Skättilljunga by, väg 1990

Transkript

1 Rapport 2013:47 Skättilljunga by, väg 1990 Västra Vrams socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Ing-Marie Nilsson

2

3 Rapport 2013:47 Skättilljunga by, väg 1990 Västra Vrams socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Ing-Marie Nilsson Fornlämningsnr: 134 Väg 1990, Västra Vrams socken Kristianstads kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2013:47 Omslag: Tjörningabäcken i Skättilljunga by. Foto: Ing-Marie Nilsson Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Topografi och fornlämningssituation 5 Tidigare undersökningar 6 Förundersökningens genomförande 6 Arkeologiska iakttagelser i schakten 8 Slutsatser och antikvarisk syntes 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13 Bilaga 1. Förundersökningsområdets läge jämfört med enskifteskartan från Bilaga 2. Sektionsritning av kallmurad konstruktion (litt. D) 16

6 Fig. 1. Skättilljungas läge i Kristianstads kommun. Fig. 2. Undersökningsområdets läge i Skättilljunga. Utdrag ur fastighetskartan 3D 0g. Kartan visar den planerade sträckningen av vattenledningsdragningen, men mindre avvikelser från planen kan ha förekommit.

7 Sammanfattning Med anledning av nedläggning av vattenledningar har Sydsvensk Arkeologi AB genomfört en arkeologisk förundersökning i Skättilljunga by i Västra Vrams socken, Kristianstads kommun. Sammantaget gjordes nio arkeologiska iakttagelser i schakten, och merparten av dessa utgjordes av rester av äldre vägbeläggningar. En kallmurad stenkonstruktion kan emellertid vara spår av en äldre byggnad. Alla konstaterade lämningar hör till nyare tid, och inga kulturlager eller anläggningar från äldre perioder framkom. Inledning Huvuddelen av den planerade ledningsdragningen utmed väg 1990 berörde sträckor som låg inom område för fast fornlämning, närmare bestämt fornlämning nr 134 i Västra Vrams socken, Skättilljunga bytomt. Länsstyrelsen i Skåne beslutade därför att markarbetena skulle ske i samband med en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Beslut i ärendet (Lst. dnr ) fattades Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i perioden av arkeolog Ing-Marie Nilsson från Sydsvensk Arkeologi AB. Bakgrund och syfte Nedläggandet av vattenledningar innebar att drygt 1,7 km schakt behövde tas upp i Skättilljunga by. Skättilljunga var i äldre tid en relativt stor by där det skriftliga materialet indikerar kontinuitet ned i äldre medeltid. Platsen har därför en intressant potential, och syftet med den arkeologiska förundersökningen var att avgöra huruvida schaktningsarbetena berörde några kulturhistoriska lämningar, och då i första hand sådana som kunde knytas till den medeltida eller den historiska byn. Topografi och fornlämningssituation Skättilljunga nämns för första gången 1085 i Knut den heliges gåvobrev, enligt vilket dokument kungen skänker gods i byn (här kallad sceftelungum) till Lunds domkyrkas byggnadsfond (fabrica). Byn Skättilljunga nämns även i ett donationsbrev från 1376 där en änkefru på Härlövs gods donerade två gårdar i Skättilljunga i Vrams socken (Skæftelyungæ in parrochia Wram) till Lunds domkyrkas fabrica (SDHK nr 171 respektive 10813). Skättilljunga ligger strax nordväst om Tollarp och ca 1,2 mil sydväst om Kristianstad. Området präglas av fullåkerslandskap. Söder och väster om byn flyter Vramsån, som mitt i den gamla Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning

8 Fig. 3. Skättilljunga by enligt 1813 års enskifteskarta (Lantmäteristyrelsens arkiv, akt K155-12:2). bykärnan sammanstrålar med ett mindre biflöde från norr (Tjörningabäcken). Undersökningsområdet passerade mitt genom den centrala delen av bytomten. Skättilljunga var i äldre tid en relativt stor by, och vid tiden för enskiftet på 1810-talet uppgick antalet gårdar till hela 19 stycken. Tidigare undersökningar Det har tidigare gjorts ett par arkeologiska förundersökningar inom Skättilljunga gamla bytomt utfördes en mindre arkeologisk förundersökning med anledning av uppförande av en ny förrådsbyggnad i den södra delen av byn. Undersökningsytan berörde en del av det som enligt historiskt kartmaterial utgjort gårdsläge 18. Vid förundersökningen framkom spår efter en av längorna till den historiska gården, samt även flera stolphål som kan tillhöra en äldre, möjligen förhistorisk bebyggelsefas (Kockum 2003) gjordes en arkeologisk förundersökning i byns södra utkant, med anledning av anläggande av en våtmark i anslutning till Vramsån. Vid förundersökningen framkom rester av äldre stengärden (Kockum 2008). Förundersökningens genomförande Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk Arkeologi AB fortlöpande följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar som framkom. Huvuddelen av schaktningsarbetena 6 Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning 2013

9 Fig. 4. Schaktens läge i Skättilljunga by. Bokstäverna markerar läge för arkeologiska iakttagelser som beskrivs i texten. Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning

10 genomfördes med maskin, men arkeologiska lämningar rensades fram med spade och skärslev. Dokumentationen bestod av digitala fotografier samt två sektionsritningar i skala 1:20. Markarbetena omfattade en sträcka av ca 940 m längs med väg 1990 och ytterligare ca 825 m i anslutande sträckor. Då markarbetena pågick i omkring fyra månaders tid, och det tidigt fanns tecken på att schakten innehöll förhållandevis lite av arkeologiskt intresse, begränsades den arkeologiska bevakningen till i genomsnitt ett besök i veckan. Den arkeologiska insatsen kom därmed att inskränkas till dokumentation av de ofta tämligen korta schaktavsnitt som stod öppna vid besökstillfällena. Arkeologiska iakttagelser i schakten Markarbetena inleddes i söder vid Spännarens väg och fortsatte norrut. Den första sträckan, ca 350 m fram till bebyggelsen på gatuadressen Skättilljungavägen 75, löpte på åkern väster om vägen. Schaktet var här i genomsnitt 1,5 2,0 m djupt och ca 1,5 m brett med släntade kanter. Under ett ca 0,2 m tjockt matjordslager kom alv i form av siltig sand med en del större stenar. De delar av schaktet som kunde dokumenteras innehöll inga arkeologiska lämningar. På enskifteskartan från tidigt 1800-tal är marken benämnd som sidlänt ängsmark. Tomten på Skättilljungavägen 75 är sannolikt ett äldre bebyggelseläge, och det nuvarande boningshuset ligger på samma ställe som en byggnad på 1813 års enskiftskarta. Den tillhörande marken beskrivs i lantmäteriakten som åkren i Jonaslyckan. Strax söder om infarten till huset på denna tomt kunde det under matjorden urskiljas stenar som kan ha tillhört en stenläggning. Det torde vara fråga om äldre vägbeläggning eller eventuellt en stenlagd gårdsplan (litt. A, fig. 4 samt fig. 5). Längre norrut, mitt för huset med gatuadressen Skättilljungavägen 90, påträffades rester av en stenpackning direkt under asfalten. Sannolikt har stenarna fungerat som bärlager för en äldre väg. Området var inte bebyggt på enskifteskartan från 1813 utan låg på eller i direkt anslutning till åkermark (litt. B, fig. 4). Strax norr om tomtgränsen till fastigheten med gatuadress Skättilljungavägen 91 kunde en nedgrävning innehållande större stenar iakttas i schaktkanten. Fyllningen föreföll bestå av matjord, och gropen tolkades därför som recent (litt. C, fig. 4). Fig. 5. Bild från schaktningen mitt för fastigheten med gatuadress Skättilljungavägen 75. Rester av en eventuell stenläggning kan urskiljas (litt. A). Foto mot norr, 11 september Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning 2013

11 Fig. 6. Kallmurad stenmur med kluvna, större stenar i nederdelen (litt. D). Den del av anläggningen som kunde påvisas löpte utmed schaktets östra sida. Foto mot sydöst, 29 september Fig. 7. Stenläggning i anslutning till väg 1990 (litt. E). Den påträffades på tämligen stort djup och överlagrades av moderna påförda massor. Foto mot sydväst, 3 oktober Fig. 8. Sektion vid stenläggning, litt. E, fig. 4. Omkring 15 m norr härom påträffades rester av en kallmurad stenkonstruktion (litt D, fig 4). Anläggningen bestod av stenar som var lösa och delvis rubbade i den övre delen, men vällagda i den nedre. Stenarna bildade en jämn fasadsida som löpte längs med schaktets ena kant (fig. 6 samt ritning, bilaga 2). I det omrörda materialet i anläggningens ovandel påträffades fynd från nyare tid i form av yngre rödgods och stengods av Höganästyp, men även djurben och järnskrot. Den motsatta schaktväggen var delvis raserad, men här kunde rester av kulturmaterial i form av aska påvisas. I området påträffades även tämligen recenta fynd, varför anläggningens ålder och karaktär är svårbedömd. Muren föreföll emellertid alltför vällagd för att vara en gärdsgård, varför det mera sannolikt är fråga om någon form av byggnad från nyare tid. Schaktet löpte här på den västra sidan av väg 1990, som just i detta område har en något västligare sträckning än vad vägen hade i äldre tid. Enligt enskifteskartan nyttjades marken i början av 1800-talet som åker, men den låg endast ca 10 m väster om landsvägen och ca 25 m väster om ett gårdsläge. Omkring 60 m längre norrut påträffades rester av ytterligare en stenläggning (litt. E, fig. 4). Schaktet löpte här på den östra sidan av vägen, och på tämligen stort djup, ca 1,10 m under asfalten kunde delar av en äldre stenläggning lagd i ljusbrun sand urskiljas (fig. 7 8.). Eftersom stenläggningen överlagrades av moderna påförda massor kan dess ålder inte närmare bedömas. Den nuvarande vägen går här ca 30 m väster om den gamla, och platsen låg i början av 1800-talet på allmänningen i den södra delen av bykärnan. Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning

12 I den centrala delen av den gamla byn framkom under asfalten och ett tunt skikt bärlager ett par stensamlingar. På den östra sidan av vägen påträffades en samling med löst liggande större stenar vars funktion är oviss (fig. 4, litt. F samt fig. 9). Väster om vägen framkom på ungefär samma nivå spår av en stenläggning (fig. 4, litt. G). Båda dessa iakttagelser gjordes på platsen för vad som i början av 1800-talet var den allmänna byvägen. Strax söder om Tullsåkravägen kunde det konstateras att schaktet innehöll upp mot 1 m påfört material. På schaktkanten anträffades även en 0,8 x 0,8 m stor sten med plan ovansida, som kan ha använts som syllsten (fig. 4, litt. H). Stenens fyndomständigheter kunde inte avgöras, och enligt äldre kartor skall platsen ha legat på eller i anslutning till byvägen. I äldre tid var Tjörningabäcken betydligt bredare än vad den är idag, och kring bäckövergången mitt i byn var vattendraget i början av 1800-talet ca 20 m brett. I schaktet utmed väg 1990 strax norr om Tullsåkravägen fanns humösa lager ända ned i schaktets botten (ca 2 m under nuvarande markyta), något som kan tolkas som vattenavsatta lager från den gamla bäcken. Även på den västra sidan vägen, i schaktets västra utlöpare, kunde matjord till ett djup av 1,20 1,50 m konstateras. Även detta område har legat i, eller i omedelbar anslutning till, den gamla bredare bäckfåran. Norr om Tjörningabäcken följde schaktet den gamla vägsträckningen västerut. I svängen påträffades ca 0,4 m under nuvarande markyta rester av en stenläggning som torde kunna tolkas som en äldre gatubeläggning (fig. 4, litt. I samt fig. 10). Fig. 9. Samling av större stenar i schakt utmed väg 1990 (litt. F). Foto mot sydväst, 3 oktober Fig. 10. Rester av stenläggning i den nordvästra delen av byn (litt. I). Foto mot sydväst 3 oktober Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning 2013

13 Slutsatser och antikvarisk syntes Med anledning av ledningsdragning för VA har Sydsvensk Arkeologi AB under hösten 2013 genomfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i Skättilljunga. Sammantaget gjordes nio arkeologiska iakttagelser i schakten, och merparten av dem utgjordes av rester av äldre vägbeläggningar. En kallmurad stenkonstruktion kan emellertid vara spår av en äldre byggnad, och det anträffades även en förmodad syllsten. Samtliga lämningar hör till nyare tid, och inga kulturlager eller anläggningar från äldre perioder framkom. En av anledningarna till att så lite äldre material framkom kan vara att ledningsdragningen till betydande delar följde äldre vägsträckningar. Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning

14 Referenser Kockum, J Skättilljunga by. Arkeologisk förundersökning Fornlämningsnr RAÄ 123, Västra Vram socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2003:87. Kockum, J Ny våtmark vid Skättilljunga by. Arkeologisk förundersökning, RAÄ 134:1,Västra Vrams sn, Kristianstads kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Arkivrapport 39/2008. Internetreferenser Fornminnesregistret FMIS, Riksantikvarieämbetet. Digital resurs: Lantmäteriets Historiska kartor Riksarkivet, Svenskt Diplomatariums huvudkartotek (SDHK) 12 Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning 2013

15 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: SA Län: Kommun: Socken: Skåne Kristianstad Västra Vram Fastighet: Väg 1990 Läge: Koordinatsystem: SWEREF 99 X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: M ö.h. Ekonomiska kartan, blad 3D0g m.ö.h m.ö.h Fältarbetstid: till Antal arbetsdagar: 5 Antal arkeologtimmar: 40 Exploateringsyta: Platschef: Personal: Uppdragsgivare: 1765 lpm schakt Ing-Marie Nilsson Ing-Marie Nilsson Tidigare undersökningar: 1997, 2008 Fynd: Dokumentationsmaterial: Kostnader: Kristianstads kommun, C4 Teknik VA Avdelningen Inga fynd tillvaratogs Ritningar och digitala fotografier, Regionmuseets arkiv i Kristianstad kr (exkl. moms) Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning

16 14 Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning 2013

17 Bilaga 1. Förundersökningsområdets läge jämfört med enskifteskartan från Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning

18 Bilaga 2. Sektionsritning av kallmurad konstruktion (litt. D) 16 Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning 2013

19 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Bunkeflostrand 21:3, del av, Bunkeflo socken, Malmö kommun, AU Joakim Frejd. 2. Pilbladet 1 (f.d. del av Sallerup 180:36), fornlämning nr 32 i Södra Sallerups sn, Malmö kommun, FU Joakim Frejd & Elisabeth Rudebeck 3. Krokiga gatan och Åbogatan. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 4. Norra Sandby ödekyrkogård. Sandby 68:1, Norra Sandby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 5. Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn. FU Per Sarnäs. 6. Bäckaskog 1:17, Kiaby sn, Kristianstad kn. FU Tony Björk. 7. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Tjörneröd Bertil Helgesson. 8. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Högestad Bertil Helgesson. 9. Östraby kyrka. Arkeologisk förundersökning i samband med golvomläggning Ing- Marie Nilsson. 10. Kronotorp 3, Augerum sn, Karlskrona kn. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 11. Citadellstaden 2:1, Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar Joakim Frejd. 12. Limhamn 155:355 m.fl. Hyllie sn, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning Åsa Berggren. 13. Östra Centrum i Kristianstad. Fastigheten Kristianstad 4:4 m fl., Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 14. Vintrie Park. Grav och gård, 4000 BC 1712 AD. Malmö kommun. Arkeologisk slutundersökning Kristian Brink & Karina Hammarstrand Dehman. 15. Näsby 35:1 och 35:4, Kristianstad sn, Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk utredning steg 1, 2013.Ulla Isabel Wolfe 16. Innerstaden 1:14 Skomakaregatan och Gyllenstjärna 29, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 17. Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö kommun, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 18. Näsby 35:47, Kristianstad, Kristianstad kn. AU Tony Björk. 19. Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 20. Niagara 2 & 3 samt Hamnen 21:137, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 21. Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 22. Yngsjö 14:59 m.fl., Åhus socken, Kristianstad kommun. AU Tony Björk. 23. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. AU Tony Björk. 24. Färlöv 5:4 mfl., Färlöv socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 2 och arkeologisk undersökning Ylva Wickberg. 25. Hammar 9:21 m fl. Särskild undersökning Bertil Helgesson, Charlotte Fabech, Thomas Linderoth & Peter Skoglund. 26. Bollerups säteri 3:5. Bollerups socken, Tomelilla kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson 27. Henckelska gården. Helsingborgs stad, Helsingborg kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 28. Kristianstad 4:4 m fl. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Jan Kockum & Ing-Marie Nilsson. 29. Gamla Staden 8:1 Stortorget, fornlämning 42, Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun. Arkeologisk förundersökning Karina Hammarstrand Dehman. 30. Hötofta bytomt, Södra Åkarps socken, Vellinge kommun. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 31. Trädgårdshallen 1, Oxie socken, Malmö kommun. Arkeologisk utredning Karina Hammarstrand Dehman. Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning

20 32. Uppåkra kyrka. Stora Uppåkra 8:4. Arkeologisk förundersökning och undersökning Ing-Marie Nilsson. 33. VA-ledningar mellan Örtofta-Eslöv. Västra Sallerups socken, Örtofta socken. FU Therese Ohlsson. 34. Sallerup 2:8. Östra Sallerups socken, Hörby kommun. FU Joakim Frejd. 35. Tygelsjö 76:1. Tygelsjö socken, Malmö kommun. SU Joakim Frejd. 36. St. Isie, Hemmesdynge, Södra Åby och Simlinge. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 37. Södra Kaserngatan, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ing- Marie Nilsson 38. Maglehems kyrka. Fastigheten Maglehem 38:1. Arkeologisk förundersökning Ing- Marie Nilsson. 39. Balsby 23:1. Fornlämning nr 116 i Nosaby sn, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning Ylva Wickberg. 40. Gladan 3. Åhus stad, Kristianstad kommun. Särskild arkeologisk undersökning Ing- Marie Nilsson och Therese Ohlsson. 41. Frans Suell 14. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk för- och slutundersökning Therese Ohlsson med bidrag av Jens Heimdahl och Torbjörn Brorsson. 42. Önnestad 112:1. Önnestads socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning Ing- Marie Nilsson. 43. Gång- och cykelväg Limhamn 155:355, Hyllie socken, Malmö kommun. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 44. Västra Varvsgatan, Munken 1, Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 45. Fisktrappa i Lyckebyån. Augerum socken, Karlskrona kommun. AU steg 2, Therese Ohlsson. 46. Fjärrvärme i Vä. Från Dunkers väg till fängelset. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 47. Skättilljunga by, väg Västra Vrams socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson.

21 Skättilljunga by, väg Arkeologisk förundersökning