1 (13) PM Dnr 2017/00485 Saknr 6.3 Remissammanställning till förslag om inrättande av ett nationellt system för snabb varning vid upptäckt av icke säkra livsmedel och ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:13) om rapporteringsskyldighet för kontrollmyndigheter 1. Förslag Livsmedelsverket inrättar ett nationellt system för snabb varning vid upptäckt av icke säkra livsmedel. De föreskriftsändringar som behövs för att systemet ska fungera förs in i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:13) om rapporteringsskyldighet för kontrollmyndigheter, som följaktligen ändras. 2. Justeringar efter remissbehandlingen Generalläkaren bytte den 1 oktober 2017 namn till försvarsinspektören för hälsa och miljö. Det nya namnet används i 6 första stycket punkten 4. I 7 första stycket görs ett tillägg om att föreskrifterna ska gälla för livsmedel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. Förtydligandet behövs för att inte definitionen av livsmedel som framgår av 3 livsmedelslagen (2006:804) ska tillämpas. För att undvika att anmälningar som inte fyller någon funktion görs i systemet ändras 7 andra stycket på så sätt att anmälan inte ska göras om kontrollmyndigheten har anledning att anta att det endast är den egna kontrollmyndigheten som bör vidta åtgärder med anledning av den konstaterade risken. Detta jämfört med förslaget enligt vilken anmälan inte behöver göras i dessa fall. 3. Remissbehandlingen m.m. Förslag till föreskrifter och en promemoria som beskriver bakgrund och konsekvenser remitterades till totalt 56 företag, branschorganisationer och myndigheter. Remissen lades även ut för öppen konsultation på www.livsmedelsverket.se. 36 remissinstanser har svarat.
LIVSMEDELSVERKET PM 2 (13) Länsstyrelsen i Gävleborg, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun, Miljöoch hälsoskyddsnämnden i Sigtuna kommun, Länsstyrelsen i Västerbotten, Miljönämnden i Helsingborg, Länsstyrelsen i Stockholm, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Statens jordbruksverk (SJV), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Miljö- och konsumentnämnden i Västerås stad, Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA), Visita, Bygg- och miljönämnden i Linköpings kommun, Byggnads- och miljönämnden i Norrköping, Miljönämnden i Södertälje kommun, Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna stad, generalläkaren, Miljöförvaltningen i Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Skåne, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad, Svensk dagligvaruhandel (SVDH), Miljö-, byggoch räddningsnämnden i Gällivare kommun och Miljönämnden i Halmstads kommun är positiva eller huvudsakligen positiva till förslaget. Länsstyrelsen i Västernorrland, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Näringslivets Regelnämnd (NNR), Yrkesföreningen Miljö och Hälsa (YMH) och Datainspektionen har lämnat synpunkter utan att till- eller avstryka förslaget. Kommerskollegium bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte är anmälningspliktiga enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler och att föreskrifterna inte är anmälningspliktiga enligt förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden. Regelrådet bedömer att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig. Länsstyrelsen i Gotland, Bygg- och miljönämnden i Skellefteå kommun, Konsumentverket och Konkurrensverket har inget att erinra eller inga synpunkter på förslaget. 4. Sammanställning av remissinstansernas synpunkter Modernt och lättanvänt system Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Sigtuna kommun, Länsstyrelsen i Stockholm, Miljö- och konsumentnämnden i Västerås, Bygg- och miljönämnden i Linköpings kommun, Länsstyrelsen i Västernorrland, Miljönämnden i Södertälje kommun och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad framhåller behovet av att systemet är modernt, enkelt och användarvänligt. Flera av remissinstanserna uttrycker önskemål om att systemet ska vara digitalt. Några anser även att det RASFF-system som används i dagsläget är tidsödande och påpekar att de blanketter som används är svåra att fylla i. SKL och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna stad anser att det finns flera fördelar med att använda det befintliga RASFF-systemet. Det är dock viktigt att Livsmedelsverket verkar för att systemet så långt det är möjligt följer principerna för regeringens avsiktsförklaring Digitalt först.
LIVSMEDELSVERKET PM 3 (13) Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala anser att Livsmedelsverket bör begära att kommissionen moderniserar det befintliga RASFF-systemet eller att staten tillskjuter medel för att ta fram ett bra nationellt system. Länsstyrelsen i Västernorrland anser att det av remissen inte framgår tillräckligt tydligt hur systemet ska fungera i praktiken. Det digitala verktyget irasff uppdateras årligen för att göra det enklare, snabbare och smidigare att använda systemet. Medlemsstaterna bidrar i kommissionens arbete att uppdatera systemet. Under 2018 kommer flera stora förbättringar att genomföras i systemet. En av de förändringar som är på gång i systemet är att underlätta hanteringen av meddelanden som görs på nationell nivå. Livsmedelsverket bedömer att systemet uppfyller de nationella behoven och att meddelanden kan sändas enkelt och snabbt, både inom landet och internationellt. Med hänsyn till att irasff fungerar väl och att det redan avsätts pengar inom EU för att förbättra systemet ytterligare anser Livsmedelsverket att det inte bör prioriteras att avsätta pengar för att skapa ett eget nationellt system med motsvarande funktion. Samordningsvinsterna med att använda det befintliga systemet bedöms som stora. Flera remissinstanser har påpekat svårigheterna med att fylla i blanketter och behovet av digitalisering. All information kommer att fyllas i direkt i irasff, som är ett digitalt system, och det kommer även att vara möjligt att bifoga filer. Blanketthantering kommer endast att bli aktuellt som en tillfällig lösning om det digitala systemet inte fungerar. Livsmedelsverkets ambition är att det ska vara enkelt att använda systemet. Språk Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Sigtuna kommun, Miljönämnden i Södertälje kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad, NNR och Svensk dagligvaruhandel uttrycker önskemål om att systemet ska vara på svenska eller att det i vart fall utreds vilka konsekvenser det medför att använda engelska respektive svenska som språk. Fälten i systemet är i dagsläget på engelska, de kan dock fyllas i på svenska vad gäller nationella varningar, vilket även är avsikten. Om en nationell varning övergår till att bli en internationell görs en översättning av Livsmedelsverket. Kommissionen arbetar med att översätta systemet till svenska. Det kommer dock att dröja då andra stora uppdateringar av systemet har prioritet i dagsläget.
LIVSMEDELSVERKET PM 4 (13) Vägledning och utbildning Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Sigtuna kommun, SKL, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Västernorrland, Miljönämnden i Södertälje kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna stad, Länsstyrelsen i Stockholm, Svensk dagligvaruhandel och Miljönämnden i Halmstads kommun anser att det finns behov av vägledning till hur systemet ska användas. Det efterfrågas bland annat klargörande information om vilken kontrollmyndighet som bär huvudansvaret i olika situationer, hur systemet ska användas, vilka typer av händelser som är relevanta att lägga in i systemet, hur man ska se på tidsfristerna, när avgifter kan tas ut, vad som omfattas av sekretess och vad som förväntas av kontrollmyndigheterna. Flera av remissinstanserna framhåller behov av tydliga anvisningar, systemsupport och rådgivningsstöd från Livsmedelsverket. Miljönämnden i Helsingborg och SKL ser positivt på att Livsmedelsverket kommer att ha en servicefunktion för att ta emot frågor som berör systemet. SKL framhåller att avgiften för utbildningen inte får bli så hög att någon kontrollmyndighet avstår från att delta på grund av kostnadsskäl. Länsstyrelsen i Västernorrland påpekar att krav på särskild utbildning kan innebära svårigheter för kontrollmyndigheter där endast ett fåtal personer arbetar. För att livsmedelsinspektörerna ska få en grundläggande förståelse för systemet har de uppmanats att delta i kommissionens BTSF-kurs (Better training for safer food) om RASFF, som är en gratis distanskurs. Livsmedelsverket har tagit fram en e-utbildning som bland annat går igenom hur systemet ska användas, vilka kriterier som ska gälla för att skicka meddelanden i systemet, hur man bör tänka i spårningsarbetet och så vidare. En skälig avgift kommer att tas ut för denna utbildning för att täcka kostnaderna för att ta fram utbildningen, avgiften bedöms inte bli så stor att den utgör ett hinder för kontrollmyndigheternas deltagande. Även om utbildningen starkt rekommenderas så är den inte ett krav, utan en möjlighet för livsmedelsinspektörerna att få samlad information om hur de ska arbeta med det nationella varningssystemet. Vägledande information kommer även att finnas på Kontrollwiki, som är Livsmedelsverkets webbaserade verktyg för livsmedelskontroll samt på Livstecknet som är ett forum som tillhandahålls av Livsmedelsverket för dem som arbetar inom svensk livsmedelskontroll. Livsmedelsverket kommer att ha en servicetelefon under kontorstid som livsmedelsinspektörer kan ringa till för att få vägledning i RASFF-frågor. Livsmedelsverket kommer att publicera en lista med kriterier som används inom EU för att avgöra om det ska sändas ett RASFF eller inte. Det kommer även att informeras om detta under den kommande utbildningen om nationellt RASFF.
LIVSMEDELSVERKET PM 5 (13) Eftersom det är kommissionen som äger systemet kommer systemsupport inte kunna ges av Livsmedelsverket. Livsmedelsverkets samordnande roll Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Sigtuna kommun, Miljönämnden i Södertälje kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna stad, Miljöförvaltningen i Göteborgs stad och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad tycker att det är viktigt att Livsmedelsverket tar en ledande och samordnande roll över det nationella varningssystemet. Flera av remissinstanserna anser att Livsmedelsverket bör avgöra vilka varningar som ska skickas ut i systemet så att endast relevanta varningar når övriga myndigheter. Miljöförvaltningen i Göteborgs stad efterfrågar att Livsmedelsverkets samordningsansvar framgår av föreskrifterna. Svensk dagligvaruhandel efterfrågar ett förtydligande om inrapporterade risker kommer att utvärderas av Livsmedelsverket innan de publiceras. Livsmedelsverket avser att styra och samordna det nationella RASFF-arbetet. Att Livsmedelsverket ska kunna göra det är en av anledningarna till att ett nationellt varningssystem bedöms behövligt. Vad gäller det internationella RASFF-arbetet är Livsmedelsverket nationell kontaktpunkt och kontrollerar att uppgifterna verkar vara riktiga och att inga vitala uppgifter saknas, denna roll kommer myndigheten även ha vad gäller det nationella varningssystemet. Livsmedelsverket kommer arbeta för att varningarna som finns i systemet är så fullständiga och relevanta som möjligt innan de når övriga kontrollmyndigheter. I större ärenden som berör flera kontrollmyndigheter kommer Livsmedelsverket att bidra med att koordinera insatser när det behövs. En av Livsmedelsverkets uppgifter är att ha en samordnande roll, se 12 livsmedelslagen (2006:804). Det bedöms inte finns behov av att föreskriva särskilt om den samordnande rollen. Digitala lösningar Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala, Byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköpings kommun, Länsstyrelsen i Västernorrland, Miljöförvaltningen i Göteborgs stad, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad och Svensk dagligvaruhandel har kommit med förslag på digitala lösningar gällande systemet. Förslagen innefattar bland annat följande. - Att systemet automatiskt skickar information och påminnelser till de kontrollmyndigheter som berörs av varningarna. - Att kontrollmyndigheterna kan prenumerera på anmälningar från utvalda regioner. - Att inloggning i systemet inte är nödvändig för bevakningen. - Att varningarna automatiskt skickas genom mejl.
LIVSMEDELSVERKET PM 6 (13) - Att varningarna går direkt till kontrollmyndigheternas ärendehanteringssystem. - Att det tillförs en kommunikationsplattform för kontrollmyndigheter utan krav på återrapportering. Eftersom kommissionen äger systemet har Livsmedelsverket begränsade möjligheter att påverka systemets innehåll. Prenumeration på utvalda meddelanden är inte en funktion som finns i systemet. Varje myndighet kommer dock få automatiskt skapade meddelanden som sänds till myndighetens angivna e-postadress. Den dagliga bevakningen kan göras genom e-posten. Verktyget irasff utvecklas hela tiden och framöver kommer ytterligare funktioner läggas till så att det går att flagga, alltså sända till specifikt utvald myndigheter, direkt i irasff. Fram tills den funktionen tas i drift kommer Livsmedelsverkets nationella kontaktpunkt sända ut e-postmeddelanden till varje berörd myndighet för att försäkra sig om att de är medvetna om RASFF-meddelanden som berör myndigheten. På EU-nivå arbetar man med att ta fram ett gemensamt tekniskt system på livsmedelsområdet genom informationssystemet Imsoc. RASFF kommer att ingå i detta system. Att anpassa sina ärendehanteringssystem till detta system kan eventuellt vara möjligt i framtiden. Viss kommunikationsmöjlighet finns i irasff. Annars hänvisas till Livsmedelsverkets öppna diskussionsforum Livstecknet för kommunikation med andra myndigheter. Konsekvenser för kontrollmyndigheterna Miljönämnden i Helsingborg, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, SKL, Länsstyrelsen i Skåne och YMH bedömer att användning av systemet inte kommer att medföra något större behov av utökade resurser. En viss ökning av arbetsbelastningen kan dock ske, framförallt i samband med att systemet tas i bruk. En sådan ökning kan enligt vissa remissinstanser vara motiverad med hänsyn till nyttan med systemet. Flera av remissinstanserna påpekar behov av samarbete mellan myndigheterna, särskilt under klämdagar och semestertider. Livsmedelsverket bör uppmuntra sådant samarbete. Miljö- och konsumentnämnden i Västerås, Miljönämnden i Södertälje kommun, Miljöoch hälsoskyddsnämnden i Solna stad och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad anser att systemet kommer att medföra en ökad arbetsbelastning som inte är marginell. Så väl administration som antal anmälda icke säkra livsmedel förväntas öka och det finns en risk att tid tas från den ordinarie kontrollen. Det framhålls att den utökade arbetsbördan kan bli ett problem för mindre kontrollmyndigheter samt att arbetsbelastningen kommer att öka särskilt mycket för större kontrollmyndigheter. Ett förslag för att lösa bemanningsproblematiken är att inrätta en nationell krisfunktion.
LIVSMEDELSVERKET PM 7 (13) Det påpekas att Livsmedelsverket kan förebygga en del av den ökade arbetsbelastningen genom att ta en samordnande och ledande roll. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad påpekar att den största ökningen i arbetsbördan beräknas bero på att uppföljningar ska rapporteras i systemet. Antalet utredningar och kontrollinsatser väntas även öka. Det kan uppstå problem med finansiering eftersom det inte går att ta ut avgifter för oplanerade kontroller där det inte upptäcks några brister. Livsmedelsverket bör ta fram en ny konsekvensutredning där tidsåtgången för hanteringen och åtgärdsrapporteringen beräknas. Konsekvensutredningen bör även innehålla en uppskattning av hur mycket andelen oplanerad kontroll väntas öka för berörda kontrollmyndigheter. Länsstyrelsen i Dalarnas län framför att bevakningskravet kommer att kräva nya rutiner på myndigheten. Vissa remissinstanser har påpekat att de befarar att antalet icke säkra livsmedel som rapporteras kommer att öka med anledning av systemet. Upptäckter av icke säkra livsmedel ska redan idag rapporteras till berörda kontrollmyndigheter för att spridningen av livsmedlet ska kunna stoppas. Antalet anmälningar förväntas därmed endast att bli fler om kontrollmyndigheterna underlåter att utföra den rapporteringen i nuläget. Vinningen med systemet är inte att det görs fler upptäckter av icke säkra livsmedel, utan att kontrollmyndigheterna får effektiva kanaler för hur de ska rapporteras och att det går snabbt för dem att anmäla upptäckter, vilket gör att livsmedlet kan stoppas i ett tidigare skede. Det finns inga uppgifter som indikerar att kontrollmyndigheterna underlåter att meddela övriga berörda kontrollmyndigheter när icke säkra livsmedel upptäcks. Antalet upptäckta icke säkra livsmedel förväntas därmed vara i stort sett oförändrat. Livsmedelsverket bedömer att den administrativa bördan av att återrapportera bör vara relativt liten. Vinsten av arbetsinsatsen är en bättre överblick över bland annat spridning av icke säkra livsmedel. Livsmedelsverket avser att ta upp möjligheten till samarbete med andra kontrollmyndigheter i den information som tas fram om det nationella varningssystemet och ställer sig positiv till att sådant arbete sker. Hur kontrollmyndigheterna väljer att samordna sig kan Livsmedelsverket inte styra över. Den krisfunktion som föreslås ligger utanför Livsmedelsverkets bemyndigande att föreskriva om. Konsekvenser för livsmedelsföretagare Visita och NNR framhåller att det är viktigt att kostnader för extra offentlig kontroll inte drabbar livsmedelsföretagare som inte haft möjlighet att påverka livsmedlets risker. Konsekvensutredningen bör kompletteras med en redovisning av de beräkningar av vilka
LIVSMEDELSVERKET PM 8 (13) extra avgifter, bland annat för extra offentlig kontroll, som förväntas uppstå för livsmedelsföretagare till följd av systemet. Det måste även framgå vem som bär ansvaret vid upptäckt av bristande efterlevnad i livsmedelskedjan. Miljönämnden i Södertälje kommun bedömer att kontrollavgifterna kan behöva höjas om administrationen kring systemet inte förenklas jämfört med nuvarande system eller om många ovidkommande larm kommer in. Enligt resonemanget i kommentaren i avsnittet Konsekvenser för kontrollmyndigheterna saknas det anledning att anta att antalet extra offentliga kontroller kommer att öka med anledning av systemet. Kostnaderna för sådana kontroller bör därmed inte heller öka. Gällande när avgift kan tas ut för extra offentlig kontroll styrs det av förordning (EG) nr 882/2004 och förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter. Varje kontrollmyndighet ansvarar för hur denna tillämpar gällande bestämmelser. Livsmedelsverket har inte möjlighet att bestämma hur andra kontrollmyndigheter ska ta ut dessa avgifter. Med hänsyn till att de ökade arbetsinsatserna för kontrollmyndigheterna förväntas bli marginella beräknas det inte finnas behov av att höja den årliga avgiften, alternativt att en höjning blir mycket liten. När och av vem systemet ska användas Länsstyrelsen i Stockholm är positiv till att alla landets kontrollmyndigheter ska omfattas av systemet. Visita framhåller att det är viktigt att endast allvarliga direkta och indirekta risker för människors hälsa anmäls i systemet eftersom det är betungande för företagen om anmälningar sker i för hög utsträckning. Miljö- och konsumentnämnden i Västerås anser att det är önskvärt att systemet omfattar allvarlig vilseledning och inte enbart risker för människors hälsa. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad anser att det vore önskvärt att inrätta ett system där det även går att rapportera allvarliga redlighetsbrister. Föreskrifterna bör kompletteras med ett krav på Livsmedelsverket att definiera vilka risker som ska bedömas som så allvarliga att de ska rapporteras i systemet. Eftersom arbete inte bedrivs på helgerna bör tidsfristen på 48 timmar ändras till två arbetsdagar. Generalläkaren anser att systemet bör omfatta dricksvatten. Det kan finnas behov av att generalläkaren informerar de kommuner där myndigheten har ett kontrollansvar och att generalläkaren listar sina kontrollobjekt eftersom alla inte känner till vilka
LIVSMEDELSVERKET PM 9 (13) livsmedelsanläggningar denne ansvarar för. Generalläkaren, som omnämns i föreskrifterna, kommer troligen att byta namn till försvarsinspektören för hälsa och miljö den 1 oktober 2017. Statens jordbruksverk ser gärna att det även är möjligt att rapportera osäkert foder via systemet, vilket möjliggör en framtida hantering av foderrelaterade frågor. Svensk dagligvaruhandel anser att det är viktigt att systemet synkas med andra myndigheter, till exempel Jordbruksverket, Läkemedelsverket, HAV och kommuner. Det behöver förtydligas vem som är ansvarig för att publicera uppgifterna i RASFF. Uppgifterna behöver publiceras så snabbt som möjligt och tidsfristen om 48 timmar är för lång tid för handeln. Situationer där media får information om de icke säkra livsmedlen före företagarna bör undvikas. SVA förordar att Livsmedelsverket överväger möjligheten att ge andra myndigheter i livsmedelskedjan än rena kontrollmyndigheter möjlighet att finnas med som mottagare av information från systemet. Detta bidrar till att dessa myndigheter effektivt kan stödja och samverka med kontrollmyndigheterna. Byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköpings kommun anser att informationsutbytet och samarbetet mellan kontrollmyndigheterna bör utökas, till exempel vid registrering av mobila vagnar och redlighet. Miljönämnden i Södertälje kommun anser att det i 7 andra stycket bör framgå att anmälan inte ska göras, i stället för inte behöver göras, om andra kontrollmyndigheter inte bedöms vara berörda. Detta för att minska risken för onödiga larm. RASFF-systemet används på internationell nivå för livsmedel, material i kontakt med livsmedel och foder. Det är endast produkter som innebär en allvarlig direkt eller indirekt risk för människors hälsa som ska anmälas i systemet. Det är därför inte aktuellt att föreskriva om att det även ska gälla vid andra brister eller för annan information. Anmälningar för andra brister kan till exempel göras i AAC-systemet. Detta system används dock inte på nationell nivå i dagsläget, och att införa ett sådant system ligger utanför det aktuella uppdraget. I utbildningsmaterialet som kommer att tas fram kommer det att finnas närmare instruktioner för rapporteringen. Sveriges nationella kontaktpunkt för RASFF kommer att kontrollera att all viktig information finns med. Det är därför liten risk för att icke relevanta meddelanden går ut till övriga kontrollmyndigheter. I den mån andra myndigheter än rena kontrollmyndigheter har behov av tillgång till uppgifter i systemet kan dessa på begäran få en läsarbehörighet.
LIVSMEDELSVERKET PM 10 (13) Dricksvatten och snus jämställs med livsmedel i livsmedelslagen, men ingår inte i definitionen av livsmedel enligt förordning (EG) nr 178/2002. I RASFF-systemet spåras ett icke säkert livsmedel bakåt och framåt. När det gäller dricksvatten är både avsändare och mottagare kända. Det finns redan kontaktvägar för att lämna meddelanden vad gäller dricksvatten. Med hänsyn till detta och till att RASFF-systemet endast är anpassat till den EU-rättsliga definitionen av livsmedel bedöms det inte medföra några fördelar att utvidga tillämpningsområdet för systemet när det kommer till nationella varningar, jämfört med varningar som gäller internationellt. Föreskriften förtydligas så att det framgår att systemet är begränsat till att användas för livsmedel enligt den EU-rättsliga definitionen, vilket är avsikten med det nationella varningssystemet. Efter att föreskrifterna varit i bruk en tid kan avgränsningen utvärderas och vid behov justeras. RASFF-systemet tillämpas även för foder på internationell nivå. Livsmedelsverkets uppdrag och bemyndiganden är dock begränsade till att gälla ett nationellt varningssystem för livsmedel. Livsmedelsverket instämmer med generalläkaren att den myndigheten av misstag kan förbises då det saknas kännedom om vilka anläggningar den ansvarar för. Att generalläkaren informerar Livsmedelsverket och kommuner där myndigheten har kontrollobjekt kan lösa problemet. Livsmedelsverket bedömer att detta kan lösas genom samarbete och att det inte medför behov av att justera föreskriftsförslaget. Tidsfristen på 48 timmar för när kontrollmyndigheter ska varna i systemet är satt utifrån en avvägning mellan behovet att agera snabbt och att det nationella varningssystemet inte får bli för betungande för kontrollmyndigheterna. Tidsfristen är dessutom samma som gäller i det internationella RASFF-systemet. Med hänsyn till att ett livsmedel medför samma risker utanför kontorstid som under kontorstid bedöms det inte motiverat att avvakta med anmälan när en risk väl har konstaterats med anledning av kommande helgdagar. Även om ingen tar emot anmälan under helgen finns den i sådant fall direkt tillgänglig för hantering hos mottagande myndighet när arbetsveckan startar. Anmälan ska dessutom, oavsett tidsgränsen, ske utan oskäligt dröjsmål. Med hänsyn till offentlighetsprincipen går det inte att ställa krav på att berörda livsmedelsföretagare ska bli kontaktade innan information om varningar når ut i media. Livsmedelsverket instämmer i att behöver ska ändras till ska i 7 på så sätt att anmälningar inte ska göras om det endast är en kontrollmyndighet som bedöms beröras av det icke säkra livsmedlet. På det viset begränsas anmälningar till de som kan vara av relevans för andra kontrollmyndigheter.
LIVSMEDELSVERKET PM 11 (13) Behandling av personuppgifter och sekretess Datainspektionen och Länsstyrelsen i Jönköpings län påpekar att den nya dataskyddsförordningen som börjar tillämpas i maj 2018 måste beaktas. Datainspektionen hänvisar bland annat till behovet av att uppfylla kraven på öppenhet mot registrerade, uppgiftsminimering och lämplig säkerhet. 1 och 2 i förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket kan utgöra rättslig grund för den aktuella personuppgiftsbehandlingen. Det bör framgå av föreskrifterna vilka kategorier av registrerade som kan komma att registreras, alternativt bör det framgå att uppgifter om personer som blivit sjuka inte ska anmälas. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att dataskydd bör byggas in i systemet och systemet behöver informationssäkerhetsklassas. Personuppgiftsansvaret behöver utredas vidare. I utredningen berörs inte hur förslaget förhåller sig till sekretessgrunden i 21 kap. 7 OSL om behandling i strid med personuppgiftslagen. Svensk dagligvaruhandel och Visita betonar vikten av att myndigheter beaktar försiktighet så att känsliga uppgifter som omfattas av sekretess inte läggs in i systemet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna stad anser att det kommer försvåra myndighetens arbete att viss information i systemet blir offentlig. Det behöver skapas nationella regler för hantering av sekretessbelagda uppgifter som kommer att finnas i systemet. Eftersom de aktuella föreskrifterna beräknas träda i kraft den 1 mars 2018 kommer Livsmedelsverket säkerställa att föreskrifterna är anpassade till så väl gällande bestämmelser om personuppgifter som de som träder i kraft maj 2018. Personuppgiftsbehandling av användare och icke-användare är nödvändig för att systemet ska fungera. Icke-användare av systemet inkluderar livsmedelsföretagare, kontaktpersoner vid livsmedelsföretag, laboratoriepersonal och kontrollpersonal vid myndigheterna. Personuppgifter gällande personer som blivit sjuka av livmedel ska inte förekomma i systemet. Vilka personuppgifter som behandlas i systemet kommer att framgå genom register över personuppgiftsbehandlingen, systemets uppbyggnad och användarinstruktioner till systemet. Det kommer att vara tydligt för användare och ickeanvändare vilka uppgifter som kan komma att behandlas och vem som är ansvarig för uppgifterna. Det följer av syftet med föreskrifterna och systemets uppbyggnad vilka personuppgifter som kan komma att registreras samt att det inte finns någon risk att personuppgifter gällande sjuka personer kommer att föras in i systemet. Livsmedelsverket anser därför att det i föreskrifterna inte bör specificeras vilka personuppgifter som kan komma att registreras.
LIVSMEDELSVERKET PM 12 (13) Livsmedelsverket bedömer att personuppgiftsansvaret kommer att vara delat mellan Livsmedelsverket och den Europeiska kommissionen, som äger systemet. Personuppgiftshantering som avser användare är primärt kommissionens ansvar. Vad gäller behandlingen av personuppgifter för icke-användare är det medlemsländernas behöriga myndigheter som är personuppgiftsansvariga. Mer information om systemet finns i det register över personuppgiftsbehandlingar som förs av dataskyddsombudet vid Europeiska kommissionen. Personuppgiftsansvarets fördelning kommer att finnas dokumenterat på kommissionens respektive Livsmedelsverkets webbplats. Livsmedelsverket äger inte det system som kommer att användas och har därmed inte möjlighet att bygga in tekniska åtgärder för dataskydd i systemet, däremot kommer Livsmedelsverket vidta administrativa åtgärder för att tillgodose dataskyddet. Livsmedelsverket kommer bland annat att ta fram information till användarna om systemet och det kommer även att tas fram en förvaltningsplan för systemet. Systemet bedöms uppfylla erforderliga krav. Systemet kommer att informationssäkerhetsklassas. I det informationsmaterial som tas fram i samband med inrättande av det nationella RASFF-systemet kommer det finnas vägledning om vilka uppgifter som ofta bedöms innehålla sekretess och som därför inte ska föras in i systemet. Detta är dock uppgifter som redan idag finns i allmänna handlingar som hanteras av kontrollmyndigheterna och det bör därmed finnas en vana i fråga om vad som kan lämnas ut och inte. Regler om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). Dessa måste alltid beaktas. Livsmedelsverket har inte möjlighet att föreskriva om sekretesskydd, men bedömer det inte heller som nödvändigt med hänsyn till de sekretessbestämmelser som redan finns. Uppföljning Länsstyrelsen i Västernorrland, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad och Svensk dagligvaruhandel anser att det är viktigt att systemet följs upp och utvärderas. Svensk dagligvaruhandel har önskemål om att Livsmedelsverket månadsvis sammanställer de varningar som har kommit in i systemet och publicerar dem på sin hemsida. Livsmedelsverket avser att följa upp att det nationella varningssystemet fungerar tillfredställande, det följer även av 10 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning att en myndighet ska följa upp konsekvenser av sina föreskrifter och allmänna råd. Hur uppföljningen kommer att gå till är i dagsläget inte fastställt. Att göra månadsvisa sammanställningar av varningar som har kommit in i systemet är inte något som prioriteras i dagsläget. Detta kan komma att ses över när systemet tagits i bruk. Vissa sammanställningar kan även göras av var och en direkt i systemet.
LIVSMEDELSVERKET PM 13 (13) 5. Sammanfattning Det nationella systemet för snabb varning finns digitalt och är avsett att vara användarvänligt. Uppgifter kan föras in på svenska. Det kommer att finnas vägledande texter för hur systemet ska användas och vilka uppgifter som ska föras in. Livsmedelsverket kommer att ha en samordnande roll vid tillämpning av systemet och kan även ge råd och stöd till övriga kontrollmyndigheter. Systemet är tänkt att användas för livsmedel som medför en allvarlig direkt eller indirekt risk för människors hälsa. Detta sammanfaller med tillämpningsområdet för det internationella systemet. Övriga upptäckter och kommunikationsbehov får i dagsläget lösas utanför systemet. Det är den Europeiska kommissionen som äger systemet och Livsmedelsverket saknar möjlighet att fritt bestämma systemets innehåll. Bevakning av inkomna meddelanden kommer att ske genom bevakning av angiven e-postadress. Den ökade arbetsbördan för kontrollmyndigheterna bedöms vara marginell. En viss samordning kan dock krävas mellan mindre myndigheter under semestertider och annan frånvaro. Med hänsyn till att den ökade arbetsbördan för kontrollmyndigheterna bedöms vara marginell bedöms även extra kostnader för livsmedelsföretagare bli marginella. Tidsfristerna för när anmälan senast ska göras sammanfaller med bestämmelserna för det internationella varningssystemet och har även bedömts nödvändigt för att samtliga aktörer som berörs av en varning ska kunna agera så snabbt som möjligt. Personuppgifter som behandlas i systemet kommer att behandlas enligt de regler som gäller för personuppgifter. Den Europeiska kommissionen och Livsmedelsverket har ett delat personuppgiftsansvar för personuppgifter som förs in i systemet och kommer att dokumentera ansvarets uppdelning. Uppgifter som omfattas av sekretess ska inte läggas in i systemet. Livsmedelsverket kommer att följa upp föreskrifterna. Kontaktpersoner vid Livsmedelsverket, 018-17 43 34 Joakim Meuller Bäckman, 018-17 57 04