Utbildningsinspektion i Jönköping kommun Obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Dnr 53-2007:3295 Utbildningsinspektion i obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda i Jönköping Inledning Skolverket har granskat verksamheten i den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan och besökt verksamheterna vid de tillfällen som grundskolor, gymnasieskolor samt vuxenutbildningen besökts. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och intervjuer med föräldrar, ledning och personal, dels den information som samlats in under besöken. Även information från kommunen och verksamheterna, i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller publicerad på annat sätt, har använts. I Jönköping kommun intervjuades ansvariga för samordning av särskolorna, ansvariga rektorer, lärare, föräldrar samt elever. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga särskoleformer. Även andra iakttagelser i miljön och studier av dokument som finns i verksamheten utgör underlag för bedömningen. Särskolesamordnaren har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1
2 (16) Särskolan Beskrivning av verksamheten Antal studerande Obligatoriska särskolan, träningsskolan 68 Obligatoriska särskolan, grundsärskolan 100 Elever som är inskrivna i särskolan och får sin undervisning i grundskolan Gymnasiesärskolan, nationella och specialutformade program Gymnasiesärskolan, individuellt program 41 Studerande vid Särvux 83 Källa: Jönköpings kommun Den obligatoriska särskolan i Jönköping finns placerad på Junedalsskolan, Rosenlundsskolan, Kungsängsskolan, Ekhagsskolan, Ceciliaskolan och Österängsskolan. Dessutom finns det integrerade särskoleelever på ett antal grundskolor i kommunen. Gymnasiesärskolans verksamheter finns för närvarande vid tre skolor. Förutom individuella programmet erbjuder kommunen endast ett nationellt program för särskolan. Naturbruksprogrammet är placerat på Tenhults naturbruksgymnasium som drivs av landstinget och beskrivs i separat skolrapport. Individuella programmet är placerat på Sandagymnasiet. Det finns också två specialutformade program som består av omvårdnad och hotell samt park, industri och fordon. Omvårdnad och hotell finns på Bäckadalsgymnasiet och park, industri och fordon finns på Sandagymnasiet. Vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux) finns inom organisationen för vuxenutbildningen i Jönköping. Ledningsansvaret för den obligatoriska särskolans verksamheter har de rektorer som leder respektive grundskolor. Rektorer vid gymnasieskolorna har ansvar för särskoleprogrammen som är placerade vid deras skolor. Särvux leds av rektorn för vuxengymnasiet. Kommunen har en särskolesamordnare på förvaltningsnivå som har ett samordningsansvar för all särskoleverksamhet och har det övergripande ansvaret vid mottagandet av nya elever i särskolan. Helhetsbedömning All särskoleverksamhet i Jönköping präglas av en engagerad och välutbildad personal som har elevernas bästa i fokus. Generellt sett är personaltätheten hög i verksamheterna och detta gör att eleverna kan få en individanpassad undervisning som utgår från varje elevs förutsättningar och behov. 27 55 2
3 (16) Särskoleverksamheten utgår från de nationella styrdokument som gäller för respektive skolform. Läroplanernas strävansmål genomsyrar verksamheten medan uppnåendemålen i kursplanerna inte har samma prioritet. Eleverna har individuella utvecklingsplaner eller studieplaner. Uppföljning av dessa planer kan dock innebära problem då målen många gånger är svåra att utvärdera. Uppföljning av kunskapsutvecklingen för den enskilda eleven bedöms överlag som god. En mer övergripande uppföljning av resultaten saknas dock och det gör det svårt för skolorna att utvärdera och analysera resultaten på skolnivå samt att komma fram till eventuella förändringar för att öka måluppfyllelsen. Mottagandet till den obligatoriska särskolan bedöms genomföras med god, dock finns det frågetecken avseende intagning och placering av elever i gymnasiesärskolan som snarast måste utredas. Tillgång till utbildning bedöms som huvudsakligen god i den obligatoriska särskolan. Gymnasiesärskolan erbjuder förutom individuella programmet endast ett nationellt program och två specialutformade program. Inspektörerna har av intervjuer med föräldrar och elever fått höra att det finns ett stort önskemål om att det skall införas ett mer teoretiskt inriktat programval i gymnasiesärskolan. I dessa intervjuer framkom även att det skiljer sig mycket mellan den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Många intervjuade tyckte att eleverna inte har lika stora utmaningar i gymnasiesärskolan som i den obligatoriska särskolan. Lokalerna bedöms som i huvudsak ändamålsenliga, dock har inspektörerna sett att vid vissa skolor är lokalerna mycket styrande till var eleverna ska gå och hur verksamheterna organiseras. Detta visar sig inte minst vid placering av elever i verksamhetsträning eller yrkesträning vid Sandagymnasiet. Verksamheten vid särvux genomförs med god pedagogisk och stor vikt läggs vid att de studerande trivs och mår bra den korta tid de genomför sin utbildning. Ingen studerande hade vid inspektionstillfället fått något betyg och detta berodde på att ingen kurs hade avslutats. De studerande går endast tre timmar per vecka i snitt och en tillräcklig tillgång till undervisning är en av förutsättningarna att kunna ha möjlighet att nå målen. Tiden är otillräcklig för att skollagens syfte att ge kunskaper och färdigheter motsvarande den obligatoriska särskolan och de nationella programmen eller specialutformade programmen uppfylls. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Ekhagsskolan och Sandagymnasiet upprättar inte åtgärdsprogram enligt förordningarna (5 kap. 1 särskoleförordningen, 8 kap. 1 a gymnasiesärförordningen). - Elevens val erbjuds inte enligt förordningen på Rosenlundsskolan (2 kap. 7 och 10 särskoleförordningen). - Särvux organiseras inte så att eleverna kan nå utbildningsmålen. (12 kap. 1a skollagen ). 3
4 (16) - Samtliga särskoleformer genomför inte en övergripande uppföljning och utvärdering av resultaten i förhållande till de nationella målen. Detta är rektorns ansvar att så sker (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 avsnitt 2.8/Läroplan för de frivilliga skolformerna 94 avsnitt 2.6). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Samverkan mellan den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan bör förbättras. - Ekhagsskolan bör utveckla innehållet i de individuella utvecklingsplanerna. - Sandagymnasiet bör fortsätta att utveckla uppföljningen och utvärderingen av de individuella studieplanerna och att dessa kopplas mer till de nationella målen. - Sandagymnasiet bör utveckla arbetet med elever i behov av särskilt stöd. - Den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan bör förbättra arbetet med ordningsreglerna och göra det möjligt för vårdnadshavarna och elever att medverka vid utarbetandet och uppföljning av ordningsreglerna. - Samtliga särskoleformer bör tillse att likabehandlingsplanen blir känd hos eleverna i särskolorna. - Bäckadalsskolan bör tillse att eleverna har större möjlighet att genomföra sina individuella val. - Särskolans verksamhet bör tydligare beskrivas i skolornas sredovisningar 4
5 (16) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas den obligatoriska särskolans och gymnasiesärskolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i skollag, läroplaner och kursplaner samt i programmål för gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanernas och kursplanernas mål samt till programmålen för gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program. Kommentar: Det finns ingen samlad bild av kunskapsresultaten på skolnivå och detta bedöms i kommande punkter. Det inspektörerna har konstaterat vid intervjuer med elever och deras föräldrar är att det finns en god kännedom om kursplanemålen och programmål för den utbildning som bedrivs. Alla intervjuade känner att dessa mål sätts i fokus och att eleverna ges stora möjligheter att nå målen. Vid intervjuer med personal och rektorer bekräftas detta. Vid särvux har inga betyg satts. Detta beror enligt intervjuer med personal och rektorn på att inga kurser vid inspektionstillfället var avslutade. 1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten av verksamheten i särskolan så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, 5
6 (16) om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp kontinuerligt i samtliga ämnen, kurser eller ämnesområden, om lärarna genom samtal som utgår från en individuell utvecklingsplan eller en individuell studieplan informerar eleven och hemmet om elevens skolsituation samt främjar elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling Bedömning av området uppföljning och kommunikation av resultat: God Uppföljning och kommunikation av resultaten genomförs med god på individnivå. Elever och föräldrar är väl insatta i hur eleverna ligger till i förhållande till målen för undervisningen. 1.3 Bedömning och betygssättning om läraren gör avstämning, utvärdering eller bedömning av elevens kunskaper i olika ämnen och ämnesområden i den obligatoriska särskolan med utgångspunkt från elevens individuella förutsättningar och kursplanernas mål, om läraren vid betygssättning i gymnasiesärskolan utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper, om betyg sätts och intyg samt studieomdömen utfärdas enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Bedömning av området Bedömning och betygssättning: God I den obligatoriska särskolan sätts betyg enligt gällande betygskriterier. Föräldrar och elever är informerade om att de har rätt till betyg och i annat fall skrivs det omdömen. Gymnasiesärskolorna sätter betyg efter varje avslutad kurs och man arbetar med att utveckla bedömning och betygssättning på de båda gymnasieskolorna som har elever i gymnasiesärskolan. 6
7 (16) Särvux har inte satt några betyg då man vid inspektionstillfället inte hade avslutat någon kurs. Detta behandlas under kommande punkter. 1.4 Genomförande av utbildningen om mål i läroplanerna och kursplanerna samt, inom gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program, även programmålen anger inriktningen för särskolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om alla elever ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar, om särskolan stävar mot att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga i den obligatoriska särskolan och sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering i gymnasiesärskolan, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i särskolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med elevens vårdnadshavare, arbetslivet och samhället i övrigt, om varje elev har en individuell utvecklingsplan i den obligatoriska särskolan eller en individuell studieplan i gymnasiesärskolan. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: God Mötet mellan elev och lärare präglas av en god pedagogisk. De nationella styrdokumenten ligger till stor del till grund för genomförandet av utbildningen. Elevernas delaktighet är stor och det ges möjligheter för eleverna att kunna påverka sin situation. God miljö för lärande För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan enligt läroplanen också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Inspektörerna kunde vid besöken se exempel på god samverkan mellan lärare inom särskolan och även med de grundskolor och till viss del gymnasieskolor särskolorna 7
8 (16) ingick i. Dock framkommer det i några intervjuer med lärarna i grundsärskolan att det bland annat saknas en uppföljning på hur det går för eleverna i gymnasiesärskolan. Föräldrarna uppger också att det inte finns en kontinuitet för eleverna när de övergår till gymnasiesärskolan. Föräldrarna uppger att eleverna många gånger får börja om från början och känner sig understimulerade. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan bör förbättras. Individuell utvecklingsplan eller studieplan Enligt särskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Lärare och föräldrar uppger vid intervjuerna att det finns en utvecklingsplan i den obligatoriska särskolan och en individuell studieplan i gymnasiesärskolan för varje elev. Det skiljer dock åt mellan skolorna avseende en på de individuella utvecklingsplanerna. Inspektörerna har bland annat granskat de individuella utvecklingsplanerna vid Ekhagsskolan och finner att mål och metoder blandas ihop. För att den individuella utvecklingsplanen ska bli det framåtsyftande dokument som det är tänkt bör Ekhagsskolan utveckla innehållet i de individuella utvecklingsplanerna. Intervjuer med rektorn för Sandagymnasiet visar att skolan genomför utvärderingar av de individuella studieplanerna men att dessa inte alla gånger är kopplade mot de nationella målen. Inspektörerna bedömer att Sandagymnasiet bör fortsätta att utveckla uppföljningen och utvärderingen av de individuella studieplanerna och att dessa kopplas mer till de nationella målen. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, om skolan uppmärksammar och hjälper elever i behov av särskilt stöd, om elever får studiehandledning på modersmålet när det behöver det, om åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav alltid upprättas vid behov av särskilda stödinsatser. Bedömning av området Anpassning av verksamheten och särskilt stöd: God 8
9 (16) Personalen försöker se till varje elevs behov. Elevens individuella behov står i centrum när personalen planerar undervisningen. Elever i behov av stöd Enligt gymnasiesärskoleförordningen ska stödundervisning anordnas för elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid. För elever som behöver särskilt stöd får specialundervisning anordnas. Rektorn är ansvarig för att behoven utreds. Vid intervjun med rektorn vid Sandagymnasiet framkommer att skolan inte är helt klar över sitt ansvar att stödja elever som av olika anledningar inte kommer till skolan. Vidare framkommer att skolan endast en gång under läsåret har en uppföljning av alla elever avseende behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att Sandagymnasiet bör utveckla arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram Enligt särskole och gymnasiesärskoleförordningarna ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid intervjuer med lärare i obligatoriska särskolan framkommer att vissa lärare anser att alla elever i särskolan är elever i behov av särskilt stöd och att undervisningen är anpassad till dessa individuella behov och att åtgärdsprogram därav inte är nödvändiga. Vid intervjuer på Sandagymnasiet framkommer att det saknas rutiner för hur åtgärdsprogrammen ska upprättas. Inspektörerna bedömer att skolorna måste upprätta åtgärdsprogram enligt förordningarna. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas särskolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att både omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, 9
10 (16) om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har ordningsregler enligt förordningarna, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: God Vid intervjuer med föräldrar och elever framkommer inget som pekar på att arbetet med värdegrunden inte skulle hålla en hög. Elever trivs till stora delar mycket bra på särskolorna och detta bekräftas av föräldrarna. Vissa skolor har kommit långt med integrering av särskolans verksamhet i övrig verksamhet. Inspektörerna kunde också vid inspektionstillfällena konstatera att studiemiljön och samvaron mellan eleverna höll en god. Ordningsregler Enligt särskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Enligt gymnasiesärskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna. Det skiljer sig mycket åt hur skolorna upprättar och arbetar med ordningsregler. Vissa skolor tar fram gemensamma ordningsregler som gäller både för grundskolan och grundsärskolan. Vid andra skolor tar särskolan fram egna ordningsregler. I någon skola sitter det elevrepresentanter från skolan i det gemensamma elevrådet. I detta fall får eleverna till viss del möjlighet att påverka ordningsreglerna. I andra skolor har inte eleverna denna möjlighet. Vid intervjun med föräldrar var det ingen som kunde säga att de hade fått möjlighet att kunna påverka ordningsreglerna. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra arbetet med ordningsreglerna och göra det möjligt för vårdnadshavarna och elever att medverka vid utarbetandet och uppföljningen av ordningsreglerna. Likabehandling Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Särskolornas likabehandlingsplaner är integrerade i grundskolornas och gymnasie- 10
11 (16) skolornas likabehandlingsplaner. Denna punkt behandlas i respektive grund- och gymnasieskolas skolrapporter. Vid intervjuer med elever framkommer dock att likabehandlingsplanen inte var känd hos alla elever. Inspektörerna bedömer att särskolorna bör tillse att likabehandlingsplanen blir känd hos eleverna vid särskolorna. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och om kommunen och särskolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för särskolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och särskolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till utbildning om särskolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och om den erbjudna undervisningstiden kan redovisas, om elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning i årskurs 10, om kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och om antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter, elevens val i den obligatoriska särskolan samt valbara kurser och individuella val i gymnasiesärskolan, i enlighet med författningarna, om berättigade elever har tillgång till modersmålsundervisning, om eleverna får undervisning i övergripande kunskapsområden som sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger, om eleverna får studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, boende och fritid i vuxenlivet, om eleverna får praktisk arbetslivsorientering respektive arbetsplatsförlagd utbildning, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven. 11
12 (16) Bedömning av området Tillgång till utbildning: God Inspektörerna bedömer att tillgången till utbildning är av ej godtagbar då både tidsomfattningen vid särvux, mottagning och placering i gymnasiesärskolan gör att elever och studerande inte får den utbildning de har rätt till. Mottagande enligt bestämmelserna Enligt skollagen har ungdomar rätt att efter skolpliktens upphörande tas emot i gymnasiesärskolan om styrelsen för särskolan i hemkommunen bedömt att de inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda. Enligt skollagen avgör styrelsen för utbildningen om en elev i gymnasiesärskolan ska gå på ett nationellt eller ett specialutformat program eller ett individuellt program. Styrelsen avgör vidare om eleven inom det individuella programmet ska få yrkesträning eller verksamhetsträning. Vid placering och inskrivning av särskoleelever Jönköping kommun finns ett särskilt stödlag till hands. Laget består av specialpedagoger, kurator, psykolog och talpedagog och leds av en särskolesamordnare. Inspektörerna bedömer att den obligatoriska särskolan tar emot elever enligt bestämmelserna. Vid intervjuer med personal vid Bäckadalsgymnasiet framkommer att det finns en elev på gymnasiesärskolan som inte är mottagen i gymnasiesärskolan. Eleven har trots detta gått i gymnasiesärskolan i tre år. Detta bekräftar rektorn vid Bäckadalsgymnasiet. Även särskolesamordnaren bekräftar detta men betonar även att det finns särskilda skäl för denna placering. Vid Sandagymnasiet framkommer vissa frågetecken kring elevernas placering. Rektorn uppger att på grund av organisatoriska och lokalmässiga skäl finns elever placerade i yrkesträning som borde vara placerade i verksamhetsträning enligt begåvningsnivån. Särskolesamordnaren bekräftar även detta. Inspektörerna bedömer att mottagning och placeringen i gymnasiesärskolan måste förbättras. Se vidare punkt 3.3. Valmöjligheter enligt författningarna Enligt särskoleförordningen anges i timplanen för grundsärskolan ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Vid intervjuer med lärare framkommer att elever i grundsärskolan och i träningsskolan på Rosenlundsskolan inte erbjuds elevens val. Inspektörerna bedömer att elevens val måste erbjudas på Rosenlundsskolan. Enligt gymnasiesärskoleförordningen ska eleverna som individuellt val erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen. Även moders- 12
13 (16) målsundervisning och svenska som andraspråk kan förekomma som individuellt val. Vid intervjuer med lärare på Bäckadalsgymnasiet framkommer att tiden för elevernas individuella val inte är tillräckligt. Inspektörerna bedömer att Bäckadalsskolan bör tillse att eleverna har bättre möjlighet att genomföra sina individuella val. Särvux Enligt skollagen ska särvux syfta till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande den obligatoriska särskolan och nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Särvux i Jönköping bedrivs på nivåer som motsvarar grundsärskolan och gymnasiesärskolan. De studerande läser dock endast delar av kurser som på grund av ett fåtal undervisningstimmar per vecka blir utspridda under lång tid. Inspektörernas bedömning är att utbildningen snarare har karaktären av en verksamhet som underhåller de studerandes kunskaper än ambitionen att genomföra nationella kurser. Skolan erbjuder endast teoretiska kurser och ingen yrkesinriktad kurs. Skolan har vid inspektionstillfället inte satt några betyg inom denna skolform eftersom hela kurser aldrig avslutats. De studerande deltar cirka 3 timmar per vecka i verksamheten. Denna tidsomfattning är alltför begränsad för att möjliggöra en undervisning som uppfyller skollagens syfte för särvux. Inspektörerna bedömer att den verksamhet som bedrivs är av god pedagogisk för den enskilde studerande. Inspektörerna bedömer dock att kommunen inte erbjuder de studerande den undervisningstid som krävs för att nå utbildningsmålen och utbildningen uppfyller därmed inte skollagens syfte att ge kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan och nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om lärarna har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens: God 13
14 (16) Personalen som arbetar inom samtliga särskoleformer är välutbildad och överlag insatta i de styrdokument som styr särskoleverksamheten. Ett stort engagemang finns hos personalen där elevens individuella behov sätts i fokus. Besöken och intervjuer vid grundsärskolorna visar på att rektorerna vid grundsärskolorna till huvuddelen har goda pedagogiska insikter i verksamheten. Vid intervjuer med lärare vid Bäckadals gymnasiesärskola framkommer dock att skolledningen till del saknar insikt i gymnasiesärskolans verksamhet. Vid intervjun med särskolesamordnaren framkommer att rektorn är nytillträdd. Inspektörerna påpekar vikten av att ge rektorn tillfälle att sätta sig in i de styrdokument som styr särskoleverksamheten. 3.3 Styrelsens ansvar om styrelsen fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Styrelsens ansvar: God Det finns brister i mottagande och placering av elever i gymnasiesärskolan. Då detta är styrelsens ansvar bedömer inspektörerna att en inte är godtagbar. Enligt skollagen avgör styrelsen för utbildningen om en elev i gymnasiesärskolan ska gå på ett nationellt eller ett specialutformat program eller ett individuellt program. Styrelsen avgör vidare om eleven inom det individuella programmet ska få yrkesträning eller verksamhetsträning. Ovanstående beslut är inte vid inspektionstillfället delegerade. Vid intervju med särskolesamordnaren framkommer att hon i nuläget beslutar i dessa frågor men att det samtidigt genomförs en översyn av delegationsordningen för särskoleverksamheten. Inspektörerna bedömer att styrelsen inte fattar beslut enligt skollagen, detta berörs mer i kommunrapporten. 3.4 Rektors ansvar om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan, om rektorn som pedagogisk ledare tar ansvar för verksamhetens utveckling, 14
15 (16) om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: God Inspektörerna kan efter besöken konstatera att rektorerna har i olika grad varit verksamma inom särskolans verksamhet. Rektorernas erfarenhet gör att förtrogenheten skiljer sig åt. Uppföljning och utvärdering sker på individnivå men måste förbättras enligt nedanstående punkt. Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Lärarna följer upp den enskilda elevens kunskapsutveckling, dock uppger lärarna på några skolor att det inte sker någon sammanställning av resultaten. Detta gör att det kan vara svårt att utvärdera resultaten och därefter pröva nya metoder. Vid intervjuer med lärarna på Bäckadalsgymnasiet säger lärarna att det inte genomförs några kursutvärderingar även om man diskuterar kurserna med den enskilda eleven. Lärarna vid Bäckadalsgymnasiet uppger vidare att de inte vet vem man ska rapportera resultaten till. Inspektörerna bedömer att samtliga särskoleformer måste förbättra den övergripande uppföljningen på skolnivå och utvärderingen av resultaten i förhållande till de nationella målen. 3.5 Kvalitetsarbete om särskolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i sredovisningar som innehåller bedömningar av i vilken mån de nationella målen för respektive utbildning nåtts och redogörelser för vilka åtgärder särskolan avser att vidta för att öka måluppfyllelse, om det, för genomförande av de fastställda målen, finns en arbetsplan som uppfyller författningarnas krav. 15
16 (16) Bedömning av området Kvalitetsarbete: God Kvalitetsarbetet bedöms i respektive skolors skolrapporter. Kvalitetsredovisning Särskolorna sredovisningar ingår i grundskolornas och gymnasieskolornas sredovisning. Dessa behandlas och bedöms i skolornas respektive skolrapporter. Det har dock framkommit att särskolornas verksamhets endast till liten del behandlas i sredovisningarna. Inspektörerna bedömer att särskolornas verksamhet tydligare bör beskrivs i respektive skolas sredovisning. 2008-06-11 Lund Per Joel Jarlunger Lars Berglund Peter Ekborg Lennart Hansson Monika Ivarsson Ebba Svartz 16