Kommunfullmäktige SORSELE KOMMUN KALLELSE. Sorsele Folketshus. Tid: måndag , klockan 18:00 Ärenden

1 SORSELE KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige Plats: Sorsele Folketshus Tid: måndag 2017-06-26, klockan 18:00 Ärenden 2017-06-26 1 Mötets öppnande 2 Upprop 3 Val av två justerare, tillika rösträknare 4 Tid för justering 5 Godkännande av kallelse 6 Ordförandena informerar 7 Meddelanden 8 Enkla frågor och interpellationer 9 Allmänhetens frågestund 10 Budget 2018 och planeringsanvisningar 2017/220 2018-2020 för Sorsele kommun 11 Medborgarförslag - lägg om vägen mellan 2017/41 Sorsele och Ammarnäs 12 Styrdokument för medborgardialog 2017/121 13 Ställningstagande till kärnkraftverk i 2017/159 Bottenviken 14 Utredning lekplatser - förslag till åtgärder 2017/127 15 Utbyte isbana, Sorsele tätort 2017/152 16 Renhållningstaxa från 1 januari 2018 2017/178 17 VA-taxa från den 1 januari 2018 2017/179 18 Slamtömningstaxa från 1 januari 2018 2017/180 19 Föreläggande om att upprätta 2014/245 verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning för del av Ammarnäs 2:6, Sorsele kommun 20 Hyra på kommunens korttidsboende 2016/180 21 Valkretsindelning vid val till 2017/183 landstingsfullmäktige 2018 22 Erbjudande - förvärv av aktier i Inera AB 2017/141 23 Ansvarsfrihet år 2016 för direktionen i 2017/225 Partnerskap Inland - Akademi Norr samt budget för år 2018 24 Valärende Adress E-post Webb Telefon Telefax 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se www.sorsele.se Telefon. 0952-142 93 Besöksadress: Burevägen 4

2

3

4

5

6

7

8

2017-06-20 9 KOMMUNFULLMÄKTIGES PLANERINGSANVISNINGAR FÖR PERIODEN 2018-2020 Budget 2018 plan 2019-2020 SAMMANFATTNING Sorsele kommun befinner sig i en fortsatt utmanande ekonomisk situation. Vi bedömer dock att den negativa befolkningsutvecklingen har planat ut något. I syfte att skapa en framförhållning i våra planeringsförutsättningar bör ramarna för 2018 och plan 2019-2020 beslutas i juni 2017. ANGELÄGNA UTVECKLINGSOMRÅDEN att förbättra utbildningsnivån att fortsatt stödja utvecklingen av näringslivet i kommunen. att öka folks benägenhet att bosätta sig och att bo kvar i kommunen Kommunens ekonomi Antaganden i budgetarbetet bygger på de bedömningar som SKL gjort i sin ekonomirapport under april 2017. Bostadsmarknaden Kommunens lägenhetsbestånd förvaltas av det helägda bostadsföretaget SorseleBo som har ca 190 lägenheter. Vakansgraden på tomma lägenheter minskar. Befolkningen Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse för kommunens framtid, inte minst för utvecklingen av skatteintäkterna och statsbidraget. Vid beräkning av skatteintäkter och statsbidrag räknar kommunen med 2521 invånare den 1 november 2017. För åren 2018-2020 beräknas en minskning med 20 personer per år.

10 God ekonomisk hushållning 2018 Förslag till målsättningar för god ekonomisk hushållning 2018: Finansiella mål Resultatet före extraordinära poster. resultatet före extraordinära poster skall uppgå till minst 0 kr. Investeringar som inte avser affärsmässig verksamhet skall under en fyraårsperiod högst uppgå till 90% av avskrivningsnivån. Kassabehållning kassabehållningen skall minst uppgå till 15 Mkr. Kassalikviditet kassalikviditeten skall minst uppgå till 100% (Kassalikviditet= omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder. Detta nyckeltal anger företagets betalningsförmåga på kort sikt. Om kassalikviditeten är 100 procent eller mer kan de kortfristiga skulderna betalas direkt) Soliditeten soliditeten skall för koncernen uppgå till 0,0% inklusive pensionsskulden senast år 2025 (2016 uppgick soliditeten till -16,7 %). Soliditeten anger hur stor del av koncernens tillgångar som finansierats med egna medel. Resultatutjämningsreserv 2016 blev det ackumulerade underskottet helt återställt. Om möjligt ska en resultatutjämningsreserv tillskapas. 2

11 Kommunens vision, kommunstyrelsens övergripande mål och verksamheternas övergripande mål 1. Vision Ett livskraftigt Sorsele där vi tillsammans skapar ett hållbart och generöst samhälle för alla. 2. Övergripande mål (kommunstyrelsens mål) Sorsele kommun är en service- och myndighetsorganisation där helhetssyn och samverkan präglar arbetet för medborgarnas bästa. Verksamheten i den samordnade förvaltningen kännetecknas av hög kvalitet. Ett gemensamt synsätt i hela organisationen är att verka för en social-, ekologisk och ekonomisk hållbar tillväxt som även är smart och inkluderande 3. Verksamheternas övergripande mål (antagna av kommunstyrelsen 2014-04-15) 3 a Mål för skolverksamheten Tillsammans levererar vi en skola av hög nationell kvalitet. Barn, elever och vårdnadshavare möts med respekt av medarbetare som sätter barn- och elever i centrum. 3 b Mål för socialtjänstverksamheten Tillsammans gör vi ett arbete som aktivt främjar och stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Vi bedriver en Hälsooch sjukvård med god kvalitet, trygghet, säkerhet och på lika villkor för vår befolkning. Arbetssättet inom socialtjänsten är rättssäkert samt präglas av gott bemötande med respekt för den enskilde. 3 c Mål för tekniska verksamheten Tillsammans levererar vi service och tjänster av hög kvalitet med gott bemötande gentemot våra kunder. Verksamheten är miljö- och energieffektiv i sin förvaltning av kommunens egendomar och verkar för en säker och attraktiv miljö. 3 d Mål för samhällsbyggnad (del av tekniska verksamheten) Vi är en trygg och säker kommun med bra och effektiv service till våra kunder. 3 e Mål för tillväxtverksamheten Tillsammans ger vi goda förutsättningar för boende, besökare och företag att trivas och utvecklas i kommunen. 3 f Mål för stödverksamheten Tillsammans är vi effektiva med god service internt och externt. Vårt arbetssätt kännetecknas av gott bemötande och god tillgänglighet för våra kunder. 3

12 Budget 2018 och plan 2019-2020 För att uppnå en långsiktighet i budgetarbetet bör tilldelningen av medel ligga i linje med standardkostnaden. NÄMNDERNAS DRIFTBUDGET 2018 PLAN 2019-2020 Befolkning 2521 2501 2481 tkr 2018 2019 2020 Nytt FÖRSLAG Nytt FÖRSLAG Nytt FÖRSLAG Skatteintäkter 112 372 116 305 120 492 Statsbidrag 61 281 59 571 57 753 Extra statsbidrag asylsökande 6 226 4 720 3 538 Fastighetsavgift 4 737 4 737 4 737 184 616 185 333 186 520 Fullmäktige, Revision, överförm - 817-833 - 850 Kommunstyrelsen - 172 746-176 200-179 724 varav allmän verksamhet - 20 042-20 443-20 852 varav tillväxtverksamhet - 7 479-7 629-7 781 varav teknisk verksamhet - 18 350-18 717-19 091 varav barn o utbildningsverksamhet - 64 446-65 735-67 050 varav socialtjänstverksamhet - 62 429-63 678-64 951 Samhällsbyggnadsnämnden - 6 689-6 823-6 959 flykting 1 000 1 000 1 000 Summa - 179 251-182 856-186 533 Pensionskostnader - 5 854-6 555-6 893 Avskrivningar - 5 431-5 631-5 831 nedskrivningar Avgår internränta o avskrivn. 7 481 7 481 7 481-3 803-4 705-5 243 Finansnetto - 1 562-1 900-2 000 Årets resultat 0-4 128-7 256 Finansiella mål 0 2000 2000 över/ under finansiellt mål 0-6 128-9 256 4

5 13

14 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Löne- och kostnadsökningar 2018 2019 2020 personalkostnader 3,2% 3,5% 3,5% övriga kostnader 2,4% 2,6% 2,6% intäkter 2,9% 3,2% 3,2% I löne- och kostnadsökningsprognosen använder vi den bedömning som SKL anger i sina prognoser. Styrelsen och utskottens ramar för investeringar. Totalt för 2018 samt kommande år finns ett investeringsbehov som tekniska verksamheten tar fram vilka skall utredas och prioriteras vidare. Upplåning kan komma att behövas för att upprätthålla en likviditet som behövs i enlighet med fastställda finansiella mål. En förutsättning för nya investeringar i affärsmässig verksamhet är att verksamheten kan bära en ökad kapitaltjänstkostnad inom fastställda taxor. Att investeringar som blivit försenade och måste föras över till nästkommande år ska synliggöras när investeringsbudget för kommande år antas. 6

15 Förslag till beslut att upprättat förslag till resultat-, och finansieringsbudget för åren 2018 och plan 2019-2020 antas, att förslag till finansiella mål för 2018 avseende God ekonomisk hushållning antas, att inga tilläggsäskanden från nämnder eller styrelsen kommer att beviljas under perioden 2018, att kommunstyrelsen under 2018 har rätt att upplåna, dvs. öka kommunens skulder under 2018, med totalt 5 000 000 kronor, att kommunstyrelsen under 2018 har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp, motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2018, att investeringar som blivit försenade och måste föras över till nästkommande år beslutas under hösten 2017. 7

16

17 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) KOMMUN 2017-03-31 Dnr 2017/41-106 Tekniska enheten Teknisk chef S Sundström Kommunfullmäktige Medborgarförslag. Rusta Ammarnäsvägen Ärendebeskrivning Medborgarförslag har inkommit om att kommunen ska rusta Ammarnäsvägen. Ammarnäsvägen är en riksväg, RV 363 (Riksväg 363), där Trafikverket är huvudman vilket innebär att kommunen varken kan eller får utföra arbeten på vägen. Kommunen har särskilt prioriterat RV 363 med både vägavsnittet mellan Sorsele och Ammarnäs, där vägen på många ställen är mycket dålig, men även RV 363 från Ammarnäs till Umeå i länstransportplanen. Kommunen anser att vägen är särskilt viktig och utgör tillsammans med E45, väg 1132 (mot E12) och väg 370 (mot Malå/Skellefteå) de prioriterade huvudvägstråken i kommunen. Kommunen uppvaktar Trafikverket på olika sätt för att påverka att vägen rustas upp bl.a. genom prioritering i Länstransportplanen men även vid de möten kommunen har med Trafikverket. Bilagor: Medborgarförslag KF, ärende medborgarförslag Ärende beredningsgruppen Bakgrund Ärendets beredning Förvaltningens ståndpunkt Svaret på medborgarförslaget blir att ansvaret för vägen RV 363 mellan Sorsele och Ammarnäs är Trafikverkets vilket innebär att kommunen inte kan eller får utföra arbeten på vägen. Kommunen håller fullt och fast med att vägen har stora brister och behöver omfattande upprustning. Kommunen kommer fortsätta påverka Trafikverket på olika sätt och hålla vägen högt prioriterad. POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 (kommunhuset) www.sorsele.se

18 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) KOMMUN 2017-03-31 Dnr 2017/41-106 Tekniska enheten Teknisk chef S Sundström Konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Måluppfyllelse Övriga riktlinjer, policys och planer Förslag till beslut Tekniska verksamheten föreslår Kommunfullmäktige Att meddela att vägen mellan Ammarnäs och Sorsele är en riksväg där Trafikverket är huvudman. Sorsele den 2017-03-31 Simon Sundström Teknisk chef Telefon 0952-140 51 Mobil 070-395 78 98 E-post simon.sundstrom@sorsele.se POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 (kommunhuset) www.sorsele.se

19

20

21

22 SORSELE TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KOMMUN 2017-03-15 Dnr 2017/121-106 Tillväxtverksamheten Antagande av styrdokument för medborgardialog Förslag till beslut Att anta förslag till styrdokument för medborgardialog. Ärendebeskrivning/bakgrund Genom medborgardialog erbjuds kommunen fler infallsvinklar och kan finna oväntade lösningar. Kommunens förtroendevalda får bättre beslutsunderlag och förståelse för beslut vilket i sin tur skapar tillit. Medborgardialog blir allt viktigare för att kommunen ska stärka, eller bibehålla sin trovärdighet och utveckla sin innovationskraft. Medborgardialog innebär att vi går från att använda kontakten med medborgarna som konsultation till medskapare av tjänster. Tankesättet vänder fokus från debatt till dialog och fokuserar på lösningar och gemensamt ansvar att kommunen tillsammans med medborgare skapar förståelse för politiska dilemman inför beslut och skapar förutsättningar för livskraft i kommunen tillsammans. Ärendets beredning Sorsele kommun ingår i Master Class i medborgardialog via SKL och hur utifrån detta fått stöd i att ta fram principer och metoder för hur vi lokalt kan arbeta med medborgardialog. Tillväxtchef har deltagit i dessa träffar och Allmänna Utskottet har agerat styrgrupp i arbetet med framtagande av styrdokument och lokala principer för medborgardialog. Kommunstyrelsen, samt Fullmäktige har deltagit i utbildningsinsats via SKL och gav utifrån detta uppdrag till Tillväxtchef att ta fram utkast för principer för medborgardialog för remiss till de politiska partierna. Utifrån detta uppdrag lämnar tillväxtchefen detta förslag om antagande av styrdokument för medborgardialog. Verksamhetens ståndpunkt Tillväxtverksamheten ser dialogen som en förutsättning för att kunna styra mot kommunens vision om livskraft, där vi tillsammans skapar ett hållbart och generöst samhälle för alla. Dialogen sker för att uppnå bättre beslutsunderlag och i slutändan bättre beslut, men även för att främja goda relationer mellan medborgare och kommunen och motverka utanförskap. Adress E-post Webb Telefon Telefax 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se www.sorsele.se 0952-140 00 0952-142 93 Besöksadress: Burevägen 4

23 SORSELE TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) KOMMUN 2017-03-15 Dnr 2017/121 Genom att slå fast vilka principer som ska gälla, på vilket sätt kommunen ska arbeta med dialoger finns förutsättningar för att göra dialogen till ett bra verktyg i det fortsatta arbetet. Förhandling enligt medbestämmandelagen - Jämställdhetsbedömning Medborgardialogen bidrar till högre grad av inkludering där analys genomförs för att säkra att kommunen i sina frågeställningar adresserar relevant målgrupp. Konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Kostnader tas utifrån den verksamhet som får i uppdrag att utföra dialog. Måluppfyllelse Stämmer väl med intentionerna kring Sorsele antagna vision- och varumärkesstrategi medborgardialogen inkluderande verktyg. Miljö Bilagor Medborgardialog för ett livskraftigt och hållbart Sorsele kommun Handbok för medborgardialog Sorsele kommun I tjänsten Elin Bergarp Tillväxtchef Adress E-post Webb Telefon Telefax 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se www.sorsele.se 0952-140 00 0952-142 93 Besöksadress: Burevägen 4

24 Handbok för medborgardialog - Sorsele Steg 1 Styrprocessen politiskt ställningstagande Utse lämpliga områden för medborgardialog - Ex. inom framtidsfrågor/utveckling, Investeringar, besparingar, effektiviseringar Bestäm graden av medborgarnas inflytande enl. delaktighetstrappan Beskriv nyttan av och syfte med Dialogen - Formulera syfte och mål med dialogen i samverkan med dem som ska uppfylla målen Förankra medborgardialogerna i organisationen - Som en del i styrningen för alla förtroendevalda veta vilken fråga som är aktuell för medborgardialog, förväntad nytta med dialogen och vilket inflytande medborgarna får - Berörda verksamheter bör veta gruppen för styrprocessen, hur målgrupper valts ut, dialogmetodens innebörd och förväntat resultat. När i processen ska dialog genomföras? Bestäm tidsplan - Gör tidsplan i samverkan med utsedda tjänstemän 1

25 Steg 2 Dialogprocessen En kommunikationsplan tas fram för hela dialogprocessen. Antaget arbetssätt och modell används i genomförandet av dialogen. Vi bedriver dialog till skillnad från debatt. I en debatt argumenterar vi för att överbevisa varandra om min/vår ståndpunkt att mitt/vårt behov är viktigast. Vi angriper och påpekar fel och vi hamnar ofta i ordklyveri. I en dialog står lyssnande och respekt för varandras olikheter och olika åsikter i fokus liksom nyfikenhet och öppenhet. Detta förhållningssätt skapar förutsättningar för tillit vilket öppnar upp för att finna lösningar som utgår från gemensamma behov. Lösningar och beslutsunderlag som utgår från det gemensamma har större förutsättningar att vinna acceptans Kommunikationsplanen ska utöver nedanstående innehålla en SWOT-analys, val av kanaler för kommunikation, aktivitet med tidplan och ansvariga för genomförande. Identifiera målgrupper - Gör en målgruppsanalys. Det tydliggör var störst fokus ska läggas. Beakta jämställdhet och mångfald. Hur skapar vi förutsättningar för alla att delta på lika villkor? Hur bjuder vi in? Ska vi arbeta uppsökande för att nå fler? Berörd i hög grad Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 4 Prioritet 3 Låg grad Aktiv i låg grad Aktiv i hög grad Vilken metod passar bäst för dialogen? - Ex. workshop, fokusgrupper, enkät, trygghetsvandring, digitalt forum annat? Bedöm vilka resurser som krävs? - Förankras hos och beslutas politiskt 2

26 Beskriv förväntat resultat vad gäller antal deltagare och engagemang Steg 3 Återkopling och utvärdering Avgörande för att medborgarna ska känna förtroende och uppleva att dialogen varit meningsfull. Att få veta resultatet och varför det blev det beslut som det blev är avgörande för att vilja delta igen. Medborgarna måste få veta hur de förtroendevalda ser på det som kommit fram i dialogen i förhållande till det beslut som togs. Kommunicera till deltagare, men även till större grupperingar alla Sorselebor, företagare, föreningar eller myndigheter. Återkoppling - Hur och vad återkopplar vi till deltagare och andra berörda? Behöver alla Sorselebor informeras? - Återkoppling kan ske på olika sätt; via webb, sociala medier, e-post, brev, sms, möte, utställning etc. - Information ska alltid ges internt först Utvärdering - Vad som ska utvärderas planeras in från start. Utvärdera både resultat och process - Ta fram indikatorer som efteråt visar om önskat resultat uppnåtts - Involvera deltagarna i utvärderingen. Upplevde dom att processen genomfördes på ett bra sätt? Bemöttes deras synpunkter med respekt? Fick de möjlighet att framföra sina åsikter? Upplevdes metoden bra för dialog? - Jämställdhets- och jämlikhetsanalys Finns skillnader i hur kvinnor/män/flickor/pojkar upplevde dialogen? Har alla erbjudits samma förutsättningar att delta? Tas allas synpunkter tillvara i lika hög grad i beslutsunderlaget? Har vi sett till att människor med olika bakgrund har fått komma till tals? Har vi sett till att tysta grupper gett sin syn på saken? Utvärderingen ska innehålla Dialogens syfte och mål (uppnåddes detta? Har man ändrat syfte under processens gång i så fall hur, och varför?) Grad av inflytande (uppnåddes rätt grad av inflytande? Var det rätt grad för den aktuella processen?) Metoder och verktyg (Vilka metoder användes och varför valdes dessa?, Var det rätt metoder utifrån syftet? Vad fungerade bra och mindre bra?) Deltagare (Vilka ville vi nå? Nådde vi dessa? Var det rätt målgrupp? Hur många deltog? Analys av deltagarna) Resurser (Vilka kostnader medförde medborgardialogprocessen utifrån arbetstid, möten, kommunikation, metodstöd. Indirekta kostnader som deltagarnas tid) 3

27 Bilaga 1. Checklista för arbetet med medborgardialog 1. Förberedelser inför mötet Förankra Förankra beslutet om medborgardialog som form i den aktuella frågan både inom politik och i arbetsgruppen/enheten Mål och syfte Bestäm målet med själva processen och varför den ska genomföras Bestäm nivå för delaktighet Var i delaktighetstrappan väljer vi att gå in? Deltagare och inbjudan Vilka ska bjudas in? Hur ska vi få dom att komma? Hur ska inbjudan ser ut? Vilka kanaler ska användas för att nå de vi vill ska komma? Annonser, direktkontakt? Är mixen av deltagare rätt? Finns alla relevanta grupper representerade? Blandade åldrar, könsfördelning, bakgrund? Form Var är det mest lämpligt att genomföra mötena? Vilken tid på dygnet? Vilken miljö främjar ett bra klimat för dialog? Hur ska vi mötas? Hur möblera i smågrupper, stående, gående? Ska vi bjuda på nåt att äta/dricka? Vem ska hålla i mötet? Behövs extern person som gör detta? Om det är känt på förhand att det finns starka intressentgrupper är det bra att ta in extern resurs. Tidplan Hur länge ska processen pågå? Gör en tidplan och en kommunikationsplan När ska eventuella beslut fattas? 4

28 2. Genomförandet Presentera förutsättningarna och utmaningen Berätta tydligt vilken grad av delaktighet det handlar om för deltagarna. Är det konsultativt eller kommer de som att deltar att få vara med och bestämma? Presentera utmaningen Vad är det vi ska hitta en lösning på? Presentera fakta Vad måste vi förhålla oss till (lagar, budget eller annat). Inga färdiga lösningar föreslås från kommunen bara fakta. Berättar om spelreglerna Inga idéer får sågas allas åsikter är välkomna och ska respekteras Beskriv processen Antal möten, bearbetning av synpunkter, vad som händer mellan mötena. Om processen ska leda fram till ett direkt beslut eller om resultatet är rådgivande för politiken. Låt alla komma till tals fördela ordet jämnt mellan grupperna. Ödmjukhet och öppenhet inför allas åsikter. Tips: Skriv ner syfte och mål samt graden av deltaktighet på blädderblock väl synligt för deltagarna på mötet. 3. Efter mötet Återkoppla till alla närvarande mellan mötena. Visa de steg som tas i processen. Se till att informationen sprids till fler genom olika kanaler. Gör alltid det ni lovar att göra. Informera om det kommer in nya infallsvinklar som påverkar arbetet. Låt deltagarna ta del av dokumentationen och visa hur åsikterna har redovisats. Tips: Skapa e-postlistor för att enkelt kunna sprida information. 4. Beslut Informera om beslutet och visa hur åsikterna i processen har tagits tillvara i beslutsprocessen. Tips: Låt deltagarna i arbetsprocessen vara de första som får ta del av beslutet. 5

29 Medborgardialog för livskraftigt och hållbart Sorsele kommun Medborgardialog innebär att vi går från att använda kontakten med medborgarna som konsultation till medskapare av tjänster. Tankesättet vänder fokus från debatt till dialog och fokuserar på lösningar och gemensamt ansvar. Medborgarna bjuds in att vara medskapare och forma framtiden genom att vi tillsammans skapar förändring och hittar nya lösningar. Det vi vinner på medborgardialog är att vi får fler infallsvinklar och kan finna oväntade lösningar. Vi får bättre beslutsunderlag och förståelse för beslut vilket i sin tur skapar tillit. Medborgardialog blir allt viktigare för att kommunen ska stärka, eller bibehålla sin trovärdighet och utveckla sin innovationskraft. Vi sätter fokus på dialog och relationer och involverar politiker, medborgare och tjänstemän på ett nytt sätt. Att börja arbeta med medborgardialog är en förändringsprocess som ger oss nya roller och dessa kräver både utbildning och övning. Varför medborgardialog o Dialogen är arbetssättet/metoden för hur vi tillsammans ska nå kommunens vision om att Genom glädje, mod och respekt utvecklas livskraft i Sorsele kommun, där vi tillsammans skapar ett hållbart och generöst samhälle för alla ett sätt att öka känsla av delaktighet det handlar om allas vår Sorsele kommun! Att arbeta med medborgardialog genom vår vision och värdegrund stärker förutsättningar för ett gott bemötande och i förlängningen ett gott ambassadörskap för kommunen i alla dess delar. o Målsättning är att uppnå bättre beslutsunderlag och i slutändan bättre beslut, samt att främja bättre relationer mellan medborgare och kommunen och motverka utanförskap (hållbarhet) Principer som ska gälla för hur vi för medborgardialog i Sorsele Interna principer 1. Dialogprinciperna bygger på kommunens antagna vision och värdegrund Genom, mod och respekt utvecklas livskraft i Sorsele kommun, där vi tillsammans skapar ett hållbart och generöst samhälle för alla. 2. Dialogerna ska genomsyras av öppenhet, vilja att lyssna, mod att ta sig an även de svåra frågorna med respekt för frågeställning och person.

30 3. Medborgardialog förs för att ge beslutsfattare ett bättre beslutsunderlag, ge medborgare möjlighet till ökad delaktighet och ett sätt att säkerställa att kommunen gör rätt insatser på rätt sätt! 4. Partipolitik förs inte ut vid medborgardialoger vid medborgardialog företräder politikerna Kommunstyrelse alt. Kommunfullmäktige (Vi skiljer på dialogmöten och valmöten). Medborgarlöften 1. Inbjudan till medborgardialog kommer i processens uppstartsskede i processens öppna skede där reell möjlighet till inspel finns. 2. Medborgardialog förs endast i processer där frågan är påverkbar samt där beslutsfattare är påverkbara. 3. Medborgarna ska alltid få feedback kring vad dialogen bidragit med oavsett!! Organisation o o o o Respektive utskott/samhällsbyggnadsnämnd är ansvariga för att dess verksamheter utför medborgardialogen på rätt. Årligen genomförs utbildning/genomgång i syfte, mål och medborgardialogens processer/rutiner i respektive utskott/samhällsbyggnadsnämnd tillsammans med relevanta tjänstemän (enhets- och verksamhetschefer). Detta görs vid årets första utskottsmöte/möte i samhällsbyggnadsnämnden. Kansliet utses till uppsamlande funktion dit medborgare och medarbetare kan söka sig med frågor kring medborgardialog, utifrån dess roll inom ärendeberedningen och som stödfunktion till utskott/samhällsbyggnadsnämnd, kommunstyrelse och fullmäktige. Exempel på frågor att hantera är: - Vilka system som kan vara lämpliga utifrån digitala dialoger - Länk på kommunens hemsida där medborgare enkelt kan hitta info om medborgardialoger. Information om pågående och tidigare medborgardialoger presenteras på kommunens webb, samt i ärendehanteringssystemet där det diarieförs. Styrning o o o Arbetsrutin upprättas vid ärendeberedningen att lägga förslag till om processen ska kompletteras med en medborgardialog - Resultatet utgör då ett av flera underlag för beslut. Att varje utskott/samhällsbyggnadsnämnd årligen tar fram plan på viktiga frågor som bör behandlas utifrån medborgardialog under året/närmsta åren kan handla om investeringar, framtidsfrågor, besparingar etc. Förslagen lyfts därefter till Kommunstyrelsen för att säkra helhetsperspektiv att rätt verksamheter är inblandade i planering och verkställande av dialog. Beslut att genomföra medborgardialoger fattas av de förtroendevalda. Medvetet beslut fattas av politik om när i processen medborgardialogen ska genomföras.

31 Metoder och avvägningar 1. Olika dialogmetoder vägs mot varandra inför varje projekt och väljer metoden som passar bäst syftet, situationen och deltagarna a. fysiska möten, digitalt b. Välja olika tidpunkter på dagen under helgen? c. Erbjuda barnpassning, tillgång till tolk, lokalerna är lättillgängliga d. Uppsökande metoder att möte medborgarna där de är 2. Vid dialog läggs stor vikt vida att analysera deltagargrupper och maktaspekter. Vilka målgrupper finns och var behöver störst fokus läggas? Gör målgruppsanalys för att få fram vilka som är högt berörda men lågt aktiva, högt berörda och mycket aktiva, lågt berörda men mycket aktiva. Vikten vid att skapa jämställda förutsättningar för pojkar/flickor/män/kvinnor att delta i processen. Detta visar var man behöver lägga högst fokus för att få rätt personer delaktiga. Berörd i hög grad Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 4 Prioritet 3 Låg grad Aktiv i låg grad Aktiv i hög grad a. Ska dialogen föras med specifik grupp i samhället (underrepresenterad grupp ex. att lyfta fram dialog med unga) b. Utifrån ett geografiskt område att beslutet berör deras vardag c. Inbjudan till alla medborgare att delta d. Representativititet utifrån ålder, kön och geografisk spridning alt. utifrån livsstilsgrupper (Grå och stolt, Äter lunch på Tims, Utflugna barn) 3. Checklista tydliggör vad vi behöver ta ställning till inför dialogen. Ger oss vägledning för att på bästa sätt kunna påbörja, planera och genomföra en dialog. 4. När vi påbörjar dialog så ser vi till att definiera medborgarnas möjlighet till inflytande baserat på deltagartrappan eller motsvarande. Detta kommuniceras tydligt till deltagarna (se bild nedan) inför mötet så de vet om de kommer att ges möjlighet till information, att få tycka till, påverka eller bestämma över en fråga.

32 o o o o o Information för att kunna bli delaktig behöver man information. Förse medborgarna med lättillgänglig, balanserad och objektiv information. Förståelse av problemet, alternativ, möjligheter, och/eller lösningar Konsultation innebär att få medborgarnas respons/återkoppling på analyser, förslag, alternativ (vilket alternativ man tycker är bäst). Ta emot och behandla medborgares synpunkter, förfrågningar och klagomål Dialog medborgare ges möjlighet att mötas för att föra dialog om olika frågor som rör samhällets utveckling. Alla ska få möjlighet att föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan, utveckla och dela förståelse och samförstånd och för att säkerställa att medborgares intressen, kunskap och önskemål förstås och beaktas i den fortsatta politiska processen. Inflytande Delaktighet under en längre period utifrån ett övergripande tema och i denna process få inflytande från identifiering av behov, utveckling av alternativ, val av förslag fram till förslag till genomförande som bildar underlag till politiska beslut Medbeslutande ex. genomföra en beslutande folkomröstning Kommunikation o Inför varje medborgardialog tas kommunikationsplan med strategier för kommunikation och information till berörda medborgare, media och för intern förankring. o Kommunikationsstrategin bör innehålla svar på frågorna Varför? Var? Hur? Vem? o Hur man ska kommunicera och återkoppla till olika grupper även återkoppling på hur politikerna ser på det som kommit fram i dialogen.

33 o o o o o o Målgrupper för kommunikation är deltagare, medborgare, media, övriga, tjänstemän, förtroendevalda o Tydliggöra vilken del av delaktighetstrappan som används. Detta för att tydliggöra vilken grad av inflytande som medborgarna erbjuds och vilken grad av inflytande de i slutändan får (att undvika förväntansglapp) Vikten av öppenhet och transparens skapar tillit Tydliggöra den politiska processen kring frågan beskriva det politiska dilemmat som de förtroendevalda står inför när det ska fatta beslut Resultatet av medborgardialoger kommuniceras systematiskt av organisationen, både internt och externt Från första början avgörs vad som är lämpligt språkbruk och vilka kanaler som är lämpliga för målgruppen Vi återkopplar till deltagare inom rimlig tid avgörande för om medborgarna ska känna förtroende och uppleva medborgardialogen meningsfull Utvärdering och förbättringsarbete o o o En tydlig och etablerad process för att utvärdera medborgardialoger. Utvärderingar börjar tidigt. Hur vi ska utvärdera beslutas redan i starten av processen. Detta görs genom att: o Mål fastställs och indikatorer tas fram o Ansvar fördelas för att följa att man når det man önskar o Har man uppfyllt sina principer för dialog? Deltagare involveras i utvärderingsarbetet och utvärdering av dialoger ses som en del av organisationens vidare kvalitetsarbete När beslutet är fattat sker utvärdering av resultat av medborgardialog såväl som själva processen. Vi ställer oss själva följande frågor: o Nådde vi dom som vi ville nå? o Gav dialogen den nytta vi trodde? o Fick politiker och tjänstemän ny kunskap? o Fick medborgarna ny kunskap? o Använde vi rätt metod/metoder? o Vad kunde vi gjort bättre/vad gör vi aldrig om?

34

2016-09-12 35 Hur bevarar vi Bottenviken fritt från kärnkraft? Brev till alla kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län Företaget Fennovoima OY måste stoppas från att utför ett fullskaligt miljöexperiment på Sveriges och Finlands gemensamma innanhav. Bottenviken är ett unikt och värdefullt innanhav, med ett mycket sårbart ekosystem. Klimatförändringarna kommer att innebära stor miljöstress på det lilla, sköra innanhavet, som därför bör skyddas från ytterligare miljöbelastning. Ett kärnkraftverk skulle medföra, även vid normal drift, storskalig negativ påverkan på omgivande ekosystem. Nu är tid att samla det svenska motståndet mot byggandet av ett finsk-ryskt kärnkraftverk i Pyhäjoki och för ett fortsatt kärnkraftsfritt Bottenviken. Fortfarande finns förutsättningar att avstyra detta vansinnesprojekt då bolaget Fennovoima OY ännu inte har beviljats något tillstånd enligt Kärnenergilagen. Flera finska institutioner har nyligen uttryckt stor oro och kritiserat projektet. Den svenska opinionen är stark Hittills har tolv norrlandskommuner, på olika sätt, tagit avstånd från kärnkraftsbygget i Pyhäjoki. Det är beslut i kommunfullmäktige i kommunerna Övertorneå, Överkalix, Kalix, Boden, Piteå, Robertsfors och Sundsvall. I Skellefteå, Härnösand, Kramfors, Timrå och Örnsköldsvik har de styrande politiska partierna i kommunerna tillsammans tagit ställning. Dessa kommuner representerar närmare 400 000 svenska medborgare. Det är ett mycket värdefullt ställningstagande kommunerna har tagit och förhoppningsvis ansluter ännu fler kommuner. Mängder av svenska myndigheter, kommuner, organisationer och privatpersoner har använt Finlands samråd enligt Esbo-konventionen för att framföra kritiska synpunkter på Fennovoimas miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Men Finland har tyvärr hittills inte tagit hänsyn till de svenska synpunkterna. Finlands regering har hittills inte fört något samtal med Sveriges regering i denna gränsöverskridande fråga. Här finns de svenska synpunkterna från remissen 2014: http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/remisser-och-yttranden/remisser/planer-i-varagrannlander---esbokonventionen/remiss-om-ny-finsk-karnkraftreaktor/ Tiotusentals människor skrivit sina namn på nätverket Kärnkraftsfritt Bottenvikens namninsamlingar för att stoppa kärnkraftverket. Mängder av svenska organisationer har vädjat till Finlands regering och riksdag att inte bygga kärnkraftverket. Fjorton svenska och finska forskare har med stor oro vädjat till Finlands regering att avslå ansökan om att bygga kärnkraftverket vid det grunda innanhavet. Vid en stor konferens i Skellefteå i maj 2016, anordnad av nätverket tillsammans med 1

2016-09-12 36 flera svenska och finska miljöorganisationer, antogs ett uttalande som skickades till Finlands och Sveriges regeringar. Budskapet var att De finsk-ryska planerna på att bygga en eller flera kärnkraftsreaktorer vid Bottenvikens östra strand måste stoppas. Vi vädjar att ni som folkvalda i Finland och Sverige gör att allt som står i er makt för att stoppa Fennovoimas fullskaliga miljöexperiment med Bottenviken, vår gemensamma, ömtåliga arvedel. Vi kräver att den svenska och den finska regeringen upptar förhandlingar om denna ödesfråga. Här finns hela uttalandet från konferensen: http://karnkraftsfritt.se/ Fennovoimas planer Fennovoima OY planerar att bygga ett kärnkraftverk, Hanhikivi 1, på den låglänta udden Hanhikivi i Pyhäjokis kommun i Norra Österbotten. Rosatom, Rysslands helstatliga kärnvapen- och kärnenergikoncern, kommer att bygga reaktorn och leverera anläggningen, och de är med sina 34 % företagets största enskilda aktieägare. Rosatom ska delta i verksamhetens dagliga drift och kommer därtill att leverera det upparbetade kärnbränslet under minst tio år. Ryssland har även utlovat miljardlån till projektets finansiering. Det finns indikationer på att Rosatom, som drabbats av flera kända korruptionsskandaler, har en bristande säkerhetskultur som riskerar att påverka den tekniska säkerheten. Rosatoms kärnbränsleproduktion är starkt kritiserad då den medför stora miljö- och hälsoproblem för delar av den ryska befolkningen. Att acceptera Fennovoimas kärnkraftsbyggnation innebär att acceptera dåliga hälsoförhållanden för många ryska medborgare. Ett finsk-ryskt kärnkraftverk vid Bottenviken skulle medföra stora risker, både vad gäller miljö och säkerhet, och innebära helt nya livsbetingelser för regionen kring Bottenviken och Kvarken. All kärnkraftsetablering innebär, även vid normal drift, miljöstress för omgivande natur, och ett storskaligt haveri med helt ödesdigra följder går aldrig helt att utesluta, då t ex mänskliga tillkortakommanden, naturkatastrofer, terrorism, teknikbrister och det oförutsedda alltid måste räknas med som möjliga faktorer. Hur det kraftfulla ryska engagemanget vid Bottenviken kan komma att påverka säkerhetsläget i regionen är en öppen fråga. Bottenviken, vårt gemensamma innanhav Byggandet av ett kärnkraftverk vid Bottenviken skulle medföra muddring, transporter och stora kylvattenutsläpp som tveklöst påverkar livsmiljön i området mycket negativt. Bottenviken är ett litet, slutet och på många sätt unikt innanhav: Med sitt bräckta vatten med en salthalt på endast ca 0,3 % är det närmast en sötvattensjö, till skillnad från världshaven som i medel är ca tio gånger saltare, 3,5 %. Bottenvikens medeldjup är blygsamma 43 meter, att jämföra med världshavens dryga 3 700 meter. Finska sidan av Bottenviken är betydligt grundare än den svenska. Innanhavet är artfattigt och många organismer lever på gränsen av sitt utbredningsområde. Vattenomsättningen är begränsad och sammantaget gör detta och andra fenomen att Bottenvikens ekosystem på många sätt är ömtåligt. Klimatförändringarna gör att ekosystemen kommer att utsättas för stora påfrestningar. Forskning visar att Bottenviksområdet kommer att få höjda temperaturer och ökad nederbörd, och detta riskerar att få stora konsekvenser för havsvattnets kvalitet. Brunare vatten, mer bakterietillväxt, minskad växtplankton produktion, mindre fisk och ytterligare tillförsel av organiska miljögifter, är några förväntade effekter. Se professor Agneta Anderssons forskning: http://www.ur.se/produkter/188590-ur-samtiden-samhalletsutmaningar-2015-klimatforandringarnas-effekter-pa-ostersjon 2

2016-09-12 37 Hur klimatförändringarnas miljöpåverkan, adderat till den miljöstress som skulle följa med ett byggande av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki, skulle komma att påverka de ömtåliga ekologiska systemen i Bottenviken - det vet ingen. Kan miljöbelastningen från Fennovoimas första reaktor bli det som får delar av ett redan hårt pressat system att passera viktiga tröskelvärden och kollapsa? Enligt ELFORSK kan i framtiden den pågående klimatförändringen medföra en förhöjning av dagens havsvattentemperatur och därmed också på det utgående kylvattnet. Detta innebär att risken för skador på de marina ekosystemen vid kraftverkslägena och i deras omgivningar ökar. Man föreslår djupvattenintag och ett ökat vattenflöde, för att säkerställa att kylvattnet vid utsläppstillfället inte har för hög temperatur. Fennovoimas tänkta reaktor har varken djupvattenintag eller ökat vattenflöde. Hur kan detta komma att påverka de marina ekosystemen i Bottenviken, i en framtid med global uppvärmning? Se ELFORSK:s rapport 12:26, Miljöeffekter av stora kylvattenutsläpp i ett varmare klimat http://www.elforsk.se/rapporter/?rid=12_26_ Ryssland har förbjudit användning av havsvatten som kylmedel i kärnkraftverk. Den referensanläggning till Hanhikivi 1, Leningrad II-1, som började byggas 2008, är t ex försedd med 160 meter höga kyltorn. Det är därför provocerande att Rosatom- Fennovoima planerar för att använda Bottenviken som kylvattenkälla/-mottagare. Är miljöhänsyn viktigare i ryska vattendrag än i svensk-finska? Ovanstående är bara ett axplock av den problematik som följer Fennovoima vid sk normal drift - därtill kommer bl a även de väl kända riskerna för olika typer av storskaliga olyckor förorsakade av terrorattentat, naturkatastrofer, slarv, tekniska brister. Aktuellt läge Fennvoima OY saknar fortfarande byggnadstillstånd enligt Kärnenergilagen för den planerade kärnreaktorn Hanhikivi 1. Den finska regeringen uppger att de beräknar ta beslut i frågan i slutet av 2017 eller tidigt 2018. Trots detta har mycket omfattande arbeten sedan flera år tillbaka pågått på Hanhikivi, med bl a vägbyggen, utfyllnad och kringbyggnader. I september 2016 har muddringsarbeten startat. I juli 2015 beviljades Fennovoima tillstånd av Regionförvaltningen i Norra Finland att bygga en hamn, konstruktioner för kyluttag och att gräva en farled till Hanhikivi kärnkraftverk, samt att tippa muddermassor i havet. I juni 2016 beviljade samma förvaltning miljötillstånd för ett 1200 MW stort kärnkraftverk och reservenergiproduktion, samt tillstånd enligt vattenlagen för upptagning av havsvatten. Beslutet ger även tillstånd att börja bygga utloppskonstruktioner för kylvattnet. Muddring och havsdumpning Fennovoima redovisar i sin MKB att de kommer att nyttja ett 190 ha stort havsdeponiområde ca 9,5 km väster om udden Hanhikivi. Ur ett miljöperspektiv är muddring och dumpning problematiskt, och enligt svensk lagstiftning (SFS 2016:782, 27 ) är det förbjudet att dumpa massor till havs, vilket Havs och Vattenmyndigheten (HaV) påpekade i sitt yttrande om Fennovoimas MKB 2014-04-14 (Dnr 3567-13). Det är likaledes förbjudet enligt det sk Londonprotokollet. HaV skriver vidare i sitt yttrande att det finns risk att muddermassorna förs från platsen med bottenströmmarna efter dumpning då deponiområdet inte har sk ackumulationsbotten, samt att vandringssik och lax som passerar dumpningspalatsen kan komma att ändra sina vandringsrutter. Muddring och dumpning kan påverka fisk genom förändring av bottenstruktur och genom effekter av grumling. Därtill kan fisk påverkas indirekt genom förändringar i förekomst av växtlighet och bottenfauna. Citatet är hämtat ur Naturvårdsverkets 3

2016-09-12 38 rapport Miljöeffekter vid muddring, i vilken framgår att det är svårt att dra generella slutsatser över ingreppens miljöeffekter samt att det finns stora kunskapsluckor, b la saknas mätdata över grumling orsakad av mudderdumpning. Se Naturvårdsverkets rapport Miljöeffekter vid muddring : https://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-5999-6.pdf Mot bakgrund av bl a de farhågor HaV lyfter i sitt yttrande och den skriande kunskapsbrist som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport är det mycket anmärkningsvärt att Fennovoima av Regionförvaltningen i Norra Finland beviljats tillstånd för omfattande muddring och därpå följande dumpning i svensk-finska Bottenviken. Risken för t ex långvarig vattengrumling, förändrade strömförhållanden och negativ påverkan på de gemensamma fiskebestånden kan inte anses vara utesluten. Kärnavfallet Det innebär en extremt allvarlig risk att använt radioaktivt kärnbränsle enligt Fennovoima ska mellanlagras intill Bottenvikens strand från år 2024 till 2150 innan det ska slutförvaras någonstans 400 m ner i berggrunden i ofattbara 100 000 år. Det är mycket anmärkningsvärt att Finland redan gått vidare med den kritiserade KBS- 3-meoden trots att Sverige ännu inte beslutat godkänna - eller avslå - samma metod. Osäkerheten kring de tekniska lösningarna för slutförvar av högaktivt kärnavfall kvarstår, vilket gör att Fennovoimas planer, som medför nyproduktion av stora mängder kärnavfall, inte är etiskt försvarbart då riskerna lämpas över på kommande generationer. Den 12 juli 2016 meddelade Arbets- och näringsministeriet i Finland att de godkänner det program för bedömning av miljökonsekvenser av slutförvaringen av använt kärnbränsle (MKB-program) som kärnkraftsbolaget Fennovoima OY lämnade in i slutet av juni. Fennovoima har i sitt program valt Euraåminne och Pyhäjoki som potentiella förläggsorter för en inkapslingsanläggning och för ett slutförvar av använt kärnbränsle. Nu kommer ett samråd inledas om MKB-programmet, här ingår ett samråd enligt Esbokonventionen. Kraftig finsk oro Under augusti 2016 har flera tunga instanser i Finland framfört sin oro och kritik rörande Fennovoimas kärnkraftsprojekt. Ett protokoll från finska strålsäkerhetsmyndigheten (STUK) redovisades i finsk media den 15 augusti 2016. I protokollet uttrycker STUK enligt Yle sin klara oro över att säkerhetsfrågor inte har högsta prioritet i Fennovoima. Myndigheten är också bekymrad över den ringa kärnkraftskompetensen i bolagets ledningsgrupp, och att anställda på kärnkraftsverksbygget i Pyhäjoki har utsatts för påtryckningar. Utrikesministeriet (UM) uttryckte den 26 augusti 2016 sin oro över projektet: "Det finns risker anknutna till projektets finansiering, huvudentreprenörens kompetens, en fördröjning av projektets genomförande, helhetskostnaderna, lönsamheten, den interna situationen i Ryssland och Rysslands internationella relationer. De här riskerna kan genom projektet bredare återspeglas som problem även i relationerna mellan Finland och Ryssland", skriver UM i sitt utlåtande. En rapport från Utrikespolitisk institutet, beställd av finska regeringen offentliggjordes 30 augusti 2016. Där nämns kärnkraftverket i Pyhäjoki som ett exempel där Ryssland har utövat påtryckningar på Finland, och rapporten varnar även för att Ryssland kan komma att ifrågasätta Finlands självständighet. Förnybar energi Allt talar idag mot kärnkraft då förnybar energi blir allt billigare och växer fram med 4

2016-09-12 39 stor kraft runt om i världen. Teknikutveckling och utbyggnad vad gäller effektivisering, förnybar energi och lagring sker idag med en hastighet som få kunde förutse för några år sedan. Kostnaderna sjunker stadigt och prestandan ökar. Sparande av energi, sk nega-watt, är även det ett mer attraktivt alternativ än att bygga ny finsk-rysk kärnkraft vid Bottenviken. Klimatförändringarna kräver att samhället snabbt fasar ut den fossila energin. Nybyggnation av kärnkraft med de efter Fukushima-olyckan förhöjda säkerhetskraven, har visat sig vara mycket dyrt, och inte minst ta mycket lång tid. Förnybar energi har betydligt kortare ledtider, dvs det går mycket fortare från planeringsstadium till påbörjad energiproduktion. Detta är av avgörande betydelse för att i tid stoppa den globala uppvärmningen. Varje energislag ska bära sina egna kostnader. Men kärnkraften får de facto enorma subventioner av samhället, då alla dess kostnader inte räknas med i produktionspriset. Finlands nuvarande näringsminister Olli Rehn analyserade, före han tillträdde i regeringen, mycket klarsynt Fennovoimas inverkan på den framtida finska energiutvecklingen i sin blogg 28 september 2014: En ekonomiskt osäker och politiskt handikappad investering i ny rysk kärnkraft kommer att för år förskjuta nödvändiga investeringar i förnyelsebar grön energi. På den vägen riskerar Finland att bli de misslyckade kärnkraftsprojektens friluftsmuseum, samtidigt som man faller av släden inom utvecklingen av den gröna ekonomin. Nyligen har näringsminister Olli Rehn uttalat i finsk media (svenska YLE den 9 september 2016) att kärnkraftsprojektet Fennovoima har allvarliga brister. Om Fennovoima inte har korrigerat problemen under höstens lopp kan företaget inte vänta sig ett bygglov. Hur går vi vidare? Om arbetet att bevara Bottenviken fritt från kärnkraftens extrema risker och miljöbelastningar ska bli lyckosamt, så måste det bedrivas på bredast möjliga front. Ni, som är folkvalda i någon av kommunerna i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län är direkt berörda och har stora möjligheter att kraftfullt driva denna ödesfråga. Kanske kan Ni bara genom att ställa Er och Era kollegor frågan Hur går vi vidare? öppna nya dörrar till handling och samarbete? Detta brev skickas med e-post till Kommunstyrelsen och Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i alla kommuner i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Med vänliga hälsningar Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken Lena Lagerstam Samordnare, nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken lena.lagerstam@telia.com Kopia Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Bottenviken och Vattendelegationen i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland 5

2016-09-12 40 Kontaktpersoner för nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken Överkalix Kennerth Moberg, kennerth.moberg@telia.com Övertorneå, Hedenäset Mattias Johansson, bjumis@gmail.com Övertorneå, Juosengi Tarja Leinonen, tarja.leinonen@gmail.com Haparanda Per Lundbäck, per_lundback@telia.com Kalix Lena Lagerstam, lena.lagerstam@telia.com Luleå Christina Morin, cina.morin@telia.com Luleå Roger Malmberg, rogermalmberg@hotmail.com Piteå Per Holmqvist, per@nordansmak.se Arvidsjaur Birgit Lindberg, birgit.lindberg@arvidsjaurnet.se Skellefteå Rolf Granstrand rolf.granstrand@gmail.com Skellefteå Seiko Matsuda seikom@live.jp Robertsfors Elisabeth Holmström, elisabeth.holmstrom@bottniait.se Umeå Erik Danielsson, erdanielsson@gmail.com Östersund Diana Fernlund, diana.fernlund@telia.com Härnösand Eva Goes, eva@goes.se Sundsvall Måna Wibron, mana.wibron@designmmm.nu Sundsvall Ulf Gustafsson ulf414@hotmail.com Hudiksvall My Leffler, my.helsingland@hotmail.com Näsåker Lo Högberg, lo.hogberg@gmail.com Stockholm Inger Raaby, i.s.raaby@gmail.com Stockholm Anders Forsbom, Anders.Forsbom@sweco.se Järna Kristina Berg, bergvilja@gmail.com Värmland Liv Jofjell, liv.jofjell@googlemail.com Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken är ett partipolitiskt obundet nätverk för alla som vill arbeta för att stoppa byggandet av kärnkraftverk i Bottenviksområdet" 6

2017-03-27 41 Ta avstånd till kärnkraftverket vid Bottenviken! Brev till alla kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken skickade den 12 september 2016 ett brev till kommunerna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland med frågan Hur bevara vi Bottenviken fritt från kärnkraft?. Detta dokument bifogas i bilaga 1. Det finns fortfarande förutsättningar att avstyra detta vansinnesprojekt då bolaget Fennovoima OY ännu inte har beviljats något tillstånd enligt Kärnenergilagen. Finlands regering har meddelat att ett beslut kommer tidigast 2018. Fjorton kommuner har tagit avstånd Sedan september 2016 har både Umeå och Vännäs tagit avstånd från bygget av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki på udden Hanhikivi i Bottenviken. Umeå kommun tog avstånd via Kommunstyrelsen i samband med Esbo-förfarandet för avfallsanläggningen. Kommunen anser att man i första hand bör överväga annan energiproduktion och uttrycker oro och avråder från att placera ett nytt slutförvar av använt kärnbränsle i närheten av Pyhäjoki. I Vännäs har Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat att Vännäs kommun ställer sig bakom nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken. Detta innebär att nu fjorton Norrlandskommuner tagit avstånd från kärnkraftsbygget i Pyhäjoki. Kommunerna representerar tillsammans mer än 520 000 svenska medborgare. Viktigt att fler kommuner tar ställning Det är ett mycket värdefullt ställningstagande som de fjorton kommuner har gjort och nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken uppmanar nu fler kommuner att ta ställning i sina beslutande organ. Viktigt uppmärksamma Finlands regering på kommunernas ställningstagande Det är viktigt att visa Finlands regering att det finns en stark opinion i Sverige mot kärnkraftverket. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken uppmanar kommunerna att gemensamt göra t ex en skrivelse till den finska regeringen eller uppvakta den finska regeringen i frågan. Viktigt uppmärksamma Sveriges regering på kommunernas ställningstagande Det är viktigt att visa den svenska regeringen att det finns en stark opinion i Sverige mot kärnkraftverket. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken uppmanar kommunerna att gemensamt uppmärksamma Sveriges regering på kommunernas ställningstaganden. Detta brev skickas med e-post till Kommunstyrelsen och Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i alla kommuner i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Med vänliga hälsningar Lena Lagerstam, på uppdrag av nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken Samordnare, nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken lena.lagerstam@telia.com 1

2017-03-27 42 Bilaga Brev till kommunerna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland 12 september 2016 Kopia Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Bottenviken och Vattendelegationen i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland Miljö- och Energiminister Karolina Skog Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken är ett partipolitiskt obundet nätverk för alla som vill arbeta för att stoppa byggandet av kärnkraftverk i Bottenviksområdet" 2

43

44

45 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) KOMMUN Dnr Stödverksamheten Ekonomichef Camilla Dalesten Kommunstyrelsen Förslag finansiering lekplatser. Ärendebeskrivning Tekniska verksamheten har tillsammans med GVA-enheten, samhällsbyggnadsenheten, fastighet och turist och fritid arbetat fram en handlingsplan för lekplatserna i kommunen. Ekonomikontoret har tagit fram förslag på finansiering. Bilagor: Bakgrund Förvaltningens ståndpunkt Konsekvenser Ekonomiska konsekvenser I handlingsplanen föreslås att alla pedagogiska lekplatser samt två allmänna lekplatser rustas under 2017 till en totalt kommunal kostnad av 717 tkr. Utöver kommunens finansiering ska även Boverkets investeringsstöd sökas med totalt 410 tkr. Åtgärderna föreslås finansieras av likvida medel. Åtgärderna föreslås även inarbetas i befintlig investeringsbudget för 2017. För år 2018 förslås att resterande två lekplatser rustas till en kommunal kostnad av 400 tkr. För dom allmänna lekplatserna utgår inget investeringsstöd. Åtgärderna föreslås finansieras av likvida medel. Åtgärderna föreslås även inarbetas i investeringsbudget för 2018. Måluppfyllelse Övriga riktlinjer, policys och planer Förslag till beslut Verksamheten föreslår utskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige; POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 (kommunhuset) www.sorsele.se

46 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) KOMMUN Dnr Stödverksamheten Ekonomichef Camilla Dalesten Att finansiering sker från likvida medel med totalt 717 tkr för 2017 och 400 tkr för 2018. Att åtgärderna inarbetas i investeringsbudgetarna för 2017 och 2018. Antingen genom att utöka investeringsbudgeten eller i utbyte mot en annan beslutad investering. Sorsele den 2017-04-24 Camilla Dalesten Ekonomichef Telefon 0952-140 12 E-post camilla.dalesten@sorsele.se POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 (kommunhuset) www.sorsele.se

47 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) KOMMUN Dnr Tekniska verksamheten Teknisk chef S Sundström Tekniska utskottet Utredning lekplatser. Förslag till åtgärder Ärendebeskrivning Tekniska verksamheten har tillsammans med GVA-enheten, samhällsbyggnadsenheten, fastighet och turist och fritid arbetat fram en handlingsplan för lekplatserna i kommunen. Utredningen har tagit fram två kategorier av lekplatser. - Lekplatser mot pedagogiska verksamheter - Allmänna lekplatser. För upprustning av lekplatser som är belägna vid pedagogiska verksamheter (skolor) finns investeringsstöd att söka från Boverket. För upprustning av allmänna lekplatser finns däremot inga investeringsstöd att söka. Bilagor: Anläggningsanalys Handlingsplan Kartor lekplatser Kostnadsuppsk.lekutr. KU stand 1 stand 2 Protokoll utredn.möten Bakgrund Bakgrunden till att krafttag har tagits mot att utveckla lekplatserna är p.g.a. av att lekplatserna är i mycket dåligt skick och ej godkända. Syftet med utredningen har också varit att rationalisera bland lekplatserna och utse ett antal strategiska lekplatser som därefter ska rustas. Vissa lekplatser föreslås tas bort. Alla lekplatser utgör en aktiv anläggning som när som helst kan nyttjas. Det gäller även lekplatserna som finns på skolområden. Av det skälet så förslår utredningen att lekplatserna i Ammarnäs, Blattnicksele och Gargnäs blir förlagda vid respektive skolområde och ska då även kunna nyttjas som allmänna lekplatser. I Blattnicksele finns även en allmän lekplats med få utrustningar i dåligt skick angränsande till skolområdets lekplats varför förslag att ta bort den allmänna lekplatsen lämnas. I Ammarnäs har beslut redan tagits på att anlägga ny lekplats. För lekplatsen vid badsjön och SJ-plan finns dessa redan med i andra upprustningsprojekt varför dessa inte har tagits med i denna utredning. POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 (kommunhuset) www.sorsele.se

48 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) KOMMUN Dnr Tekniska verksamheten Teknisk chef S Sundström Förvaltningens ståndpunkt Verksamheten föreslår att handlingsplanen antas i sin helhet så att lekplatserna i hela kommunen kan rustas. Konsekvenser Ekonomiska konsekvenser I handlingsplanen föreslås att alla pedagogiska lekplatser samt två allmänna lekplatser rustas under 2017 till en totalt kommunal kostnad av 717 tkr. Utöver kommunens finansiering ska även Boverkets investeringsstöd sökas med totalt 410 tkr. Samråd har skett med ekonomienheten och förslaget är att åtgärderna finansieras av likvida medel. För år 2018 förslås att resterande två lekplatser rustas till en kommunal kostnad av 400 tkr. För dom allmänna lekplatserna utgår inget investeringsstöd. Måluppfyllelse Övriga riktlinjer, policys och planer Förslag till beslut Verksamheten föreslår utskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige; Att godkänna upprättad handlingsplan Att tillskjuta medel så att handlingsplanen kan verkställas Att finansiering sker från likvida medel med totalt 717 tkr för 2017 och 400 tkr för 2018. Att tekniska verksamheten får i uppdrag att både ta bort och rusta lekplatser enligt upprättad handlingsplan Att samtliga åtgärder återredovisas Sorsele den Simon Sundström Teknisk chef Telefon 0952-140 51 Mobil 070-395 78 98 E-post simon.sundstrom@sorsele.se POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 (kommunhuset) www.sorsele.se

49 SVkonsult AB Fjällg 3 Arb nr 17103 924 33 SORSELE Tel 0952-12191 Richard Röckner UTREDNING LEKPLATSER 2017 FÖRSLAG ÅTGÄRDSPROGRAM 1. Orientering Alla kommunens Lekplatser är studerade, de flesta är underkända, vissa finns skaderisker. Utredningsgruppen föreslår att en del lekplatser avvecklas andra uppgraderas med ny säker lekutrustning. Bidrag finns möjlighet att få för investeringar i lekplatser vid skolor. 2. Utredningsgruppen består för närvarande av: Simon Sundström Tekn chef Pär Röckner Kultur o fritids chef Michael Wesslander Fasth chef Lars-Gunnar Burman GVA chef Therese Brännlund GIS tekn Richard Röckner SV konsult AB 3. Översikt över alla LEKPLATSER med åtgärdsförslag Lekutrustning Standard 1 - Gungställning 2 barn + 1 baby. - Sandlåda. - Klätterställning med rutschkana. - Fallskyddsmatta. - Fast bänk med bord. Lekutrustning Standard 2 - Gungställning 2 barn + 1 baby. - Sandlåda. - Klätterställning med rutschkana, något enklare variant. - Fallskyddsmatta. - Fast bänk med bord. C:\D-disk gamla datorn\svk Edisk\Word\Text\Utredningar\2017\Utr Lekutr\Utr åtg 17103.doc

50 SVkonsult AB SORSELE KOMMUN Sid 2 (3) UTREDNING LEKPLATSER 2017 FÖRSLAG ÅTGÄRDSPROGRAM.1 Lekplats Östanå, Betesvägen Kvar Kullen med rutschkana, kompletteras med trätrappa. Fallskydd renoveras. Fast bänk och bord..2 Vattentorn, Östanåvägen Kvar Bef lekutrustning demonteras. Ny lekutrustning Standard 1 Nya mobila fotbollsmål. Förbered för liten isbana. Ny belysning Led.3 Fågelstigen Kvar Basketplan tas bort. Bef lekutrustning demonteras. Ny lekutrustning Standard 2.4 Burevägen (vid fd Läkarvillan) Avvecklas.5 Ringvägen (Mariatjärn) Kvar Bef lekutrustning demonteras. Behåll fotbollsmål Ny lekutrustning Standard 2.6 Nygatan Avvecklas.7 Badsjön Projekt som handläggs separat..8 SJ plan Projekt som handläggs separat..9 Rengatan Är avvecklad..10 Rankbäcken Avvecklas. 17103 UTR LEKPLATSER 2017, SORSELE KOMMUN

51 SVkonsult AB SORSELE KOMMUN Sid 3 (3) UTREDNING LEKPLATSER 2017 FÖRSLAG ÅTGÄRDSPROGRAM.11 Vindelälvsskolan Bef gungställning flyttas till gaveln av hus C. Lekområdet mellan hus B och C, avvecklas. Bef lekutrustning vid fd Lärarbostaden, behålls. Ny lekutrustning orienteras till fd Lärarbostaden mot Solhem. - Klätterställning med rutschkana. - Vippgunga. - Fallskyddsmatta. - Vagabond. - Labyrint. - Fast bänk och bord..12 Ammarnäs skola Ny lekutrustning orienteras på södra sidan av skolan. - Gungställning 2 barn + 1 baby - Klätterställning med rutschkana. - Sandlåda. - Pendelgunga. - Vippgunga. - Fallskyddsmatta. - Fast bänk och bord..13 Blattnicksele skola Bef lekutrustning kompletteras med:. - Klätterställning med rutschkana. - Sandlåda. - Pendelgungor. - Vippgunga. - Fallskyddsmatta. - Fast bänk och bord..14 Gargnäs skola Bef lekutrustning avvecklas. - Klätterställning med rutschkana. - Sandlåda. - Pendelgungor. - Vippgunga. - Fallskyddsmatta. - Fast bänk och bord. SV konsult AB Richard Röckner 17103 UTR LEKPLATSER 2017, SORSELE KOMMUN

Sammanställning 52 Datum Sammanställning Kostnadsuppskattning Lekutrustningar Sorsele kommun Lekutrustning "Standard # 1" 200 kkr Lekutrustning "Standard # 2" 185 " Lekplats (Östanå, Betesvägen) 32 " Lekplats (Vattentorn, Östanåvägen) 275 " Lekplats (Fågelstigen) 200 " Lekplats (Ringvägen, Mariatjärn) 200 " Totalt 707 kkr Lekplats Vindelälvsskolan 200 kkr Lekplats Ammarnässkola 310 " Lekplats Blattnicksele skola 270 " Lekplats Gargnäs skola 350 " Totalt 1130 kkr SV konsult AB KK 17103.xls Sammanställn

Datum Kostnadsuppskattning Lekutrustningar Sorsele kommun Sid 1 (5) 53 Lekutrustning "Standard # 1" Redovisade kostnader är exkl MOMS Gungställning 2 barn + 1 baby. 14 kkr Gungställn Mira 3 pl, Gungists Kiddy 2 st Reddy Sandlåda 8 " Sandlåda Maia 8002981 8 delar Klätterställning med rutschkana. 40 " Uniplay Erplos 8009254 Fallskyddsmatta 60 " 5048508 tot ca 100 m 2. Fast bänk och bord 5 " Bänk o bord Ekeby 8037101, 8037026 Markarbeten 120 m 2 a 600kr/m 2 73 " TOTALT 200 kkr exkl moms Lekutrustning "Standard # 2" Redovisade kostnader är exkl MOMS Gungställning 2 barn + 1 baby. 14 kkr Gungställn Mira 3 pl, Gungists Kiddy 2 st Reddy Sandlåda 8 " Sandlåda Maia 8002981 8 delar Klätterställning med rutschkana. 25 " Uniplay Byrmax 8009342 Fallskyddsmatta 60 " 5048508 tot ca 100 m 2. Fast bänk och bord 5 " Bänk o bord Ekeby 8037101, 8037026 Markarbeten 120 m 2 a 600kr/m 2 73 " TOTALT 185 kkr exkl moms SV konsult AB Lekutrustning

Sid 2 (5) 54 Lekplats (Östanå, Betesvägen) Redovisade kostnader är exkl MOMS Kullen med rutschkana, kompletteras med 10 kkr Platsbygd trätrappa med räcke trätrappa. Fallskydd justeras 10 " Fast bänk och bord 5 " Bänk o bord Ekeby 8037101, 8037026 Markarbeten 5 " SUMMA 30 " Oförutsett 2 " TOTALT 32 kkr exkl moms Lekplats (Vattentorn, Östanåvägen) Redovisade kostnader är exkl MOMS Bef lekutrustning demonteras 4 kkr Lekutrustning "Standard # 1" 200 " Mobila fotbollsmål 2 x 10kkr 20 " Markarb liten isbana 30 " Nya stolpar och belysning 7 " SUMMA 261 " Oförutsett 14 " TOTALT 275 kkr exkl moms Lekplats (Fågelstigen) Redovisade kostnader är exkl MOMS Bef lekutrustning demonteras 4 kkr Basketplan tas bort 4 " Lekutrustning "Standard # 2" 185 " SUMMA 193 " Oförutsett 7 " TOTALT 200 kkr exkl moms SV konsult AB Lekutrustning

Sid 3 (5) 55 Lekplats (Ringvägen, Mariatjärn)) Redovisade kostnader är exkl MOMS Bef lekutrustning demonteras 4 kkr Bef fotbollsmål behålls Lekutrustning "Standard # 2" 185 " SUMMA 189 " Oförutsett 11 " TOTALT 200 kkr exkl moms Lekplats Vindelälvsskolan Redovisade kostnader är exkl MOMS Bef gungställning flyttas till gaveln av hus C 4 kkr Lekområde mellan hus B och C avvecklas 40 " Skolgård återställs Bef lekutrustning vid fd Lärarbostaden, behålls. Klätterställning med rutschkana. 32 " Unimini Koela 8046948 Vippgunga 8 " Vippy 8050438 Lek spel 4 " Vagabond 8009165 Lek spel 5 " Labyrint 8009088 Fallskyddsmatta 60 m 2 35 " 8048509 Fast bänk och bord 5 " Bänk o bord Ekeby 8037101, 8037026 Markarbeten 90 m 2 a 600kr/m 2 55 " SUMMA 188 " Oförutsett 12 " TOTALT 200 kkr exkl moms SV konsult AB Lekutrustning

Sid 4 (5) 56 Lekplats Ammarnäs skolan Redovisade kostnader är exkl MOMS Ny lekutrustning orienteras på södra sidan av skola. Gungställning 2 barn + 1 baby 15 kkr Gungställning Mira 3 pl 8057267 Kiddy 8049719 och 2 Reddy 8049712 Klätterställning med rutschkana. 40 " Unimini Eriplos 8009254 Sandlåda 10 " Maia 8002981 förses med sand Vippgunga 8 " Vippy 8050438 Pendelgunga 4 " Vespy 8044988 Fallskyddsmatta 150 m 2 90 " 5048508 och 5048511 Fast bänk och bord 5 " Bänk o bord Ekeby 8037101, 8037026 Markarbeten 200 m 2 a 600kr/m 2 120 " SUMMA 292 " Oförutsett 18 " TOTALT 310 kkr exkl moms Lekplats Blattnicksele skolan Redovisade kostnader är exkl MOMS Bef lekutrustning kompletteras Klätterställning med rutschkana. 65 kkr Unimini Hemba 8053077 Sandlåda 10 " Maia 8002981 förses med sand Vippgunga 15 " Multipondo 8055881 Pendelgunga 4 " Magggy 8044982 Pendelgunga 4 " Mollie 8044970 Fallskyddsmatta 100 m 2 60 " 5048508 Fast bänk och bord 5 " Bänk o bord Ekeby 8037101, 8037026 Markarbeten 150 m 2 a 600kr/m 2 90 " SUMMA 253 " Oförutsett 17 " TOTALT 270 kkr exkl moms SV konsult AB Lekutrustning

Sid 5 (5) 57 Lekplats Gargnäs skolan Redovisade kostnader är exkl MOMS Bef lekutrustning avvecklas Klätterställning med rutschkana. 75 kkr Uniplay Adantes 8009189 Gungställning 2 barn + 1 baby 15 " Gungställning Mira 3 pl 8057267 Kiddy 8049719 och 2 Reddy 8049712 Vippgunga 8 " Vippy 8050438 Sandlåda 10 " Maia 8002981 förses med sand Fallskyddsmatta 150 m 2 90 " 5048507 och 5048510 Fast bänk och bord 5 " Bänk o bord Ekeby 8037101, 8037026 Markarbeten 200 m 2 a 600kr/m 2 120 " SUMMA 323 " Oförutsett 27 " TOTALT 350 kkr exkl moms SV konsult AB Lekutrustning

58

59

60

61

62

63 Sorsele kommun 150623 Fritids- och idrottsmiljöstudien 2016 Anläggningsanalys Sammanfattning Anläggningsanalysen visar på ett stort engagemang hos föreningar, frivilliga ledare och föräldrar som tillhör civilsamhället. Deras röst och dialog kan vi sammanfatta i behov och prioriteringar som följer ett mönster: Befintliga anläggningar Upprustningsprogram inom 3-5 år. Förslaget är också en påse pengar. Byarna vet bäst själva! Nyanläggningar Sportarena är i topp för hela Sorsele kommun med utbyggnad, isrink/hall, utbyggnad av badet (minibad, spatunna) samt bowling. 1. Inledning Sorsele kommun är en ekokommun som har inlett arbetet med en anläggningsanalys inom fritids-, idrotts- och kulturområdet. Syftet är att belysa behovet av upprustning av befintliga anläggningar och nya anläggningar med en prioritering. Sorsele kommun har även tagit fram en tillväxtstrategi LUS (Lokal utvecklingsstrategi) som inkluderar fokusering på att vara en attraktiv kommun med ett rikt kultur-, fritids- och friluftsliv. Som analysmetod erbjöds föreningar att medverka på fyra (4) rådslag med en dialog om behovet av upprustning av befintliga anläggningar och diskutera eventuellt nya anläggningar fritids-, idrotts- och kulturområdet. Rådslagen genomfördes på följande orter; Gargnäs, Blattnicksele, Sorsele samt Ammarnäs. 2. Bakgrund Hösten 2009 redovisade föreningsforumet Sorsele United en föreningsenkät om föreningarnas problem och möjligheter som bildade ett underlag för olika åtgärder och förståelse för föreningslivets behov. När det gäller anläggningar framkom av enkäten behov av 1) Upprustning av befintliga byggnader 2) Ny sporthall/bollhall och 3) Sanitära anläggningar.

64 3. Sorsele kommuns inriktning och stöd Sorsele kommun lyfter fram i fritids- och kulturplanen 2015-2017, att fritids- och kulturutbudet ska rikta sig till barn och unga samt tjejer, unga kvinnor och integration. Föreningar och studieförbund har möjlighet att söka bygdemedel, föreningsbidrag samt kulturbidrag. Årligen delas kulturstipendium ut samt ett idrott- och ledarstipendium. 4. Anläggningar och investeringar Det stora intresset för fritid och kultur i Sorsele kommun har tidigare resulterat i byggandet av flera anläggningar. Idrottshall, badhus, bibliotek, fotbollsplaner, hembygdsområden, skidor alpint och längd, friluftsområden, fiskeområden under ett tidsperspektiv på 30 år. I Sorsele kommun har medborgaren nu möjlighet att utöva olika idrotter, motion och friluftsliv på de flesta anläggningar, men anläggningarna måste underhållas kontinuerligt för att säkerställa deras kvalitet och attraktivitet. Investeringar i fritids- och kultursektorn sker från kommunen, föreningar och företag. I Sverige görs det varje år investeringarna i genomsnitt 0.10 procent av en kommuns investeringsbudget. -Vilka investeringsplaner kan vi förutse för Sorsele kommun under kommande 10 år? Det är en viktig fråga för fritids- och kultursektorn i kommunen för att stimulera inflyttning och underlätta för föreningslivet att arrangera evenemang. - Kommer investeringar större än 1 mkr att göras i Sorsele kommun för att genomföra folkhälsa, frilufsliv, träning, tävling och hålla i större evenemang? 5. Resultatet av analysen och prioriteringar Här följer en översikt av de valda anläggningsorterna där analysen genomfördes och deras prioriteringar enligt enkäten och workshopen. Ammarnäs Byns egna prioriteringar - Utbyggnad av skidspår samt elljusspåret med breddning och ny belysning - Förbättra och uppgradera bollhallen/ skolans idrottshall, dusch- och omklädningsrum - Utveckla bad och lekplats, upprustning och inventering bör göras Utvecklingsprojekt inom Sorsele kommun (1) Arena Sport, Bygga ut sporthallen till en tävlings- och eventarena (2) Utveckla och prioritera Arena Badsjön för utomhusaktiviteter (3) Arena Svergo med inriktning på skidstadion, rullskidbana

65 Sorsele Samhällets egna prioriteringar Sportarena med sporthall, isbana, utveckling av badanläggningen, bowling Badsjön med utomhusaktiviter, Bike Utveckla Svergovallen med inriktning på fotboll, skid- och teknikbanor Utvecklingsprojekt inom Sorsele kommun (1) Arena Sport, Bygga ut sporthallen till en tävlings- och eventarena (2) Utveckla och prioritera Arena Badsjön för utomhusaktiviteter (3) Arena Svergo med inriktning på skidstadion, rullskidbana Gargnäs Byns egna prioriteringar - (1) Förbättra och uppgradera bollhallen/ skolans idrottshall, dusch- och omklädningsrum - (2) Lekplats, upprustning och inventering bör göras (skolan) - (3) Omklädningsrum och dusch kopplad till bollplan och utebad. - (4) Elljusspår- sommar och vinter, bredda och bättre belysning Utvecklingsprojekt inom Sorsele kommun prioritering (1) Arena Sport, Bygga ut sporthallen till en tävlings- och eventarena (2) Utveckla och prioritera Arena Badsjön för utomhusaktiviteter, utegym, bikepark (3) Arena Svergo med inriktning på skidstadion, rullskidbana Blattnicksele Byns egna prioriteringar - (1) Förbättra och uppgradera bollhallen/skolans idrottshall, dusch- och omklädningsrum - (2) Utveckla bad och lekplats, upprustning och inventering bör göras - (3) Bikepark, sand- och jordbana Utvecklingsprojekt inom Sorsele kommun prioritering (1) Arena Sport, Bygga ut sporthallen till en tävlings- och eventarena (2) Utveckla och prioritera Arena Badsjön för utomhusaktiviteter (3) Arena Svergo med inriktning på skidstadion, rullskidbana --------------

66

67 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) KOMMUN Dnr Stödverksamheten Ekonomichef Camilla Dalesten Kommunstyrelsen Förslag finansiering isbana. Ärendebeskrivning Tekniska verksamheten har lagt fram förslag på bygge av hockeyplan i Sorsele tätort. Ekonomikontoret har tagit fram förslag på finansiering. Bilagor: Bakgrund Förvaltningens ståndpunkt Konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Ny hockeybana föreslås finansieras med likvida medel. Projektet föreslås även inarbetas i befintlig investeringsbudget för 2017. Måluppfyllelse Övriga riktlinjer, policys och planer Förslag till beslut Verksamheten föreslår utskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige; Att finansiering sker från likvida medel med totalt 950 tkr för 2017. Att projektet inarbetas i investeringsbudgeten för 2017. Antingen genom att utöka investeringsbudgeten eller i utbyte mot en annan beslutad investering. Sorsele den 2017-04-24 Camilla Dalesten Ekonomichef Telefon 0952-140 12 E-post camilla.dalesten@sorsele.se POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 (kommunhuset) www.sorsele.se

68 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) KOMMUN Dnr Tekniska verksamheten Teknisk chef S Sundström Tekniska utskottet Utbyte isbana, Sorsele tätort Ärendebeskrivning Verksamheten har tagit fram förslag för utbyte av hockeybana i Sorsele tätort. Skälet är att nuvarande hockeybana är förfallen och i mycket dåligt skick. Verksamhetens uppfattning, som delas av förening och som har haft uppdrag att sköta om banan, är att hockeybanan inte går att använda mer. Redan 2013 tog verksamheten upp ärendet med tekniska utskottet som då beslutade att tillfälliga åtgärder skulle vidtas för att åtminstone hålla hockeybanan i drift ytterligare ett år. Detta var för ca: 4 år sedan. Varje år har minder åtgärder vidtagits men efter sista stormen då delar av banan raserades finns inget kvar att göra för att kunna hålla den öppen. Verksamheten har därför inget annat val än att antingen bygga ny bana eller omedelbart stänga nuvarande bana och påbörja bortmontage och avstädning av säkerhetsskäl. Verksamheten har med hjälp av konsult och egen insats tagit fram en projektering och kostnadsuppskattning för en helt ny hockeybana med samma mått som den tidigare, 52x26 m. I detta projekt, förutom en helt ny sarg av komposit och stål, ska även belysning bytas ut mot energisnål LED-belysning, markarbeten utföras, upprustning av servicehus och avbytarbås samt anvisade parkeringar och övriga markåtgärder. Kostnadsuppskattning för helt ny anläggning beräknas till 950 tkr. Verksamheten planerar att även se över driftsfrågan och föreningar kommer att erbjudas att lämna förslag till hur detta ska ske. Tidigare har ett årligt driftsbidrag lämnats med 45 tkr per år för isläggning/spolning, tillsyn och snöskottning. Bilaga: Kostnadsuppskattning rev.2017-03-31. Tjänsteskrivelse till Tekniska utskottet daterad 2013-08-22. Tekniska utskottets beslut, Tu 42, Dnr 13.190-826 Bakgrund Hockeybanan används av både skolan och allmänheten vilket innebär att hockeybanan ska hållas öppen och tillgängligt 7 dagar i veckan och så långt det är möjligt, alla kvällar. Banan öppnas på hösten då kylan gjort det möjligt att islägga den, normalt under november månad för att därefter vara öppen fram till mars/april. Detta varierar stort och är helt väderberoende. POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 www.sorsele.se

69 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) KOMMUN Dnr Tekniska verksamheten Teknisk chef S Sundström Ärendets beredning I kommunen finns tre hockeybanor, alla byggda på samma sätt, öppna utan tak och belysta. Förutom i tätorten finns det hockeybanor med sarg vid skolan i Blattnicksele och vid skolan i Gargnäs. Alla tre banor har byggts ungefär samtidigt dock är hockeybanan i Sorsele den som är mest förfallen. Verksamhetens uppdrag har varit att skapa förutsättningarna med att bygga banorna, inte ansvaret för den verksamhet som bedrivs där och av det skälet är det okänt för verksamheten i vilken omfattning hockeybanorna används. I samråd med skolledningen används hockeybanorna av skolan men hur mycket är oklart. I den utredning som utförts vid hockeybanan i tätorten kan samma principer och kostnader överföras på de två övriga hockeybanorna. Verksamheten lämnar inte förslag på huruvida alla hockeybanor ska bytas ut utan detta bör beslutas politiskt och med hänsyn tagen till hur hockeybanorna används. Förvaltningens ståndpunkt Verksamheten anser att hockeybanan i Sorsele tätort ska bytas ut redan i år. I annat fall kommer befintlig hockeybana att rivas bort och området avstädas Konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Kostnadsuppskattning visar på en total kostnad om ca: 950 tkr för en komplett belyst isbana med sarg med storlek 52x26 m. Verksamheten har inte hittat någon möjlighet att söka investeringsstöd för åtgärden. Förslag till beslut Verksamheten föreslår utskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta Att ny isbana byggs enligt upprättat förslag Att projektet har som målsättning att ny hockeybana ska vara klar innan oktober 2017. Sorsele den Simon Sundström Teknisk chef Telefon 0952-140 51 Mobil 070-395 78 98 E-post simon.sundstrom@sorsele.se POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 www.sorsele.se

70

71

72

73

74

75

76 Kostnad slamtömning (ordinarie tömning) 2015 2016 2017 Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Villkor Arjeplog 2 169 kr 2 169 kr 2 169 kr 0-2,9 m 3 Arvidsjaur 1 314 kr 1 314 kr 1 314 kr <3 m 3 Bjurholm 1 120 kr 1 120 kr 1 120 kr upp till 4 m 3 Dorotea 1 618 kr 1 618 kr 1 618 kr 1-6 m 3 Lycksele 1 250 kr 1 250 kr 1 250 kr per hushåll Malå 1 271 kr 1 271 kr 1 271 kr brunnar upp till 3 m 3 Nordmaling 783 kr 783 kr 783 kr upp till 4 m 3 Norsjö 1 210 kr 1 210 kr 1 210 kr <3 m 3 Robertsfors 900 kr 900 kr 900 kr 0-4 m 3 Skellefteå 1 090 kr 1 090 kr 1 090 kr 0-3 m 3 Sorsele 1 440 kr 1 440 kr 1 440 kr max 3 m 3 Storuman 1 800 kr 2 579 kr 2 579 kr 1,5-4 m 3 Umeå 981 kr 981 kr 1 000 kr högst 4 m 3 heltömning 1 412 kr Vilhelmina 1 858 kr 1 864 kr 1 864 kr 0-4 m 3 Vindeln 825 kr 825 kr 800 kr högst 4 m 3 heltömning 1 212 kr Vännäs 800 kr 800 kr 875 kr upp till 4 m 3 Åsele 1 100 kr 1 100 kr 1 100 kr 1 brunn på fastigheten Uppgifter hämtade från kommunernas hemsidor samt Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web.

77 Brukningsavgifter för en normalvilla, Typhus A Definition: En normalvilla "Typhus A" omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Förslag ny VA-taxa 2015 2016 2017 2 018 Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Arjeplog 6 083 kr 6 083 kr 6 083 kr Arvidsjaur 5 767 kr 5 950 kr 6 205 kr Bjurholm 7 953 kr 8 748 kr 8 748 kr Dorotea 9 595 kr 9 595 kr 9 595 kr Lycksele 3 709 kr 3 894 kr 3 894 kr Malå 6 272 kr 6 414 kr 6 414 kr Nordmaling 7 593 kr 7 593 kr 7 742 kr Norsjö 6 343 kr 7 044 kr 7 256 kr Robertsfors 5 229 kr 5 570 kr 6 065 kr Skellefteå 5 269 kr 5 589 kr 5 589 kr Sorsele 6 480 kr 6 805 kr 6 805 kr 7 220 kr Storuman 6 773 kr 6 979 kr 6 982 kr Umeå 6 358 kr 6 610 kr 6 924 kr Vilhelmina 6 986 kr 7 196 kr 7 410 kr Vindeln 7 190 kr 7 191 kr 7 191 kr Vännäs 5 285 kr 5 444 kr 5 609 kr Åsele 8 900 kr 8 950 kr 8 950 kr Uppgifter hämtade från kommunernas hemsidor samt Svenskt Vattens statistikverktyg VASS.

78 Avgifter renhållning för en- och tvåfamiljshus Grundavgift en- och tvåfamiljshus 2015 2016 2017 Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Arjeplog 864 kr 864 kr 864 kr Arvidsjaur 719 kr 719 kr 719 kr Bjurholm 945 kr 945 kr 945 kr Dorotea 1 114 kr 1 114 kr 1 114 kr Lycksele 691 kr 691 kr 691 kr Malå 1 172 kr 1 290 kr 1 290 kr Nordmaling 976 kr 851 kr 851 kr Priset gäller för ett 190 l kärl som töms varannan vecka. Norsjö 1 125 kr 1 125 kr 1 180 kr Robertsfors 800 kr 800 kr 800 kr Priset gäller för ett 190 l kärl som töms varannan vecka. Skellefteå 1 243 kr 1 243 kr 1 243 kr Sorsele 950 kr 950 kr 950 kr Storuman 1 019 kr 1 019 kr 1 031 kr Umeå 599 kr 599 kr 725 kr Vilhelmina 758 kr 773 kr 773 kr Vindeln 719 kr 719 kr 719 kr Vännäs 675 kr 675 kr 675 kr Åsele 630 kr 630 kr 630 kr Hämtningsavgift en- och tvåfamiljshus - hämtning var 14:e dag 2015 2016 2017 Kärlstorlek Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Arjeplog 656 kr 716 kr 716 kr 80 liter kompost (80 liter ej kompost kostar idag 1 022 kr) Arvidsjaur 1 074 kr 1 160 kr 1 160 kr 80 liter( för 190 liter är avgiften idag 2 589 kr) Bjurholm Vägning Dorotea 1 690 kr 1 690 kr 1 690 kr 190 liter Lycksele 1 319 kr 1 319 kr 1 319 kr 190 liter Malå 950 kr 950 kr 950 kr 120 liter Nordmaling Vägning Norsjö 399 kr 399 kr 413 kr 120 liter Robertsfors Vägning Skellefteå 3 473 kr 3 473 kr 3 473 kr 190 liter (gäller abonnemangstypen "Blandat avfall"- vid "Källsortering" kostar det 1 580 kr och kunden får ett brunt och ett grönt kärl på vardera 140 liter) Sorsele 1 325 kr 1 325 kr 1 325 kr 120 liter Storuman Vägning Umeå Vägning Vilhelmina Vägning Vindeln 750 kr 750 kr 750 kr 190 liter Vännäs Vägning Åsele 1 721 kr 1 721 kr 1 721 kr 130-140 liter Uppgifter hämtade från kommunernas hemsidor samt Avfall Sveriges statistikdatabas Avfall Web.

79 Sorsele kommun Teknik och service 2017.04.26 FÖRSLAG RENHÅLLNINGSTAXA SORSELE KOMMUN FRÅN 2018.01.01 Förslag till reviderad taxa. Nuvarande taxa har varit gällande sedan 2015.08.01 Denna taxa gäller hushållens avfall samt för företag/verksamheter som har valt att teckna renhållningskontrakt med kommunen. Taxan tillämpas på brukarna enligt kommunens renhållningsordning och tidigare antagna renhållningstaxor/principer. Taxan är uppdelad på olika avgifter. Avgifter redovisade inkl.moms. A. Obligatorisk avgift enligt avfallsplanen och renhållningsförordningen. Skall finansiera ÅVC-anläggningar, miljöstationer, godkänd deponi för inert avfall, myndighetsavgifter, kontroller, miljöfarligt avfall inkl.destruktion, informationer, del i brännbart avfall från ÅVC mm. Avgifter: Grundavgift permanentboende Grundavgift fritidshus Grundavgift lägenhet 1 030 kr/år 640 kr/år 530 kr/lägenhet och år B. Avgift för hämtning av kärlavfall vid körbar väg och inom antaget hämtningsområde samt mellanlagring vid ÅVC, lastning och transport till förbränningsanläggning (Umeå energi AB) samt förbränningsavgifter och skatter. Avgifter: Kärl 120 l, permanentboende Kärl 190 l, permanentboende Kärl 370 l, permanentboende Kärl 660 l, permanentboende 1 435 kr/år 2 500 kr/år 3 900 kr/år 6 650 kr/år Flerfamiljshus har samma kärlavgifter som ovan redovisade Avgifter: Kärl 120 l, fritidshus 890 kr/år (hämtning halva året) Kärl 190 l, fritidshus 1 310 kr/år (hämtning halva året) Kärl 370 l, fritidshus 1 910 kr/år (hämtning halva året) C. Betalsäck, 160 l 125 kr/säck Förutsätter att uppgörelser finns för försäljning och mottagande av säck bland försäljningsställen inom kommunen samt inom renhållningsfordonets upptagningsområde. Gäller enbart för hushållslikt brännbart avfall från permanentboende och fritidshus.

80 Avgift kärlbyte: Byte av kärlstorlekar 200 kr/kärlbyte Avgift för ej rengjort kärl vid byte: 230 kr/kärlbyte Samlingssyst: Samling permanent, nuvarande taxa 1 060 kr/år höjs till 1 150 kr/år Samling fritidshus, nuvarande taxa 540 kr/år höjs till 590 kr/år FÖRETAG OCH VERKSAMHETER SAMT TAXEFÖRSLAG PÅ SÄRSKILT AVFALLSSLAG Företag erbjuds anslutning till kommunens renhållningssystem vad gäller tillgång till avsättningsmöjligheter av sorterat avfall, brännbart avfall, träavfall och hämtning och omhändertagande av hushållslikt brännbart avfall enligt nedanstående taxor. Avgifter redovisade exkl.moms Grundavgift G1, Nivå 1 Grundavgift G2, Nivå 2 2 900 kr/år exkl.moms 4 080 kr/år exkl.moms Nivå 1 anger små till medelstora företag med måttlig mängd sorterat avfall t.ex. mindre maskinföretag, bensinstationer, mindre maskinentrepenörer/företag, mindre butik mm. Grundavgiften ger företaget tillträde till ÅVC-anläggning, tecknande av kärlabonnemang med 14-dagars hämtning av valfritt kärl till de kostnader som motsvarar taxan för permanentboende. Förutsättning är att företaget finns utmed hämtningsväg som anges i avfallsplanen/förordningen och att kärlinnehåll är av typ hushållslikt brännbart avfall d.v.s. godtagbart för förbränning vid förbränningsanläggning. Nivå 1 gäller ej miljöfarligt avfall Nivå 2 anger större företag med större mängd sorterat avfall t.ex. byggfirmor, träindustri, större tillverkningsföretag. Övrigt förutsättningar lika med nivå 1. Kommunen äger rätt att ensam avgöra om företag kan erhålla omhändertagande av det sorterade avfallet samt nivå. Förslaget innehåller även möjlighet att för företag, entr/verksamheter anslutning till kommunens system för hantering av farligt avfall. Grundavgift farligt avfall M 1, nivå 1 Grundavgift farligt avfall M 2, nivå 2 2 750 kr/år exkl.moms 5 490 kr/år exkl.moms Nivå 1 anger företag med små mängder, sorterat och lätt omhändertagbart miljöfarligt avfall t.ex. lantbruk, mindre maskinföretag, mindre åkerier o dyl. Nivå 2 gäller större företag med något mera eller farligare sorterat miljöavfall t.ex. bensinstationer, bilverkstäder, elektronikföretag, målarfirmor, byggföretag, större åkerier o dyl.

81 Kommunen äger rätt att ensam avgöra om företag kan erhålla omhändertagande av det sorterade avfallet samt nivå. ÖVRIGA TAXOR, avgifter redovisade exkl.moms Deponirest, inert avfall 1550 kr/ton exkl.moms Deponirest av sk. inert avfall, byggisolering, gips, planglas, linoleummattor, asfalt, sten, keramik, betong mm. Avfall som i dag ej har någon alternativ avsättning. Avfallet skall av avfallslämnare vägas för att kunna taxeberäknas. I ovanstående taxa ingår statlig avfallsskatt f.n. 435 kr/ton exkl.moms. Små mängder deponirest som lämnas av privatpersoner i samband med insortering av avfallet vid ÅVC-anläggning betalar inga avgifter då detta ingår i hushållens grundavgift. Alternativ prissättning deponirestavfall/inert avfall Mellan Sorsele kommun och annan samverkande kommun inom avfallsområdet, får ansvarig nämnd för avfallshanteringen inom Sorsele kommun träffa särskilt avtal om leveranser till kommunens deponi för inert avfall, där bl.a. leveransvillkor och särskild prissättning kan avtalas inom ramen för kommunens deponitillstånd och övriga mottagningsförutsättningar för deponin. Brännbart avfall 2 200 kr/ton exkl.moms Det brännbara avfallet skall utan särskild hantering kunna mellanlagras, lastas och vidarebefordras till förbränningsanläggning. Avfallet skall vara fritt från ovidkommande, ej brännbart material samt miljöfarligt avfall. Personal vid ÅVCanläggning skall mottaga och registrera avfallet. Avfallet skall av avfallslämnare vägas för att kunna taxeberäknas. Felaktigt avfall kan komma att avisas. Små mängder brännbart avfall som lämnas av privatpersoner i samband med insortering av avfallet vid ÅVC-anläggning betalar inga avgifter då detta ingår i hushållens grundavgift. Rent träavfall 115 kr/m3 exkl.moms Rent träavfall från enskilda, företag och verksamheter. Träavfallet skall i huvudsak vara fritt från färg och ovidkommande avfall såsom stål/metall, plast, betong mm. Trä med spik, klammer, nubb o dyl. kan lämnas. I huvudsak kan ej tryckimp.virke lämnas. I fraktionen trä finns spånplattor, plywood, bräder, luckor, hyllor mm samt större delen av trätransportemballage. Behandlat trä 430 kr/m3 exkl.moms Behandlat trä från enskilda, företag och verksamheter. Behandlat trä är målat, tryckimp., eller på annat sätt påverkat så det inte går att sortera som rent trä.

82 Resurskärl 660 l 320 kr/tömmningstillfälle exkl.moms Förutsättning är att ett eller flera 660 l tillsvidare kärlabonnemang finns registrerade hos företaget och att resurskärlen uteslutande använda vid stora avfallsbelastningar/toppar. Renhållningspersonal registrerar tömda resurskärl hos respektive abonnent som grund för debitering. ÖVRIGA RENHÅLLNINGSTAXOR Hushåll utanför gällande hämtningsområde Den tidigare taxan innehöll möjligheter att ordna individuella avfallslösningar för hushåll som ligger utanför hämtningsområdet. Principen var att avfallslösningarna skulle vara enligt självkostnadsprincipen och i proportion till övriga taxor. Fram till i dag har det utverkats två (2) st individuella lösningar med två (2) olika taxesättningar beroende på anslutningsgrad, systemets utformning och brukarnas avstånd till kärl/container. I detta förslag föreslås att denna princip fortsättningsvis kan vara gällande då detta kan innebära att alternativa lösningar kan prövas samt att servicegraden förbättras. Samverkan Verksamheten strävar efter utökad samverkan med angränsande kommuner samt fördjupad samverkan inom trepartens renhållningsnämnd och av det skälet finns behov av att särskilda avgifter och förutsättningar kan behöver förhandlas fram som möjliggör detta. I denna renhållningstaxa föreslås att särskilda avgifter och överenskommelser kan tecknas mellan Sorsele kommun och samverkande kommuner som är till gagn för båda parter både verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Storkompost/organiskt avfall Sorsele Förslaget innehåller även en fortsättning av den storkompost som varit i bruk sedan 1997. Kompostens mottagningsvolym har sedan långt tidigare passerat en inleveransmängd överstigande 140 ton/år och för varje år redovisas större och större inleveransvolymer. Storkomposten avlastar i dag befintlig ÅVC-anläggning högst betydligt och en återgång till att avsluta storkomposten eller flytta dess verksamhetsdelar till Svartliden förefaller omöjligt. Denna taxa föreslås bli gällande från och med 2018.01.01

83

84 Sorsele kommun Teknik och service 2017.04.26 FÖRSLAG RENHÅLLNINGSTAXA SORSELE KOMMUN FRÅN 2018.01.01 Förslag till reviderad taxa. Nuvarande taxa har varit gällande sedan 2015.08.01 Denna taxa gäller hushållens avfall samt för företag/verksamheter som har valt att teckna renhållningskontrakt med kommunen. Taxan tillämpas på brukarna enligt kommunens renhållningsordning och tidigare antagna renhållningstaxor/principer. Taxan är uppdelad på olika avgifter. Avgifter redovisade inkl.moms. A. Obligatorisk avgift enligt avfallsplanen och renhållningsförordningen. Skall finansiera ÅVC-anläggningar, miljöstationer, godkänd deponi för inert avfall, myndighetsavgifter, kontroller, miljöfarligt avfall inkl.destruktion, informationer, del i brännbart avfall från ÅVC mm. Avgifter: Grundavgift permanentboende Grundavgift fritidshus Grundavgift lägenhet 1 030 kr/år 640 kr/år 530 kr/lägenhet och år B. Avgift för hämtning av kärlavfall vid körbar väg och inom antaget hämtningsområde samt mellanlagring vid ÅVC, lastning och transport till förbränningsanläggning (Umeå energi AB) samt förbränningsavgifter och skatter. Avgifter: Kärl 120 l, permanentboende Kärl 190 l, permanentboende Kärl 370 l, permanentboende Kärl 660 l, permanentboende 1 435 kr/år 2 500 kr/år 3 900 kr/år 6 650 kr/år Flerfamiljshus har samma kärlavgifter som ovan redovisade Avgifter: Kärl 120 l, fritidshus 890 kr/år (hämtning halva året) Kärl 190 l, fritidshus 1 310 kr/år (hämtning halva året) Kärl 370 l, fritidshus 1 910 kr/år (hämtning halva året) Avgift kärlbyte: Byte av kärlstorlekar Avgift för ej rengjort kärl vid byte: 200 kr/kärlbyte 230 kr/kärlbyte Samlingssyst: Samling permanent, nuvarande taxa 1 060 kr/år höjs till 1 150 kr/år Samling fritidshus, nuvarande taxa 540 kr/år höjs till 590 kr/år

85 FÖRETAG OCH VERKSAMHETER SAMT TAXEFÖRSLAG PÅ SÄRSKILT AVFALLSSLAG Företag erbjuds anslutning till kommunens renhållningssystem vad gäller tillgång till avsättningsmöjligheter av sorterat avfall, brännbart avfall, träavfall och hämtning och omhändertagande av hushållslikt brännbart avfall enligt nedanstående taxor. Avgifter redovisade exkl.moms Grundavgift G1, Nivå 1 Grundavgift G2, Nivå 2 2 900 kr/år exkl.moms 4 080 kr/år exkl.moms Nivå 1 anger små till medelstora företag med måttlig mängd sorterat avfall t.ex. mindre maskinföretag, bensinstationer, mindre maskinentrepenörer/företag, mindre butik mm. Grundavgiften ger företaget tillträde till ÅVC-anläggning, tecknande av kärlabonnemang med 14-dagars hämtning av valfritt kärl till de kostnader som motsvarar taxan för permanentboende. Förutsättning är att företaget finns utmed hämtningsväg som anges i avfallsplanen/förordningen och att kärlinnehåll är av typ hushållslikt brännbart avfall d.v.s. godtagbart för förbränning vid förbränningsanläggning. Nivå 1 gäller ej miljöfarligt avfall Nivå 2 anger större företag med större mängd sorterat avfall t.ex. byggfirmor, träindustri, större tillverkningsföretag. Övrigt förutsättningar lika med nivå 1. Kommunen äger rätt att ensam avgöra om företag kan erhålla omhändertagande av det sorterade avfallet samt nivå. Förslaget innehåller även möjlighet att för företag, entr/verksamheter anslutning till kommunens system för hantering av farligt avfall. Grundavgift farligt avfall M 1, nivå 1 Grundavgift farligt avfall M 2, nivå 2 2 750 kr/år exkl.moms 5 490 kr/år exkl.moms Nivå 1 anger företag med små mängder, sorterat och lätt omhändertagbart miljöfarligt avfall t.ex. lantbruk, mindre maskinföretag, mindre åkerier o dyl. Nivå 2 gäller större företag med något mera eller farligare sorterat miljöavfall t.ex. bensinstationer, bilverkstäder, elektronikföretag, målarfirmor, byggföretag, större åkerier o dyl. Kommunen äger rätt att ensam avgöra om företag kan erhålla omhändertagande av det sorterade avfallet samt nivå.

86 ÖVRIGA TAXOR, avgifter redovisade exkl.moms Deponirest, inert avfall 1550 kr/ton exkl.moms Deponirest av sk. inert avfall, byggisolering, gips, planglas, linoleummattor, asfalt, sten, keramik, betong mm. Avfall som i dag ej har någon alternativ avsättning. Avfallet skall av avfallslämnare vägas för att kunna taxeberäknas. I ovanstående taxa ingår statlig avfallsskatt f.n. 435 kr/ton exkl.moms. Små mängder deponirest som lämnas av privatpersoner i samband med insortering av avfallet vid ÅVC-anläggning betalar inga avgifter då detta ingår i hushållens grundavgift. Alternativ prissättning deponirestavfall/inert avfall Mellan Sorsele kommun och annan samverkande kommun inom avfallsområdet, får ansvarig nämnd för avfallshanteringen inom Sorsele kommun träffa särskilt avtal om leveranser till kommunens deponi för inert avfall, där bl.a. leveransvillkor och särskild prissättning kan avtalas inom ramen för kommunens deponitillstånd och övriga mottagningsförutsättningar för deponin. Brännbart avfall 2 200 kr/ton exkl.moms Det brännbara avfallet skall utan särskild hantering kunna mellanlagras, lastas och vidarebefordras till förbränningsanläggning. Avfallet skall vara fritt från ovidkommande, ej brännbart material samt miljöfarligt avfall. Personal vid ÅVCanläggning skall mottaga och registrera avfallet. Avfallet skall av avfallslämnare vägas för att kunna taxeberäknas. Felaktigt avfall kan komma att avisas. Små mängder brännbart avfall som lämnas av privatpersoner i samband med insortering av avfallet vid ÅVC-anläggning betalar inga avgifter då detta ingår i hushållens grundavgift. Rent träavfall 115 kr/m3 exkl.moms Rent träavfall från enskilda, företag och verksamheter. Träavfallet skall i huvudsak vara fritt från färg och ovidkommande avfall såsom stål/metall, plast, betong mm. Trä med spik, klammer, nubb o dyl. kan lämnas. I huvudsak kan ej tryckimp.virke lämnas. I fraktionen trä finns spånplattor, plywood, bräder, luckor, hyllor mm samt större delen av trätransportemballage. Behandlat trä 430 kr/m3 exkl.moms Behandlat trä från enskilda, företag och verksamheter. Behandlat trä är målat, tryckimp., eller på annat sätt påverkat så det inte går att sortera som rent trä. Resurskärl 660 l 320 kr/tömmningstillfälle exkl.moms Förutsättning är att ett eller flera 660 l tillsvidare kärlabonnemang finns registrerade hos företaget och att resurskärlen uteslutande använda vid stora avfallsbelastningar/toppar.

87 Renhållningspersonal registrerar tömda resurskärl hos respektive abonnent som grund för debitering. ÖVRIGA RENHÅLLNINGSTAXOR Hushåll utanför gällande hämtningsområde Den tidigare taxan innehöll möjligheter att ordna individuella avfallslösningar för hushåll som ligger utanför hämtningsområdet. Principen var att avfallslösningarna skulle vara enligt självkostnadsprincipen och i proportion till övriga taxor. Fram till i dag har det utverkats två (2) st individuella lösningar med två (2) olika taxesättningar beroende på anslutningsgrad, systemets utformning och brukarnas avstånd till kärl/container. I detta förslag föreslås att denna princip fortsättningsvis kan vara gällande då detta kan innebära att alternativa lösningar kan prövas samt att servicegraden förbättras. Samverkan Verksamheten strävar efter utökad samverkan med angränsande kommuner samt fördjupad samverkan inom trepartens renhållningsnämnd och av det skälet finns behov av att särskilda avgifter och förutsättningar kan behöver förhandlas fram som möjliggör detta. I denna renhållningstaxa föreslås att särskilda avgifter och överenskommelser kan tecknas mellan Sorsele kommun och samverkande kommuner som är till gagn för båda parter både verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Storkompost/organiskt avfall Sorsele Förslaget innehåller även en fortsättning av den storkompost som varit i bruk sedan 1997. Kompostens mottagningsvolym har sedan långt tidigare passerat en inleveransmängd överstigande 140 ton/år och för varje år redovisas större och större inleveransvolymer. Storkomposten avlastar i dag befintlig ÅVC-anläggning högst betydligt och en återgång till att avsluta storkomposten eller flytta dess verksamhetsdelar till Svartliden förefaller omöjligt. Denna taxa föreslås bli gällande från och med 2018.01.01

88

89 2017-04-26 Förslag renhållningsavgifter 2018-01-01 2015/2017 2018 Höjning inkl.moms inkl.moms procent Grundavgift permanentboende 950 kr/år 1 030 kr/år ca: 8 % Grundavgift fritidshus 590 kr/år 640 kr/år ca: 8 % Grundavgift lägenhet 490 kr/lgh o år 530 kr/lgh o år ca: 8 % Kärl 120 l, permanentboende 1 325 kr/år 1 435 kr/år ca: 8 % Kärl 190 l, permanentboende 2 310 kr/år 2 500 kr/år ca: 8 % Kärl 370 l, permanentboende 3 610 kr/år 3 900 kr/år ca: 8 % Kärl 660 l, permanentboende 6 150 kr/år 6 650 kr/år ca: 8 % Flerfamiljshus har samma kärlavgifter Kärl 120 l, fritidshus 820 kr/år 890 kr/år ca: 8 % Kärl 190 l, fritidshus 1 210 kr/år 1 310 kr/år ca: 8 % Kärl 370 l, fritidshus 1 770 kr/år 1 910 kr/år ca: 8 % Avgift, byte av kärlstorlekar 180 kr/kärlbyte 200 kr/kärlbyte ca: 10 % Avgift för ej rengjort kärl vid byte 210 kr/kärlbyte 230 kr/kärlbyte ca: 10 % Samlingssystem, permanentboende 1 060 kr/år 1 150 kr/år ca: 8 % Samlingssystem, fritidshus 540 kr/år 590 kr/år ca: 8 % Företag och verksamheter Exkl.moms Exkl.moms Grundavgift G1, nivå 1 2 650 kr/år 2 900 kr/år ca: 9 % Grundavgift G2, nivå 2 3 710 kr/år 4 080 kr/år ca: 10 % Grundavgift farligt avfall M1, nivå 1 2385/år 2 750 kr/år ca: 15 % Grundavgift farligt avfall M2, nivå 2 4 770 kr/år 5 490 kr/år ca: 15 % Deponirest, inert avfall 1 550 kr/ton 1 550 kr/ton oförändrat Brännbart avfall 2 050 kr/ton 2 200 kr/ton ca: 7 % Rent träavfall 105 kr/m3 115 kr/m3 ca: 8 % Behandlat trä 400 kr/m3 430 kr/m3 ca: 8 % Resurskärl 660 l 290 kr/tömn. 320 kr/tömn. ca: 10 %

90

91

92

93 Kostnad slamtömning (ordinarie tömning) 2015 2016 2017 Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Villkor Arjeplog 2 169 kr 2 169 kr 2 169 kr 0-2,9 m 3 Arvidsjaur 1 314 kr 1 314 kr 1 314 kr <3 m 3 Bjurholm 1 120 kr 1 120 kr 1 120 kr upp till 4 m 3 Dorotea 1 618 kr 1 618 kr 1 618 kr 1-6 m 3 Lycksele 1 250 kr 1 250 kr 1 250 kr per hushåll Malå 1 271 kr 1 271 kr 1 271 kr brunnar upp till 3 m 3 Nordmaling 783 kr 783 kr 783 kr upp till 4 m 3 Norsjö 1 210 kr 1 210 kr 1 210 kr <3 m 3 Robertsfors 900 kr 900 kr 900 kr 0-4 m 3 Skellefteå 1 090 kr 1 090 kr 1 090 kr 0-3 m 3 Sorsele 1 440 kr 1 440 kr 1 440 kr max 3 m 3 Storuman 1 800 kr 2 579 kr 2 579 kr 1,5-4 m 3 Umeå 981 kr 981 kr 1 000 kr högst 4 m 3 heltömning 1 412 kr Vilhelmina 1 858 kr 1 864 kr 1 864 kr 0-4 m 3 Vindeln 825 kr 825 kr 800 kr högst 4 m 3 heltömning 1 212 kr Vännäs 800 kr 800 kr 875 kr upp till 4 m 3 Åsele 1 100 kr 1 100 kr 1 100 kr 1 brunn på fastigheten Uppgifter hämtade från kommunernas hemsidor samt Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web.

94 Brukningsavgifter för en normalvilla, Typhus A Definition: En normalvilla "Typhus A" omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Förslag ny VA-taxa 2015 2016 2017 2 018 Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Arjeplog 6 083 kr 6 083 kr 6 083 kr Arvidsjaur 5 767 kr 5 950 kr 6 205 kr Bjurholm 7 953 kr 8 748 kr 8 748 kr Dorotea 9 595 kr 9 595 kr 9 595 kr Lycksele 3 709 kr 3 894 kr 3 894 kr Malå 6 272 kr 6 414 kr 6 414 kr Nordmaling 7 593 kr 7 593 kr 7 742 kr Norsjö 6 343 kr 7 044 kr 7 256 kr Robertsfors 5 229 kr 5 570 kr 6 065 kr Skellefteå 5 269 kr 5 589 kr 5 589 kr Sorsele 6 480 kr 6 805 kr 6 805 kr 7 220 kr Storuman 6 773 kr 6 979 kr 6 982 kr Umeå 6 358 kr 6 610 kr 6 924 kr Vilhelmina 6 986 kr 7 196 kr 7 410 kr Vindeln 7 190 kr 7 191 kr 7 191 kr Vännäs 5 285 kr 5 444 kr 5 609 kr Åsele 8 900 kr 8 950 kr 8 950 kr Uppgifter hämtade från kommunernas hemsidor samt Svenskt Vattens statistikverktyg VASS.

95 Avgifter renhållning för en- och tvåfamiljshus Grundavgift en- och tvåfamiljshus 2015 2016 2017 Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Arjeplog 864 kr 864 kr 864 kr Arvidsjaur 719 kr 719 kr 719 kr Bjurholm 945 kr 945 kr 945 kr Dorotea 1 114 kr 1 114 kr 1 114 kr Lycksele 691 kr 691 kr 691 kr Malå 1 172 kr 1 290 kr 1 290 kr Nordmaling 976 kr 851 kr 851 kr Priset gäller för ett 190 l kärl som töms varannan vecka. Norsjö 1 125 kr 1 125 kr 1 180 kr Robertsfors 800 kr 800 kr 800 kr Priset gäller för ett 190 l kärl som töms varannan vecka. Skellefteå 1 243 kr 1 243 kr 1 243 kr Sorsele 950 kr 950 kr 950 kr Storuman 1 019 kr 1 019 kr 1 031 kr Umeå 599 kr 599 kr 725 kr Vilhelmina 758 kr 773 kr 773 kr Vindeln 719 kr 719 kr 719 kr Vännäs 675 kr 675 kr 675 kr Åsele 630 kr 630 kr 630 kr Hämtningsavgift en- och tvåfamiljshus - hämtning var 14:e dag 2015 2016 2017 Kärlstorlek Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Arjeplog 656 kr 716 kr 716 kr 80 liter kompost (80 liter ej kompost kostar idag 1 022 kr) Arvidsjaur 1 074 kr 1 160 kr 1 160 kr 80 liter( för 190 liter är avgiften idag 2 589 kr) Bjurholm Vägning Dorotea 1 690 kr 1 690 kr 1 690 kr 190 liter Lycksele 1 319 kr 1 319 kr 1 319 kr 190 liter Malå 950 kr 950 kr 950 kr 120 liter Nordmaling Vägning Norsjö 399 kr 399 kr 413 kr 120 liter Robertsfors Vägning Skellefteå 3 473 kr 3 473 kr 3 473 kr 190 liter (gäller abonnemangstypen "Blandat avfall"- vid "Källsortering" kostar det 1 580 kr och kunden får ett brunt och ett grönt kärl på vardera 140 liter) Sorsele 1 325 kr 1 325 kr 1 325 kr 120 liter Storuman Vägning Umeå Vägning Vilhelmina Vägning Vindeln 750 kr 750 kr 750 kr 190 liter Vännäs Vägning Åsele 1 721 kr 1 721 kr 1 721 kr 130-140 liter Uppgifter hämtade från kommunernas hemsidor samt Avfall Sveriges statistikdatabas Avfall Web.

96 VA-taxans utveckling i Sorsele kommun år 2010-2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 res. 2010 / inkl.moms inkl.moms inkl.moms inkl.moms inkl.moms inkl.moms inkl.moms / 2016 Typhus A 5 070 kr 5 325 kr 5 875 kr 6 170 kr 6 480 kr 6 805 kr 6 805 kr Typhus B 35 530 kr 37 335 kr 41 125 kr 43 185 kr 45 344 kr 47 660 kr 47 660 kr Årsresultat (tkr) -531 18-222 79 143 195-22 -296 Typhus A Typhus B Normalvilla, 150 m2, vattenförbrukning 150 m3/år. Hyreshus, 1000 m2, 15 lägenheter, vattenförbrukning 2000 m3/år

97 Taxa för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2018 Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx

98 Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är kommunen. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till huvudmannen. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, där begreppet lägenhet inte är tillämplig för viss typ av byggnad, räknas varje påbörjat 150-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx

TAXA för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 99 4 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Nej Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Nej Nej 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt (FP) för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx Sid 2 (12)

TAXA för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 100 Anläggningsavgifter ( 5 11) 5 Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt 5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) En avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df Utan moms om 32 000 kronor Med moms om 40 000 kronor b) En avgift per m 2 tomtyta om 10 kronor om 12,50 kronor c) En avgift per lägenhet om 2 000 kronor om 2 500 kronor Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se 7. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas den del av avgiften enligt 5.1 a), som hänför sig till framdragande av servisledningen lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 b) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a) och c). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6 och 5.7 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 b) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 7.2. 5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 5.1 a). Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx Sid 3 (12)

TAXA för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 101 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 b) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3. 5.7 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för varje tillkommande lägenhet. 6 6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df om 40 000 kronor om 50 000 kronor b) en avgift per m 2 tomtyta om 10 kronor om 12,50 kronor Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se 7. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas den del av avgiften enligt 6.1 a), som hänför sig till framdragande av servisledningen lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgift enligt 6.1 a). Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx Sid 4 (12)

TAXA för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 102 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 b) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 7 7.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning En ledning 35% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 40% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 50% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Avgift per uppsättning FP 5.1 a) 15% 25% 10% Tomtyteavgift 5.1 b) 30% 50% 20% Lägenhetsavgift 5.1 c) 30% 50% 20% Avgift per FP 6.1 a) 15% 25% 10% Tomtyteavgift 6.1 b) 30% 50% 20% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 7.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 7.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för servisledningar vid tillkommande förbindelsepunkter inte till högre belopp än 50 % av avgiften enligt 5.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 7.3 För förbindelsepunkt som på fastighetsägarens begäran upprättas senare än övriga förbindelsepunkter skall, utöver avgift enligt 7.1, erläggas en etableringsavgift om 60 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 8 Avgifter enligt 12 regleras årligen av kommunfullmäktige. Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx Sid 5 (12)

TAXA för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 103 9 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 7 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 10 10.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 10.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 10.3 Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 10.2. 10.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7 eller 6.6 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 10.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 11 11.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 11.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx Sid 6 (12)

TAXA för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 104 11.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. Brukningsavgifter ( 12 18) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. Brukare har möjlighet att välja brukningsavgifter enligt punkt 12.1 eller 12.3. 12 12.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en fast avgift per år om 2 720 kronor om 3 400 kronor b) en avgift per m 3 levererat vatten om 22,00 kronor om 27,50 kronor c) en avgift per år och lägenhet om 2 720 kronor om 3 400 kronor 12.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: Fast avgift 12.1 a) 70% 70% Avgift per m 3 12.1 b) 50% 50% Avgift per lägenhet 12.1 c) 70% 70% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. V S Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx Sid 7 (12)

TAXA för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 105 12.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas istället för avgifter enligt 12.1 en årlig avgift ut enligt tabell nedan. Abonnemangstyp Utan moms Med moms Bostadshus, en lägenhet om 5 776 kronor om 7 220 kronor Bostadshus, två lägenheter om 8 552 kronor om 10 690 kronor Bostadshus med fler än två lägenheter om 8 552 kronor + 2 484 kronor för varje lgh förutom två om 10 690 kronor + 3 105 kronor för varje lgh förutom två Fritidshus, en lägenhet om 3 968 kronor om 4 960 kronor Fritidshus, parhus om 5 472 kronor om 6 840 kronor Bostadshus med enbart avlopp om 2 504 kronor om 3 130 kronor Bostadshus med enbart vatten om 3 600 kronor om 4 500 kronor Fritidshus med enbart avlopp om 1 756 kronor om 2 195 kronor Fritidshus med enbart vatten om 2 464 kronor om 3 080 kronor Permanenthus, obebott längre än tre månader efter särskild anmälan om 3 896 kronor om 4 870 kronor Permanenthus, obebott längre än tre månader, endast vatten eller avlopp om 2 076 kronor om 2 595 kronor Hotell, affärer, industribyggnader o dyl med max golvyta 200 kvm om 6 896 kronor om 8 620 kronor Hotell, affärer, industribyggnader o dyl med golvyta över 200 kvm Campingplats/uthyrningsstuga eller motsvarande om 6 896 kronor + 1 456 kronor för varje påbörjad 100 kvm golvyta om 6 896 kronor + 1 096 kronor för varje va-ansluten camping/uthyrn. stuga om 8 620 kronor + 1 820 kronor för varje påbörjad 100 kvm golvyta om 8 620 kronor + 1 370 kronor för varje va-ansluten camping/uthyrn. stuga 12.4 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 12.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet. Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx Sid 8 (12)

TAXA för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 106 12.5 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 100 % av den fasta avgiften enligt 12.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. 12.6 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens vanämnd. 12.7 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av 14. 12.8 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 50 % av avgiften enligt 12.1 b). 13 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx Sid 9 (12)

TAXA för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 107 14 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Utan moms Med moms Nedtagning av vattenmätare 400 kr 500 kr Uppsättning av vattenmätare 400 kr 500 kr Avstängning av vattentillförsel 400 kr 500 kr Påsläpp av vattentillförsel 400 kr 500 kr Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare 400 kr 500 kr Undersökning av vattenmätare 400 kr 500 kr Förgäves besök 200 kr 250 kr 15 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 12 13 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 16 Avgift enligt 12.1 a) och c) samt 12.3 debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 12.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 12 och 13. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 17 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx Sid 10 (12)

TAXA för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 108 18 Avgifter enligt 12 regleras årligen av kommunfullmäktige. TAXANS INFÖRANDE 19 Denna taxa träder i kraft 2018-01-01. De brukningsavgifter enligt 12.1, 12.4 och 12.8 samt 13, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Statens va-nämnd jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. Tolkning av va-taxan görs av kommunstyrelsen. Antagen av kommunfullmäktige 2008-xx-xx, xx Sid 11 (12)

109

110

111

112 Kostnad slamtömning (ordinarie tömning) 2015 2016 2017 Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Villkor Arjeplog 2 169 kr 2 169 kr 2 169 kr 0-2,9 m 3 Arvidsjaur 1 314 kr 1 314 kr 1 314 kr <3 m 3 Bjurholm 1 120 kr 1 120 kr 1 120 kr upp till 4 m 3 Dorotea 1 618 kr 1 618 kr 1 618 kr 1-6 m 3 Lycksele 1 250 kr 1 250 kr 1 250 kr per hushåll Malå 1 271 kr 1 271 kr 1 271 kr brunnar upp till 3 m 3 Nordmaling 783 kr 783 kr 783 kr upp till 4 m 3 Norsjö 1 210 kr 1 210 kr 1 210 kr <3 m 3 Robertsfors 900 kr 900 kr 900 kr 0-4 m 3 Skellefteå 1 090 kr 1 090 kr 1 090 kr 0-3 m 3 Sorsele 1 440 kr 1 440 kr 1 440 kr max 3 m 3 Storuman 1 800 kr 2 579 kr 2 579 kr 1,5-4 m 3 Umeå 981 kr 981 kr 1 000 kr högst 4 m 3 heltömning 1 412 kr Vilhelmina 1 858 kr 1 864 kr 1 864 kr 0-4 m 3 Vindeln 825 kr 825 kr 800 kr högst 4 m 3 heltömning 1 212 kr Vännäs 800 kr 800 kr 875 kr upp till 4 m 3 Åsele 1 100 kr 1 100 kr 1 100 kr 1 brunn på fastigheten Uppgifter hämtade från kommunernas hemsidor samt Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web.

113 Brukningsavgifter för en normalvilla, Typhus A Definition: En normalvilla "Typhus A" omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Förslag ny VA-taxa 2015 2016 2017 2 018 Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Arjeplog 6 083 kr 6 083 kr 6 083 kr Arvidsjaur 5 767 kr 5 950 kr 6 205 kr Bjurholm 7 953 kr 8 748 kr 8 748 kr Dorotea 9 595 kr 9 595 kr 9 595 kr Lycksele 3 709 kr 3 894 kr 3 894 kr Malå 6 272 kr 6 414 kr 6 414 kr Nordmaling 7 593 kr 7 593 kr 7 742 kr Norsjö 6 343 kr 7 044 kr 7 256 kr Robertsfors 5 229 kr 5 570 kr 6 065 kr Skellefteå 5 269 kr 5 589 kr 5 589 kr Sorsele 6 480 kr 6 805 kr 6 805 kr 7 220 kr Storuman 6 773 kr 6 979 kr 6 982 kr Umeå 6 358 kr 6 610 kr 6 924 kr Vilhelmina 6 986 kr 7 196 kr 7 410 kr Vindeln 7 190 kr 7 191 kr 7 191 kr Vännäs 5 285 kr 5 444 kr 5 609 kr Åsele 8 900 kr 8 950 kr 8 950 kr Uppgifter hämtade från kommunernas hemsidor samt Svenskt Vattens statistikverktyg VASS.

114 Avgifter renhållning för en- och tvåfamiljshus Grundavgift en- och tvåfamiljshus 2015 2016 2017 Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Arjeplog 864 kr 864 kr 864 kr Arvidsjaur 719 kr 719 kr 719 kr Bjurholm 945 kr 945 kr 945 kr Dorotea 1 114 kr 1 114 kr 1 114 kr Lycksele 691 kr 691 kr 691 kr Malå 1 172 kr 1 290 kr 1 290 kr Nordmaling 976 kr 851 kr 851 kr Priset gäller för ett 190 l kärl som töms varannan vecka. Norsjö 1 125 kr 1 125 kr 1 180 kr Robertsfors 800 kr 800 kr 800 kr Priset gäller för ett 190 l kärl som töms varannan vecka. Skellefteå 1 243 kr 1 243 kr 1 243 kr Sorsele 950 kr 950 kr 950 kr Storuman 1 019 kr 1 019 kr 1 031 kr Umeå 599 kr 599 kr 725 kr Vilhelmina 758 kr 773 kr 773 kr Vindeln 719 kr 719 kr 719 kr Vännäs 675 kr 675 kr 675 kr Åsele 630 kr 630 kr 630 kr Hämtningsavgift en- och tvåfamiljshus - hämtning var 14:e dag 2015 2016 2017 Kärlstorlek Kommun kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) kr/år (inkl. moms) Arjeplog 656 kr 716 kr 716 kr 80 liter kompost (80 liter ej kompost kostar idag 1 022 kr) Arvidsjaur 1 074 kr 1 160 kr 1 160 kr 80 liter( för 190 liter är avgiften idag 2 589 kr) Bjurholm Vägning Dorotea 1 690 kr 1 690 kr 1 690 kr 190 liter Lycksele 1 319 kr 1 319 kr 1 319 kr 190 liter Malå 950 kr 950 kr 950 kr 120 liter Nordmaling Vägning Norsjö 399 kr 399 kr 413 kr 120 liter Robertsfors Vägning Skellefteå 3 473 kr 3 473 kr 3 473 kr 190 liter (gäller abonnemangstypen "Blandat avfall"- vid "Källsortering" kostar det 1 580 kr och kunden får ett brunt och ett grönt kärl på vardera 140 liter) Sorsele 1 325 kr 1 325 kr 1 325 kr 120 liter Storuman Vägning Umeå Vägning Vilhelmina Vägning Vindeln 750 kr 750 kr 750 kr 190 liter Vännäs Vägning Åsele 1 721 kr 1 721 kr 1 721 kr 130-140 liter Uppgifter hämtade från kommunernas hemsidor samt Avfall Sveriges statistikdatabas Avfall Web.

115 2017-04-26 UTVECKLINGEN AV SLAMTAXAN PERIODEN 2007-2018 2007 2009 2011 2012 2013 2015 2018 Tömning av brunn, max volym 3 m3 700 kr 725 kr 800 kr 920 kr 1 305 kr 1 440 kr 1 610 kr Tömning brunn 3-6 m3 994 kr 1 025 kr 1 130 kr 1 300 kr 1 800 kr 1 980 kr 2 220 kr Brunn över 6 m3 800 kr/tim 825 kr/tim 910 kr/tim 1 045 kr/tim 1 210 kr/tim 1 330 kr/tim 1 490 kr/tim Extra avgift, avrop efter 1 maj 165 kr/b 170 kr/b 190 kr/b 220 kr/b 230 kr/b 250 kr/b 480 kr/b Extra avgift. Akut tömning 165 kr/b 295 kr/b 325 kr/b 375 kr/b 390 kr/b 430 kr/b 480 kr/b Avstånd till brunn över 5 m 400 kr/tillf 400 kr/tillf 440 kr/tillf 500 kr/tillf 500 kr/tillf 500 kr/tillf 560 kr/tillf Extra avgift, framkörningsavgift 400 kr/tillf 400 kr/tillf 440 kr/tillf 500 kr/tillf 500 kr/tillf 500 kr/tillf 560 kr/tillf Under perioden 2007 t.o.m. 2018-01-01 har taxan förändrats sex (6) gånger, inklusive föreslagen ny taxa 2018-01-01 Samtliga avgifget redovisas inklusive mons. Förklaringar: b = brunn

116 Sorsele kommun Tekniska verksamheten 2017.04.26 FÖRSLAG SLAMTÖMMNINGSTAXA SORSELE KOMMUN FRÅN 2018.01.01 Förslag till reviderad taxa Nuvarande taxa har varit gällande sedan 2015.07.01 Slamtömning av enskilda brunnar sker enligt renhållningsordningen. Tömning sker endast om framkomlig väg för aktuellt fordon finns. Tömning kan vägras om brunnet eller närliggande terräng kan anses vara en arbetsskyddsrisk. Kommunen står inte för kostnader i samband med att tillfartsväg till brunn skadas vid tömning. Fastighetsägare med abonnemang och som inte har för avsikt att ändra detta behöver inte anmäla att dom vill ha sina brunnar tömda. Tömning av dessa brunnar sker automatiskt efter kommunens abonnentlista. Fastighetsägare är skyldig till kommunen ändra antal tömningar, uppsägningar eller annat som påverkar tömningen av brunnet. Fastighetsägare som ej har fasta abonnemang ska anmäla tömning till kommunen senast 1 maj aktuellt år. Efteranmälningar leder till förhöjda kostnader då den faktiska tömningskostnaden då skall debiteras för den extra tur detta innebär. Taxan kan komma att förändras om myndighetspåverkan inträffar under gällande taxeår. Tömning av brunn med max. volym av 3 m3 Tömning av brunn 3-6 m3 Tömning av brunnar över 6 m3 debiteras med 1 610 kr 2 220 kr 1 490 kr/tim Ej abonnenter d.v.s. brunnar som avropas för tömning efter den 1 maj aktuellt år påförs förutom tömningstaxa en avgift om 480 kr/brunn. Akuta tömningar av brunnar p.g.a. avloppsstopp, fullt brunn, brunn med abonnemang där extra tömning måste ske utöver ordinarie tömning påförs förutom tömningstaxa en avgift om 480 kr/brunn Avstånd till brunn över 5 m 560 kr/tillfälle Kan inte fordonet komma närmare brunnet än 5 m och använda fastmonterad slang påförs en extra avgift då annan utrustning måste användas.

117 Framkörningsavgift 560 kr/tillfälle Framkörningsavgift används då det ej går att tömma brunnet p.g.a. hinder, bristfällig väg, arbetsskyddsrisker eller att abonnent vägrar tömning. Gällande abonnemang: Tömning 1 ggr/år Tömning 2 ggr/år Tömning 1 ggr/vartannat år (vår alt.höst) (vår och höst) (vår alt.höst) Andra abonnemang tillämpas inte. Abonnent är ansvarig och måste tillse att fastigheten har erforderligt och till fastigheten lämpligt abonnemang för att undvika extra kostnader. I ovanstående taxor ingår del av drift av slamavvattningsytor, behandling och avsättning av behandlat slam från enskilda brunnar enligt myndighetskrav. Avgifterna inkluderar 25 % mervärdesskatt. Vid försenad betalning äger Sorsele kommun rätt till ersättning för skriftliga betalningspåminnelser med belopp som vid varje tillfälle gäller enligt lagen om ersättning om inkassokostnader mm. Denna taxa föreslås bli gällande från och med 2018.01.01

118

119

120

121

122 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) KOMMUN Dnr Tekniska enheten Enhetschef GVA L-G Burman Tekniska utskottet Utökning av VA-verksamhetsområde i Ammarnäs Ärendebeskrivning Sorsele kommun har blivit ålagd att utöka VA-verksamhetsområdet för vatten och avlopp på ursprungsfastigheten Ammarnäs 2:6 av länsstyrelsen Västerbottens län. Ärendet är prövat av Mark- och miljödomstolen den 12 september 2016, där länsstyrelsens beslut fastställdes. Tekniska verksamheten föreslår kommunstyrelsen att fastställa VA-verksamhetsområdet enligt bifogat förslag. Bilaga: Situationsplan, utökat område för VA-verksamheten. Bakgrund Det berörda området är ett exploateringsområde. Området har övertagandebesiktigats, och ett antal brister har påtalats. Sorsele kommun har vidhållit att dessa ska vara åtgärdade innan övertagandet. Bristerna är ännu inte fullt åtgärdade, vilket medfört att Sorsele kommun hävdat att grund för övertagande ännu inte funnits. Länsstyrelsen menar att kommunen ändå har det slutliga ansvaret att tillhandahålla VA i berört område och därför lämnat föreläggande att Sorsele kommun ska utöka VA-verksamhetsområdet till att även innefatta detta nya område inom exploateringsområdet. Ärendets beredning Förvaltningens ståndpunkt På förekommen anledning föreslår därför Tekniska verksamheten att VAverksamhetsområdet utökas enligt bifogat förslag. Konsekvenser På grund av de brister som föreligger i berört område så finns viss risk att nya kostnader kan uppstå. Sker detta har huvudmannen för VA-verksamheten möjlighet att på annat sätt erhålla kompensation av exploatören via civilrättsliga åtgärder POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 (kommunhuset) www.sorsele.se

123 SORSELE TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) KOMMUN Dnr Tekniska enheten Enhetschef GVA L-G Burman Förslag till beslut Verksamheten föreslår utskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta; Att utöka VA-verksamhetsområdet innefattande fastigheterna Ammarnäs 2:295 2:302 och fastigheterna Ammarnäs 2:334 2:337. Att nytt VA-verksamhetsområde blir gällande efter att kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Sorsele den Lars-Gunnar Burman Enhetschef GVA Telefon 0952-140 71 Mobil 070-5252693 E-post lars-gunnar.burman@sorsele.se POSTADRESS E-POST TELEFON TELEFAX BANKGIRO 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se 0952-140 00 växel 0952-142 93 764-8470 Besöksadress: Burevägen 4 (kommunhuset) www.sorsele.se

124

125 SORSELE TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KOMMUN 2017 05 09 Dnr Dnr. Socialtjänsten Ann-Christin Linder Telefon: 0952-140 31 E-post: anci.linder@sorsele.se Hyra för korttidsvistelse enligt 8 kap. 2 SOL o 8 kap. 5 SOL Förslag till beslut. Att Kommunstyrelsen beslutar att avgiften för vistelse vid kommunens korttidsplatser följer Socialtjänstlagen och uppgår till 1/12 av 0,5539 gånger prisbasbeloppet (Lag 2017:47). Att hyreskontrakt upprättas för de övriga platserna så att det finns ett hyresförhållande. Ärendebeskrivning/bakgrund Korttidsplatser är en vårdform som används när mer träning, vila och stöd behövs för att man skall kunna återgå till ordinarie boende efter en sjukdomsperiod. Korttidsvistelse kan även bli aktuellt i väntan på särskild boende plats. Inget hyreskontrakt skrivs för denna plats. Med nuvarande hyra, händer det ofta att brukare gått hem eller rent flyttar in hos släktingar boende vid särskilda boenden i grannkommunerna, eftersom kostnaden är för hög, de har inte råd med kortidsvistelse hos oss. För de övriga rummen/lägenheterna behövs ett hyreskontrakt för att omsorgen enl. SOL ska ha rätt att ta ut omsorgsavgift. Ärendets beredning Socialchefens tjänsteskrivelse utifrån Socialtjänstlagen Verksamhetens ståndpunkt Att Sorsele kommun bör ha en hyressättning som följer Socialstyrelsens riktlinjer gällande kostnad för korttidsplatser och grunden (hyreskontrakt) för särskilt boendeformen. Ann-Christin Linder Socialchef Adress E-post Webb Telefon Telefax 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se www.sorsele.se 0952-140 00 0952-142 93 Besöksadress: Burevägen 4

126

127

128

129 SORSELE TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) KOMMUN 2017-05-17 Dnr 2017/141-046 Kommunchef Jan Ask Telefon: 0952-140 21 E-post: jan.ask@sorsele.se Förvärv av aktier i Inera AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om 42 500 kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. Finansiering sker via kommunstyrelsen vht 10100. 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e- hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Adress E-post Webb Telefon Telefax 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se www.sorsele.se 0952-140 00 0952-142 93 Besöksadress: Burevägen 4

130 SORSELE TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (6) KOMMUN 2017-05-17 Dnr 2017/141-046 Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckalundantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Bakgrund Inera AB Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering, genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla e-hälsotjänster för invånarna. År 2000 grundade Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket bolaget Carelink med ändamålet att utveckla och samordna infrastrukturtjänster. År 2007 förvärvades Carelink av dåvarande Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica). År 2010 bytte bolaget namn till Inera AB. Sedan starten 1999 har Inera utvecklats, genom företagsförvärv och utökade uppdrag, till att idag ansvara för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera AB ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor (2016). Verksamheten riktar sig gentemot både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Beredning på nationell nivå Frågan om en överlåtelse av Inera AB till SKL-koncernen har diskuterats under ett antal år. Inom ramen för SKL:s arbete med gemensamma digitala lösningar för kommuner, landsting och regioner lyftes denna fråga fram som ett sätt för SKL att på bästa möjliga sätt stödja och hantera samspelet mellan kommuner, landsting och regioner, och möjliggöra att även kommuner kan arbeta med och erbjudas gemensamma tjänster och lösningar från Inera AB. Flera utredningar har gjorts för att säkra beslutsunderlaget. Hösten 2014 utfördes en förstudie (McKinsey) DELA: Samverkan för digitalisering i kommuner, landsting och regioner Beslutsunderlag för ett eventuellt förvärv av Inera. Hösten 2015 gjordes en juridisk utredning (Delphi) samt en revisionsutredning (Deloitte) kring Inera med syfte att finna en juridiskt och finansiellt hållbar förvärvslösning. Våren 2015 inrättades en styrgrupp för förändringsarbetet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Under våren och sommaren 2016 har förslag till bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och aktieöverlåtelseavtal successivt utarbetats av kansliet med stöd av Cederquists advokatbyrå. Till kansliet har knutits en referensgrupp bestående Adress E-post Webb Telefon Telefax 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se www.sorsele.se 0952-140 00 0952-142 93 Besöksadress: Burevägen 4

131 SORSELE TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (6) KOMMUN 2017-05-17 Dnr 2017/141-046 av jurister från de tre största landstingen/regionerna (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne) och de fyra största kommunerna (Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad samt Uppsala kommun). Kommunaljuridiska, upphandlingsjuridiska och konkurrensrättsliga frågor har särskilt belysts, och en second-opinion på de upphandlingsrättsliga övervägandena har inhämtats. Gemensamt digitaliseringsarbete i offentlig sektor Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år 2025. Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFO-undersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre. Ur ett internationellt perspektiv tappar digitaliseringen i det offentliga Sverige fart. Denna trend går hand i hand med avsaknad av nationella initiativ, samordning och grundläggande förutsättningar såsom standarder för informationsutbyte. Med syfte att öka den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige antog regeringen och SKL hösten 2015 en avsiktsförklaring Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Digitalt först innebär också att myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska sätta invånaren och företagaren i centrum när nya tjänster tas fram. Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitaliseringen. Att göra Inera AB till ett SKL-företag syftar samlat till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i kommuner, landsting och regioner, som bidrar till att möta människors och verksamheters behov och förväntningar samt klara kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Rätt använd kan digitaliseringen leda till bättre hälsa och lärande, högre tillväxt, fler jobb och en hållbar utveckling. Adress E-post Webb Telefon Telefax 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se www.sorsele.se 0952-140 00 0952-142 93 Besöksadress: Burevägen 4

132 SORSELE TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (6) KOMMUN 2017-05-17 Dnr 2017/141-046 SKL:s digitaliseringsarbete Centrala områden för kraftsamling och samverkan, som bidrar till att öka hastigheten, kvaliteten och effektiviteten i kommuners, landstings och regioners digitalisering är: Medlemsgemensamma digitala lösningar. Stärka medlemmarnas förmåga vid upphandling och gemensam kravställning. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt i medlemmarnas verksamheter. Medlemsgemensamma digitala lösningar I takt med tiden har det blivit tydligt att SKL:s och Ineras arbete i större utsträckning behöver hanteras i mer samordnat för att undvika suboptimerade insatser och öka nyttan för landsting och regioner. Genom Inera har landsting och regioner haft en gemensam plattform för den digitala utvecklingen, något som saknats för kommunerna. SKL har fått tydliga indikationer från kommunerna om att SKL bör agera för att ge liknande möjligheter för kommunerna, som för regioner och landsting. I grunden finns likartade behov av digitala tjänster för att stödja verksamheter, invånare och företag. Med samordnade och gemensamma digitala lösningar undviks också en alltför spretig flora av digitala tjänster som inte hänger ihop och som blir svåra för invånare och företag att överblicka och nyttja. Dessutom kan samarbete innebära sänkta utvecklings- och förvaltningskostnader, och utvecklingstakten kan höjas. Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningar för SKL att ta en större koordinerande roll och långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att själv behöva bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det som ska göras. Stärkt förmåga vid upphandling och gemensam kravställning Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om bättre samordning och ökad kompetens inom digitalisering för att bli starkare i beställarrollen. Här efterlyses tydliga och genomarbetade standarder, gemensamma kravspecifikationer och gemensamma upphandlingar att ansluta sig till. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av it-stöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov här. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera Adress E-post Webb Telefon Telefax 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se www.sorsele.se 0952-140 00 0952-142 93 Besöksadress: Burevägen 4

133 SORSELE TJÄNSTEUTLÅTANDE 5 (6) KOMMUN 2017-05-17 Dnr 2017/141-046 är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt Regeringens Digitaliseringskommission beskriver i sitt betänkande Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 att digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av samhället. För offentlig sektor kan vi idag se exempel på i form av flippade klassrum, läkarbesök på nätet och digital deklaration. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. Genomförande Genomförandet av affären sker i flera steg. I ett första steg förvärvade SKL genom SKL Företag AB majoriteten av aktierna i Inera. Detta genom att samtliga landsting och regioner sålde merparten av sina aktier i Inera AB och nu äger fem aktier vardera. I ett andra steg erbjuds nu Sveriges alla kommuner att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget. Parallellt pågår ett tydligare utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster, inklusive stöd i den förändringsresa som kommer att behövas. Finansiering Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt 3 150 aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt 3 045 aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var 8 500 kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars 2017. Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde 8 500 kronor per aktie (42 500 kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. Adress E-post Webb Telefon Telefax 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se www.sorsele.se 0952-140 00 0952-142 93 Besöksadress: Burevägen 4

134 SORSELE TJÄNSTEUTLÅTANDE 6 (6) KOMMUN 2017-05-17 Dnr 2017/141-046 I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år 2013-2015). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) som är under införande och har ännu inte införts fullt ut. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor). Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunchefen. Verksamhetens ståndpunkt Enligt förslag till beslut. Konsekvenser Ekonomiska konsekvenser En kostnad om 42500 kr som en engångskostnad uppstår. Denna kostnad medför att vi kommer att kunna ta del av de e-tjänster som Inera producerar. Måluppfyllelse Ökad måluppfyllelse avseende digitala tjänster kommer att nås. Miljö Ingen påverkan. Janne Ask Jan Ask Kommunchef Adress E-post Webb Telefon Telefax 924 81 SORSELE kommun@sorsele.se www.sorsele.se 0952-140 00 0952-142 93 Besöksadress: Burevägen 4

135 2017-03-24 Vårt dnr: 16/04367 MISSIV Verkställande direktören Till kommundirektören Erbjudande förvärv av aktier i Inera AB Sedan styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 beslutade att godkänna att SKL Företag AB förvärvar Inera AB, har nu samtliga landsting och regioner tagit beslut om att sälja merparten av sina aktier i företaget till SKL Företag AB. Förvärvet trädde i kraft den 16 mars 2017. Därmed kan nu samtliga kommuner erbjudas att förvärva fem aktier vardera i Inera AB och på så sätt bli delägare i företaget och enklare kunna använda sig av företagets tjänster. Bifogat finner ni underlag för kommunens fullmäktigebeslut om förvärv av aktier i Inera AB. Beslutssatserna är tänkta som underlag och kan självklart ändras utifrån egna rutiner. Samtliga handlingar finns också på skl.se/inera. Ert beslut meddelas SKL Företag AB via mejl till inera@skl.se. Det finns idag ingen bortre tidsgräns då ni måste ha tagit beslut, men vi hoppas naturligtvis på att ni vill bli delägare och tar beslut så snart det är möjligt för att tidigt kunna få de fördelar som ett delägarskap innebär. Så snart vi registrerat ert beslut, kommer vi att översända handlingarna Aktieöverlåtelseavtal samt Anslutningsavtal på nytt till er, för underskrift. Som aktieägare kommer ni sedan att bjudas in till ägarråd och bolagsstämma. För frågor hänvisas till inera@skl.se Med vänlig hälsning Lena Dahl Tillförordnad VD Bifogade dokument: Kommunens beslutsunderlag för fullmäktiges beslut, samt bilagorna: o Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 1) o Anslutningsavtal (bilaga 2) o Aktieägaravtal (bilaga 3) o Bolagsordning (bilaga 4) o Ägardirektiv (bilaga 5) o Årsredovisning 2015 för Inera AB (bilaga 6) Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

136 Kommunens beslutsunderlag 1(6) Förvärv av aktier i Inera AB Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Förslag till beslut Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om 42 500 kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet.

137 2(6) 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Bilagor: Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 Bakgrund Inera AB Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering, genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla e-hälsotjänster för invånarna. År 2000 grundade Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket bolaget Carelink med ändamålet att utveckla och samordna infrastrukturtjänster. År 2007 förvärvades Carelink av dåvarande Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica). År 2010 bytte bolaget namn till Inera AB. Sedan starten 1999 har Inera utvecklats, genom företagsförvärv och utökade uppdrag, till att idag ansvara för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera AB ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor (2016). Verksamheten riktar sig gentemot både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Beredning på nationell nivå Frågan om en överlåtelse av Inera AB till SKL-koncernen har diskuterats under ett antal år. Inom ramen för SKL:s arbete med gemensamma digitala lösningar för kommuner, landsting och regioner lyftes denna fråga fram som ett sätt för SKL att på bästa möjliga sätt stödja och hantera samspelet mellan kommuner, landsting och regioner, och möjliggöra att även kommuner kan arbeta med och erbjudas gemensamma tjänster och lösningar från Inera AB.

138 3(6) Flera utredningar har gjorts för att säkra beslutsunderlaget. Hösten 2014 utfördes en förstudie (McKinsey) DELA: Samverkan för digitalisering i kommuner, landsting och regioner Beslutsunderlag för ett eventuellt förvärv av Inera. Hösten 2015 gjordes en juridisk utredning (Delphi) samt en revisionsutredning (Deloitte) kring Inera med syfte att finna en juridiskt och finansiellt hållbar förvärvslösning. Våren 2015 inrättades en styrgrupp för förändringsarbetet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Under våren och sommaren 2016 har förslag till bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och aktieöverlåtelseavtal successivt utarbetats av kansliet med stöd av Cederquists advokatbyrå. Till kansliet har knutits en referensgrupp bestående av jurister från de tre största landstingen/regionerna (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne) och de fyra största kommunerna (Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad samt Uppsala kommun). Kommunaljuridiska, upphandlingsjuridiska och konkurrensrättsliga frågor har särskilt belysts, och en second-opinion på de upphandlingsrättsliga övervägandena har inhämtats. Gemensamt digitaliseringsarbete i offentlig sektor Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år 2025. Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFO-undersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre. Ur ett internationellt perspektiv tappar digitaliseringen i det offentliga Sverige fart. Denna trend går hand i hand med avsaknad av nationella initiativ, samordning och grundläggande förutsättningar såsom standarder för informationsutbyte. Med syfte att öka den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige antog regeringen och SKL hösten 2015 en avsiktsförklaring Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Digitalt

139 4(6) först innebär också att myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska sätta invånaren och företagaren i centrum när nya tjänster tas fram. Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitaliseringen. Att göra Inera AB till ett SKL-företag syftar samlat till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i kommuner, landsting och regioner, som bidrar till att möta människors och verksamheters behov och förväntningar samt klara kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Rätt använd kan digitaliseringen leda till bättre hälsa och lärande, högre tillväxt, fler jobb och en hållbar utveckling. SKL:s digitaliseringsarbete Centrala områden för kraftsamling och samverkan, som bidrar till att öka hastigheten, kvaliteten och effektiviteten i kommuners, landstings och regioners digitalisering är: Medlemsgemensamma digitala lösningar. Stärka medlemmarnas förmåga vid upphandling och gemensam kravställning. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt i medlemmarnas verksamheter. Medlemsgemensamma digitala lösningar I takt med tiden har det blivit tydligt att SKL:s och Ineras arbete i större utsträckning behöver hanteras i mer samordnat för att undvika suboptimerade insatser och öka nyttan för landsting och regioner. Genom Inera har landsting och regioner haft en gemensam plattform för den digitala utvecklingen, något som saknats för kommunerna. SKL har fått tydliga indikationer från kommunerna om att SKL bör agera för att ge liknande möjligheter för kommunerna, som för regioner och landsting. I grunden finns likartade behov av digitala tjänster för att stödja verksamheter, invånare och företag. Med samordnade och gemensamma digitala lösningar undviks också en alltför spretig flora av digitala tjänster som inte hänger ihop och som blir svåra för invånare och företag att överblicka och nyttja. Dessutom kan samarbete innebära sänkta utvecklings- och förvaltningskostnader, och utvecklingstakten kan höjas. Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningar för SKL att ta en större koordinerande roll och långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att själv behöva bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det som ska göras.

140 5(6) Stärkt förmåga vid upphandling och gemensam kravställning Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om bättre samordning och ökad kompetens inom digitalisering för att bli starkare i beställarrollen. Här efterlyses tydliga och genomarbetade standarder, gemensamma kravspecifikationer och gemensamma upphandlingar att ansluta sig till. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av it-stöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov här. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt Regeringens Digitaliseringskommission beskriver i sitt betänkande Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 att digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av samhället. För offentlig sektor kan vi idag se exempel på i form av flippade klassrum, läkarbesök på nätet och digital deklaration. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. Genomförande Genomförandet av affären sker i flera steg. I ett första steg förvärvade SKL genom SKL Företag AB majoriteten av aktierna i Inera. Detta genom att samtliga landsting och regioner sålde merparten av sina aktier i Inera AB och nu äger fem aktier vardera. I ett andra steg erbjuds nu Sveriges alla kommuner att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget. Parallellt pågår ett tydligare utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster, inklusive stöd i den förändringsresa som kommer att behövas.

141 6(6) Finansiering Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt 3 150 aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt 3 045 aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var 8 500 kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars 2017. Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde 8 500 kronor per aktie (42 500 kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år 2013-2015). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) som är under införande och har ännu inte införts fullt ut. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor).

Bilaga 1 142 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB

143 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND...1 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE...1 3. KÖPESKILLING...1 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA...1 5. KÖPARENS GARANTIER...2 6. SÄLJARNAS GARANTIER...2 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR...2 8. ÖVRIGT...2

144 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer 556117-7535 ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer 556559-4320 ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till 42 500 kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan.

2 145 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och

3 146 detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

Bilaga 2 147 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

1 148 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr. 556559-4230, nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga 3. 1.4 Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB

Bilaga 3 149 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

Bilaga 3 150 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER...1 2. BAKGRUND...1 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget...1 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING...2 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET...2 6. ÄGARRÅD...2 7. BOLAGETS STYRELSE...3 8. STYRELSENS ARBETSFORMER...3 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR...3 10. REVISOR...4 11. VALBEREDNING...4 12. aktiebrev...4 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET...4 14. FÖRKÖP...4 15. MEDDELANDEN...5 16. handlingsoffentlighet...5 17. ÄNDRING av BOLAGSORDNING...5 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET...5 19. AVTALSTID...6 20. ÖVRIGT...6

1 151 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB (556117-7535), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr. 556559--4230, nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade.

2 152 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga 3. 4.3 SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om 6.1.1 fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; 6.1.2 övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; 6.1.3 val av ledamöter till valberedningen; samt 6.1.4 annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.

3 153 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla. 6.5.1 Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt 6.1.1. 6.6 Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.

4 154 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd. 11.2 Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande. 13.2 Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde. 14.2 SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis. 14.3 Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat.

5 155 14.4 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag. 14.5 Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress. 15.2 Meddelandet ska anses vara motpart till handa: 15.2.1 tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, 15.2.2 den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.

6 156 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

Bilaga 4157 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma 170316) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst 3.000.000 och högst 12.000.000 kronor. Sid 1/3

Bilaga 4158 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst 3 000 och högst 12 000 stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3

Bilaga 4159 12. BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3

160 BILAGA 5 2017-03-24 1(4) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd 170421 och bolagsstämma 170607 Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. Samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga. Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett intressebolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, landsting och regioner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner, SKL Företag AB Postadress: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: 08-452 70 00, Fax: 08-452 72 25 www.sklab.skl.se, Epost: info@sklforetag.skl.se, Postgiro: 67 33 01-8, Bankgiro: 251-7381, Org nr: 556117-7535

161 2 (4) landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar.

162 3 (4) Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader. Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören.

163 4 (4) Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd. Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden 2017-2019 uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet.

164 Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1

165 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt 10 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHS-certifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2

166 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda. 3

167 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande 4

168 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt e-hälsoår! Utvecklingen inom e-hälsoområdet är verkligen en aktuell fråga för hälso- och sjukvården. Allt fler e-hälsolösningar är sammankopplade via Ineras tjänsteplattform. Allt fler digitala lösningar för hälsooch sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma IT-arkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under 2015. All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela e-hälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso- och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom e-hälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot 2016. JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5

169 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens e-tjänster Användare loggar in med e-legitimation Över 400 000 personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: - Uppsala - Skåne - Västmanland - Jönköping - Kalmar - Östergötland - Halland - Kronoberg - Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN- NOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, Rose-Mharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev Rose-Mharie intresserad av patienterna och deras perspektiv i vården. Hon noterade hur informationsflödet inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser Rose-Mharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie riktad specifikt till cancerpatienter läser de snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. Rose-Mharie Åhlfeldt 6

170 Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av e-tjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten 2016. Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är ett politiskt beslut i botten. Det finns mycket erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. Det finns ingen logik i det. Skyddsvärdet för en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och komma överens. Det finns ingen medicinsk anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information som alltid ska finnas tillgänglig. Det måste vi kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk. 7

171 Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella e-tjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det finns därför goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela Jägerstedt-Larsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra att verksamheterna fick vara med i diskussionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8

172 30 000 28 000 26 000 Användare Patienter 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 JAN -15 FEB -15 MAR -15 APR -15 MAJ -15 JUN -15 JUL -15 AUG -15 SEP -15 OKT -15 NOV -15 DEC -15 JAN -16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella e-hälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen är lanserad finns goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg. 9

173 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade e-tjänster. SAMMAN- FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster 91 1177 Vårdguiden på telefon 84 UMO.se 81 1177.se 80 1177 Vårdguidens e-tjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd 55 74 Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in e-tjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30-procentiga ökningen av ärenden inom e-tjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt e-tjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings- och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för e-tjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren. 1177.se utökades också med flera nya teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård - guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och 10

174 lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne - domen om UMO ligger på 79 procent i mål - gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt 65 000 nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka. 1177 Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- ANVÄNDNING 2015 1177 Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året. 90 000 000 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet 2015. Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk - samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna invånarkonton e-tjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt. 11

175 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per landsting/region. Det finns även fakta för fördelning av sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso- och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar- och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHS-kort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive landsting via avtal. Eftersom det idag inte finns någon nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN: 12

176 Lyckat byte av SITHS-certifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHS-anslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHS-kort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle bli att personer med gamla certifikat inte skulle kunna använda sitt SITHS-kort för elektronisk identifiering efter den 28 november. Totalt var det ungefär 220 000 kort och certifikat som skulle bytas ut. Drygt 125 000 användare skulle byta sitt certifikat och resten behövde få ett helt nytt SITHS-kort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av kort och certifikat. Samtliga SITHS-anslutna organisationer informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade För att underlätta utbytet av kort och certifikat lanserade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka kort och certifikat som behövde bytas inom respektive organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som gjorde det möjligt att utfärda nya certifikat till befintliga kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag Trots att det var enormt många kort och certifikat som skulle bytas på en gång, så tillhör utbyte av kort certifikat den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. Ett SITHS-kort och SITHS-certifikat är som regel giltigt i fem år, och ska av säkerhet- och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 certifikaten, som hade en kortare livslängd än normalt. Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan Trots att de flesta organisationerna kom igång relativt sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHS-anslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat IT-stöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för! 13

177 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom e-hälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom att kräva att få certifiera tjänster som ansluts till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso- och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso- och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso- och sjukvård Leverantörer till hälso- och sjukvård 14

178 Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso- och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHS-kort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso- och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården. 15

179 Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som finns bland alla medarbetare som deltar i projektet, säger Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd - system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam - ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. Planer, som ska identifiera vilka planer Inera och kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa e-fakturering. 16

180 SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom e-hälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets-, kommunikations- och it-kompetens i förvaltning- och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso- och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT- direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS- GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera. 17

181 Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens e-tjänster. 1177 Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. 88 procent uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär- och öppenvården. 1177 Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer. 1177.se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling. 1177 Vårdguiden har under året fått ett flertal utmärkelser. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka 13 000 samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso- och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före - trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar därför för fler konferenser under 2016. Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en e-tjänst som man når via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Den riktar sig till invånare där de kan hantera sina läkarintyg. Nu finns möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). I de fall fråga/svar inte stöds av journalsystemet finns tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. 18

182 Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidareutveckla intygstjänsterna. Inera AB fick i uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren 2014-2015 uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd- och behandlingsprogram via nätet. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO.se finns texter, filmer, animationer, tester och illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör sex, hälsa och relationer. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. E-blankettjänsten E-blankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera e-blankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDF-blanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDF-er. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes www.socialtjänstbiblioteket.se ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga IT-komponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens IT-miljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det finns ännu ingen som använder Elektronisk remiss via den nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering av bilagor samt en informationsspecifikation för utbud. 19

183 Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar 660 000 artiklar, varav 260 000 är ISO-klassificerade hjälpmedel. En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbättringar för tjänsten är framflyttad till början av 2016. Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård - relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings - rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper verksamheten att själv identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av IT-driften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nationell patientöversikt fick i december ett nytt utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram. 20

184 Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder e-tjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka 10 000 användare, det finns cirka 2,3 miljoner personer/patienter som är inlagda i systemet och sammantaget finns cirka 10 miljoner vaccinationer registrerade. Video- och distansmöten Video- och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård- och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. Videotjänsten genomförde en upphandling som fick för få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras 2016. Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga metoder. Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som hade drygt 2,6 miljoner besök under 2015. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Vårdhandboken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHS-kort innehåller ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-certifikat som visar identiteten i din yrkesroll. SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. Under året genomfördes ett stort byte av SITHS-certifikat, som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under 2016. Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Under året har man flyttat driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under 2016. Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den IT-arkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under 2015. All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En enda anslutning kan alltså användas för flera ändamål. Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag. 21

185 Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa 628 124 0 628 124 Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa -237 477-304 257-84 598-1 648-627 980 Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa 516-240 -162 114 Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro 399 849 7 % 121 3,1 % 22

186 2014 2013 2012 2011 605 759 305 567 429 790 377 841 158 0 1 000 0 605 917 305 567 430 790 377 841-215 441-118 342-163 008-125 642-325 845-120 737-163 162-158 471-63 987-65 851-105 459-92 153-813 -1 511-672 -1 452-606 086-306 441-432 300-377 718-169 -874-1 511 123 864 1 085 2 709 3 076 0 0-530 -1 020-233 -156-428 -54 631 929 1 750 2 002 462 55 240 2 125 399 735 264 525 211 232 185 785 7 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 % 23

187 Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting 24

25 188

26 189

190 Formgivning: Kärnhuset Fotografer: Cecilia Phil (sid. 4, 7, 24), Anders Ekmark (sid. 9), Fredrik Persson (sid. 10), Ulrika Zwenger (sid. 10), Marie Andersson (sid. 12), Johan Olsson (sid. 12), Peter Nordahl (sid. 16) 27

191 Inera AB Box 17703 118 93 Stockholm www.inera.se info@inera.se 28

192

193 Datum 2017-06-02 Kommunfullmäktige i Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Malå, Norsjö, Storuman, Lycksele, Vilhelmina, Åsele, Dorotea, Strömsund, Sollefteå och Kramfors kommuner Beslut om ansvarsfrihet år 2016 för direktionen i Partnerskap Inland Akademi Norr Årsredovisningen för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr avseende år 2016 fastställdes av direktionen 2017-02-21. Eftersom Partnerskap Inland Akademi Norr är ett kommunalförbund med direktion så skall frågan om ansvarsfrihet prövas i varje medlemskommuns fullmäktige. Av upprättad revisionsberättelse framgår att revisorerna föreslår att direktionen för kommunalförbundet beviljas ansvarsfrihet för 2016 års verksamhet. Protokollsutdrag sänds till: Partnerskap Inland Akademi Norr 923 81 Storuman eller gudrun.viklund@akademinorr.se Vänligen Gudrun Viklund Projektadministratör Bilagor: Årsredovisning för Partnerskap Inland Akademi Norr 2016 Revisionsberättelse för år 2016 Protokoll från direktionsmöte 2017-02-21 AKADEMI NORR STORUMAN 923 81 Storuman Tfn 0951-140 17 Fax 0951-140 09 www.akademinorr.se Gudrun Viklund Ansvarsfrihet 2016 1(1)

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203