Handlingar till Beaglefullmäktige 200 Hej delegat Här kommer handlingar till BF. Det du får nu är de handlingar stadgarna kräver, se nedan; Senast 4 veckor före ordinarie Beaglefullmäktige ska per post sändas till varje delegat, Svenska Beagleklubbens årsbokslut. Revisorernas berättelse. Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budgetar. Valberedningens förslag. Uppgift om de ärenden, som skall tas upp till behandling enligt 7 mom. 3 punkt 20 i SBlK stadgar. Som en extra service får du även en enkel vägbeskrivning, ett schema för BF, en lista över anmälda delegater samt hur många röster varje Lokalavdelning har. Resterande handlingar enligt dagordningen kommer du att få då du anländer till BF. De beräknas vara sammanställda ca vecka före BF och om du absolut vill se samtliga handlingar före BF ber jag dig att kontakta mig. Du kan ringa mig på 070-57 00 98 eller e-posta till folke.johansson@svenskabeagleklubben.se I övrigt hälsar BCS dig välkommen till Beaglefullmäktige 200 den 24 april kl 0.00. Folke Johansson, sekreterare SBlK
BEAGLEFULLMÄKTIGE 24 april, 200 Scandic hotell, Södertälje 2
Vägbeskrivning Scandic Södertälje Verkstadsvägen 7 5 38 Södertälje Telefon 08-57 356 00 Geografiskt läge Hotellet är strategiskt placerat vid korsningen av motorvägarna E4 och E20. Det är enkelt att ta sig dit vare sig du kommer med bil, tåg eller flyg. Vår Scandic-skylt ser du klart och tydligt från norr, väst och söder. Parkering Hotellet har en gratis parkering med 60 platser, varav 8 finns under tak. 3
Program Beaglefullmäktige 24-25 april 200 Lördag 24 april 0.00-2.00 BF 2.00-3.00 Lunch 3.00-7.00 BF 9.00- Middag Söndag 25 april 08.30 BCS-möte, konstituerande ANMÄLDA DELEGATER: Klubb Namn & Address uppgifter Sydsvenska ABRAMSSON, INGVAR HELGÖVÄGEN 0 372 74 LISTERBY 0457-3249 Sydsvenska JOHANSSON, SÖREN HÄRNA HULT 0 523 99 HÖKERUM 032-5597 Sydsvenska ROMAN, GÖTE BJÖRNVÄGEN 2 562 30 NORRAHAMMAR 036-6695 Halland HALLENGREN, ANDREAS TORPA RYETVÄGEN 58 439 74 FJÄRÅS 0300-74600 Västsvenska SVENSSON, LARS-GUNNAR ULSERÖD 230 453 9 LYSEKIL 0523-2360 (Fullm.) Skaraborg MELLGREN LEIF SMARAGDVÄGEN 4 54 42 SKÖVDE 0500-435790 Gotland HOFFMAN STIG TASS HEJDE 623 75 KLINTEHAMN 0498-243068 Östergötland GUSTAFSSON, CURT-CHRISTER RÖNNBÄRSG 24 590 49 VIKINGSTAD 03-80338 Östsvenska ANDERSSON MATS TUFVAN ÅDÖ SÄTERI 97 9 BRO 08-58242506 Östsvenska RUNDQVIST HELENE TROSALAND KLOCKARGÅRDEN 60 74 VAGNHÄRAD 056-2639 Mälardalen LARSSON CLAES-GÖRAN ÄLGSTRÅKET 8 743 72 BJÖRKLINGE 08-37392 Värmland/Dal YNGER BO KLARÄLVSVÄGEN 2 680 60 SYSSLEBÄCK 0564-033 Bergslagen ÖSTERLUND SIXTEN NORAVÄGEN 26 E 69 53 KARLSKOGA 0586-5878 Gävle-Dala SJÖBLOM ROLF LÅNGÅSSTIGEN 4 770 70 LÅNGSHYTTAN 0225-60948 Nedre Norrland NORLIN, BJÖRN HÄCKV 9 87 50 HÄRNÖSAND 06-9823 Jämtland-Härjedalen KARLSTRAND, KENT CARL FORSELLS VÄG 830 44 NÄLDEN 0640-20970 Västerbotten KARLSSON ALFONS HISSJÖ 327 905 9 UMEÅ 090-3822 Norrbotten GUNNARFELT, HÅKAN HÖGSÖN 45 955 92 RÅNEÅ 0924-32050 Antal medlemmar per 2009-2-3: L okalavdelning Medlemmar Röster SYDSVENSKA BEAGLEKLUBBEN 295 3 HALLANDS BEAGLEKLUBB 63 VÄSTSVENSKA BEAGLEKLUBBEN 4 2 SKARABORGS BEAGLEKLUBB 88 GOTLANDS BEAGLEKLUBB 44 ÖSTERGÖTLANDS BEAGLEKLUBB 79 ÖSTSVENSKA BEAGLEKLUBBEN 8 2 MÄLARDALENS BEAGLEKLUBB 5 VÄRMLAND-DALS BEAGLEKLUBB 98 BERGSLAGENS BEAGLEKLUBB 46 GÄVLE-DALA BEAGLEKLUBB 84 NEDRE NORRLANDS BEAGLEKLUBB 78 JÄMTLAND-HÄRJEDALENS BEAGLEKLUBB 34 VÄSTERBOTTENS BEAGLEKLUBB 8 NORRBOTTENS BEAGLEKLUBB 79 4
Årsbokslut 2008 5
6
Årsbokslut 2009 7
8
Revisorernas berättelse 9
0
Styrelsens förslag till verksamhetsplan för Svenska Beagleklubben 200-20. SBlK skall informera och sprida kunskap om Svenska Beagleklubben dess mål, organisation och arbetsformer 2. SBlK skall informera om beaglen och dess användningsområden, samt ge medlemmarna service och stöd i arbetet med beaglen 3. SBlK skall uppmärksamma den kynologiska utvecklingen inom och utom landet, samt stödja och medverka i SKK:s forskningsarbete och hälsoprogram 4. SBlK skall utbilda hundägare och hundar så att rasens specfika egenskaper får sin tillämpning 5. SBlK skall arbeta med att bibehålla och utveckla rasens specifika egenskaper bl.a. genom att ge råd och anvisningar för avelsarbetet i enlighet med av SKK upprättade riktlinjer, samt lämna information och råd i avelsfrågor 6. SBlK skall utforma och deltaga i regelarbetet för jaktprov och tävlingar samt utbilda, auktorisera och avauktorisera domare för prov- och tävlingsverksamhet enligt den ordning som regleras i SKK:s stadgar. SBlKs utställningar och prov skall för att vara officiella anordnas efter av SKK utfärdade bestämmelser. 7. SBlK skall stödja LA i deras arbete 8. SBlK skall deltaga i samråd inom och utom SKK:s organisation 9. SBlK skall årligen arrangera Beagle-SM. 0. SBlK skall deltaga i Nordiska Mästerskapet för beagle.. SBlK skall deltaga i Småhunds-SM 2. SBlK skall deltaga i Europapokalen 3. SBlK skall eftersträva kostnadseffektivitet 4. SBlK skall kontinuerligt bedriva en aktiv medlemsvärvning
2
Valberedningens förslag till BF 200 Val av ordförande för BF 200 : Hans Anderson Val av ordförande, ordinarie ledamöter och suppleanter: Ordförande : Catharina Linde-Forsberg omval 2 år Ordinarie ledamöter: Ingemar Zentio omval 4 år Hans Eliasson nyval 4 år Clas-Göran Larsson nyval 4 år Suppleanter: Johan Gustavsson nyval 2 år Ewa Swedare nyval 2 år Erik Blomquist, Monica Hilton och Martin Alden kvarstår till 202. Val av två revisorer samt revisorssuppleanter: Revisorer: Svante Schelin omval 2 år Staffan Damell omval 2 år Revisorssuppleanter: Anne Ljunggren-Schelin omval 2 år Bitten Persson omval 2 år Valberedningen har bestått av: Lena Svensk Clas Staffansson Sören Johansson(sammankallande) 3
Dagordning Beaglefullmäktige den 24 april 200. Justering av röstlängden. 2. Val inom eller utom sig av ordförande för Beaglefullmäktige. 3. Styrelsens anmälan om protokollförare vid mötet. 4. Val av två justerare tillika rösträknare, som tillsammans med mötesordföranden skall justera protokollet. 5. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av vald delegat och av personer enligt 7 mom. 6. 6. Fråga om fullmäktigedelegaterna blivit stadgeenligt kallade. 7. Fastställande av dagordningen. 8. Val av 3 personer, som ska förbereda val av valberedning enligt punkt 8. 9. Styrelsens verksamhetsberättelse, årsbokslut med balans- och resultaträkning samt revisorernas berättelse. 0. Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om enligt dessa uppkommen vinst eller förlust.. Styrelsens rapport om de uppdrag föregående fullmäktigemöte givit till styrelsen. - Uttagningsregler till Småhunds-SM. 2. Redogörelse för arbetet med avelsfrågor. 3. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 4. BCS förslag till ändring av LA:s stadgar. Se sidan 5. 5. A. Beslut om styrelsens förslag till verksamhetsplan. B. Beslut om styrelsens förslag till rambudget för kommande verksamhetsår. C. Beslut om medlemsavgifter för kommande verksamhetsår. 6. Beslut om antalet ledamöter i styrelsen. 7. Val av ordförande, ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen enligt 8 mom samt beslut om suppleanternas tjänstgöringsordning. 8. Val av två revisorer och två revisorsuppleanter enligt 9 i SBlK stadgar. 9. Val av valberedning enligt 0 i SBlK stadgar. 20. Beslut om omedelbar justering av punkterna 6-9. 2. Övriga ärenden som av Svenska Beagleklubbens styrelse hänskjutits till Beaglefullmäktige eller som av lokalavdelning anmälts till styrelsen för behandling av fullmäktige. - Motioner till BF 2008. Se sid 7ff. 4
Dagordning punkt 4: BCS förslag till konsekvensändring av LAs stadgar. Vid BF 2008 gjordes ett par ändringar i SBlKs stadgar: dels den att vice ordförande väljs av BCS istället för av BF, dels att det återinfördes suppleanter i styrelsen. Den första punkten hade som bakgrund att om vice ordföranden är vald av BF men av någon anledning skulle avgå under mandatperioden så skulle det krävas en BF-omröstning igen för att välja en ny vice ordförande, vilket är ganska opraktiskt. Beträffande suppleanter i styrelsen, vilket alltid funnits tidigare såväl i BCS såväl som i LAs styrelser, så föll dessa av någon anledning bort vid den senaste stadgerevisionen. Enligt SKKs normalstadgar för specialklubbar skall det finnas suppleanter i styrelsen. Syftet med att ha suppleanter i en styrelse är att de skall väljas in för en kortare mandatperiod än de ordinarie ledamöterna, bara från ett årsmöte/fullmäktigemöte till det nästa, och att de skall träda in som ersättare för de ordinarie då dessa inte kan närvara vid något styrelsemöte. Långa mandatperioder visade sig i SBlKs organisationsutredning, vilken redovisades vid BF 2008, vara ett hinder för att få folk att ställa upp i styrelserna. Genom att nya LA-förmågor slussas in i styrelsearbetet som suppleanter på ett år kan de känna sig för om de trivs med styrelsearbete, och styrelsen i sin tur kan se om de också bidrar till verksamheten som förväntat. Inom hundvärlden kallas alltid suppleanterna till samtliga styrelsemöten, och de som tycker det är intressant och blir kvar har då hunnit bygga upp en kunskap om hur klubbens verksamhet fungerar när de så småningom blir invalda som ordinarie ledamöter. Detta är viktigt för en bra kontinuitet i verksamheten. BCS föreslår mot denna bakgrund LA att besluta om att införa konsekvensändringar i sina stadgar i enlighet med de ändringar som gjorts i SBlKs stadgar. De delar av LA-stadgan som föreslås ändrade redovisas här: 5 Organisation. Mom. 3 Dagordning. 4. Val av ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen. 7 Styrelse. Styrelsens organisation Mom. Styrelsen består av ordförande, vald för en tid av år, och högst 8 men minst 4 övriga ledamöter, samt högst 4 eller minst 2 suppleanter. De ordinarie ledamöterna skall väljas så att årligen halva antalet ledamöter väljs för en tid av två år. Suppleanterna väljs för en tid av ett år. Året räknas från ordinarie årsmöte till och med nästa ordinarie årsmöte. Ordförande och ledamöter kan omväljas. Till ledamot och suppleant i styrelsen kan endast den väljas som är medlem i LA. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. 5
Enligt stadgarna äger SBlK: s styrelse rätt att föreslå BF ändringar av LA: s stadgar. Dessa ändringsförslag skall emellertid delges LA senast sista december före nästkommande BF för att behandlas på LA: s ordinarie årsmöte. Därför skickar BCS ovanstående stadgeändringsförslag till Lokalavdelningarna för behandling på årsmötena 2009. Lokalavdelningarnas svar på frågan om stadgeändringsförslaget har delgivits BCS antingen genom ett svar via e-post eller att det framgått av årsmötesprotokoll. Samtliga Lokalavdelningar utom en ställde sig positiva till stadgeändringsförslaget. 6
Dagordning punkt 2: Motioner till BF: Från Nedre Norrlands Beagleklubb: Stödmedlemsskap. I Västernorrland har vi under många år haft framförallt domare från andra drivande hundklubbar som dömt våra hundar. Dessutom har f.d. medlemmar som av olika anledningar som ålder och andra ändrade förhållanden inte längre har hund, men som ändå skulle kunna tänkta sig stå kvar i klubben till en lägre kostnad. Genom att ha någon form av stödmedlemskap för en billigare penning och kanske utan tidningen Beagle skulle vi kunna ansluta intresserade men som t.ex. dömer åt oss och behålla dessa genom någon form av stödmedlemskap. Jag föreslår därför Att vi inför någon form av stödmedlemskap i vår förening. Dick Wedin Antagen vid NNBIKs årsmöte 2009. Med stöd från ett enhälligt Region Nord. BCS föreslår avslag av ovanstående motion. Motionens syfte är vällovligt, men kräver ev. en stadgeändring. BCS har beslutat att kassören skriver ett förslag om att stödja LA på annat sätt. 7
Från Nedre Norrlands Beagleklubb: Att konstatera drevdjurets art. Jag har haft många prisdrev med egen hund under årens lopp, där jag helt koncentrerat mig på att försöka konstatera drevdjur (oftast hare), i stället för att i första hand följa drevet ljudmässigt. Min erfarenhet är att jag i högst ca /4 av fallen har fått se drevdjuret (haren). Den erfarenheten delar jag med kompisar som jagar och tävlar med duktiga hundar. Jag har dessutom som både domare och hundförare deltagit i prov och tävlingar från SM och neråt för både drever och beagle. Vid dessa prov och tävlingar (med undantag från Har-SM för drever) är frekvensen sedda drevdjur mycket, mycket större även för kortare drev. När SM för beagle gick på Gotland vill jag minnas att domarna vid samtliga drev kunde konstatera drevdjurets art. Vid Har-SM för drever 2008 (då jag deltog som domare i 2-domarsytem) var domarna tillsagda på skarpen att drevdjurets art skulle konstateras helt enligt boken. Hälften av dreven blev därför på okänt. Vid senaste Norrlandsmästerskapet enades domargänget om att frångå boken och att överlämna åt domarna att konstatera drevdjur efter eget skön. Ett klokt beslut som gjorde hundarna rättvisa och jag är övertygad om att vare sig älgar, ekorrar, rävar eller andra djur slank med i protokollen. Ett prov blev ändå på okänt, därför att domaren var osäker. Jag skulle kunna beskriva denna problematik ytterligare, men konstaterar att i varje fall för beagle har det mer och mer blivit att många domare frångått bokens stränga krav att till varje pris se drevdjuret (på snöföre och vid ytterst gynnsamma barmarksförhållanden kan man ev. se spår). Jag kan också konstatera att både Norge och Finland har ett regelverk som påminner om nedanstående förslag. Varför då inte gå hela vägen ut, så att vi kan gå till kollegiet helt ärliga och precis som allt annat luta oss mot kollegiet, när vi gör våra bedömningar. Jag föreslår därför följande ändring i nästkommande drevprovsregler. Där bör enbart stå Domaren konstaterar drevdjurets art. Då kan jag med kollegiet öppet diskutera hur jag har kommit fram till mitt beslut, vilka kriterier jag har för konstaterandet osv. Självklart bör det också stå i boken att vid osäkerhet om drevdjurets art, notera då okänt. Med ett sådant skrivsätt kommer det slinka med en och annan räv och rådjur och en och annan hare fortsättningsvis missas för att gå under okänt. Men alla de djurarterna får ingå i championatet. Dick Wedin Motionen antagen vid NNBIKs årsmöte 2009. Motionen stöds av Region Nord. BCS föreslår avslag av ovanstående motion. 8
Från Nedre Norrlands Beagleklubb: FÖRÄNDRING AV KODER OCH KODNYCKLAR. Den frivilliga kodningen har sina uppenbara brister. Drever har i de flesta momenten tvingande kodning. Stövarna markerar vid själva ep-sättningen med speciella textrutor. Den frivilliga kodningen gör att fel och svagheter kan döljas om domaren avstår från att sätta en kodbeteckning eller att domaren slipper sätta korrekt ep genom att i stället koda. Det försvårar för den som önskar utläsa eller spåra särskilda egenskaper/brister hos hunden. Att koda blir något godtyckligt och ep-sättningen därför svårtolkad. Ett ytterligare moment som försvårar tydningen är att du måste ha drevprovsanvisningar till hands för att tolka koderna. Om våra drevprovsredovisningar inte till fullo kan återge hundens prestanda vid provtillfället så får vi inte den vägledning som vi behöver vid urvalet av avelsdjuren och kan dessutom missa en så viktig del som löshet. Den nyligen gjorda enkäten till uppfödare påvisade också en oro över att vi får allt lösare hundar. Denna egenskap har dessutom en starkare nedärvbarhet än många andra redovisade faktorer vilket ytterligare betonar vikten av att vara tydlig i redovisningarna. Därför föreslås följande: -Kodningen skall vara tvingande -Kodningens innebörd skall gå att utläsa utan att behöva ha drevprovsanvisningarna till hands -Ta bort koden drevliknande väckskall under moment 2, upptagsförmåga/arbete på slag eftersom en hund med drevliknande väckskall ges 2 ep. Lotta Magnusson Behandlad och godkänt på Nedre Norrlands årsmöte 29/3 2009 BCS föreslår att ovanstående motion tas upp i pågående regelrevideringsarbete och behandlas i motionens anda. 9
Från Nedre Norrlands Beagleklubb: Samspel och Samarbete. I nuvarande moment 8, Samarbete finns mycket som dels är svårtolkat och dels saknar viktiga bitar. De återgångar, som man vill att hunden ska göra, gäller enbart från tappt och på tillåtna drevdjur. Självklart är det lika viktigt (kanske viktigare) att hunden återvänder från drev på otillåtna drevdjur och okänt, samt kommer tillbaka efter eller besöker sin husse under långa slagarbeten. Om vi gör momentet tydligare och dessutom skriver in precis som taxarna har i sin särskrivning - att samarbetet och kontakten med föraren kan hunden visa under hela provdagen, kan även en drevfri dag bli värdefull. Detsamma gäller även moment. Söket (som kan vara svårt för hundar att visa upp på viltrika marker, den dag som hunden driver mycket). Förslag till ny skrivning. Moment 8: SAMARBETE. Hundens vilja till samarbete och följsamhet gentemot sin förare är grundläggande för en bra och trivsam jaktdag. Detta samarbete och samspel kan hunden visa under hela dagen och i mängd olika sammanhang från den första kontakten med domaren/na vid provdagens början tills den är tillbaka vid utgångspunkten efter provdagens slut. I detta moment bedöms hur den beter sig i bilen, vid kopplingar i olika sammanhang, vid förflyttning med eller utan koppel, vid sök, efter avslutat slagarbete och tapptarbete, vid koppling på löpa efter drev, när djur går på långsskjuts, vid drevavslut den tvingats till eller gör själv och när den söker kontakt med sin förare i olika sammanhang under dagen. Hunden kommunicerar via sin skallgivning, så därför ska kontaktskall eller andra kontaktljud, när den svarar eller söker sin husse, premieras i bedömningen. Utmärkt (6 Ep) kan ges till hund där kontakten och samarbetet mellan hund och förare under hela provdagen och i alla moment är utmärkt. som återvänder inom rimlig tid när drevdjuret går på långskjuts. som återvänder självmant till föraren efter avslutat drev/slagarbete/tapptarbete inom rimlig tid som via kontaktskall eller liknande ger sig till känna. Minst 3 av kraven ska vara väl uppfyllda för 6 Ep Bra (4 ep) kan ges till hund där kontakten och samarbetet mellan hund och förare under hela provdagen och i alla moment är utmärkt. Gott (3 ep) kan ges till hund där kontakten och samarbetet mellan hund och förare under provdagen är tillfredställande. Dick Wedin. Med protokollfört stöd av Region Nord och NNBIK, som båda vill ha en förändring av detta moment. BCS föreslår att ovanstående motion tas upp i pågående regelrevideringsarbete och behandlas i motionens anda. 20
Från Sydsvenska Beagleklubben: Förslag till ändrade DP-regler: RR-prov: Om domare och hundförare under de två första timmarna av ett drevprov ser ett rådjur så skall man kunna genomföra ett RR-prov enligt regelboken för RR innan den tagit upp ett annat vilt. När detta är klart så fortsätter man drevprovet. Styrelsen Sydsvenska Beagleklubben BCS föreslår att ovanstående motion tas upp i pågående regelrevideringsarbete och behandlas i motionens anda. Från Norrbottens Beagleklubb: Fler provdagar för ordinarie- och internationella drevprov Norrbottens beagleklubb anser att det är mycket viktigt att bevara de ordinarie drevproven. De ordinarie proven utgör ett bra tillfälle att bedöma beaglens jaktliga egenskaper under förhållanden som inte kan påverkas av hundägaren, då både plats och tid fastställts i förväg. Vidare är det ett utmärkt tillfälle att rekrytera och utbilda drevprovsdomare. Det är också mycket uppskattat av våra medlemmar att kunna träffas årligen för att tävla och meritera sina hundar. Antalet anmälda hundar har ökat kontinuerligt vid NbBlks ordinarie drevprov. Klubben anser att det skulle underlätta genomförandet av de ordinarie- och internationella drevproven om fler provdagar kunde användas än de nu tillåtna tre dagarna. Fler provdagar ger flera fördelar: Bördan på domarna minskar, nu dömer de ibland tre dagar i rad. Med fler provdagar ges möjlighet för återhämtning mellan domarinsatserna. De arrangörer som har svårt att få loss provmarker kan utnyttja markerna bättre. Lättare att undvika störningar i områden där till exempel annan jakt pågår. Fler hundar kan delta vid de ordinarie- och internationella proven. Med hänvisning till ovanstående yrkar Norrbottens beagleklubb att antalet provdagar för de ordinarie- och internationella drevproven utökas från tre till sju dagar. Styrelsen för Norrbottens beagleklubb genom Erik Nilsson, styrelseledamot. BCS föreslår att ovanstående motion tas upp i pågående regelrevideringsarbete och behandlas i motionens anda. 2
Från V-Dals Beagleklubb: Motion BF Värml.Dals Beagleklubb föreslår att en Beagle skall kunna bli viltspårchampion. Med de krav att hon eller han är Jaktchampion. Likaså Norsk eller Finsk Beagle kan bli Svensk viltspårchampion med l:a pris i Sverige. Vi tycker att utvecklingen skall gå framåt och vi har den kompletta hunden. Värml-Dals Beagleklubb 2009-07-0 Bo Ynger BCS föreslår tillstyrkan av ovanstående motion. Från Östsvenska Beagleklubben:. Beagle-SM som är öppet för alla. Vi motionerar om att ett Allround-SM för beagle införs från och med säsongen 200/20 i enlighet BF-beslut 2000. Vi anser att så länge hare, rådjur och räv är tillåtna som drevdjur vid drevprov så skall detta förhållande självklart också gälla vid ett SM för Beagle. Reglerna för detta SM bör vara de som TK tagit fram till BF 2000. BCS föreslår tillstyrkan av ovanstående motion. 2. Slopande av kravet på att ett av förstapris i championatet skall vara erövrat på ett ordinarie drevprov. Vi motionerar om att kravet på att ett av förstaprisen i drevprovschampionatet skall vara erövrat vid ett ordinarie drevprov slopas. Vi anser att tillgången på provveckor under de senaste åren har reducerats till ett fåtal. Vi tror inte att tillgången på lediga veckor för prov kommer att öka. Detta med tanke på att det trots allt är älgjakten som får styra övrig jaktverksamhet i huvuddelen av vårt avlånga land. Vi har även sett att tillgången på drevprovsdomare minskar. Betänk dessutom att vi konkurrerar om marker och domare med drever-, basset-, tax- och stövarklubben. Det finns under de senaste provsäsongerna ett flertal exempel på där en hund inte har kunnat beredas tillfälle att starta p.g.a. mark eller domarebrist. Vi vill med detta förslag öka provtillfällena för våra hundar. Vi ser inte att ett förstapris erövrat vid drevprov skulle vara mindre värt än ett vid ett ordinarie drevprov. På uppdrag av Östsvenska Beagleklubbens styrelse Finstaholm dag som ovan Erik Klockar BCS föreslår avslag av ovanstående motion. 22