GRÖNYTOR I HEBY KOMMUN

Relevanta dokument
STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Får jag hugga ner trädet på min tomt?

Äger du ett gammalt träd?

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Skötselplan Brunn 2:1

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

13 praktiska allmänna skötselråd

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Träd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Tomtebogård gröna kvaliteter

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

arbetstillfällen

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Sammanställning över fastigheten

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Bevara barnens skogar

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Kommunal Författningssamling

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

, uppdaterad KS/KF 2012:

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Skötsel av markanläggning under garantitiden

Riktlinje för Norrköpings kommuns arbete med ekosystemtjänster

Miljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl.

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Uppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson

Skötselplan mark och vegetation

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Asp - vacker & värdefull

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

Ekosystemtjänster i en expansiv region - Strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Köpings fysiska miljö

Bilaga 1: Utdrag ur skötselbeskrivning Sicklaön

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Restaurering av Wikparken

Version GRÖNOMRÅDESPLAN HAGABY-HÖGBY SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Question today imagine tomorrow create for the future

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län

Svar på motion (MP) anläggande av ängsmark 4 KS

Temagruppernas ansvarsområde

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Handlingsnummer SBN2016:60. Rapport. Naturvärdesinventering - Skogsängen

Skogspolicy Finspångs kommun

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

Ekosystem ekosystem lokala och globala

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

Skötselplan. Plan för skötsel av allmänna grönområden, vägar, diken och anläggningar inom Kolsviks Sportstugeförening

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Transkript:

GRÖNYTOR I HEBY KOMMUN Produktion Heby kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt Öster våla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

Heby kommun äger och sköter många olika ytor i kommunens tätorter. I den här broschyren vill vi visa upp några av de olika typer av mark som vi äger och berätta om vilka värden vi ser i dem, hur vi önskar att de upplevs av dig som besöker dem och hur vi planerar att sköta dem. Har du frågor eller önskemål om någon av kommunens grönytor så kontakta oss på: 0224-361 00 Information om vilka grönytor kommunen äger finns på vår hemsida www.heby.se. Denna broschyr är framtagen som en del i ett LONA-projekt och är ett komplement till kommunens Riktlinjer för Heby kommuns grönytor och Skötselplan för Heby kommuns grönytor. 2 Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

RIKTLINJER FÖR HEBY KOMMUNS GRÖNYTOR Till grönytorna räknas alla kommunägda markområden inom och runt orterna Heby, Morgongåva, Vittinge, Huddunge, Runhällen/Enåker, Harbo, Haga, Östervåla och Tärnsjö där växtlighet är möjlig exempelvis parker, alléer, gräsmattor, träddungar, ruderatmark, naturmark och vattenmiljöer. Även planteringar ingår. Riktlinjerna ska användas som underlag vid arbete med detalj- och översiktsplanering, naturvårdsinsatser, skogsförvaltning och bygglovs- och marklovshandläggning. Riktlinjerna ska användas tillsammans med kommunens översiktsplan, policy för markanvändning, gällande skogsbruksplan, riktlinjer för dagvatten, och riktlinjer för skötsel av kommunens skog, och tillsammans med skötselplan för grönytor i Heby kommun. ETT PÄRLBAND AV GRÖNSKA OCH BLÅA STRÅK Genom våra tätorter ska det finnas ett pärlband av gröna ytor som förbinder målpunkter i orterna men också leder ut till strövområden, badplatser och tätortsnära natur. Kommunens grönytor ska knytas samman genom tydliga promenadstråk och göras mer tillgängliga genom information och skyltning. Natur- och kulturvärden i tätortsnära gröna ytor ska beaktas och tillvaratas. Det är av största vikt att kommunens grönytor knyts samman med omkringliggande landskap för att gynna det tätortsnära friluftslivet. Grönområden ska utgöra gröna kilar i tätare bebyggelse och leda ut till exempelvis elljusspår, sjöar och naturområden med stigar. Miljöerna kring vattendragen bör utnyttjas bättre då de är viktiga för en rad funktioner och dessutom bidrar med tydliga stråk genom orterna och förbinder de centrala delarna med omkringliggande landskap. GRÖNYTORNAS MÅNGA FUNKTIONER Heby kommuns gröna utomhusmiljöer ska vara trivsamma platser för lek, rekreation, möten och vila. De ska också vara vackra, ha ekologiska värden och samtidigt vara enkla att sköta på ett miljövänligt, tidseffektivt och ekonomiskt sätt. De ska också vara funktionellt utformade och skötta så att de bidrar till kommunens arbete med klimatanpassning, dagvattenhantering och bidra med ekosystemtjänster. Våra grönytor är exempelvis viktiga för att minska buller och mängden partiklar i luften, jämna ut temperaturer och bidra med skugga. HUR SKÖTS VÅRA GRÖNYTOR? Alla åtgärder ska planeras så att skador på mark minimeras, exempelvis under vintertid med frusen mark och sommartid på torr mark. Ris från avverkning eller gallring tas bort från ytorna, förutom mindre mängder grenar och trädstammar sparas som faunadepåer, eller ris som lämnas för att uppmuntra till lek. Död ved lämnas alltid kvar men kan flyttas till mer lämpliga områden. Bekämpningsmedel och andra kemikalier får endast användas på ett sätt som inte går emot andra kommunala riktlinjer. Grönyteskötseln ska anpassas till de speciella förutsättningar som råder på varje enskild plats och specificeras i en skötselplan. VEM SKÖTER VÅRA GRÖNYTOR? Våra grönytor sköts av en rad olika utförare, alltifrån egen personal på kommunen, genom avtal med privatpersoner och föreningar till upphandlade entreprenörer och samarbeten med lokala företag. Grönyteskötseln planeras varje år genom att kommunen och de olika utförarna går igenom prioriterade åtgärder utifrån våra riktlinjer och skötselplanen. Teknisk chef är högst ansvarig för driften, och trädgårdsmästaren har ansvaret för det yttre arbetet och kontakter med entreprenörer, föreningar och medborgare som sköter kommunala ytor. Kommunens grönyteansvarige ansvarar för den strategiska planeringen av kommunens grönytor. Nyanläggning och förbättringar planeras i samråd med teknisk chef, trädgårdsmästare, samhällsplanerare, naturvårdare och vid behov även med representanter från skolförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Allmänheten, föreningar och lokala företag ska ges möjlighet att komma med inspel. Det ska finnas information om alla planerade åtgärder på kommunens hemsida. Informationen ska förklara hur, när och varför en åtgärd ska utföras. 3 Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

Klimatanpassning Klimatanpassning handlar om att anpassa samhället till exempelvis förändringar i temperatur och nederbörd som är resultatet av ett förändrat klimat. Grönytor är viktiga för att jämna ut temperaturen och för att förhindra ras, erosion och översvämningar. GRÄSYTOR Gräsmattor kan man ha till mycket; lek och vila, promenader och aktiviteter. De kan också hjälpa till att ta upp vatten vid skyfall och rena vatten från föroreningar. Gräsmattor är också livsmiljö för en rad växter och djur. I trafiknära områden är gräsmattor också viktiga för att ge bra sikt vid vägar. Arealen gräsmattor ska begränsas till områden där ingen annan skötsel är lämplig, exempelvis i trafiknära lägen eller på ytor som används flitigt för lek, rekreation och vila. Slåtterytor ska skapas på fler ställen och ska på sikt ersätta vissa arealer av gräsmatta. Kommunen ska utveckla dels naturliga slåtterytor men även skapa helt nya ytor genom insådd. Vi vill att våra gräsmattor ska vara välmående, slitstarka och vackra. För att de ska bli det klipps de så att de är 4-8 cm under växtsäsongen. Vissa gräsytor som inte bedöms vara lämpliga att sköta som en traditionell gräsmatta klipps eller trimmas endast några gånger för att behålla sitt utseende och funktion. Under torra perioder klipps gräset mer sällan och lämnas högre för att det ska stå emot torkan bättre. Runt stolpar, bänkar och andra objekt så trimmar vi gräset istället. 4 Öster våla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är naturliga funktioner hos ekosystem som gynnar oss människor. Exempel på ekosystemtjänster som grönytor bidrar med är skydd mot översvämningar och jordskred, vattenrening, upptag av partiklar och rekreation. Dessa tjänster produceras gratis av ekosystemen! Slåtterytor Om en gräsyta får växa sig lite högre och klipps mer sällan än en traditionell gräsmatta så är det fler växter och djur som trivs där. Det finns en rad gräsytor som inte lämpar sig för gräsmatta och dessa kan man istället sköta som en äng. Slåtter är billigare och mer miljövänlig skötsel av ytor som inte naturligt lämpar sig till gräsmattor. Med rätt skötsel kommer den biologiska mångfalden att öka över tid. Precis som gräsmattorna kan dessa slåtterytor rena vatten och förhindra översvämningar, och bjuda in till promenader och olika aktiviteter. 5 Vi vill att våra slåtterytor ska vara vackra att se på och ha en hög biologisk mångfald. Slåtterytan slås eller klipps upp till två gånger per år. Stigar kan klippas i dessa områden. Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

Faunadepå En faunadepå görs av döda stockar av olika trädslag som får ligga och multna och bli mat och livsmiljö för olika småkryp. Även en del lavar, mossor och växter kan trivas på de döda träden. GRÖNA MÖTESPLATSER FÖR ALLA ÅLDRAR En grön mötesplats är en trygg plats utomhus i en tätort där människor kan mötas med natur eller parkliknande inramning. Vi vill att en grön mötesplats ska vara en plats för alla åldrar som är en naturlig samlingspunkt som knyter ihop samhället. Vi vill att de ska bidra till att Heby är en trygg kommun. Ju fler platser som finns där folk rör sig och vistas, desto säkrare blir samhället. Skötsel av dessa mötesplatser varierar från plats till plats. 6 TRÄD OCH BUSKAR Om gräsmattan är stadens gröna golv så är buskar och träd de gröna väggarna och det skuggande taket. Deras grönska ramar in och mjukar upp de hårdgjorda ytorna i staden förbättrar lokalklimatet. Buskar och träd dämpar buller, jämnar ut temperaturen och ger insynsskydd och skugga. Som alla växter tar de upp koldioxid och ger oss syre tillbaka. Insekter, fåglar och andra djur kan äta av bär och frukter och flytta sig gömda i grönskan. Även döda träd och buskar är värdefulla för den biologiska mångfalden. 6 Kommunen sköter en mängd olika träd exempelvis park- och prydnadsträd, gatuträd, fruktträd och klippta träd, och under vintern ser vi också till att det finns julgranar i våra orter. När vi planterar nya buskar och träd tänker vi på att de ska vara vackra, men också tåliga, för ett liv i stadsmiljö kan vara påfrestande för växter. Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

Alléer Visste du att en allé inte behöver ha träd på båda sidorna om vägen? I våra orter finns en del alléer, vilket bl.a. märks på gatunamn som Allévägen. Alléer har både biologiska och kulturella värden. De är generellt skyddade som biotopskyddsområden i hela landet. Eftersom många alléer består av gamla träd är en viktig del i skötseln att återplantera träd men också att skapa helt nya alléer inför framtiden. Många alléträd beskärs för att hålla sig friska längre. PLANTERINGAR Kommunen har några mindre anlagda parkytor, några planteringar med åretruntväxter och på några ställen har vi också planteringar med säsongsblommor. Det främsta syftet med dessa är att vi människor ska ha något fint att titta på i våra orter. Om vi väljer rätt växter kan de också bidra med mat till insekter och fåglar. Om de utformas på rätt sätt kan de också bidra med vattenrening och som buffertzon vid skyfall. I framtiden vill vi utveckla våra planteringar så att de innehåller mer vattenytor och boplatser för insekter. En spaljé eller pergola kan också bidra med gröna väggar i staden, och en bänk kan vara skön att vila benen på. 7 Öster våla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

NATURMARK Mindre skogsdungar och annan natur i våra orter ger skugga och bildar gröna rum i staden. De är perfekta för lek och promenader. Dessutom har de ofta biologiska värden genom att bidra med livsmiljö, mat och skydd åt en mängd olika växter och djur. I vissa områden kan till och med vi människor hitta lite mat exempelvis blåbär och svamp! I naturliga miljöer gynnar vi de träd- och buskslag som finns på platsen naturligt och sparar unga träd vid röjningar. Äldre, grova eller så kallade ädla lövträd sparas för det finns ont om dem i naturen nu för tiden. Grova träd som visar spår av att tidigare stått fritt hålls fria från igenväxning och även beskärs (hamlas) eller på annat sätt vårdas om det finns behov. Hålträd, boträd och döda träd som inte utgör en fara för allmänheten sparas också. Träd och buskar som bär frukt och bär gynnas, exempelvis hägg, fläder, hagtorn och rönn. Nära bebyggelse gynnas lågväxande arter medan gran och asp undviks. Vi sköter våra dungar genom att ta bort farliga träd, träd som skuggar för mycket och genom att röja sly. Tyvärr är det många som slänger skräp i våra dungar så vi har ett stort arbete framför oss att städa upp efter alla som skräpar ner. Ruderatmark Det finns ytor i staden som varken är gräsmatta eller dunge eller något annat. Ibland kallas de lite elakt för skräpmarker. Ett annat ord är ruderatmark och gemensamt är att de är tillfälliga miljöer med öppen jord som försvinner efter ett tag. Det kan exempelvis vara områden runt byggplatser, tillfälliga jordhögar eller andra sorters upplag. Många växter och insekter är gynnade av dessa områden och de är anpassade till att leva i miljöer som flyttar runt i landskapet. Det finns olika sätt att göra dessa miljöer ännu mer värdefulla och det är genom att lägga döda trädstammar där eller skapa vattenytor. Många barn tycker också om att leka i de här miljöerna eftersom de ser lite annorlunda ut. 8 Öster våla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

Grön infrastruktur Grön infrastruktur är ett ekologiskt nätverk av livsmiljöer som utformas och sköts på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. 9 Fri utveckling En del områden lämpar sig bäst för det som kallas för fri utveckling. Det kan vara ett buskigt område längs en å eller en träddunge med vuxna träd. Dessa områden har samma värden som en dunge, men ofta med lite extra höga naturvärden. I de här områdena kan vi ibland behöva ta bort träd som vi bedömer vara farliga och hålla vägar och stigar fria från träd och grenar. Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

Dagvatten Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan från exempelvis tak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar. Det mesta dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is. VATTENMILJÖER Vad vore våra orter utan vatten? Vatten kommer i många olika skepnader, alltifrån anlagda dammar och dagvattenytor till åar, åbrinkar, sjöstränder och fuktpartier. Vattnet bidrar med många värden i staden eftersom det är vackert att titta på och lugnande, är en värdefull livsmiljö, bidrar till ett jämnare klimat och kan buffra vid häftiga skyfall. Många människor tycker att det är extra trevligt att gå en promenad längs vatten så kommunen försöker se till att det ska vara möjligt. Naturliga vattendrag i och i närheten av våra tätorter mår oftast inte så bra eftersom de får ta emot både partiklar, skräp och föroreningar från våra gator och torg. Kommunen jobbar med att rena vattnet innan det når ut i naturen bland annat genom att anlägga så kallade dagvattendammar. 10 Öster våla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby