Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Relevanta dokument
Sammanställning Resultat från energiberäkning

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

ByggaL NY BRANSCHSTANDARD

ByggaL NY BRANSCHSTANDARD

Sveby PM Förtydligande av areadefinitioner för tempererad golvarea, köldbryggor och lufttäthetsmätningar

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Sammanställning Resultat från energiberäkning

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Telefon:

Resultat från energiberäkning

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Resultat från Um-beräkning

Resultat från energiberäkning

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Resultat från Um-beräkning

Resultat från energiberäkning

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Telefon:

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Energi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, Publik information

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

Resultat från Um-beräkning

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA KNUTBY

Termisk beräkning mellan fönsterkarm och yttervägg enligt detalj: Detalj 1 Fönster - stdmassivvägg med iso (sidoanslutning)

Passivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi

Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Beräkningsrapport för uppvärmningsenergi enligt ISO 13790:2004

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

Temperatursänkning med hjälp av solskydd

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8245

Renovering och tilläggsisolering

Tekniska anvisningar Energi

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard.

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Beräkning av U-värde för hus

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Vändskivan 5 B Svenska Kakel

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8244

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Attarp 2:101

Fukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Innehåll. Introduktion 5. Husinspiration 1 6. Husinspiration 2 8. Husinspiration Husinspiration Husinspiration Husinspiration 6 18

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Besparingspotential i miljonprogramhusen

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

PAROC Värmeberäkningsprogram

Marcel Berkelder Exergi B(y)rån. Certifierad energiexpert Nivå K Certifierad ventilationsfunktionär, ISOLERING

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Skinnmo 1:111

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla.

Montering och bruksanvisning. PVC fönster

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Morjhult 4:8

Datum: Företag: Byggherre: A-hus Uppvärmning i bostaden via vattenburen golvvärme på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 6:392

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Gyproc Handbok 8 Gyproc System. Systembeskrivning Gyproc THERMOnomic. Uppbyggnad av system Gyproc THERMOnomic.

Montering och Bruksanvisning PVC fönster

KONTUR. inåtgående. projekt

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Minimerat underhåll och ökad komfort. Fönster 1074 SX

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

Bilaga 3: Byggherrens kravformulering

Energiberäkning för ett 128kvm enplanshus på platta

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

Window+ Solskydd. Produktbeskrivning. Inledning. Window + Produktvarianter. Prestanda

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hällsätter 1:16

Transkript:

Klimatskalets betydelse för energianvändningen Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö eva-lotta.kurkinen@ri.se 82

Energianvändning i byggnaden Värme/Kyla Varmvatten Ventilation Belysning Hushållsel

Normal fördelning av energianvändningen

Vad påverkar klimatskalets energianvändning Värmetransport U-värde Köldbryggor Luftläkage Formfaktorer

Värmetransport - Strålning Överföring av värme mellan ytor som inte har kontakt Till exempel värme från solen = 1 + 1 1

Värmetransport - Ledning (konduktion) Överföring av värme i material genom ökad atom-/molekylrörelse Till exempel ett grillspett av järn som värms i ena ändan >

Värmetransport - Konvektion (luftrörelse) Luftens rörelse för med sig värmen Egenkonvektion = luften rör sig av sig själv eftersom varm luft är lättare än kall Luft Luft Fast material

Isoleringsmaterial Är utformade för att minimera alla tre sätt av värmetransport Hålla luften stilla Erbjuda så liten värmeledning som möjligt genom fibrerna Erbjuda så litet strålningsutbyte som möjligt mellan fibrerna

-värde för några vanliga byggnadsmaterial Luft: 0,025 W/(mK) Mineralull: 0,038 W/(mK) Trä: 0,13 W/(mK) PVC: 0,17 W/(mK) Vatten: 0,6 W/(mK) Betong: 1,7 W/(mK) Granit: 2,8 W/(mK) Rostfritt stål: 17 W/(mK) Koppar: 380 W/(mK)

Luftspalt Svårt att beräkna: Ventilerad eller inte? Tjocklek? Luftflöde? Enklast att modellera som ett motstånd utifrån tabellvärden (eller erfarenhet). Yttervägg ca. 0,1-0,2 (m²k)/w Yttertak ca. 0,1-0,3 (m²k)/w

Köldbryggor Köldbryggorna anges antingen som linjära eller punktformiga Linjär [W/(mK)] extra värmeflöde per längdmeter Punktformig [W/K] extra värmeflöde per punkt Punktformiga Linjär köldbrygga

Geometriska köldbryggor Ett enda material i vägg, tak och golv

Konstruktiva köldbryggor Flera olika material syllar reglar Genomföringar ventilationsdon rör Anslutningar fönster dörrar Infästningar stuprör fasadlampor markis

Linjära köldbryggor, (W/mK) q 2D q ref

Köldbryggor är relativa 1, kringliggande konstruktion 1.) 20 cm isolering =0,04 W/(mK) med en 15 cm regel =0,14 W/(mK) q 2D = 0,275 W/(mK) q ref = 0,20 W/(mK) = 0,075 = 27 % 2.) 20 cm isolering =0,03 W/(mK) med en 15 cm regel =0,14 W/(mK) = 0,083 = 36 % Större köldbrygga Större relativt värmeflöde Mindre totalt värmeflöde q 2D = 0,233 W/(mK) q ref = 0,15 W/(mK)

Boverkets Byggregler Beräkna genomsnittlig värmegenomgångskoefficient U m [W/(m 2 K)] = + + Inte självklart hur man ska räkna omslutande area (A om ) i BBR. Beroende på hur man räknar fås olika U m Sveby har gjort ett förtydligande i Förtydligande av areadefinitioner för tempererad golvarea, köldbryggor och lufttäthetsmätningar

Formfaktor Minskad omslutande yta minskar värmeflödet Komplexa geometrier och konstruktioner har fler köldbryggor Stora värmeförluster per golvyta Mindre värmeförluster per golvyta 98

Något om husutformningens betydelse U m -värdet är viktigt MEN, formfaktorn A om /A temp är lika viktig q tot [W/K] ger därför ett bättre mått på byggnadsskalets totala transmissionsförluster Ett bättre referensmåttet kan också ges av specifika transmissionsförlusten q tot /A temp [W/(m²K)] Ett stor A om ökar också infiltrationsförlusterna (även om byggnadskalets specifika täthet är densamma)

Fönster är en del av klimatskalet U-värde Ljustransmission g-värde Solstrålningsvinkel Solavskärmning 100

U-värde W/(m²K) Glas Antal glas Gasfyllnad Lågemissionsbeläggningar U-värde glasmitt ca. 0,5 W/(m2K) för 3-glas Karm/båge Vanliga värden är 0,6 1,6 W/(m2K) Distanslist i glaset Aluminium, rostfritt stål, galvat stål, PVC Normalt värden mellan 0,02 0,09 W/(m,K) U-värde anges för ett modulmått och skiljer sig mellan olika fönster inom samma modulmått

Ljustransmission, LT % Procent dagsljus som glaset släpper igenom 60-70 % för ett 3-glas 80 % för ett 2-glas 90 % för ett 1-glas

g-värde % Procent solenergi som passerar genom fönstret 40-60 % för ett 3-glas 70-80 % för ett 2-glas knappt 90 % för ett 1-glas Lägre U-värde ger lägre g-värde Solskyddsglas: g 25 % medför också lägre ljustransmission, LT 40 %

Jämförelse av placering av solskydd Placering g solskydd Utvändiga 0,1 0,5 Mellanliggande 0,15 0,7 Invändiga 0,35 0,8

Lufttäthet påverkar prestandan på klimatskalet 105

Vind

Skorstenseffekt

Forskar villan i Borås ett genomtänkt klimatskal 108

Köldbryggor Värmeförlusttal (UA alt. L), [W/K] 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Tak Fönster+dörr ar Vägg Grund Mellanbjälkla g tot. Fönsteranslu tningar Kantbalk 0,050 (Köldbrygga) [W/(mK)] 0,040 0,030 0,020 0,010 0,000 U m =0.156 W/(m 2 K) 13.5% köldbryggor Vissa köldbryggor saknas Vinterträdgård & vindskyddet är ej medräknade Grafit-EPS i grund Förbättrat fönstermontage Beräknade -värden mellan vägg och fönster 0 50 100 150 200 250 Fönstersmyg [mm] Referen s 25mm isolering 109

KONTAKTUPPGIFTER Eva-Lotta Kurkinen Eva-lotta.kurkinen@ri.se 0105 16 51 77 RISE Research Institutes of Sweden Samhällsbyggnad Byggteknik