Rapport 2013:37 Södra Kaserngatan Kristianstad stad och kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Ing-Marie Nilsson
Rapport 2013:37 Södra Kaserngatan Kristianstad stad och kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Ing-Marie Nilsson Fornlämningsnr: 93 Södra Kaserngatan Kristianstads socken Kristianstads kommun Skåne län
Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se 2013 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2013:37 Omslag: Södra Kaserngatan, utsikt mot väster. Foto: Ing-Marie Nilsson Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund 5 Topografi och fornlämningssituation 5 Tidigare undersökningar 6 Metod och genomförande 7 Undersökningens resultat 7 Schaktet vid Östra Boulevarden 7 Södra Kaserngatan 10 Antikvarisk syntes 11 Referenser 13 Administrativa uppgifter 14 Bilaga 1. Plan över schaktet. 15 Bilaga 2. Plan över schakt i korsningen S. Kaserngatan Ö. Boulevarden 16
Fig.1. Kristianstad i Kristianstad kommun, Skåne. Fig. 2. Förundersökningsområdets läge i Kristianstad. (Utdrag ur fastighetskartan.)
Sammanfattning Med anledning av ledningsdragning och gatuarbeten i Södra Kaserngatan i Kristianstad stad genomförde Sydsvensk Arkeologi AB sommaren 2013 en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Vid förundersökningen framkom en del av en mur som ingått i de befästningar som omgav Kristianstad på 1600- och 1700-talen. Muren är troligen en del av kurtinmuren eller möjligen den sydöstra hörnbastionen. Inledning Kristianstad kommun arbetar under perioden 2012 2014 med Kristianstadlänken, ett nytt busstråk kombinerat med cykel- och gångvägar genom Kristianstads innerstad. I samband med dessa gatuombyggnader sker även ledningsarbeten för vatten-, el- och tele. Med anledning härav kom grävningsarbeten att utföras i Södra Kaserngatan. Eftersom Kristianstad innerstad utgör fast fornlämning (fornlämningsnummer 93) har Kristianstads kommun ansökt om tillstånd hos Länsstyrelsen i Skåne län för dessa markingrepp. Länsstyrelsen beslutade då att arbetena skulle ske i förbindelse med en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning (Lst Dnr. 431-2509-2013, beslut 2013-02-14). Förundersökningen genomfördes i perioden 2013-05-29 till 2013-08-13 av personal från Sydsvensk Arkeologi AB. Bakgrund Markarbetena var uppdelade i tre etapper. I delen mellan Kanalgatan och Östra Boulevarden skedde ledningsdragningarna redan under hösten 2012 (jfr Nilsson & Carlsson 2012), och de nu aktuella markarbetena berörde enbart yligare lager. Denna etapp har därför inte schaktningsövervakats. Delen mellan Kanalgatan och Snapphanevägen berörde en sträcka 150 580 m öster om det äldre stadsområdet, i det som under 1600- och 1700-talen utgjorde låglänta och vattensjuka marker. Denna etapp har därför heller inte schaktningsövervakats. Den arkeologiska förundersökningen har därmed endast berört den del av Södra Kaserngatan som löper mellan Östra och Västra Boulevarden. Arbetena med denna del skedde under sommaren 2013 (majaugusti). Topografi och fornlämningssituation Kristianstad grundades år 1614 på initiativ av kung Christan IV. Staden ingick som en förstärkning av försvarslinjen mot Sverige. Under Christian IV:s regeringstid anlades också liknande befästningsverk i Halmstad, Laholm och Kristianopel. Kristianstad fick en strategiskt väl vald placering på Allön, en halvö vid Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013 5
Helge ås sankmarker. Genom staden ville den danska kungamakten åstadkomma ett starkt fäste mot svenska angrepp och ett skydd för de viktiga transportlederna i östra Danmark. I samband med att Kristianstad byggdes, överfördes stadsrättigheterna från den av krig hårt drabbade staden Vä och så småningom även från Åhus. Kristianstad är Nordens första exempel på en konsekvent genomförd renässansstad (Stewenius 1984:105). Kristianstads historiska stadsplan utgörs av ett rektangulärt regelmässigt gatunät med kvarters- och tomtindelning, med sammanlagt 190 tomter. Stadsområdet mätte ca 700 x 240 m och omgärdades av en bastionsförsedd fästningsvall. Det aktuella undersökningsområdet ligger i den södra delen av stadsområdet från 1600- och 1700- talet, i närheten av stadens södra befästningsanläggningar. Tidigare undersökningar I Regionmuseets i Kristianstad arkiv finns uppgifter om flera tidigare arkeologiska undersökningar som berört området i anslutning till innerstadens södra del. I Södra Kaserngatan, korsningen Västra Vallgatan dokumenterades 1984 kulturlager och anläggningar från nyare tid (Beijer 1984). En schaktningsövervakning 1997 gav dock vid handen att de delar av Östra och Västra Storgatorna som ligger närmast Södra Kaserngatan vid denna tid var helt urschaktade och följaktningen saknade äldre kulturlager (Dalén 1999c). 1992 genomfördes en arkeologisk förundersökning i Kv. Riksens ständer, strax sydöst om det gamla stadsområdet. Undersökningen indikerade att marken inte tagits i bruk för bebyggelse förrän mot slutet av 1800-talet (Lilja 1992). I samma kvarter (Riksens Ständer), framkom år 1996 en mindre del av en hörnbastion. Lämningarna var svårt skadade av senare ingrepp. Tomten bebyggdes kort efter murens rasering med ett stort bostadshus (Lenntorp 1999). Flera arkeologiska insatser har genomförts inom Södra Kasernområdet, omedelbart söder om det aktuella förundersökningsområdet. 1978 undersöktes en mindre del av en fästningsmur och en halv bastion som sannolikt uppförts på 1770-talet (Esping- Bodén 1978b). 1995 påvisades kulturlager och en stenlagd yta, men vid detta tillfälle framkom inga spår av befästningsanläggningar (Petterssson 2005). Vid en undersökning i samma kvarter 1996 1997 framkom påförda 1700-talslager som sannolikt kunde knytas till utfyllnaden av en vallgrav mot söder (Dahlén 1999a). Lämningar från Kristianstads fästnings utanverk har 6 Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013
också framkommit i samband med schaktningsarbeten åren 2007 2008 (Kockum 2008). 1996 gjordes en förundersökning i form av en schaktningsövervakning på Ljunggrens plan, strax väster om Södra Kasern. Området låg strax väster om den plats där Söderport stått, och vid undersökningen påträffades rester av den stadsmur som omgav staden på 1600-talet (Dalén 1999b). Vid en undersökning i Västra Storgatan i höjd med Residensgatan 1980 påträffades kulturlager och bebyggelselämningar, men inga spår av befästningsanläggningar (Wallin 1981). År 2004 undersöktes ett område mellan Söderportskolan och Residensgatan. Vid detta tillfälle påträffades en mursträckning som sannolikt utgjort en del av en redutt söder om Söderport (Kockum 2004). År 2011 påvisades delar av delar av murar till utanverken i Kv Flickskolan, väster om Västra Boulevarden och norr om Långebrogatan (Kockum & Nilsson 2013). Metod och genomförande Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk arkeologi AB fortlöpande följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar som framkom. Huvuddelen av schaktningsarbetena genomfördes med maskin, men arkeologiska lämningar rensades fram med spade och skärslev. Dokumentationen bestod av fotografier och ritningar i skala 1:20. Anläggningar har uppmätts med nätverks-gps. Inga fynd påträffades. Undersökningens resultat Schaktningsarbetena bestod av två delar. I slutet av maj grävdes ett ca 10 m långt anslutningsschakt från Östra Boulevarden in i Södra Kaserngatan. Därefter grävdes under juli-augusti den resterande sträckan fram mot Västra Boulevarden. Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013 7
Fig. 3. Muren sedd mot söder. Muren föreföll ligga i linje med Östra Boulevarden och i stort sett i linje med bebyggelsen utmed gatan. Murens östra sida var svår att undersöka på grund av de stora cementrören, men det var tydligt att flera stenarna var fasade. Stenarna på den västra sidan saknade spår av tillhuggning och var naturligt rundade. (Foto: Ing- Marie Nilsson, 2013-05-29). Schaktet vid Östra Boulevarden Arbetena inleddes med att ett schakt om ca 10 x 3,5 m grävdes från Östra Boulevarden in i Södra Kaserngatan (jfr bilaga 2). Vid dessa arbeten framkom en samling av stora stenar som löpte i nord-sydlig riktning ungefär i linje med kvartershusens fasad mot Östra Boulevarden. Stenarna visade sig efter framrensning utgöra tydliga rester av en mur, och tolkades som en del av stadens äldre befästningsverk. Muren framkom ca 1,90 m under nuvarande markyta. Anläggningen var delvis störd i ovandelen av rör som löpte i nord-sydlig riktning, och direkt öster om muren fanns ett par större cementrör som löpte i samma riktning. Även väster om muren fanns det störningar i form av äldre rördragningar men dessa låg i höjd med murens ovansida. Trots alla dessa störningar kunde murens båda yttersidor fastställas, och det visade sig att muren varit ca 2,10 m bred. Stenarna på den östra sidan var jämna och föreföll vara fasade, medan de på den västra sidan hade en mer naturligt rundad form. Genom jäm- 8 Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013
förelser med andra undersökta befästningslämningar i området (Nilsson 2013; Nilsson & Carlsson 2013) kan man dra slutsatsen att den östra, avfasade sidan bör vara murens utsida medan den rundade sidan bör vara dess insida. Detta antagande fick även stöd av skillnaderna i lagerbilden på murens båda sidor. På den västra sidan bestod lagren närmast muren av leror; först ca 0,3 m av beigebrun lera och därunder naturlig, orörd blålera. På den östra sidan av muren utgjordes lagren emellertid ända ned i schaktets botten av bruna leror material som sannolikt delvis har grävts om under nyare tid, men som ursprungligen kan ha tillkommit i samband med 1800-talets befästningsrasering och vallgravsutfyllnad. Lagerskillnaden mellan murens östra och västra sidor är av betydelse eftersom den tycks indikera att det ursprungliga materialet inte grävts bort på västsidan, och att det följaktligen inte bör funnits någon vallgrav där. Fig. 4. Muren sedd mot öster. I förgrunden ses murens västra sida med blålera på det som tolkats som anläggningens insida. Av bilden anas också det komplicerade läget med ett stort antal störningar i form av ledningsdragningar. (Foto: Ing-Marie Nilsson, 2013-05-29). Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013 9
Fig 5. Efter dokumentation togs muren bort och det kunde konstateras att den vilade på orörd blålera utan spår av grundförstärkning. (Foto: Ing-Marie Nilsson, 2013-05-09). Efter undersökning togs stenarna bort, och det visade sig att muren vilade på orörd blålera, utan några spår av grundförstärkning. Inga spår av pålning kunde heller iakttas under eller invid muren. Södra Kaserngatan De fortsatta arbetena västerut i Södra Kaserngatan genomfördes under juli och augusti månader 2013 (jfr bilaga 1). Det visade sig härvid att området till stora delar var utschaktat sedan tidigare. I delen Östra Boulevarden Östra Vallgatan framkom under ett sandlager på 0,7 1,0 m ett ca 0,4 m tjockt, svart svämsediment som överlagrade den naturliga blåleran. Korsningen Södra Kaserngatan Östra Vallgatan var helt urschaktad sedan tidigare, men i samband med brunnssättning grävdes det även några meter in i Östra Vallgatan. Under ca 0,8 m påförda massor (kross och gul sand) framkom kulturpåverkade lager i form av ett ca 0,5 m tjockt lager grå lera. Under detta fanns ett svart, sumpigt lager som här var distinkt sotigt. Det överlagrade en tydlig horisont med röd sand. Under detta, mot schaktets botten, fanns ljusgrå, siltig lera (jfr fig. 6). I delen mellan Östra Vallgatan och Östra Storgatan såg lagerbilden ut ungefär som längre österut. Till ett djup av omkring 1,1 m fanns påförda massor och därunder ett svartbrunt gyttjelager med inblandning av tegel (murtegel och takpannor). Under detta fanns naturlig blålera (jfr fig. 7). Fig. 6. Lagerbilden i den sydligaste delen av Östra Vallgatan. De olika lagren med lera, gyttja och sand framstår tydligt. (Foto: mot nordost, Ing-Marie Nilsson 2013-08-23). 10 Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013
Fig. 7. Lagerbilden i delen mellan Östra Vallgatan och Östra Storgatan. Mellan den påförda sanden och den naturliga blåleran finns ett svartbrunt gyttjelager med inblandning av tegel. (Foto not nordost, Thomas Linderoth 2013-08-01). Delen mellan Östra Storgatan och Västra Storgatan var i princip helt urschaktad sedan tidigare. Här innehöll schaktet påförd sand till ett djup av närmare två meter. Samma situation visade sig gälla i delen mellan Västra Storgatan och Västra Vallgatan. Här fanns påförd sand till ett djup av bortåt 2 meter, och därunder vad som föreföll vara naturlig lera. I korsningen Södra Kaserngatan Västra Vallgatan grävdes ett ca 10 m långt anslutningsschakt in i Västra Vallgatan. Precis som tidigare kunnat konstateras i Östra Vallgatan fanns uppfyllda massor (bärlager och sand) till ett djup av 1,15 m och därunder svartgrå, sumpig lera. Även i den avslutande delen, mellan Västra Vallgatan och Västra Boulevarden fanns i princip endast påförda massor i form av gul sand. Nederst i det ca 2 m djupa schaktet fanns någon decimeter lera. Det bör noteras att schaktet inte grävdes ända fram till Västra Boulevarden utan stannade ca 7 m öster härom. Antikvarisk syntes Den mur som påträffades nära korsningen Östra Boulevarden Södra Kaserngatan kan med stor säkerhet tolkas som en del av stadens äldsta befästningsverk. Eftersom muren ligger i hörnet av det gamla stadsområdet föreligger det dock en viss osäkerhet beträffande vilken del av befästningsverket som muren tillhört. Den kan antingen ha varit en del av hörnbastionen eller av kurtimuren (sträckmuren mellan två bastioner). Trots att det i Krigsarkivet finns ett mycket stort kartmaterial över befästningarnas utformning under olika perioder är dessa kartor inte tillräckligt detaljerade för att de skall gå att direkt överföra till dagens kartmaterial. De skiljer sig även mycket sinsemellan, vilket gör att historiska kartstudier kan ge en bild av den övergripande situationen men inte några säkra svar på detaljfrågor. Den aktuella muren kan tolkas på tre sätt (jfr fig. 8):. a) Den kan härröra från det nordöstra hörnet av hörnbastionen. b) Den kan komma från det sydvästra hörnet av hörnbastionen. c) Den kan vara en del av kurtinmuren. Om muren hade utgjort den nordöstra delen av hörnbastionen borde den inte ha löpt i nord-sydlig riktning, utan mer i östvästlig riktning. Vid undersökningen framkom heller inga spår av något hörn, varför denna tolkning torde kunna avfärdas. Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013 11
Fig. 8. De olika alternativa mursträckningarna markerade på en Relations Ritning över arbetet vid Christianstads fästning från 1743 (Karta från Krigsarkivet). Muren skulle även kunna komma från det sydvästra hörnet av samma hörnbastion, och eftersom denna mur löpt parallellt med Östra Boulevarden synes denna hypotes mer intressant. Om muren varit en del av bastionen borde emellertid de orörda massorna på befästningsverkets insida inte ha anträffats på murens västra sida utan på dess östra. Detta, jämte skillnaderna i murens karaktär, synes därför tala emot denna tolkning. Detta gör att det tredje alternativet framstår som mest troligt: att muren utgjort en del av kurtinmuren. När befästningarna raserades utnyttjades massorna för att fylla upp vallgravarna, och nuvarande Östra Boulevarden lades ut som ett nytt vägstråk. Mycket talar för att de rivna bastionsmurarna fått ligga kvar och där så varit lämpligt kan ha använts som grundläggning för de nya hus som uppfördes i anslutning till den nya paradgatan. Befästningens rasering bör således ha inneburit en omläggning i stadsplan såtillvida att kvarteren närmast den forna befästningsvallarna kunde breddas. Den mur som påträffades i Södra Kaserngatan stämmer väl in i detta mönster, eftersom den ligger precis i linje med husens östfasad. Detta skulle i så fall betyda att kurtinmuren gått ända fram till åtminstone mitten av Södra Kaserngatan innan den svängt av mot öster för hörnbastionen. Denna bastion skulle då till stor delen hamna under kvarteret Riksens Ständer. Det kunde också konstateras att kulturlagren i Södra Kaserngatan var mycket urschaktade sedan tidigare. På vissa ställen kunde rester av kulturpåverkad lera anträffas 1,0 1,5 m under nuvarande markyta, medan den på andra ställen påträffades först 2 m under markytan, eller inte alls. Det kan dock framhållas att det i de anslutande gatorna, Östra och Västra Vallgatan, fanns indikationer på något bättre bevarade kulturlager. 12 Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013
Referenser Beijer, C-F. 1984. Södra Kaserngatan/Västra Vallgatan, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk undersökning och antikvarisk kontroll. Skånes Hembygdsförbund/Landsantikvarien i Kristianstads län Rapport. Dahlén, J. 1999a. Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad. Kv Södra kasern 1 och Södra kaserngatan. Arkeologiska förundersökningar 1996-1997. Regionmuseet i Skåne, Rapport 1999:4. Dahlén, J. 1999b. Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad, Ljunggrens plan. Arkeologisk förundersökning 1996. Regionmuseet i Skåne Rapport 1999:5. Dahlén, J. 1999c. Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad,Västra Storgatan och Östra Storgatan. Arkeologisk förundersökning 1997. Regionmuseet i Skåne Rapport 1999:9. Esping-Bodén, A. 1978b. Rapport. Del av befästningsmur S Kasernområdet, Kristianstad, Skåne. (Arkivrapport). Kockum, J. 2004. Söderportsskolan i Kristianstad. Arkeologisk förundersökning, 2004. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2004:44. Kockum, J. 2008. Kv Södra kasern 2 i Kristianstad. Arkeologisk förundersökning, 2007-2008. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:2. Kockum, J. & Nilsson, I-M. 2013. Kristianstad 4:4 m fl. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2011. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2013:28. Lenntorp, K-M. 1999. Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad, Kv Riksens Ständer nr 1 och 8. Arkeologisk förundersökning 1996. Regionmuseet i Skåne, Rapport 1999:3. Lilja, H., 1992. Rapport Kv Riksens Ständer Kristianstad. Arkeologisk förundersökning 1992. Arkivrapport Regionmuseet Kristianstad. Nilsson, I-M. 2013. Östra Centrum i Kristianstad. Fastigheten Kristianstad 4:4 m.fl., Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Sydsvensk arkeologi Rapport 2013:13. Nilsson, I-M. & Carlsson, C. 2013. Kabeldragning vid Östra Centrum. Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Sydsvensk arkeologi Rapport 2012:14. Stewenius, J. 1984. Kulturmiljövårdsprogram för Skåne. Länsstyrelsen i Kristianstad. Pettersson, L. 2005. Stadslämningar inom Södra Kasern. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Arkivrapport 2005:17. Wallin, L. 1981. Rapport. Bebyggelselämningar från 1600-1700-tal. Västra Storgatan, Kristianstad, Skåne. (Arkivrapport). Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013 13
Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: SA 130017 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-2509-2013 Datum för beslut: 2013-02-14 Projektnummer: SA 130017 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Läge: Skåne Kristianstad Kristianstad Södra Kaserngatan Koordinatsystem: SWEREF 99 X koordinat: 6209536 Y koordinat: 447508 Höjdsystem: Ekonomiska kartan, blad 3D 2j m.ö.h. M ö.h. +2 till +5 Fältarbetstid: 2013-05-29 till 2013-08-30 Antal arkeologtimmar: 19 Undersökt yta: Platschef: Personal: Uppdragsgivare: 265 löpmeter schakt Ing-Marie Nilsson Tidigare undersökningar: 1984, 1997 Fynd: - Dokumentationsmaterial: Kostnader: Ing-Marie Nilsson, Thomas Linderoth, Ylva Wickberg Kristianstads kommun, C4 Teknik Intrasisprojekt SA_130017, ritning samt digitata fotografier, Regionmuseet Kristianstads arkiv. 29 750 kr (exkl. moms) 14 Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013
Bilaga 1. Plan över schaktet. Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013 15
Bilaga 2. Plan över schakt i korsningen S. Kaserngatan Ö. Boulevarden 16 Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013
Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter 2013 1. Bunkeflostrand 21:3, del av, Bunkeflo socken, Malmö kommun, AU 2012. Joakim Frejd. 2. Pilbladet 1 (f.d. del av Sallerup 180:36), fornlämning nr 32 i Södra Sallerups sn, Malmö kommun, FU 2012. Joakim Frejd & Elisabeth Rudebeck 3. Krokiga gatan och Åbogatan. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Ing-Marie Nilsson. 4. Norra Sandby ödekyrkogård. Sandby 68:1, Norra Sandby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Ing-Marie Nilsson. 5. Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn. FU 2012. Per Sarnäs. 6. Bäckaskog 1:17, Kiaby sn, Kristianstad kn. FU 2011. Tony Björk. 7. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Tjörneröd. 2013. Bertil Helgesson. 8. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Högestad. 2013. Bertil Helgesson. 9. Östraby kyrka. Arkeologisk förundersökning i samband med golvomläggning 2013. Ing- Marie Nilsson. 10. Kronotorp 3, Augerum sn, Karlskrona kn. Arkeologisk förundersökning 2012. Therese Ohlsson. 11. Citadellstaden 2:1, Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd. 12. Limhamn 155:355 m.fl. Hyllie sn, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning 2012. Åsa Berggren. 13. Östra Centrum i Kristianstad. Fastigheten Kristianstad 4:4 m fl., Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Ing-Marie Nilsson. 14. Vintrie Park. Grav och gård, 4000 BC 1712 AD. Malmö kommun. Arkeologisk slutundersökning 2011. Kristian Brink & Karina Hammarstrand Dehman. 15. Näsby 35:1 och 35:4, Kristianstad sn, Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk utredning steg 1, 2013.Ulla Isabel Wolfe 16. Innerstaden 1:14 Skomakaregatan och Gyllenstjärna 29, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Per Sarnäs. 17. Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö kommun, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning 2012. Per Sarnäs. 18. Näsby 35:47, Kristianstad, Kristianstad kn. AU 2013. Tony Björk. 19. Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Per Sarnäs. 20. Niagara 2 & 3 samt Hamnen 21:137, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2012 2013. Per Sarnäs. 21. Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Per Sarnäs. 22. Yngsjö 14:59 m.fl., Åhus socken, Kristianstad kommun. AU 2012-13. Tony Björk. 23. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. AU1 2013. Tony Björk. 24. Färlöv 5:4 mfl., Färlöv socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 2 och arkeologisk undersökning 2011. Ylva Wickberg. 25. Hammar 9:21 m fl. Särskild undersökning 2010-2011. Bertil Helgesson, Charlotte Fabech, Thomas Linderoth & Peter Skoglund. 26. Bollerups säteri 3:5. Bollerups socken, Tomelilla kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson 27. Henckelska gården. Helsingborgs stad, Helsingborg kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Therese Ohlsson. 28. Kristianstad 4:4 m fl. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2011. Jan Kockum & Ing-Marie Nilsson. 29. Gamla Staden 8:1 Stortorget, fornlämning 42, Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Karina Hammarstrand Dehman. 30. Hötofta bytomt, Södra Åkarps socken, Vellinge kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Joakim Frejd. 31. Trädgårdshallen 1, Oxie socken, Malmö kommun. Arkeologisk utredning 2013. Karina Hammarstrand Dehman.
32. Uppåkra kyrka. Stora Uppåkra 8:4. Arkeologisk förundersökning och undersökning 2013. Ing-Marie Nilsson. 33. VA-ledningar mellan Örtofta-Eslöv. Västra Sallerups socken, Örtofta socken. FU 2013. Therese Ohlsson. 34. Sallerup 2:8. Östra Sallerups socken, Hörby kommun. FU 2013. Joakim Frejd. 35. Tygelsjö 76:1. Tygelsjö socken, Malmö kommun. SU 2012. Joakim Frejd. 36. St. Isie, Hemmesdynge, Södra Åby och Simlinge. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson. 18 Södra Kaserngatan. Arkeologisk förundersökning 2013