Tot-P, mg/l 0,4 Villkor för Tot-P 0,3 0,2 0,1 0,0 14 jan 29 apr 11 jun 20 aug 26 sep 29 okt 4 dec Datum Vid beräkningar med <-värden har värdet antagits till halva <-värdet. FLÖDE utg. vatten (ej våtmarken) Max Min Med samt vid provtagningstillfälle Flöde, m3/d 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 845 322 472
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 15 av 16 Kartbild över inkommande ledningsnät till Ärla reningsverk, S16. Bilaga 3 Ledningsnätet är till 70% utfört enligt duplikatsystemet. Vissa takavlopp är kopplade till spillvattennätet. Inom området finns tre avloppspumpstationer. Två av dessa pumpstationer har bräddavlopp som träder i kraft vid ström- och andra driftavbrott. En av pumpstationerna har larmanordning. På ledningsnätet finns ej något bräddavlopp. Bräddning Med bräddning menas att avloppsvattnet leds ut i utgående ledning(ar) utan att genomgå någon form av rening (såvida ej annat anges). Ärla reningsverk har en kapacitet att klara ett inkommande flöde av 100 m 3 /h innan bräddning måste ske. Bräddning av vatten sker till en kassun (150 m 3 ) där utjämning och en viss slamavskiljning sker. När verkets kapacitet så tillåter, pumpas avloppsvattnet från kassunen in till verket för rening. Om bräddningen skulle bli större än kassunens kapacitet så bräddas vattnet ut i samma dike som renat avloppsvatten leds till.
Miljörapport Ärla reningsverk 2013 Sida 16 av 16 Flödesschema Ärla Reningsverk Bilaga 4 Inkommande vatten Kasun (150m 3 ) Bräddavlopp till utgående vatten Provtagning ink. vatten Maskinrensat galler Flödesutjämning Luftning (ringkanalen) Returslam Rejektvatten Mellansedimentering (aktiv-slam metoden), Slamficka (8m 3 ) Överskottsslam Slamsilo Transport Flockning (FeCl 3 ) Slamoxidation Slamförtjockning Slutsedimentering, Slamficka Kemslam Flödesmätning & Provtagning Poleringsdamm som ingår i Våtmark tandlåprojektet Volym ~5000m2 Utgående vatten mot Tandlaån = Alternativa vattenvägar
MILJÖRAPPORT 2013 Rotzonsanläggning Tegelviken skola
Eskilstuna Energi & Miljö Miljörapport 1 Innehåll Grunddel... 2 Beskrivning av verksamheten... 3 Huvudsaklig påverkan på miljön samt åtgärder för att minska miljöpåverkan... 3 Redogörelse för uppfyllande av anmälan med råd från Miljö- och räddningstjänsten.... 4 Hänsynstagande och miljöförbättrande åtgärder... 5 Flöden... 5 Drift/driftstörningar... 5 Luktemissioner... 5 Bilagor Bilaga 1 Analysresultat
Eskilstuna Energi & Miljö Miljörapport 2 Avser år 2013 Grunddel Företagets namn Eskilstuna Energi och Miljö AB Anläggningsnamn Rotzonsanläggning Kvicksund skola Kontaktperson Ann-Christin Abrahamsson Adress Kungsgatan 86 Postnummer ort 631 86 Eskilstuna Anläggningsadress Tegelviken Skola Postnummer ort 640 45 Kvicksund Verksamhet Rening av BDT-vatten i rotzonsanläggning. Gällande tillstånd (beslutande myndighet, datum) Ej tillståndspliktig verksamhet Organisationsnummer 556458-1907 Anläggningsnummer -- Gårdsnummer -- Telefonnummer 016-710 1448 e-post ann-christin.abrahamsson@eem.se Kontaktperson för anläggningen Pernilla Widen Telefonnummer 016-710 72 29 SNI-kod 90.20 Tillsynsmyndighet Miljö- och räddningstjänstförvaltningen, Miljöavdelningen, Eskilstuna kommun Förekomst av farliga ämnen; koder -- Fastighetsägare (om annan än ovanstående) Kommunfastigheter Kontaktperson Augusts Princis Anläggningens fastighetsbeteckning/ar Hildero 1:6 Telefonnummer 070-340 25 31 e-post augusts.princis@kfast.se Kommun Eskilstuna kommun
Eskilstuna Energi & Miljö Miljörapport 3 Beskrivning av verksamheten På fastigheten är omhändertagandet av avlopp uppdelat på svartvatten och BDT-vatten. Svartvattnet samlas upp i en tank som töms ca 1 ggr/veckan beroende av belastningen, svartvattnet transporteras sedan till Sörby gård för behandling i en våtkompostanläggning. BDT-vattnet går till en slamavskiljare för att sedan behandlas lokalt i en rotzonanläggning. Vattnet pumpas efter slamavskiljaren upp till rotzonen därefter till 2 st dammar, biodamm och renvattendamm, där slutpolering sker. Vattnet leds sedan vidare i ett dike till Mälaren. Huvudsaklig påverkan på miljön samt åtgärder för att minska miljöpåverkan 2013/2014 är det ca 420 personer som utnyttjar anläggningen vid Tegelvikens skola. Skolan har haft en vattenförbrukning på ca 1 546 m 3 under året. Skolan har ett beredningskök. Det har gjorts en uppskattning av att flödet ut från anläggningen är ca 1 liter/sek vilket blir lite mer än den förbrukade volymen vatten. Takvatten och vatten från hårdgjorda ytor behandlas inte i rotzonen men rinner ut i en av dammarna där flödet har mätts. Huvudsaklig miljöpåverkan är utsläpp från anläggningen i vattenfasen samt slam från slamavskiljare. Prover har under 2013 tagit vid 1 tillfälle. Av analysresultaten att döma är inte reningen optimal men det tyder även på att det är svårt att ta ut prover. Detta kan man återse i resultatet för suspenderade ämnen (SS) som lätt följer med då flödet är lågt. Det finns ingen bra lösning att för att sätta en automatisk provtagare på platsen.