23. Renhållningsordning för Västerviks kommun 2015-2020 (Avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshantering) Dnr 2014/107-450

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 27 (29) 2015-06-15 Ks 23. Renhållningsordning för Västerviks kommun 2015-2020 (Avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshantering) Dnr 2014/107-450 Kommunstyrelsens förvaltning har enligt uppdrag (KS 2014-02-24 62) tagit fram ett förslag till en ny Renhållningsordning för Västerviks kommun (Avfallsplan och Lokala föreskrifter om avfallshantering). Förslaget avser perioden 2015 2020. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar förslaget i skrivelse 4 juni 2015. Arbetet med att ta fram dokumentet har skett i nära samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och bolag och har även varit ute på remiss. Efter samrådet har inkomna synpunkter sammanställts och tillämpliga korrigeringar har gjorts. Vid styrgruppens möte den 1 juni 2015 beslöt styrgruppen att ställa sig bakom föreliggande förslag, för vidare behandling i kommunstyrelsen. Inkomna remisser samt kommentarer till dessa finns tillgängliga på kommunens hemsida. Till år 2020 finns följande lokala målområden: - Avfallsförebyggande - Återanvändning - Effektiv materialåtervinning - Effektiv energi- och näringsåtervinning samt biologisk behandling - Minskad deponering - Ingen dumpning och nedskräpning Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisat förslag till renhållningsordning för Västerviks kommun 2015-2020 (Avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshantering). Justerandes sign Kommunstyrelsen 0490-25 40 00 (tfn) www.vastervik.se 593 80 Västervik 0490-25 40 61 (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

Hållbarhetsstrateg 2015-06-04 Gun Lindberg 0490-25 48 13 gun.lindberg@vastervik.se Kommunstyrelsen Renhållningsordning för Västerviks kommun 2015-2020 (Avfallsplan och Lokala föreskrifter om avfallshantering) Dnr 2014/107-450 Kommunstyrelsens förvaltning har enligt uppdrag (KS 2014-02-24 62) tagit fram ett förslag till en ny Renhållningsordning för Västerviks kommun (Avfallsplan och Lokala föreskrifter om avfallshantering). Förslaget avser perioden 2015 2020. Arbetet med att ta fram dokumentet har skett i nära samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och bolag. Sammanfattning av innehållet Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks kommun och kommunkoncern. Renhållningsordningen gäller för åren 2015 2020 och är kommunkoncernens styrande dokument för hantering av avfall. De Lokala föreskrifterna innehåller formella regler för avfallshanteringen. Där finns detaljerade bestämmelser hur avfallet ska sorteras och tas om hand. De lokala målen utgår ifrån EU: s ramdirektiv för avfall. Det innebär att i första hand förebygga att avfall uppkommer. Det avfall som trots allt uppstår ska behandlas så resurseffektivt som möjligt. Helst ska det förberedas för återanvändning, men går inte det ska det materialåtervinnas istället. Om det inte heller är möjligt ska energin i materialet tas tillvara genom exempelvis förbränning. De lokala målen ligger väl i fas med hur det ser ut på både europeisk och nationell nivå. Våra mål medverkar i högsta grad för en samhällsförändring där vi både arbetar för att minska de totala avfallsmängderna och att vi blir bättre på att ta hand om resurserna i det avfall som ändå uppkommer. Till år 2020 finns följande lokala målområden: Avfallsförebyggande Återanvändning Effektiv materialåtervinning Effektiv energi- och näringsåtervinning samt biologisk behandling Minskad deponering Ingen dumpning och nedskräpning Missiv Avfallsplan förslag KS20150604

2015-06-0906-04 Utmaningarna är stora och för att målen ska kunna uppfyllas krävs att vi arbetar systematiskt, med en helhetssyn människa och miljö. Samtliga verksamheter inom Västerviks kommun och de kommunala bolagen har ett gemensamt ansvar att arbeta för att målen i Renhållningsordningen ska kunna uppfyllas. I en handlingsplan beskrivs de övergripande strategierna som visar vägen mot måluppfyllelse. Där ges även exempel på ett antal konkreta åtgärder och aktiviteter. Genomförande Arbetet med att ta fram en ny Renhållningsordning/Avfallsplan har skett samtidigt med framtagande av en ny Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun. Det innebär att projektgrupp och styrgrupp har varit samma för båda dokumenten. Det betyder också att diskussionerna har pågått parallellt och att vissa uppgifter är gemensamma. Arbetet inleddes med en workshop i april 2014 där styrgrupp och projektgrupp förstärkt med koncernledningsgruppen samt nätverket för hållbar utveckling drog upp riktlinjerna för det kommande arbetet. Styrgruppen har bestått av representanter för samtliga partier i KS (februari 2014) samt presidierna i VMEAB och VBAB/Tjustfastigheter. I projektgruppen, som drivit det praktiska arbetet har representanter från Västervik Miljö & Energi AB (2), Miljö- och byggnadskontoret (1), Västerviks Bostads AB samt Kommunstyrelsens förvaltning (2) ingått. Under maj - augusti 2014 gjordes en webbenkät kombinerat med utskick till föreningar och organisationer i kommunen med uppmaningar om att lämna in ditt förslag på hur avfallsarbetet i kommunen ska se ut i framtiden. Ett första förslag till Renhållningsordning/Avfallsplan skickades ut på internremiss under oktober-november 2014. Extern remiss och genomfördes under perioden 16 mars till 18 maj. Remissförslagen har ställts ut bl.a. på biblioteken i Västervik och Gamleby. Representanter för arbetsgruppen har även redovisat förslaget i samband med ett flertal informationsmöten. Efter samrådet har inkomna synpunkter sammanställts och tillämpliga korrigeringar har gjorts. Vid styrgruppens möte den 1 juni 2015 beslöt styrgruppen att ställa sig bakom föreliggande förslag, för vidare behandling i kommunstyrelsen. Inkomna remisser samt kommentarer till dessa finns tillgängliga på kommunens hemsida. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisat förslag till renhållningsordning för Västerviks kommun 2015-2020 (Avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshantering). Gun Lindberg Hållbarhetsstrateg Bilaga 1. Förslag till Renhållningsordning för Västerviks kommun 2015 2020 (Avfallsplan och Lokala föreskrifter om avfallshantering) Bilaga 2. Avfallsplan för Västerviks kommun 2015 2020 sammanfattning av lokala mål och ambitioner 2 (2)

Förslag till Renhållningsordning för Västerviks kommun Avfallsplan och Lokala föreskrifter om avfallshantering 2015-2020 KS 2015-06-15

Förord 2

Sammanfattning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks kommun och kommunkoncern. Renhållningsordningen gäller för åren 2015 2020 och är kommunkoncernens styrande dokument för hantering av avfall. De Lokala föreskrifterna innehåller formella regler för avfallshanteringen. Där finns detaljerade bestämmelser hur avfallet ska sorteras och tas om hand. De lokala målen utgår ifrån EU: s ramdirektiv för avfall. Genom avfallstrappan visas prioriteringsordningen för hur avfall ska hanteras. Det innebär att i första hand förebygga att avfall uppkommer. Det avfall som trots allt uppstår ska behandlas så resurseffektivt som möjligt. Helst ska det förberedas för återanvändning, men går inte det ska det materialåtervinnas istället. Om det inte heller är möjligt ska energin i materialet tas tillvara genom exempelvis förbränning. De lokala målen ligger väl i fas med hur det ser ut på både europeisk och nationell nivå. Våra mål medverkar i högsta grad för en samhällsförändring där vi både arbetar för att minska de totala avfallsmängderna och att vi blir bättre på att ta hand om resurserna i det avfall som ändå uppkommer. De lokala målen för Västerviks kommun är 1. År 2020 har den totala mängden hushållsavfall minskat i jämförelse med 2014 2. År 2020 är det enklare för kommuninvånare att återanvända/återbruka begagnade varor. Återanvändning av bygg- och rivningsavfall har ökat. 3. År 2020 har andelen hushåll och verksamheter som källsorterar ökat a. Alla verksamheter inom kommunkoncernen källsorterar - 2018 ska det vara 80 % och 2020 ska det vara 100 %. a. Andel hushåll i villa och flerfamiljshus som källsorterar har ökat till 90 % b. Andel verksamheter (företag) som källsorterar har ökat till 50 % c. Ökad källsortering på allmän platsmark (gator, torg, parker) samt i områden för friluftsliv t.ex. skärgården d. Textilier ska samlas in och det som inte kan återanvändas ska gå till materialåtervinning e. Tillgängligheten till kommunens återvinningscentraler har förbättrats (kundnöjdhet minst 80 %) 4. År 2020 har återvinningen av energi- och näring från avfall ökat a. Den lokala produktionen av biogas från matavfall och avloppsslam har ökat b. Allt utsorterat brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas på annat sätt ska användas som bränsle i fjärrvärme och/eller kraftvärmeproduktion 5. År 2020 har samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker att föroreningar sprids undersökts och åtgärder ska ha påbörjats 6. År 2020 har nedskräpningen i kommunen minskat. 3

Hur ska vi nå målen? Utmaningarna är stora och för att målen ska kunna uppfyllas krävs att vi arbetar systematiskt, med en helhetssyn människa och miljö. I Handlingsplanen beskrivs de övergripande strategierna som visar vägen mot måluppfyllelse. Den övergripande strategin är långsiktig och gäller för hela kommunen som geografiskt område, men i synnerhet för verksamheterna inom kommunkoncernen. Resurshushållning och effektiv avfallshantering är i fokus - Vi ska röra oss uppåt i avfallstrappan Vi ska prioritera arbetet med att ta det farliga avfallet ur kretsloppet Källsortering ska vara enkelt och nära Kommunkoncernens verksamheter ska föregå med gott exempel Vi ska samarbeta och delta i relevanta nätverk Genom miljöstyrning i renhållningstaxan tydliggör vi förorenarens ansvar Vi ska arbeta med strategiskt planarbete Vi ska arbeta aktivt för att öka kunskaperna om avfall och kretslopp I Handlingsplanen ges exempel på 15 konkreta åtgärder och aktiviteter. Inom ramen för de årliga budgetprocesserna inom kommunens verksamheter och i bolagen ska kostnaderna för de föreslagna åtgärderna beräknas mer noggrant. Åtgärdena är förankrade inom berörda verksamheter men omfattningen och utformningen kan komma att ändras eller omprioriteras. Även andra åtgärder kan bli aktuella beroende på ny teknik, ändrad lagstiftning etc. De föreslagna åtgärdena och aktiviteterna är dock inte tillräckliga för att nå målen, alla måste hjälpas åt och ta ansvar för vår gemensamma framtid. Årlig uppföljning kommer att genomföras av respektive verksamhet/bolag enligt en särskild mall. Redovisning görs till kommunfullmäktige som del av kommunens årliga Hållbarhetsbokslutet. Att uppfylla mål och genomföra åtgärder ska hela tiden prioriteras ihop med verksamheternas dagliga arbete, varför uppföljningen blir ett bra verktyg så att planen kan genomföras fullt ut. 4

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 7 Från sopor till resurseffektiva kretslopp... 7 Krav på mål och åtgärder... 7 Avfallsplanen samt Energi- och klimatstrategin har tagits fram parallellt... 7 Ansvarsfördelning... 9 Avfallstrappan visar vägen... 8 Målstruktur... 8 Mål för Västerviks kommun... 9 Avfallsförebyggande...10 Återanvändning...11 Effektiv materialåtervinning...12 Effektiv energi- och näringsåtervinning samt biologisk behandling...14 Minskad deponering...15 Ingen dumpning och nedskräpning...16 Handlingsplan Hur ska vi nå målen?... 17 Övergripande strategi...17 Exempel på åtgärder och aktiviteter...18 1. Samverkan i nätverk inom avfallsområdet...19 2. Informationsinsatser om hållbara konsumtionsmönster...20 3. Verktyg för hållbar upphandling...21 4. Utveckling av verksamheten vid Återbruket...22 5. Informationsinsatser om ökad återanvändning bygg- och rivningsavfall...23 6. Förbättrad tillgänglighet till kommunens återvinningscentraler...24 7. Ökad källsortering inom kommunkoncernens verksamheter...25 8. Nätverk och dialog för bättre källsortering...26 9. Utveckling av avfallssortering på allmänna platser och i skärgården...27 10. Plats för avfallsåtervinning i arbetet med fysisk planering...28 11. Insamling av textilier för materialåtervinning...29 12. Systemstudie för ökad lokal produktion av biogas från matavfall och annat organiskt avfall...30 13. Näringsämnen i kretslopp...31 14. Åtgärder för minskad spridning från nedlagda deponier...32 15. Åtgärder för minskad nedskräpning...33 5

Uppföljning... 34 Indikatorer för årlig uppföljning av målen...34 Informationsspridning...34 Samråd... 36 Nulägesbeskrivning... 37 Bakomliggande faktorer...37 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall...39 Övrigt avfall...44 Behandlingsanläggningar i kommunen...50 Uppgifter om nedlagda deponier...51 Koppling till globala, nationella och regionala mål... 53 Ordförklaringar... 59 Lokala föreskrifter om avfallshantering för Västerviks kommun... 1 Sorteringsbilaga till Lokala föreskrifter... 13 Bilaga 1. Miljöbedömning och hållbarhetskonsekvensanalys... Bilaga 2. Uppföljning av Avfallsplan 2009 2014... Bilaga 3. Sammanställning av uppgifter om insamlat avfall... 6

Inledning Från sopor till resurseffektiva kretslopp Det flesta varor vi köper blir så småningom avfall. Framtidsscenarier antyder att avfallsmängden i Sverige kan bli upp till fyra gånger så stor år 2050, jämfört med 2009 1 om vi inte lyckas bryta trenden. Avfall har genom åren omväxlande betraktats som en resurs och som ett miljöproblem. I Sverige och i Västerviks kommun - är vi ganska bra på att återvinna material, energi och näring ur avfallet. Men vi kan nå ännu längre genom att förebygga uppkomsten av avfall. När varor återanvänds eller på annat sätt får längre livslängd undviks negativ miljöpåverkan från tillverkningen av nya, liknande varor. Det är också nödvändigt att se till att ämnen som kan vara giftiga för människor och miljön inte sprids. Krav på mål och åtgärder Mål, strategier och styrmedel inom avfallsområdet har utvecklats både genom nationellt arbete och på EU-nivå. Sveriges nationella avfallsplan har tagits fram av Naturvårdsverket och bygger på det övergripande miljömålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. En del av utmaningen är att se till att kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. Om vi ska nå miljömålen behöver vi inte bara minska den totala mängden avfall utan även minimera farliga ämnen i produkter och varor. En kommunal avfallsplan är ett strategiskt viktigt dokument ur miljö- och resurssynpunkt. Varje kommun skall enligt 15 kap 11 Miljöbalken ha en Renhållningsordning, som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen, samt en Avfallsplan. Naturvårdsverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunala avfallsplaner. För mål och åtgärder gäller krav på: Mål för insamling och behandling av avfall som kommunen ansvarar för, samt mål för hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. En beskrivning av hur uppställda mål kan bidra till att regionala och nationella mål nås. Planen ska beskriva de åtgärder som kommunen planerar att vidta för att uppnå de uppsatta målen. Planen ska också beskriva hur mål och åtgärder ska genomföras och kommer att följas upp. Avfallsplanen samt Energi- och klimatstrategin har tagits fram parallellt Avfallsplanen och de Lokala föreskrifterna utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks kommun. Denna har tagits fram parallellt med Energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun. Det innebär att projektgrupp och styrgrupp har varit samma för båda dokumenten. Det betyder också att diskussionerna har pågått parallellt och att vissa uppgifter är gemensamma. 1 Utvecklingen för svensk avfallshantering en scenarioanalys till 2050, (2009), Profu. 7

Avfallstrappan visar vägen Bakgrunden till upplägget för kommunens mål är EU:s avfallshierarki (även kallad avfallstrappan). Avfallstrappan grundar sig på EUs avfallsdirektiv och visar hur vi kan arbeta strategiskt med avfallshantering och resurshushållning. Vi ska röra oss uppåt i avfallstrappan. Det innebär att i första hand förebygga att avfall uppkommer. Det avfall som trots allt uppstår ska behandlas så resurseffektivt som möjligt. Helst ska det förberedas för återanvändning, men går inte det ska det materialåtervinnas istället. Om det inte heller är möjligt ska energin i materialet tas tillvara genom exempelvis förbränning och i sista hand ska avfallet läggas på deponi. Inom kommunen pågår ett dagligt utvecklingsarbete för att utöka utsorteringsgraden i kommuninvånarnas avfall. Den modell av avfallstrappan vi bygger kommunens mål på är en förenklad version av EU:s avfallstrappa. Figur 2. EU:s kompletta avfallstrappa Målstruktur För Avfallsplanen har vi valt ett upplägg där vi har delat in målen med utgångspunkt från en förenklad avfallstrappa. Totalt finns 6 mål samt ett antal delmål. Målen är SMARTA (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna) genom att de förtydligas med Varför är det här viktigt? och Hur mäter vi detta?. 8

Ansvarsfördelning Enligt miljöbalken har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall, med undantag för sådant avfall där det finns ett producentansvar. Till hushållsavfall räknas också därmed jämförligt avfall från företag, butiker och annan verksamhet, det kan till exempel vara matavfall, kontorsavfall och avfall från fikarum. Annat avfall från företag och andra verksamheter har företagen själva skyldighet att ordna omhändertagandet av. Kommunen har dock planeringsansvaret för allt avfall som kan uppkomma, alltså inte bara för hushållsavfallet utan även för avfall från verksamheter i kommunen. Kommunstyrelsen har det övergripande verksamhetsansvaret för renhållningen i Västerviks kommun. Kommunfullmäktige beslutar om renhållningstaxa och avfallsföreskrifter och har därmed det yttersta ansvaret för kommunens avfallshantering. Hanteringen av det avfall som omfattas av kommunens ansvar inkl. information och rådgivning i avfallsfrågor, utförs av den som kommunen anlitar. I Västerviks kommun är det Västervik Miljö & Energi AB, ett av kommunen helägt bolag. Uppdraget gäller för permanenta bostäder och fritidsboende och omfattar hämtning av hushållssopor och latrin, samt tömning av enskilda avloppsanläggningar. Även mottagning av hushållens grovavfall ingår, vilket görs på Målserums avfallsanläggning i Västervik samt på de andra fyra återvinningscentraler som finns i kommunen. Likaså omfattar uppdraget omhändertagande av hushållslikande avfall från företag, butiker och annan verksamhet. Miljö- och byggnadsnämnden har ansvaret för tillsynen inom avfallsområdet. Respektive styrelse och nämnd ansvarar för genomförandet av åtgärder inom respektive verksamhet. Figur 1. Avfallstrappan i Västerviks kommun 9

Mål för Västerviks kommun Avfallsförebyggande Mål 1: År 2020 ska den totala mängden hushållsavfall ha minskat jämfört med 2014 Varför är det här viktigt? En stor utmaning ligger i att förebygga uppkomsten av avfall. En hållbar konsumtion och produktion från råvara till avfall är nödvändig för att vi ska kunna nå miljömålen. Det handlar om minskat slöseri med värdefulla resurser. Att förebygga uppkomsten av avfall är prioriterat i både den europeiska och i den svenska lagstiftningen. Vi ska därför förebygga uppkomsten av avfall, minska onödig konsumtion och sträva efter högre kvalitet, lägre innehåll av farliga ämnen och ökad livslängd på varor. Genom kommunens upphandling kan vi ställa krav på att produkter ska vara tvättbara, möjliga att reparera och materialåtervinna. Många engångsartiklar kan ersättas med mer miljövänliga alternativ. Konsumtionsmönster som bidrar till resurseffektivitet ska uppmuntras t.ex. uthyrning och där det är möjligt, att konsumera tjänster istället för varor. År 2014 var den totala mängden avfall i kommunen 433 kg per invånare. Att vända den globala trenden med ständigt ökade totala avfallsmängder per person och år är ett svårt uppdrag för Västerviks kommun som kräver stora informationsinsatser på det lokala planet. Vår målsättning är därför att vända trenden och påbörja en påvisad minskning i mängden avfall per invånare och år Hur mäter vi detta: Uppföljning av mängden hushållsavfall i kg/invånare och år i hela kommunen 10

Återanvändning Mål 2: År 2020 är det enklare för kommuninnevånarna att återanvända begagnade varor. Återanvändning av bygg- och rivningsavfall har ökat. Varför är det här viktigt? Genom ökad återanvändning går det att uppnå betydligt mer hållbara konsumtionsmönster. Om vi konsumerar varor av hög kvalitet, som håller länge, och kan repareras, får vi en mer hållbar konsumtion med högre återanvändningsgrad. Det är viktigt att se till att det finns fungerande retursystem och en second hand marknad för prylar som är för bra för att kastas (möbler, kläder, inventarier/utrustning). Möjligheterna till återanvändning måste öka och samarbetet mellan kommunen och lokala entreprenörer inom området kan förbättras och utvecklas. Återbruket vid Målserum kan utvecklas och bättre verktyg för intern kommunal återanvändning av möbler och andra prylar kan tas fram. Ett annat prioriterat område är återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall. Om vi ska kunna nå de nationella miljökvalitetsmålen för God bebyggd miljö och Giftfri miljö måste bygg- och rivningsavfallets mängd och farlighet minska och hanteringen av avfallet säkras. Hur mäter vi detta: Det finns många olika aktörer (privata, kommunala och föreningar m.fl.) vilket innebär att mätbarheten blir svår att uttrycka i kg/år eller liknande nyckeltal. En möjlighet är en attitydundersökning bland kommuninvånarna där man frågar dels år 2015 men även år 2020 hur många som köper begagnade varor som en del i det vardagliga beteendet. Ett annat mått är uppskattning av antal prylar som passerar Återbruket 11

Effektiv materialåtervinning Mål 3: År 2020 har andelen hushåll och verksamheter som källsorterar ökat a. Alla kommunala verksamheter källsorterar - 2018 ska det vara 80 % och 2020 ska det vara 100 %. b. Andel hushåll i villa och flerfamiljshus som källsorterar har ökat till 90 % c. Andel verksamheter (företag) som källsorterar har ökat till 50 % d. Ökad källsortering på allmän platsmark (gator, torg, parker) samt i områden för friluftsliv t.ex. skärgården e. Textilier samlas in och det som inte kan återanvändas ska gå till materialåtervinning f. Tillgängligheten till kommunens återvinningscentraler har förbättrats (kundnöjdheten har ökat till 80 %) Varför är det här viktigt? Materialåtervinning spelar en viktig roll i ett hållbart samhälle. Effektiv materialåtervinning kan göras av rena fraktioner av hög kvalitet där materialet ersätter jungfrulig råvara. Ökad källsortering 2 är därför prioriterat. När material används flera gånger minskar behovet av råmaterial. Det minskar också förbrukningen av energi. På kommunens bemannade återvinningscentraler kan hushåll lämna in farligt avfall, elavfall och grovavfall till återvinning. För att vi ska kunna använda avfallet som en resurs och/eller behandla det på rätt sätt, är det avgörande att vi får in det avfall som uppstår. Därför är det viktigt att vi har kvar våra fem återvinningscentraler i kommunen och att dessa har bra öppettider. Genom att ha serviceinriktad, utbildad personal och tydlig skyltning kan vi också underlätta för människor att sortera rätt. Det måste bli lättare att lämna farligt avfall och grovavfall. Västerviks kommun är stor till ytan och en miljöriktig hantering av farligt avfall och grovavfall ska inte bygga på att alla hushåll har en egen bil. Det är viktigt att det finns komplement till de återvinningscentraler som finns i kommunen. I kommunens planering och bygglovsgivning ska källsorteringsmöjligheter säkerställas. Återvinningsstationer är ett viktigt komplement till fastighetsnära insamling och återvinningscentraler och ska finnas kvar i samma omfattning som idag. I december 2014 var det 88 % av villahushållen som källsorterade tidningar och förpackningar, 39 % sorterade sitt matavfall. I flerbostadshusen hade 37 % av hushållen källsortering men endast 7 % källsorterade sitt matavfall. I de kommunala verksamheterna bedöms att ca 10 % har möjlighet att i dagsläget samla in matavfall. För övriga fraktioner som uppkommer sorteras ca 30 % fullt ut. Vissa fraktioner har en högre insamlingsgrad. Ca 80 % av verksamheterna sorterar papper. Genom Avfallsplanen och Lokala föreskrifter för avfallshantering ställs krav på hur kommuninvånarna ska hantera och sortera det avfall som de ger upphov till, allt från förpackningar till matavfall. Som en stor arbetsgivare och verksamhetsutövare kan kommunen påverka många invånare, och extra viktiga är barn och ungdomar, som kan lära sig att göra rätt från början i våra skolor och förskolor. Därför ska kommunkoncernens verksamheter föregå med gott exempel, vi ska visa att det går och att det är lätt att källsortera. Ett fint, ljust och städat sorteringsutrymme bjuder in till källsortering. Tydlig, bra och återkommande information underlättar också. Förutom de fraktioner som sopbilarna måste och kan hämta, dvs. restavfall, matavfall och förpackningar så har fastighetsägarna ett ansvar att se till att hyresgästerna enkelt kan lämna ifrån sig grovavfall och farligt avfall. 2 Gäller samtliga fraktioner: farligt avfall (inkl. el- och elektronikavfall), brännbart avfall, matavfall, tidningar samt förpackningar av plast, metall, papper och glas 12

För att visa att vi ansvarar för miljön så är det viktigt att vi även tar avfallssorteringen på allvar och att det är något som genomsyrar vår kommun på alla platser, så också i det offentliga rummet/på allmänna platser. Vilka sorteringsmöjligheter som finns där folk vistas påverkar även hur Västerviks kommun uppfattas av besökare och turister. Textilier som samlas in och som inte kan återanvändas ska skickas till materialåtervinning - textilfibrerna blir till nya plagg. Textilier är en värdefull resurs som inte utnyttjas till fullo idag, endast 20 % återanvänds och en ännu mindre andel går till materialåtervinning. Konsumtionen av textilier i Sverige har ökat med 40 % under det senaste decenniet. Produktion av textilier är resurskrävande, både vad gäller vatten och energi. Dessutom används stora mängder farliga ämnen som kan skada både människor och miljö i tillverkningslandet. Idag förbränns största delen av det textilavfall som uppstår i Sverige. Textilier är en värdefull resurs och miljövinsten vid återanvändning och återvinning är stor. Hur mäter vi detta: Andelen verksamheter inom kommunkoncernen som källsorterar. 2018 ska det vara 80 % och 2020 ska det vara 100 %. Andelen abonnemang med fastighetsnära insamling (FNI) ska öka till 90 % mellan 2014 och 2020, i förhållande till totala antalet anslutna hushåll (villor och flerbostadshus). Andelen hushåll som har abonnemang för matavfallsinsamling ska öka till 90 % år 2020 jämfört med 2014 (i förhållande till totala antalet anslutna hushåll). Andelen förpackningar, tidningar och matavfall som samlas in från hushåll ska successivt öka jämfört med det som går till förbränning och deponi, (mätt i kg/invånare och år). Insamlade textilier för materialåtervinning (mätt i kg/invånare och år) 13

Effektiv energi- och näringsåtervinning samt biologisk behandling Mål 4: År 2020 har återvinningen av energi- och näring från avfall ökat a. Den lokala produktionen av biogas från matavfall och avloppsslam har ökat b. Allt utsorterat brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas på annat sätt ska användas som bränsle i fjärrvärme och/eller kraftvärmeproduktion Varför är det här viktigt? Genom att röta matavfallet tar vi tillvara på både den näring och den energi som finns i det. Näringen blir biogödsel och energin blir fordonsgas. Detta ger stora miljöfördelar eftersom åtgången av fosfor minskar när biogödsel kan användas istället för konstgödsel och biogas som fordonsbränsle ger inget nettoutsläpp av koldioxid. Det är viktigt att ha så kort ledtid som möjligt från kök till rötkammare, för att så mycket som möjligt av energin ska finnas kvar i matavfallet. Denna aspekt måste man sedan ställa i motvikt till att vi samtidigt eftersträvar effektiva transporter. Både sophämtningen och transporten till rötningsanläggningen måste ske på ett effektivt sätt. Genom ett arbete med ständiga förbättringar strävar VMEAB och Västervik Biogas AB alltid efter optimal materialåtervinning och biologisk behandling. Genom avfallsförbränning tas energin till vara för produktion av fjärrvärme och elkraft. Endast rätt saker ska eldas vid avfallsförbränningen. Trots att vi strävar efter att återanvända och återvinna så mycket som möjligt finns det ett behov av energiåtervinning för att: ta hand om brännbara rester från material- och biologisk återvinning ta hand om material som inte längre kan återvinnas ta bort förorenat material ur kretsloppet förhindra deponering av brännbart avfall I avlopps- och avfallsfraktioner finns växtnäringsämnen, bland annat fosfor, som kan återföras till kretsloppet i större utsträckning än vad som sker idag. Men fraktionerna innehåller även metaller och organiska ämnen (t.ex. smittoämnen) som kan orsaka problem för hälsa och miljö. Hänsyn måste tas både till att fosforn ska kunna återföras på ett så resurseffektivt sätt som möjligt och till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Avloppsslam från reningsverk och från täta tankar samt bioaskor från fjärrvärmeproduktion ska tas till vara. Ett problem är de förpackningar som bara delvis går att material- eller energiåtervinna, och när systemen för material- och energiåtervinning inte är tillräckligt effektiva. Fastighetsnära insamling av matavfall möjliggör ett effektivt kretslopp. Lokal kompostering är ett viktigt komplement till denna hantering. Det är viktigt att egen kompostering av matavfall sker på ett tillfredsställande sätt, så att metangas inte läcker ut i atmosfären från komposten. Hur mäter vi detta Mängd lokalt insamlat matavfall till biogasproduktion Mängd återfört slam från slutna tankar Erfarenheter från projekt för näringsåterföring av bioaskor 14

Minskad deponering Mål 5. År 2020 har samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker (klass 2) att föroreningar sprids undersökts åtgärder ska ha påbörjats Varför är det här viktigt? Det finns flera äldre, nedlagda deponier som utgör risk för betydande miljöpåverkan ur föroreningssynpunkt. Miljöskyddet vid dessa äldre deponier är generellt sämre än vid de deponier som är i drift idag. Nedlagda deponier kan påverka människor hälsa och miljön negativt genom förorening av mark, grundoch ytvatten samt utsläpp av deponigas. Att förvara avfall i en deponi räknas som pågående miljöfarlig verksamhet, även om deponin inte längre tar emot något nytt avfall. När det gäller nedlagda kommunala deponier ansvarar kommunen för att undersöka dem och bedöma deras risker. Arbetet med att åtgärda deponierna pågår. 11 av klass 3 deponierna är åtgärdade under 2014. Hur mäter vi detta Antal deponier (klass 2) som har undersökts, antal där åtgärder har påbörjats och som har slutförts 15

Ingen dumpning och nedskräpning Mål 6. År 2020 har nedskräpningen minskat Varför är det här viktigt? Dumpning av avfall förekommer inte i någon större omfattning i Sverige men nedskräpning är ett allmänt samhällsproblem. Skräpiga miljöer upplevs av många som otrevliga och otrygga. Studier visar att nedskräpade områden lätt hamnar i en negativ spiral som leder till ytterligare nedskräpning och andra problem som skadegörelse. Dessutom medför städinsatser betydande kostnader för kommunen och skattebetalare varje år, pengar som skulle ha kunnat användas till annat. Därför vill vi att nedskräpningen ska minska i hela kommunen. Plast utgör numera en betydande andel av avfallet och det är särskilt allvarligt när plast hamnar i naturen. De plastföremål som hittas på stränderna är främst engångsprodukter som påsar, kapsyler och flaskor. Skräp i form av mikroskopiska plastpartiklar kan skapas genom nedbrytning av större plastbitar, men de finns också i vanliga konsumentartiklar som till exempel hudvårdsprodukter och rengöringsmedel. Västerviks kommun är en turistkommun och på sommaren anordnas flera stora arrangemang. Krav bör ställas på arrangörer att i samband med större arrangemang ordna väl fungerande avfallshantering med källsortering. Hur mäter vi detta Antal genomförda städinsatser och anmälda ärenden om nedskräpning Återkommande enkäter/intervjuer om hur nedskräpningssituationen upplevs av boende och besökande) 16

Handlingsplan Hur ska vi nå målen? Utmaningarna är stora - och för att målen ska kunna uppfyllas krävs att vi arbetar systematiskt, med en helhetssyn människa och miljö. I Handlingsplanen beskrivs de övergripande strategierna för hur vi ska arbeta för att nå målen. Här ges även exempel på konkreta åtgärder som visar vägen mot måluppfyllelse. Övergripande strategi Den övergripande strategin är långsiktig och gäller för hela kommunen som geografiskt område, men i synnerhet för verksamheter inom kommunkoncernen. Resurshushållning och effektiv avfallshantering - Vi ska röra oss uppåt i avfallstrappan Det innebär att i första hand förebygga att avfall uppkommer. Ju högre upp man befinner sig i avfallstrappan, desto mindre miljöpåverkan genererar avfallet. Det avfall som trots allt uppstår ska behandlas så resurseffektivt som möjligt. Helst ska det förberedas för återanvändning, men går inte det ska det materialåtervinnas istället. Om inte heller det är möjligt, ska energin i materialet tas tillvara genom exempelvis förbränning och i allra sista hand ska avfallet läggas på deponi. Nedskräpning ska helt undvikas. Vi ska prioritera arbetet med att ta det farliga avfallet ur kretsloppet Genom utökad information om hur farligt avfall sorteras ut och återvinns eller oskadliggörs, kan de nationella miljökvalitetsmålen för God bebyggd miljö och Giftfri miljö nås. Det ska vara enkelt och nära att sortera ut och lämna sitt farliga avfall. Källsortering ska vara enkelt och nära För att vi ska kunna använda avfallet som en resurs och/eller behandla det på rätt sätt, är det avgörande att vi får in det avfall som uppstår. Fler hushåll och verksamheter ska källsortera. Det är viktigt att vi har kvar våra återvinningscentraler och återvinningsstationer i kommunen och att dessa har bra öppettider och tillgänglighet. Genom att ha serviceinriktad och utbildad personal samt en tydlig skyltning kan vi också underlätta för människor att sortera rätt. Kommunkoncernens verksamheter ska föregå med gott exempel Samtliga verksamheter inom Västerviks kommun och de kommunala bolagen har ett gemensamt ansvar att arbeta för att målen i Avfallsplanen ska kunna uppfyllas. För samtliga mål gäller att kommunkoncernens verksamheter ska föregå med gott exempel. Genomförande av konkreta åtgärder, projekt och aktiviteter som leder till mot måluppfyllelse beskrivs under rubriken Exempel på åtgärder och aktiviter. Vi ska samarbeta och delta i relevanta nätverk Inom avfallshantering finns en rad olika forum för samverkan där Västerviks kommunkoncern är med. På regional nivå finns def.waste, samt Regionförbundet i Kalmar län. På nationell nivå finns till exempel branschorganisationen Avfall Sverige och Sveriges Ekokommuner. Genom miljöstyrning i renhållningstaxan tydliggör vi förorenarens ansvar Renhållningstaxan är ett viktigt styrmedel för att uppmuntra till återvinning och annan miljöanpassad avfallshantering. Vi betonar taxans roll när det gäller att påverka kommuninvånarnas beteende. Genom utbyggd fastighetsnära insamling inklusive matavfall innebär att taxan i större omfattning gör skillnad för de som sorterar avfallet. 17

Vi ska arbeta med strategiskt planarbete Avfallshantering är en viktig infrastrukturfråga i den fysiska planeringsprocessen och i ÖP 2025 har kommunen tagit ställning till att avfallsfrågorna ska införas i detaljplanearbetet och prövningen av bygglov, så att områden och lokaler anpassas till källsortering av hushållsavfall vid ombyggnad och nyproduktion. Det handlar även om att ta hänsyn till skyddsavstånd för befintliga och kommande avfallsanläggningar. Vi ska arbeta aktivt för att öka kunskaperna om avfall och kretslopp För att öka motivationen och engagemanget för återanvändning/återbruk och få ett ökat kretsloppstänkande måste kunskapen om avfallsfrågor öka hos medborgare och personal. Information och avfallsrådgivning är därför en prioriterad fråga. Exempel på åtgärder och aktiviteter På följande sidor ges exempel på 15 konkreta åtgärder och aktiviteter. Inom ramen för de årliga budgetprocesserna inom kommunens verksamheter och i de kommunala bolagen ska kostnaderna för de föreslagna åtgärderna beräknas mer noggrant. Åtgärderna är förankrade inom berörda verksamheter men omfattningen och utformningen kan komma att ändras eller omprioriteras. Även andra åtgärder kan bli aktuella beroende på ny teknik, ändrad lagstiftning etc. De föreslagna åtgärdena och aktiviteterna är dock inte tillräckliga för att nå målen, alla måste hjälpas åt och ta ansvar för vår gemensamma framtid. Figuren nedan visar den kommande arbetsprocessen. 18

1. Samverkan i nätverk inom avfallsområdet Syfte Öka kunskaperna om avfallshantering och uppnå en effektivare hantering av avfallet Berörda strategier och mål Strategi: Vi ska samarbeta och delta i relevanta nätverk Berör samtliga mål Åtgärdsbeskrivning Aktiv samverkan i olika nätverk ska ske för att uppnå ökad kunskap och ge möjligheter till gemensamma åtgärder. Samverkan ska fortsätta och utvecklas i frågor som rör avfall och hållbar konsumtion i syfte att effektivisera och förbättra arbetet i kommunen. Inom avfallshantering finns en rad olika forum för samverkan där Västerviks kommunkoncern är med. På regional nivå finns def.waste samt Regionförbundet i Kalmar län. På nationell nivå finns Avfall Sverige. Men samverkan gäller även i ett bredare sammanhang, till exempel fortsatt deltagande i Sveriges Ekokommuner och Uthållig kommun, etc. Ansvar för genomförande Samtliga berörda kommunala nämnder och styrelser Samverkan Relevanta forum och nätverk Målgrupp Kommunkoncernens tjänstemän och förtroendevala Tidsplan för genomförande Fortlöpande under perioden 2015-2020 Miljöeffekter Minskade avfallsmängder/ökad återvinning Effektivare avfallshantering Uppföljning av effekter Redovisning av vilka nätverk som kommunkoncernen samverkar med Kostnad Låga kostnader inga nämnvärda merkostnader jämfört med dagsläget I första hand personalkostnader, i vissa fall medlemsavgifter Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget 19

2. Informationsinsatser om hållbara konsumtionsmönster Syfte Öka medvetenheten om konsumtionsmönster och avfall Berörda strategier och mål Strategi: Avfallsförebyggande Mål: Minska totala mängden hushållsavfall Åtgärdsbeskrivning Genomförande av informationsinsatser om hållbara konsumtionsmönster samt om avfallet som resurs: 1. Bedriva en aktiv avfallsrådgivning både till externa kunder och internt inom kommunkoncernengenom information i kundtidning, webb, informationsmöten etc. 2. Information om matsvinnets kostnader för miljön och ekonomin. Utbilda och informera skolköksoch storkökspersonal i kommunen om vikten av att minska matsvinn och om hur de kan gå till väga. 3. Hållbart lärande Införande av miljöombud på skolorna. Skolelever får med utgångspunkt i respektive läroplan möjlighet att lära sig om och praktiskt utföra källsortering och arbeta med hållbarhet 4. Om möjligt ska lokala handlare genom nätverkssamverkan och/eller en lokal diplomering förmås att agera föregångare i att minska mängden onödigt avfall såsom plastpåsar och onödiga förpackningar etc., samt att handlarna också själva återvinner allt som går, inkl. ev. matavfall Ansvar för genomförande 1. VMEAB (samordning) 2. KS/Kost 3. BUN Samverkan SN, KS/Återbruket, KS/SBE, MBN Målgrupp Kommuninvånare, skolelever, verksamhetskökspersonal Tidsplan för genomförande Fortlöpande under perioden 2016-2020 Miljöeffekter Minskade avfallsmängder/ökad återvinning Minskat matsvinn Uppföljning av effekter Antal genomförda informationsinsatser och projekt som uppmärksammar detta Plockanalyser för att tydliggöra hur mycket av matavfallet som kan kategoriseras som matsvinn. Kostnad Åtgärden minskar kostnaderna för matinköp men informationsinsatserna innebär kostnader för personal. Beroende på ambitionsnivå ligger merkostnaden på del av tjänst (avfallsrådgivare max 600 000 kr/år heltidstjänst, VMEAB- Se även åtgärd 7 och 15) Informationsmaterial Utbildning av skolkökspersonal Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags utökade budgetar Eventuellt kan finnas möjligheter till extern medfinansiering (exempelvis genom Energikontor Sydost) 20

3. Verktyg för hållbar upphandling Syfte Avfallsförebyggande - Genom kommunens upphandling kan vi ställa krav på att de produkter som köps in ska vara tvättbara, möjliga att reparera och materialåtervinna. Berörda strategier och mål Strategi: Avfallsförebyggande, Vi ska prioritera arbetet med att ta det farliga avfallet ur kretsloppet Mål: Minska totala mängden hushållsavfall Åtgärdsbeskrivning 1. Kommunen ska i sina upphandlingar ställa krav på livscykelanalyser (LCA), avfallsminimering och/eller återtagande av uttjänta produkter. Framtagande av checklista som kan användas vid upphandling Ansvar för genomförande KS/Inköpscentralen Samverkan Samtliga förvaltningar och bolag Målgrupp Kommunala tjänstemän som arbetar med inköp Tidsplan för genomförande En checklista tas fram senast under år 2016 och används därefter vid samtliga större upphandlingar/ramavtal Miljöeffekter Minskade avfallsmängder i kommunen, minimering av onödiga förpackningar, minskad mängd engångsartiklar Minskad giftspridning Minskade utsläpp av fossil koldioxid Uppföljning av effekter Antal genomförda inköp/upphandlingar där checklistan använts Kostnad Låg kostnad att ta fram verktygen, inköp kan bli kortsiktigt dyrare om högre krav ställs på kvalitet Personalresurser inköpscentralen Utbildning för berörd personal Finansiering Inom förvaltningens ordinarie budget 21

4. Utveckling av verksamheten vid Återbruket Syfte Ökat återbruk och återanvändning Berörda strategier och mål Strategi: Återanvändning Mål: Det ska bli enklare att återanvända/återbruka begagnade varor Åtgärdsbeskrivning Utveckling av verksamheten vi Återbruket med ett antal delåtgärder: 1. Utveckla/utöka återvinningscentralerna, med mer utrymme/plats för återbruk (VMEAB) 2. Utveckling av ett system för internt BLOCKET inom kommunen via Återbruket 3. Utökat samarbete med VMEAB genom hjälp med utbildning av Återbrukets personal t.ex. att personalen får följa med ut till de olika återvinningscentralerna. 4. Information till företag och allmänhet om att Återbruket kan anlitas av företag för att hjälpa till med sortering av bygg- och rivningsavfall 5. Utökat samarbete med VBAB när det gäller byggavfall (även underentreprenörer) Ansvar för genomförande KS/Enheten för Arbete och Kompetens Samverkan VMEAB, SN, VBAB/TFAB Målgrupp Boende och företag inom kommunen Tidsplan för genomförande Påbörjas under 2016 för att succesivt utvecklas till en ordinarie verksamhet Miljöeffekter Minskade avfallsmängder och ökad återanvändning/ återbruk av resurser Uppföljning av effekter Uppskattning av antal prylar som passerar Återbruket Kostnad Medel utökade personalresurser inom Återbruket Personalresurser (ca 500 000 kr/år) Om- och tillbyggnader av ÅVC Utbildning för berörd personal Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget utökad budget för Återbruket kan krävas 22

5. Informationsinsatser om ökad återanvändning bygg- och rivningsavfall Syfte Återanvändning/materialåtervinning att kraftigt öka sorteringen av avfall från byggbranschen Berörda strategier och mål Strategi: Återanvändning Mål: Det ska bli enklare att återanvända/återbruka begagnade varor. Återanvändning av bygg och rivningsavfall Åtgärdsbeskrivning 1. Informationsåtgärder i samband med miljö- och byggnadskontorets tillsyn för att öka sorteringen och återanvändning av avfall från byggbranschen. Projektet bygger på Naturvårdsverket och Boverkets nationella projekt. Tillsynen ska förbättras så att den bidrar till att uppkomsten av avfall förebyggs. Information om att Återbruket kan anlitas av företag för att hjälpa till med sortering av byggoch rivningsavfall. 2. Ett informationsprojekt om schaktmassor kommer att genomföras av MBK i samverkan med övriga kommuner i länet. Dessutom kommer VMEAB att informera och utbilda sina gräv- och schaktentreprenörer. Ansvar för genomförande MBN Samverkan VMEAB, KS/Arbete och kompetens, Övriga kommuner i länet genom Miljösamverkan Sydost Målgrupp Företag inom byggbranschen Tidsplan för genomförande 2015-2016 Miljöeffekter Minskade avfallsmängder och mindre spridning av miljöfarliga ämnen/ återbruk av resurser Uppföljning av effekter Antal besökta byggprojekt och företag (via MBN-projektet) Kostnad Låga Personalresurser ordinarie personal Informationsmaterial mm Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget 23

6. Förbättrad tillgänglighet till kommunens återvinningscentraler Syfte Det ska bli lättare att lämna avfall - i synnerhet farligt avfall och grovavfall - till återvinning Berörda strategier och mål Strategi: Källsortering ska vara enkelt och nära, Prioritering av arbetet med att ta farligt avfall ur kretsloppet, Ökad avfallsåtervinning Mål: Tillgängligheten till kommunens återvinningscentraler ska förbättras, Ökad andel hushåll som källsorterar har ökat till 90 %, Minskad nedskräpning Åtgärdsbeskrivning 1. Utökade öppettider på återvinningscentralerna (efter kundernas önskemål) 2. Göra om skyltningen på återvinningscentralerna. Skylta avfallssort istället för behandlingsmetod. 3. Någon form av mobil insamling av farligt avfall och/eller grovavfall ska utredas, testas och om möjligt införas som en permanent service. 4. Bättre möjligheter att på ett enkelt sätt återvinna trädgårdsavfall via återvinningscentralerna kan minska nedskräpningen i hela kommunen Ansvar för genomförande VMEAB Samverkan - Målgrupp Kommuninvånare Tidsplan för genomförande Succesiv förbättring av öppettider med start under 2015. Under 2015 ska ytterligare två Samlare för smått farligt sättas ut i kommunen. 2020 ska det finnas ytterligare ett insamlingsalternativ (förutom ÅVC, Samlare och budning) för farligt avfall och grovavfall. Miljöeffekter Ökat resursutnyttjande Effektivare avfallshantering Minskad nedskräpning Uppföljning av effekter Nöjdheten för öppettider på ÅVC ska öka,(från 58 % idag till 80 % år 2020) Nöjdheten för lämningsmöjligheterna för farligt avfall och grovavfall ska öka (från 78 % till 90 % år 2020), Följa upp antal besök och hur lätt det är för kunder att få ett besökskort. Kostnad Medel beroende på ökade öppettider på kvällar och/eller helger Personalresurser varje extra anställd kostar ca 600 000 kr/år Informationsmaterial Finansiering Inom VMEAB:s ordinarie budget/renhållningstaxan 24

7. Ökad källsortering inom kommunkoncernens verksamheter Syfte Ökad källsortering inom kommunkoncernens verksamheter Strategier och mål Strategi: Kommunen ska förgå med gott exempel inom ökad avfallsåtervinning och energiåtervinning. Mål: Samtliga verksamheter inom kommunkoncernen ska källsortera (2020) Åtgärdsbeskrivning 1. Alla verksamheter ska källsortera och ansvarar för att implementera källsortering som en naturlig del i den ordinarie verksamheten. 2. Information och rådgivning genom avfallsrådgivare. Stöttning av miljöombud 3. Alla förvaltningar och bolag utser Miljöombud, särskilt viktigt är detta inom skolan. Gemensamma aktiviteter och projekt genomförs inom miljöombudsgruppen. Ansvar för genomförande 1. Alla verksamheter i kommunkoncernen TFAB och VBAB som redovisar eventuella hyresförändringar för de olika verksamheterna. Verksamheterna beställer ombyggnation eller annan anpassning av lokalerna för källsortering. TFAB och VBAB (efter beställning) anpassar verksamhetslokaler för källsortering. 2. VMEAB ger information och rådgivning i avfallsfrågor till verksamheterna och samordnar miljöombudens verksamhet inom avfallsområdet. Samverkan Alla verksamheter i kommunkoncernen. Målgrupp Alla verksamheter i kommunkoncernen. Tidplan för genomförande Alla förskolor och skolor ska införa källsortering 2015, Miljöombud utses 2016. Källsortering införs i alla kommunkoncernens verksamheter senast 2020. I 80 % av verksamheterna 2018. Miljöeffekter Ökat resursutnyttjande. Effektivare avfallshantering. Uppföljning 2018 ska 80 % av kommunkoncernens verksamheter källsortera och 2020 ska alla verksamheter källsortera. Kostnad Medel till hög (VBAB håller på att ta fram ett underlag för kostnad) Personalkostnad för avfallsrådgivare anställd av VMEAB samt miljöombud inom skolan. Beroende på ambitionsnivå ligger merkostnaden på del av tjänst. (Avfallsrådgivare max 600 000 kr/år heltidstjänst, VMEAB. Se även åtgärd 2 och 15). Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags budget Ombyggnationerna och övriga anpassningar av lokaler finansieras genom hyresjusteringar. 25

8. Nätverk och dialog för bättre källsortering Syfte Alla ska ta ett större ansvar när det gäller att underlätta för källsortering, företag, fastighetsägare, intresseorganisationer Berörda strategier och mål Strategi: Återanvändning/materialåtervinning Mål: Andel verksamheter (företag) som källsorterar har till år 2020 ökat till 50 % Åtgärdsbeskrivning 1. Skapande av nätverk för samverkan med fastighetsägare, verksamheter och intresseorganisationer för att få till bättre förutsättningar och ökad service för källsortering. 2. Information, rådgivning och kampanjer riktade mot verksamheter för att få till ökad källsortering och ökad insamling av matavfall från verksamheter som butiker, storkök och restauranger 3. Gemensamma platser för källsortering i fritidshusområden. Det är rimligt att fritidsboende i de planlagda fritidsområdena med vägförbindelse ska kunna källsortera. Ansvar för genomförande VMEAB Samverkan MBN, KS/SBE, VBAB, TFAB, Västervik Framåt, intresseorganisationer och företag inom kommunen Målgrupp Företag, fastighetsägare, intresseorganisationer Tidsplan för genomförande Löpande under perioden 2015-2020 Miljöeffekter Ökat resursutnyttjande Effektivare avfallshantering Uppföljning av effekter Antalet abonnemang med fullständig sortering Kostnad Låg Personalresurser, arbetstid Ev. kostnader för ombyggnationer (företag) Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget Företag, verksamheter 26

9. Utveckling av avfallssortering på allmänna platser och i skärgården Syfte Renare natur- och stadsmiljö, flera avfallsfraktioner ska kunna källsorteras på allmänna platser och vid strategiska områden i skärgården. Berörda strategier och mål Strategi: Källsortering ska vara enkelt och nära Mål: Ökad källsortering på allmän platsmark (gator, torg, parker) samt övriga områden för friluftsliv och i skärgårdsområden Åtgärdsbeskrivning 1. En avfallshanteringsplan för offentlig miljö tas fram och genomförs. Här ingår även prioritering av sorteringsplatser för avfall i skärgården samt med angöringsplatser på lämpliga knutpunkter vid fastlandet (även privata marinor och hamnar). Sortering ska tillhandahållas vid Hasselö sand, Idö och vid större angöringsplatser på fastlandet. 2. Informationstavlor ska sättas upp på strategiska platser, Välkommen till Västerviks kommun och Tjust skärgård. På tavlorna framgår platser för avfallsinsamling, återvinning och toaletter. 3. Idag saknas sorteringsmöjlighet i de offentliga papperskorgarna. Ett stort behov av sortering föreligger i de centrala delarna av Västervik och på några platser som är väl besökta på somrarna så som Gränsö och Lögarbergen. Ansvar för genomförande KS/ Enheten för Samhällsbyggnad Samverkan VMEAB, Västervik Framåt, VBAB, Västervik Resort AB Målgrupp Kommuninvånare och besökare Tidsplan för genomförande Redan till sommarsäsongen 2015 ska förbättringar synas i kommunen. 2016 ska sortering finnas vid Hasselö sand och Idö, 2017 ska sortering finnas vid större angöringshamnar. 2017 ska avfallssortering vara möjlig i det offentliga rummet på strategiska platser i Västerviks centrum. 2020 har vi tagit ett helhetsgrepp och placerat ut lämplig sortering på strategiska platser runt om i Västerviks kommun. Miljöeffekter Minskade avfallsmängder och ökad återanvändning/återbruk av resurser Renare natur- och stadsmiljö Uppföljning av effekter Omfattning av nedskräpningsinsatser (ska ha minskat) Kundattitydundersökningar Kostnad Medel Beroende på hur många områden/platser som är berörda, antalet sopkärl Personalkostnader för utredning samt kostnader för investeringar (inkl. informationsmaterial) och drift Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget; KS/SBE ansvarar för investeringar i offentliga miljön och ökade driftskostnader 27

10. Plats för avfallsåtervinning i arbetet med fysisk planering Syfte Avfallshantering är en viktig infrastrukturfråga i den fysiska planeringsprocessen och i ÖP 2025 har kommunen tagit ställning till att avfallsfrågorna ska införas i detaljplanearbetet och bygglovprövningen, så att områden och lokaler anpassas till källsortering av hushållsavfall vid ombyggnad och nyproduktion. Det handlar även om att ta hänsyn till skyddsavstånd för befintliga och kommande avfallsanläggningar. Berörda strategier och mål Strategi: Vi ska arbeta med strategiskt planarbete, Källsortering ska vara enkelt och nära Mål: Ökad källsortering och energi och näringsåtervinning Åtgärdsbeskrivning 1. Framtagande av en checklista som ska användas i planarbetet och i bygglovskedet. 2. I ÖP och i detaljplaner ska hänsyn tas, till återvinningscentraler och andra avfalls- och avloppsreningsanläggningar, så att nuvarande och framtida anläggningar får en naturlig och attraktiv placering. Det betyder bland annat att utrymme för sorteringsplatser ska planeras in i bebyggelsemiljöer. 3. Granskning ska ske att lämpliga ytor för avfallshantering ordnas vid flerbostadshus/verksamheter i bygglovsprocessen. I planer och bygglov ska säkerställas att det är framkomligt för sopbilar vid fastigheter. Ansvar för genomförande KS/SBE- planer (samordning) MBN - bygglov Samverkan VMEAB Målgrupp Tjänstemän som arbetar med plan och bygglovfrågor Tidsplan för genomförande Fortlöpande under hela perioden Miljöeffekter Minskade avfallsmängder och ökad återanvändning/återbruk av resurser Uppföljning av effekter Att checkslistan tagits fram och hur mycket den använts under perioden Kostnad Låg Personalkostnader, arbetstid Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget Företag, verksamheter som ska bygga 28

11. Insamling av textilier för materialåtervinning Syfte Textilier ska sorteras ut och de som inte kan återanvändas kan materialåtervinnas (textilfibrer). Berörda strategier och mål Strategi: Materialåtervinning, Källsortering ska vara enkelt och nära Mål: Alla textilier som vi samlar in och som inte kan återanvändas ska gå till materialåtervinning Åtgärdsbeskrivning 1. Utforma ett insamlingssystem på återvinningscentraler för övriga textilier så att dessa kan materialåtervinnas. Genom samverkan med privata aktörer och föreningar m.fl. ska det senast 2018 finnas lättillgängliga insamlingssystem, som säkrar att textilier i första hand återanvänds. Ansvar för genomförande VMEAB Samverkan Berörda förvaltningar och bolag Företag och organisationer inom Second hand Målgrupp Kommuninvånare Tidsplan för genomförande Påbörjas under 2016 för att det senast 2018 ska finnas lättillgängliga insamlingssystem, som säkrar att textilier återanvänds/återvinns Miljöeffekter Minskade avfallsmängder och ökad återanvändning/ återbruk av resurser Uppföljning av effekter Insamlade textilier för materialåtervinning mätt i kg/invånare och år Kostnad och finansiering Låg Containrar vid ÅVC Personalresurser och informationsmaterial Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget 29

12. Systemstudie för ökad lokal produktion av biogas från matavfall och annat organiskt avfall Syfte Verksamheter där matavfall och fett uppkommer (storkök, livsmedelsbutiker och restauranger) ska sortera och omhänderta detta, så att det kan användas i biogasproduktionen i Västervik Berörda strategier och mål Strategi: Energiåtervinning Mål: Ökad närings- och energiåtervinning, Lokal produktion av biogas från mat och avloppsslam Åtgärdsbeskrivning 1. För effektiv hantering av verksamheters matavfall krävs omhändertagande i kommunen. En utredning ska genomföras. Den ska innehålla en systemanalys som utgår från de flöden av organiskt avfall som finns i kommunen och den ska även inkludera det därmed jämförliga avfallet. I utredningen ska möjligheten att införa ett system med avfallskvarnar i ett begränsat område ingå (till exempel i något storkök eller i flerfamiljshus där det inte går med insamling i kärl). Ansvar för genomförande VMEAB samt Västerviks Biogas AB Samverkan KS/SBE, MBN Målgrupp Verksamheter där matavfall och fett uppkommer Tidsplan för genomförande En utredning ska påbörjas 2016 som ska ligga till grund för fortsatta beslut Miljöeffekter Ökad energiåtervinning Minskade koldioxidutsläpp då fordonsgas ersätter bensin och diesel Uppföljning av effekter Uppföljning av hur många restauranger, storkök, livsmedelsbutiker osv. som har abonnemang för matavfallsinsamling Kostnad Låg - Medel Systemstudien kan kosta ca 200 000 300 000 kr (konsultkostnad) Personalresurser, handledning etc. Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget Ex-jobb Linköpings Universitet 30

13. Näringsämnen i kretslopp Syfte Återföring av växtnäringsämnen, bland annat fosfor, till kretsloppet ska ske i större utsträckning än idag. Avloppsslam från reningsverk och från täta tankar samt bioaskor från Värmeverket ska tas till vara. Berörda strategier och mål Strategi: Återvinning av näringsämnen, Det farliga avfallet ska tas ur kretsloppet Mål: Ökad näringsåtervinning och återföring av näringsämnen från förbrännings- och avloppsanläggningar Åtgärdsbeskrivning 1. Information och tömning av täta tankar via VA-rådgivning i syfte att få fler områden att samordna sin tömning av toalettankar, Taxestyrning via VMEAB. 2. Test av tvåfacksteknik för avvattning av slammet på plats vid tömning 3. Utredning av certifiering/kvalitetsmärkning av slam från allmänna avloppsanläggningar 4. En utredning/studie som syftar till näringsåterföring av bioaska ska genomföras, i samverkan med aktörer inom skogs- och lantbrukssektorn samt VMEAB 5. Avgiftsstyrning och motivationsbidrag med syfte att minska antalet latrinhämtningsabonnemang. Förväntad effekt är fler som hanterar avfall från torra toaletter lokalt och bättre arbetsmiljö för de som hämtar latrin. Ansvar för genomförande 1. KS/SBE 2-4. VMEAB Samverkan MBN, VA-rådgivning Målgrupp Lantbrukare och ägare av fastigheter med enskilda avlopp, energianläggningar och avloppsreningsverk Tidsplan för genomförande Information om samordnad tömning av täta tankar startar upp 2015 Utredningen om bioaska ska genomföras till år 2018 Åtgärd 5 startas upp 2015 Övriga åtgärder sker löpande under 2015-2020 Miljöeffekter Ökad återföring av växtnäringsämnen, bland annat fosfor, till kretsloppet minskar övergödning och behovet av handelsgödsel Uppföljning av effekter Andel totalmängd från slutna tankar och urintankar som levereras till kontrakterade lantbrukare för nyttiggörande av näringsinnehållet Återförd mängd/andel från slam från allmänna avloppsreningsanläggningar Återförd mängd/andel från slamavskiljare Kostnad och finansiering Medel för utredningskostnaden ca 250 000 kr, hög kostnad om certifiering genomförs Personalresurser Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags budget (utökad budget) 31

14. Åtgärder för minskad spridning från nedlagda deponier Syfte: Minskad spridning av farliga ämnen i miljön. Det finns flera äldre, nedlagda deponier som utgör risk för betydande miljöpåverkan ur föroreningssynpunkt. Nedlagda deponier kan påverka människors hälsa och miljön negativt genom förorening av mark, grund- och ytvatten samt utsläpp av deponigas. Berörda strategier och mål Strategi: Farligt avfall ska tas ur kretsloppet. Mål: Samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker att föroreningar sprids undersöks och prioriteras för fortsatta åtgärder. Åtgärdsbeskrivning 1. Kommunen ansvarar för att undersöka och bedöma risker vid nedlagda kommunala deponier. Fortsatt undersökning av samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker att föroreningar sprids (riskklass 2). Ansvar för genomförande KS/SBE Samverkan MBN Målgrupp Kommuninvånare, i första hand närboende till deponier Tidsplan för genomförande En prioriteringslista för planering av åtgärder vid de tre högst prioriterade deponierna ska vara klar 2018 och åtgärder ska vara påbörjade senast 2020. Miljöeffekter Minskad spridning av farliga ämnen till mark och vatten (Giftfri miljö) Uppföljning av effekter Att de farligaste deponierna (klass 2 och 3) har undersökts och att saneringsåtgärder har påbörjats Kostnad Medel (-Hög) Personalresurser Finansiering Inom KS/SBE investeringsbudget finns 600 000 kr/år för utredning/undersökning det innebär åtgärdande av ca 2 deponier årligen. Vid omfattande saneringsarbeten kan möjlighet att söka statliga saneringsbidrag vara en finansieringsväg. 32

15. Åtgärder för minskad nedskräpning Syfte Minskad nedskräpning, i kommunens tätorter, naturområden och längs kusten Berörda strategier och mål Strategi: Källsortering ska vara enkelt och nära. Farligt avfall ska tas ur kretsloppet. Mål: Nedskräpningen i kommunen ska minska Åtgärdsbeskrivning 1. Kontinuerliga informationsinsatser och kampanjer mot nedskräpning 2. Västerviks kommun är en turistkommun och på sommaren anordnas flera stora arrangemang. Städinsatser innebär betydande kostnader för kommunen. Krav bör ställas på arrangörer att ordna avfallshantering med källsortering inom området för arrangemanget. Kommunen kan erbjuda ändamålsenliga paket med avfallskärl med källsortering 3. Deltagande i skräpplockardagarna (skolor och förskolor) Ansvar för genomförande VMEAB Samverkan KS/SBE, MBN, Västervik Framåt, Västervik Resort AB, BUN, idrottsföreningar mm Målgrupp Kommuninvånare, verksamhetsutövare och besökare Tidsplan för genomförande Lansering av nya kärl för arrangemang 2015/2016 Miljöeffekter Minskad spridning av farliga ämnen till mark och vatten (Giftfri miljö) Ökad återvinning Effektivare avfallshantering Uppföljning av effekter Genomförda städinsatser och antal anmälda ärenden om nedskräpning. Innan utgången av 2017 ska vi ha genomfört en mätning av skräpfrekvens, enligt Naturvårdsverkets och Håll Sverige Rents metoder. Även en mätning av skräp på stränder, efter framtagen metod, ska genomföras. Kostnad Låg (- Medel) beroende på kampanjernas omfattning Personalkostnad för avfallsrådgivare anställd av VMEAB. Beroende på ambitionsnivå ligger merkostnaden på del av tjänst. (Avfallsrådgivare max 600 000 kr/år heltidstjänst, VMEAB. Se även åtgärd 2 och 7). Informationsmaterial och kampanjer Kostnad för utbildning av barn och ungdomar genom att varje år delta i skräpplockardagarna Finansiering Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget 33

Uppföljning Enligt 80 i avfallsförordningen (2011:927) ska uppgifterna i Avfallsplanen ses över minst var fjärde år och uppdateras vid behov. För oss innebär det att en uppföljning av mål och åtgärder samt en bedömning om målens och planens aktualitet ska göras under 2018. Denna översyn genomförs av berörda tjänstemän och redovisas sedan för kommunfullmäktige. Ett politiskt beslut ska sedan fattas om Avfallsplanens aktualitet. Behöver Avfallsplanen revideras ska ett politiskt beslut tas om att det arbetet ska sättas igång. Den årliga uppföljningen kommer att redovisas genom bland annat: Hållbarhetsbokslut Årsredovisning (Västervik Miljö & Energi AB) Kundundersökningar (Västervik Miljö & Energi AB samt Västerviks kommun) Plockanalyser Årlig uppföljningsrapport med aktuell statistik över t.ex. avfallsmängder och nyckeltal. Indikatorer för årlig uppföljning av målen Mål Indikator Mått Referens/källa Utgångsvärde Mål 2020 nr 2014 1 Avfallförebyggande Hushållsavfall i VMEAB. 433 kg > 433 kg Hushållsavfall kg/invånare och år i hela kommunen 2 Återanvändning Attitydundersökning Attitydundersökning Uppgifter saknas > år 2014 Inköp av begagnade - hur stor andel av hösten varor kommuninvånarna som köper/byter till sig begagnade varor som en del i det vardagliga beteendet (%) 2015 VMEAB 3. Effektiv materialåtervinning 3a. Andel kommunala verksamheter som källsorterar % FNI och FNI + matavfall VMEAB samt VBAB Ca 30 % (ca 10 % samlar in matavfall) 100 % 2020 (>80 % 2018) 3b. Andel hushåll i villa och flerfamiljshus som källsorterar 3c. Andel verksamheter (företag) som källsorterar % FNI och FNI + matavfall för villor samt flerfamiljshus med avfallsabonnemang % av företag med avfallsabonnemang VMEAB Villor: 88 % (39 % matavfall) Flerfamiljshushåll: 37 % (7 %) VMEAB, Sita, Stena >90 % Uppgift saknas >50 % 34

3d. Källsortering på allmän platsmark samt i områden för friluftsliv t.ex. skärgården % av avfallsabonnemang på offentliga platser som har källsortering VMEAB/SBE 0 % (utöver Återvinningsstationerna och Samlaren ) > år 2014 3e. Insamlade textilier för materialåtervinning kg/invånare och år VMEAB Uppgifter saknas >år 2014 3f. Tillgängligheten till kommunens återvinnings-centraler Kundnöjdhet % enligt enkätundersökning VMEAB 59 % > 80 % 4. Effektiv energi- och näringsåtervinning samt biologisk behandling 4a. Ökad lokal produktionen av biogas från matavfall och avloppsslam Mängd lokalt insamlat matavfall till biogasproduktion i kg/år VMEAB/Väster viks Biogas AB Uppgift saknas >år 2014 4b. Mängd utsorterat brännbart avfall i fjärrvärme och/ eller kraftvärmeproduktion % VMEAB 5 Minskad deponering -Åtgärder i nedlagda deponier Deponier i klass 2 som undersökts, antal där åtgärder har påbörjats och som har slutförts 6 Ingen nedskräpning Återkommande enkäter/intervjuer om hur nedskräpningssituationen upplevs av boende och besökande SBE 0 av 18 st. >10 av 18 VMEAB/SBE Uppgift saknas Attitydundersökning hösten 2015 35

Informationsspridning En populärversion av Avfallsplanen kommer att tas fram. Inom kommunkoncernen finns idag flera kanaler för spridning av information kring avfallsfrågor och dessa kommer förstås att användas även i fortsättningen. Några exempel på informationsåtgärder: Västervik Miljö& Energi AB: Tidningen "Min Miljö" Den årliga Miljöalmanackan Bolagets egen web-sida: vmeab.se Råd och hjälp till befintliga och nya kunder i avfalls- och energifrågor Filmer för visning i butiker och på webben etc. Kampanjaktiviteter och annonser Samråd Samråd om avfallsplanen har genomförts under perioden 16 mars till 18 maj. Samrådet inleddes med annonsering vid 2 tillfällen i lokalpressen (Västervikstidningen samt Västerviksposten) och genom särskild information på kommuns hemsida. Remissförslagen fanns sedan utställt på biblioteken i Västervik och Gamleby, samt i receptionerna i Kommunhusen på Fabriksgatan och på Lunnargatan i Västervik. Representanter för arbetsgruppen har redovisat förslaget i samband med ett flertal informationsmöten. Samrådet innefattade även utskick till berörda, såsom kommunkoncernens styrelser och nämnder, politiska partier, närliggande kommuner och länsstyrelser, Regionförbundet i Kalmar län, Naturvårdsverket samt Energimyndighete. Branschorganisationer, Västervik Framåt, villaägareföreningar och större fastighetsägare har också beretts möglighet att yttra sig. Efter samrådet har inkomna synpunkter sammanställts och tillämpliga korrigeringar har gjorts. Position AB i Västervik har anlitats för att ta fram en med tillgänglig layout av planen samt göra en kortare populärversion. 36

Nulägesbeskrivning I detta avsnitt beskrivs fakta och förhållanden i Västerviks kommun som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Dessutom beskrivs insamlingssystem, avfallsmängder och återvinning när det gäller hushållsavfall (monopol) samt övrigt avfall (konkurrens). När det gäller vilka behandlingsanläggningar som beskrivs så har vi valt att ta med dem som bedöms vara av betydelse för avfallshanteringen i kommunen. Det är anläggningar för återvinning och/eller bortskaffande av avfall. Vi har även med ett avsnitt om nedlagda deponier. I den här delen skriver vi också om hur våra lokala mål hänger ihop med regionala, nationella och globala mål. Bakomliggande faktorer Hur kommunen ser ut, invånarantal, avfallsorganisation, renhållningstaxa och information är exempel på faktorer som har effekt på avfallsmängder och -hantering i Västerviks kommun. Kommunfakta Västerviks kommun ligger i nordöstra delen av Småland. Västerviks stad ligger ca 28 mil söder om Stockholm och 15 mil norr om Kalmar. Till ytan är Västerviks kommun södra Sveriges största kommun med sina 1 900 km². Tre fjärdedelar av kommunens markareal är skog. Åkermark och sjöar står för en tiondel vardera, resten är betesmark och övriga ytor. Västerviks kommun har ca 55 mil kust mot Östersjön. I kommunen bor knappt 36 000 invånare. Drygt 20 000 bor i centralorten Västervik, ca 2 800 i Gamleby, 1 300 i Ankarsrum och 1 200 bor i Överum. Övriga invånare bor i de mindre tätorterna eller på landsbygden. I den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 14:17) görs en beräkning där man antar att kommunens befolkning årligen kommer att minska med 100 personer från 2015 till 2017. Under sommaren fördubblas befolkningen i kommunen. Västervik är en sommarstad med många turister och fritidsboende. Här anordnas evenemang som Visfestivalen och MC-dagarna. Skärgården och naturen i kommunen är också välbesökta turistattraktioner. Stora arbetsgivare i kommunen är bland andra Ankarsrum Industries, Axalta Powder Coating Systems Nordic AB, Elfa Sweden, Findus, Gunnebo Industrier, Slip Naxos, Naxo Flex, Saab Barracuda, Totebo och Överums bruk, Västerviks kommun, Landstinget i Kalmar län, Kriminalvården, Försäkringskassan samt Skatteverket. Avfallsorganisation Enligt 15: e kapitlet i miljöbalken har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall, med undantag för sådant avfall där det finns ett producentansvar. Till hushållsavfall räknas också därmed jämförligt avfall från företag och annan verksamhet, det kan till exempel vara matavfall, kontorsavfall och avfall från fikarum. Annat avfall från företag och andra verksamheter har företagen själva skyldighet att ordna omhändertagandet av. Kommunen har dock planeringsansvaret för allt avfall som kan uppkomma, alltså inte bara för hushållsavfallet utan även för avfall från verksamheter i kommunen. I Västerviks kommun ser avfallsorganisationen ut enligt följande: Kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för renhållningen i kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om renhållningstaxa och avfallsföreskrifter och har därmed det yttersta ansvaret för kommunens avfallshantering. Miljö- och byggnadsnämnden har ansvaret för tillsynen. Tillsynen är inriktad mot förbättrad efterlevnad av bestämmelser om avfall i miljölagstiftningen. Tillsynen omfattar stora och små verksamheter samt hushållens avfallshantering. Miljö- och byggnadsnämnden har också tillsyn över Västervik Miljö & Energis verksamheter, till exempel Målserums avfallsanläggning och återvinningscentralerna samt privata 37

avfallsaktörer. Västervik Miljö & Energi AB är ett av kommunen helägt bolag som ansvarar för hämtning av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Renhållningstaxans utformning 2015 I alla Sveriges kommuner är avfallshanteringen avgiftsfinansierad. Kommunen upprättar en renhållningstaxa med avgifter för de tjänster som ingår i det kommunala avfallsansvaret. Renhållningstaxan är också ett viktigt styrmedel för att uppmuntra till återvinning och annan miljöanpassad avfallshantering. Vi har valt att understryka taxans roll när det gäller att påverka kommuninvånarnas beteende genom att ha den övergripande strategin om att Genom miljöstyrning i renhållningstaxan tydliggörs förorenarens ansvar.. Förutom våra egna mål om miljöstyrning genom taxan finns det några grundläggande krav som måste följas. Ett av dessa krav är att för kommunal avfallshantering gäller självkostnadsprincipen. Det betyder att kommunen inte får ta ut en högre avgift för hanteringen än vad den kostar kommunen. Man får med andra ord inte göra någon vinst på avfallshanteringen. En annan lagstyrd princip är likställighetsprincipen. Den innebär att invånarna ska vara likställda i fråga om sina rättigheter och skyldigheter gentemot kommunen. Samma avgift ska tas ut för samma prestation/tjänst. Renhållningsavgiften för hushåll i Västerviks kommun är uppdelad i en grundavgift och en kärlavgift. Grundavgiften täcker kostnaderna för återvinningscentralerna (ÅVC), hanteringen av farligt avfall, administration och information. Kärlavgiften täcker kostnaderna för insamling, transport och behandling av säck- och kärlavfallet. När det gäller kärlavgiften väljer villahushållen i Västerviks kommun mellan ett sorteringsalternativ och ett basalternativ. Sorteringsalternativet innebär att hushållet lovar att sortera ut förpackningar och returpapper och lämna dessa till återvinning. Basalternativet tillåter att dessa slängs i sopkärlet, men avgiften är då högre jämfört med sorteringsalternativet. Farligt avfall ska alltid sorteras ut, oavsett alternativ. Utsortering av matavfall, så att det kan bli biogas, är i dagsläget ett frivilligt alternativ för alla villahushåll som har valt sorteringsalternativet. Flerfamiljshus kan beställa hämtning av matavfall och/eller förpackningar och tidningar och gör inget val i kärltaxan gällande sorterings- eller basalternativ. Genom att välja den frivilla tjänsten fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och returpapper får man hämtning av de sex fraktionerna 3 i tvåfackskärl hemma vid fastighetsgränsen. Denna tjänst finns som alternativ till att lämna sina förpackningar och tidningar på en återvinningsstation. Information och kommunikation Information och kommunikation är viktiga styrmedel för att skapa engagemang och förståelse för en miljöriktig avfallshantering. Lättillgänglig och återkommande information om hur man ska sortera och var man ska lämna det är avgörande för ett avfall som är bra sorterat. Fokus ligger också på att informera om varför det är viktigt att sortera och återvinna avfall. VMEAB informerar om vikten av att förebygga att avfall uppkommer och att verka för avfallsminimering. 3 Pappersförpackningar, förpackningar av färgat och ofärgat glas, plastförpackningar, metallförpackningar samt returpapper. 38

Samverkan Inom avfallshantering finns en rad olika forum för samverkan där Västerviks kommun är med. På regional nivå finns def.waste som är en ekonomisk förening med ca 25 medlemskommuner i D-, E-, F- och H- län. Föreningens syfte är att samarbeta i vardagliga avfallsfrågor. Arbetsgrupper finns inom arbetsledning och drift samt information och kundtjänst. På nationell nivå finns Avfall Sverige, branschorganisationen för avfallshantering och återvinning. Avfall Sverige har omkring 400 medlemmar, främst kommuner, kommunalförbund och kommunala bolag. Organisationen representerar kommunmedlemmarna gentemot politiker, beslutsfattare, myndigheter och EU. De anordnar också seminarier och kurser inom ämnesområdet. Avfall Sverige driver nationella informationskampanjer som samordnas med det lokala informationsarbetet. Även på länsnivå finns olika typer av samverkan, bland annat genom Länsstyrelsen i Kalmar län och genom Regionförbundet i Kalmar län. Genom dessa organisationer kan kommunerna i Kalmar län utbyta erfarenheter. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Här redovisas uppgifter om var hushållsavfallet uppkommer, vilka insamlingssystem som används och hur detta avfall återvinns eller bortskaffas. Med begreppet jämförligt avfall menas avfall liknande hushållsavfall som uppkommer vid handel, kontor och verksamheters personalmatsalar. Totalt samlades 432,5 kg avfall per kommuninvånare in under 2014 (varav farligt avfall 4,5 kg). För hela landet var avfallet 461 kg/person 4 under 2013. Ytterligare detaljer om insamlade mängder hushållsavfall redovisas i Bilaga 3. Sammanställning av insamlat avfall. 600 500 400 300 200 FA FNI Matavfall Grovavfall Säck- och kärlavfall 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totala avfallsmängder i Västerviks kommun i kg/invånare och år per år 4 Avfall Sverige 39

Avfall i kärl- och säck Den största delen av hushållsavfallet uppkommer i villor och flerfamiljsbostäder. Hushållsavfallet samlas huvudsakligen in i plastkärl. Hos en- och tvåfamiljshus består insamlingssystemet av tvåfackskärl. I dagsläget kan man sortera i åtta fraktoner och få dessa hämtade vid fastighetsgräns av sopbilen. Flerfamiljsbostäder kan välja behållarstorlek, från plastkärl som rymmer 140 liter till plastkärl som rymmer 660 liter. Det går även att ha djupbehållare, 3 m³ eller 5 m³, som töms med kran in i sopbilen. Man kan också välja att ha container, där är 8 m³ det vanligaste. Abonnenter som bor i skärgården har säckhämtning. Säckar används även i Loftahammar (hos fritidshus som hämtas av en entreprenör) samt på ett fåtal andra platser i kommunen där hämtning med kärl och traditionell sopbil är omöjlig. En- och tvåfamiljshus med helårsabonnemang har hämtning varannan vecka av brännbart avfall samt matavfall och mellanliggande veckor av utsorterade förpackningar och tidningar. Flerfamiljsbostäder inom Västerviks och Gamlebys tätorter har som norm hämtning en gång i veckan. I övriga kommunen är det däremot hämtning varannan vecka från flerfamiljshus. Ett sommarabonnemang har tolv hämtningar då kärl används och sexton hämtningar vid säckanvändning. Hämtningen sker från april till oktober enligt ett särskilt körschema. Restavfallet går, efter krossning på Målserums avfallsanläggning, till energiåtervinning i Stegeholmsverket i Västervik. Avfallshanteringen i skärgården Abonnenter som bor i skärgården får sitt avfall hämtat i säck, 160 liter. Säckarna hämtas med båt av entreprenörer. Det finns behov av insamling av fler fraktioner på några centralpunkter/besöksmål i skärgården. Vid båthamnar ska det finnas möjlighet att lämna sorterat avfall. Detta är inte tillräckligt utbyggt idag. Återvinningsstationerna, framförallt i Loftahammar, Västervik och Blankaholm utgör ett komplement till den fastighetsnära insamlingen som inte är aktuell i skärgården. Avfallsinsamling från det rörliga friluftslivet finns i dagsläget på ett antal öar, ca 70 platser. Sorterat material (exkl. matavfall) hänvisas till hamnar, återvinningsstationer och återvinningscentraler. Se karta med platser för avfallshantering i skärgården och andra friluftsområden på nästa sida. 40

Platser för insamling av avfall i friluftsområden och skärgården 41

Grovavfall och farligt avfall Grovavfall är sådant hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Det farliga avfallet är särskilt viktigt att ta om hand på rätt sätt, då innehåller ämnen som kan vara hälsoskadliga, smittförande, miljöfarliga, brandfarliga eller explosiva, och de hör inte hemma i kretsloppet. En del av grovavfallet utgörs av trädgårdsavfall (se nedan). I kommunen finns det fyra bemannade återvinningscentraler (ÅVC), i Ankarsrum, Gamleby, Loftahammar och Överum. Dessutom finns Målserums avfallsanläggning i Västervik. Se karta på nästa sida över platser för avfallsinsamling/återvinning. Hushållen får själva transportera grovavfall och farligt avfall till dessa anläggningar. Det går också att beställa budning av detta avfall mot en avgift. I Västerviks kommun har vi valt att ha entrésystem med bommar och besökskort vid de bemannade återvinningasanläggningarna. Det betyder att alla hushåll som betalar kommunal renhållningsavgift (grundavgift) får ett besökskort laddat med ett visst antal fria besök, 10 stycken för villor och fritidshus och 6 stycken för lägenheter. Därefter kostar varje besök som ett hushåll gör 100 kr inklusive moms. Lägenhetshushåll kan, i de fall fastighetsägaren ordnar transport/hämtning av avfallet till Målserums avfallsanläggning eller till en ÅVC, lämna sitt grovavfall i anslutning till fastigheten. Tillhandahåller inte fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen den servicen kan hushållen själva hämta ut ett besökskort till våra ÅVC och åka med grovavfall och/eller farligt avfall till någon av återvinningsanläggningarna Som komplement till återvinningscentralerna har VMEAB placerat ut miljöskåpet Samlaren, för smått farligt avfall, i sju stycken livsmedelsbutiker runt om i kommunen. I Samlaren kan man lämna glödlampor, batterier och småelektronik (exempel på småelektronik är eltandborstar, mobiltelefoner och rakapparater). Även Samlarna finns markerade i kartan över avfallsinsamling. Grovavfall som till exempel gamla resårmöbler och sängar krossas på Målserums avfallsanläggning och transporteras sedan till Stegeholmsverket för energiåtervinning. Icke brännbart grovavfall så som isolering, klinkers och porslin läggs på Målserums deponi. Tryckimpregnerat trä mellanlagras på Målserum och transporteras sedan till Tekniska Verken i Linköping, som har tillstånd att förbränna denna typ av farligt avfall. När det gäller det farliga avfallet finns ett avtal med entreprenörer som ser till att det skickas till rätt återvinning, behandling, destruktion eller förvaring. Läkemedelsavfall och kasserade kanyler ska lämnas på apoteken. Matavfall och trädgårdsavfall Sedan 2012 hämtas källsorterat matavfall fastighetsnära. 2015 erbjuds samtliga flerbostadshus och FNIkunder hämtning av matavfall. Hushållen sorterar matavfallet i papperspåsar som rymmer 9 liter. Dessa läggs sedan i det ena facket i ett tvåfackskärl eller i ett brunt kärl, 140 liter. Matavfall från skolor, restauranger, personalutrymmen och liknande sorteras i papperspåsar som rymmer 25 liter. Från flerbostadshus och verksamheter samlar VMEAB in matavfallet i bruna kärl som rymmer 140 liter. Det utsorterade matavfallet mellanlagras så kort tid som möjligt på Målserums avfallsanläggning, för att sedan transporteras till en rötningsanläggning och utvinning av biogas. Rötresten återförs sedan till jordbruket. 42

Platser för återvinning av avfall 43

En del villahushåll har egen varmkompost. Kompostering av matavfall ska anmälas till Miljö- och byggnadsnämnden och ger ingen rabatt i taxan. Trädgårdsavfall som uppkommer i privata trädgårdar komposteras ofta i anslutning till trädgården, men kan också lämnas till Målserums avfallsanläggning för kompostering. Avfall från enskilda avlopp Tömning av slam från slamavskiljare, täta tankar och liknande sker från hus med enskilt avlopp, där kommunalt avlopp inte finns. Hämtning av slam sker minst en gång om året och utförs av en entreprenör. Insamlat slam komposteras tillsammans med bland annat hästgödsel och trädgårdsavfall på Målserums avfallsanläggning. Produkten används sedan som grönyteskikt på den gamla deponin på Målserum i samband med sluttäckning. Näringsinnehållet i slammet från enskilda avlopp har de senaste åren ökat i takt med att antalet hus som har fosforrening via kemfällning ökar. Innehållet från täta tankar för toalettvatten samt urintankar körs till kontrakterade lantbrukare. Efter hygienisering med urea kan sedan materialet med alla näringsämnen återföras till jordbruket. 2014 kunde mer än hälften av innehållet från täta tankar återföras som näring via lokalt lantbruk. Den som på ett miljömässigt och hygieniskt tillfredsställande sätt kan avvattna, tömma och kompostera slammet kan beviljas att själv ta hand om det samma. Tillstånd för egen slamtömning söks hos Miljöoch byggnadsnämnden. När det gäller hantering av latrinavfall från hushåll som saknar kommunal VAanslutning och inte heller har vattentoalett sker hämtningen i behållare av engångstyp och med samma intervall som sommarhämtningen. Det är främst fritidshus som har hämtning av latrinavfall. Latrinbehållarna mellanlagras på Målserums avfallsanläggning och därefter töms kärlen i en mobil latrinbehandlingsanläggning. De tömda behållarna skickas till förbränning och latrinet tas om hand på Lucerna avloppsreningsverk i Västervik. Tillstånd för kompostering av latrin ges av Miljö- och byggnadsnämnden. De flesta som har torrtoalett tar själva hand om latrinen som gödning på den egna fastigheten Övrigt avfall Nedan presenteras en översiktlig beskrivning av övriga avfallsslag, hur fraktionerna återvinns eller bortskaffas. Insamlade mängder övrigt avfall på Målserums avfallsanläggning och på ÅVC redovisas i tabell bilaga 3. Eftersom kommunen inte har ansvar för detta avfall saknas heltäckande statistik. Avfall som omfattas av producentansvar Producentansvaret betyder att producenterna ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. Tanken är också att det ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen. I Sverige har vi lagstiftat producentansvar för åtta produktgrupper: Batterier Bilar Däck Elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur) Förpackningar Returpapper Läkemedel Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (Strålsäkerhetsmyndigheten) 44

Diskussioner pågår på nationell nivå om producentansvar även ska införas på textil. Dessutom finns det frivilliga åtaganden, som liknar producentansvar, för kontorspapper och lantbruksplast. Förpackningar och returpapper De övergripande målen för producentansvaret för förpackningar är att minska förpackningsmängderna och att öka återvinningen. Producenterna ska se till att det finns system för insamling och återvinning och kommunerna ansvarar för att informera hushållen. En producent är den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning. En förpackning är en produkt, oavsett material, som framställs för att innehålla, skydda, hantera, leverera och presentera varor, från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare och konsument. En producent av returpapper är den som yrkesmässigt för distribution inom Sverige, tillverkar eller importerar sådant papper som tidningar trycks på, trycker eller låter trycka tidningar och/eller importerar tidningar. EU:s förpackningsdirektiv innehåller målnivåer för materialutnyttjande för olika material 5. Sverige har genom förordningen om producentansvar infört högre målnivåer (återvinning genom materialutnyttjande i vikt%): Metall, inte dryckesförpackningar 70 % Papp, papper, kartong och wellpapp 65 % Plast, inte dryckesförpackningar 30 % Glas 70 % Dryckesförpackningar av metall 90 % Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) är en sammanslutning av materialbolagen Plastkretsen, Returkartong, MetallKretsen, Pressretur och Svensk Glasåtervinning. FTI organiserar materialbolagens insamling, som först och främst sker via återvinningsstationer men också till viss del av fastighetsnära insamlingslösningar. Företag som själva vill lämna sina förpackningar till återvinning erbjuds olika insamlingspunkter runt om i landet. Det finns ca 16 återvinningsstationer i Västerviks kommun, oftast placerade vid affärscentra, se karta. Återvinningsstationerna är i första hand till för förpackningar och returpapper från hushållen i kommunen. Det finns en pågående regeringsutredning om att flytta insamlingsansvaret för allt hushållsavfall till kommunerna, alltså även för förpackningar och returpapper. Men inga beslut har fattats ännu (2015). I Västerviks kommun erbjuds hushållen att ha fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar (FNI). Denna tjänst är frivillig och riktar sig främst till villahushåll och flerfamiljshus, men även verksamheter har möjlighet att välja FNI. Returmaterialet som samlas in mellanlagras på Målserums avfallsanläggning för vidare transport eller lämnas till av FTI utsedd mottagare. För att förebygga att förpacknings- och tidningsavfall uppstår använder vi oss av information och olika kommunikationskampanjer. Europa minskar avfallet är ett exempel på en återkommande kampanj 5 För glas och pappersavfall gäller att minst 60 vikt% ska materialutnyttjas, för metall 50 vikt% och för plast 22,5 vikt%. 45

som kommunen har deltagit i. Min Miljö, Miljöalmanackan och en egen julkalender är exempel på återkommande information som ger medborgare tips på hur de kan bli mer miljövänliga. Batterier Batterier kan innehålla miljöfarliga ämnen som påverkar vår miljö negativt. Därför är det viktigt att alla batterier samlas in. Målet för producentansvaret är att insamlingen ska öka till 75 % till år 2016. (I nuläget samlar vi in ca 65 % av alla mindre batterier.) Det är producenterna som ansvarar för att det finns system för att samla in batterier i varje kommun. Kommunerna får en viss ersättning för de kostnader som uppstår för insamling, mottagning och hantering av batterier. Butiker är inte skyldiga att ta emot batterier, med undantag för de butiker som säljer bilbatterier. Om du säljer bilbatterier är du skyldig att ta emot förbrukade bilbatterier. Insamlingsplatser i Västerviks kommun är batteriholkar, Samlaren, återvinningscentraler och Målserums avfallsanläggning. 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Ljuskällor Batterier Elektronik 1500 1000 500 0 2011 2012 2013 2014 Totalt insamlat smått farligt avfall med Samlarna (kg) Bilar och däck Producentansvaret för bilar innebär att den som har tillverkat eller fört in bilar i Sverige ska se till att material och komponenter från bilarna återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Från och med år 2015 gäller att producenterna ska se till att minst 95 % av bilens vikt återanvänds eller återvinns. Uttjänta bilar ska lämnas till auktoriserad bilskrotare. Producentansvar för däck gäller den som tillverkar, säljer eller för in däck i Sverige. Denna producent ska se till att material från däck återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett miljöriktigt sätt. När en privatperson vill bli av med sina uttjänta däck måste producenten ta emot dem kostnadsfritt. Detta gäller däck utan fälg. Om däcket sitter på fälg får en skälig avgift tas ut. Svensk Däckåtervinning AB organiserar insamlingen och återvinningen av alla uttjänta däck. Däcken lämnas till en däckverkstad eller på Målserums avfallsanläggning. Enstaka däck kan lämnas på ÅVC. För större mängder däck eller stora däck kontaktas Svensk Däckåtervinning AB för besked om tillvägagångssätt. 46

Elektriska och elektroniska produkter Elektriska och elektroniska produkter (el-produkter) innehåller många ämnen som är skadliga för miljön och människan. Huvudsyftet med att samla in elavfall är att undvika att farliga ämnen hamnar på fel ställen. Lagen är utformad så att de som tillverkar eller importerar el-produkter till Sverige har ansvar för insamling och omhändertagande. De ska se till att det finns insamling i alla kommuner för de elprodukter som vanligtvis används i hushåll. De ska även stå för kostnaden för återvinning och behandling. Insamling av elavfall från hushåll sker genom ett samarbete (El-retur)mellan kommunerna och producenterna (El-Kretsen AB). Samarbetet innebär att kommunerna förbinder sig att orda lämpliga insamlingssystem för kommuninvånarnas elavfall och producenterna förbinder sig att transportera bort, förbehandla och återvinna elavfallet. Elavfall lämnas på ÅVC eller på Målserums avfallsanläggning. Smått elavfall kan lämnas i Samlarna och på några butiker som har egen insamling. Läkemedel En producent definieras som den som bedriver detaljhandel med läkemedel med tillstånd enligt 2 kap. 1 lagen (2009:366) om handel med läkemedel. Apoteken ska utan ersättning ta emot avfall som utgörs av läkemedel som lämnats av allmänheten. Läkemedel som klassas som farligt avfall, så som kasserade sprutor och kanyler, omfattas inte av producentansvaret för läkemedel. Läkemedelsavfall som uppkommer inom sjukvården omfattas inte heller av producentansvaret. Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag som syftade till att utreda om även läkemedel som klassas som farligt avfall ska inkluderas i förordningen (2009:1031) om producentansvar för läkemedel. I uppdraget ingår också lämpligheten i att även inkludera sprutor och kanyler i producentansvaret. Uppdraget är redovisat till Miljödepartementen, under slutet av 2013. Miljödepartemenet har i sin tur skickat ut Naturvårdsverket förslag på remiss. Remisstiden gick ut i mars 2014. I praktiken tar apoteken emot allt läkemedelsavfall redan idag, även det som utgör farligt avfall (inklusive sprutor och kanyler). Bygg- och rivningsavfall Bygg- och rivningsavfall sorteras och återvinns idag i allt för liten omfattning och är ett av fyra 6 fokusområden i Sveriges nya avfallsförebyggande program. Fokusområdena har valts ut för att de antingen alstrar mycket avfall eller har en stor miljöpåverkan per kilo vara, räknat ifrån att varan produceras till att den blir avfall. Det här innebär att Naturvårdsverket håller på att ta fram nya styrmedel för dessa områden. Bygg- och rivningsavfall tas emot på Målserums avfallsanläggning och på ÅVC. De senare är dock i första hand till för hushållens behov, vilket innebär att de endast kan ta emot mindre mängder avfall från företag och verksamheter. Granne med Målserums avfallsanläggning finns Återbruket. Genom att lämna bygg- och rivningsavfall där kan det återanvändas. Återbruket hjälper bland annat Bostadsbolagets byggservice med återanvändning av materialet. 6 Mat, textil, elektronik samt byggande och rivning. 47

Jord och schaktmassor Jord och schaktmassor tas emot på Målserums avfallsanläggning. Förorenad jord lagras och behandlas på för ändamålet avsedd platta på anläggningen. Efter analys/behandling omhändertas jorden antingen lokalt på deponin som konstruktionsmaterial eller så skickas den till annan anläggning för rening eller annat omhändertagande. Industriavfall Avfall som uppkommer på företag och i verksamheter brukar delas upp i branschspecifikt och inte branschspecifikt industriavfall. Det branschspecifika avfallet är sådant som har med den specifika verksamheten att göra, till exempel processavfall och spill. Det inte branschspecifika industriavfallet är till exempel emballage och förpackningar. Kommunen har inte ansvar för att samla in avfall från företag och saknar därför heltäckande statistik för detta avfall. Företagen ordnar själva omhändertagandet av sitt avfall och flera entreprenörer finns verksamma i kommunen. Farligt avfall Farligt avfall kan lämnas på Målserums avfallsanläggning eller om det är mindre mängder på ÅVC och i Samlarna. Riskavfall från sjukhus och andra vårdinrättningar samt från veterinärer omhändertas i särskild anläggning för ändamålet. Asbestavfall från rivningsarbeten transporteras till särskild plats på Målserum, där det omedelbart deponeras och täcks över. Avfall från behandling av kommunalt vatten och avloppsvatten I Västerviks kommun finns 17 stycken kommunala avloppsreningsverk och 16 stycken vattenreningsverk. Sanden från filter tvättas och används som konstruktionsmaterial. Slam från reningsverken används som konstruktionsmaterial till täckning av den gamla deponin. Slammet är inte certifierat via REVAQ. Det saknas en långsiktig mottagning av slammet. Rens från sandfång tvättas i en speciell anläggning vid Lucerna avloppsreningsverk. Gallerrens pressas och förbränns. Det finns också några större privata reningsanläggningar där slam bör hanteras på motsvarande sätt. Hamnavfall Allt avfall från fartyg och fritidsbåtar tas om hand av den som tar in hamnavgift eller motsvarande generell avgift. I övriga hamnar ansvarar fastighetsägaren för avfallet. Den ansvarige ska se till att nödvändiga mottagningsanordningar finns tillgängliga och uppfyller de krav som ställs, samt att en aktuell avfallshanteringsplan finns enligt SJÖFS 2001:12 respektive 2001:13. I kommunen finns 2014 fyra latrinmottagningsstationer för latrin från båtar, i Loftahammar, Västervik (2 st.) och Blankaholm. Många fritidsbåtshamnar saknar i dagsläget möjligheter för källsortering och tömning av latrin. Latrintömningsstationer bör lokaliseras i anslutning till kommunalt avlopp. Gaturenhållning För att våra allmänna områden ska hållas fräscha finns sopkärl och hundlatriner utplacerade. Under 2014 har en försöksverksamhet med Pantamera genomförts. Nedskräpning på offentliga platser, tömning av papperskorgar och liknande regleras av Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. På gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan enligt plan- och bygglagen och för vilka kommunen är huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten av olägenheter för människors hälsa hindras och de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. I Västerviks kommun har kommunstyrelsen delegerat utförandet till Västervik Miljö & Energi AB. 48

Om andra platser utomhus, än det som nämns ovan, där allmänheten får färdas fritt har skräpats ned är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Idag saknas sorteringsmöjlighet i de offentliga papperskorgarna. 49

Behandlingsanläggningar i kommunen Beskrivning av viktiga anläggningar för behandling, återvinning och/eller bortskaffande av avfall: Stegeholmsverket Stegeholmsverket är lokaliserat ca 1,5 km sydost om centrala Västervik. Anläggningen har varit i drift sedan 1983 och drivs av Västervik Miljö & Energi AB. På anläggningen finns det flera pannor. Två äldre avfallspannor på vardera 10 MW och en ny avfallspanna på 20 MW med en turbin som kan leverera 5 MW el baserat på avfallsförbränning. Dessa pannor är så kallade fluidbed-pannor, en teknik där det malda avfallet cirkulerar runt med het sand och förbränns. Utöver detta finns det en fliseldad panna om 20 MW och en oljepanna om 20 MW. Den senare används enbart som spets- och reserveffekt. Gällande tillstånd medger att maximalt 85 000 ton avfall får förbrännas per år. Under 2014 användes ca 67 500 ton avfall till fjärrvärmeproduktion. Både hushållsavfall och industriavfall används till energiåtervinning. Den producerade energin levereras till fjärrvärmenätet. (Jfr tabell i bilaga 3) Avfallet transporteras till Målserum för malning innan det levereras som bränsle till Stegeholmsverket. Luktfria fraktioner från verksamhetsavfallet säsongslagras och används för att utjämna toppar i fjärrvärmenätets energibehov. Import av utsorterat brännbart avfall (ej organiskt) förekommer för att jämna ut säsongsefterfrågan. Vid förbränningen fås ca 4 200 ton bottenaska och ca 5 000 ton flygaska som restprodukter (2014). Bottenaskan kan tas om hand på Målserum och användas som konstruktionsmaterial. Flygaskan är farligt avfall och skickas, enligt tillstånd från Naturvårdsverket, till en särskild deponi för askor i Norge. I Västerviks kommun finns 3200 fjärrvärmeabonnenter, 10 000 hushåll är anslutna vilket innebär att ca 20 000 personer har fjärrvärme i kommunen. Målserums avfallsanläggning Målserums avfallsanläggning är lokaliserad ca 3 km nordväst om Västerviks centralort och drivs av Västervik Miljö & Energi AB. Anläggningen har varit i drift sedan 1956. De olika typerna av avfall som hanteras är hushållsavfall, verksamhetsavfall, återvinningsmaterial och farligt avfall. Med hantering menas mottagning, sortering, behandling, mellanlagring, deponering och bortskaffande av avfall. Anläggningen renoverades och kompletterades med ny entré 2013. Tillståndet medger hantering av 300 000 ton avfall per år. Den verkliga omfattningen är numera omkring 100 000 ton avfall per år. Ca 1400 ton avfall deponerades år 2014. I anslutning till området finns Återbruket som tar emot sådant som kan återanvändas. Återvinningscentralerna (ÅVC) De fyra återvinningscentralerna som finns i Ankarsrum, Gamleby, Loftahammar och Överum (se kartan på tidigare sida). Återvinningscentralerna drivs av Västervik Miljö & Energi AB. På ÅVC kan hushållen i kommunen lämna bland annat grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall, byggavfall, metallskrot, vitvaror och elavfall. Det avfall som lämnas in på ÅVC transporteras antingen direkt till behandling eller så sker transporten till behandling via Målserums avfallsanläggning. Under 2014 genomfördes 55 168 registrerade besök på kommunens ÅVC varav drygt 80 % av besöken var hushåll. Se bilaga 3 för antal besök per ort 50

Stena Recycling Anläggningen, som drivs av Stena Recycling AB, är lokaliserad på pappersbrukets industrihotell ca 2,5 km söder om Västerviks centralort. Stena Recycling AB är ett i Sverige ledande företag inom återvinning av järn- och metallskrot. Företaget omhändertar industrins, kommunens, handelns och allmänhetens avfall. Järn- och metallskrot är de dominerande fraktionerna med även farligt avfall förekommer. Återvinningsbart avfall förädlas genom manuell och maskinell bearbetning. De framtagna återvinningsråvarorna avyttras främst till stålverk, gjuterier och smältverk. På anläggningen i Västervik hanteras ca 15 000 ton järn- och metallskrot per år samt ca 2 300 ton papper per år Biogas/Rötrest Ur det slam som bildas vid reningsverket samt fiskslam och andra rötrester och det fett som tas emot på Lucernaverket utvinns biogas. Biogasen uppgraderas till fordonsgas och säljs som förnyelsebart fordonsdrivmedel. Det finns ett behov av fler och större mängder substrat till biogasproduktion från verksamheter livsmedelsbutiker och storkök. Uppgifter om nedlagda deponier Kommunen ansvarar för att undersöka och bedöma risker från gamla, avslutade kommunala deponier. Att förvara avfall i en deponi räknas som pågående verksamhet även om något nytt avfall inte tas emot. Varje kommun ska i sin avfallsplan redovisa uppgifter, riskbedömning och planerade åtgärder för de nedlagda deponierna. I Västerviks kommun finns ett antal avslutade avfallsupplag, både efter kommunal och efter industriell verksamhet. Under 2011 inventerades alla nedlagda deponier enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO fas 1. Utifrån inventeringen placeras deponin i en riskklass: Riskklass 1 mycket stor risk Riskklass 2 stor risk Riskklass 3 måttlig risk Riskklass 4 liten risk Det finns 45 kommunala nedlagda deponier i Västerviks kommun. Tre industriföretag har genomfört inventeringar och riskbedömt nedlagda deponier. 20 av de kommunala deponierna bedöms utgöra stor risk (riskklass 2) för människors hälsa och miljön. Resterande, 25 deponier bedöms utgöra måttlig risk (riskklass 3). Vid de deponier som utgör störst risk ska fortsatta undersökningar av mark och vatten genomföras. Undersökningarna är underlag för bedömning om åtgärder behöver vidtas för att minska riskerna. Prioritering har genomförts och under 2014 slutkontrollerades 11 av deponierna i riskklass 3. Eftersom det är många deponier som ska undersökas kommer undersökningarna att pågå under ett antal år. 51

Karta över riskklassade deponier i kommunen (OBS kartan visar kommunala och några privata deponier) 52

Koppling till globala, nationella och regionala mål Globala och europeiska kopplingar Sverige har anslutit sig till ett 40-tal internationella miljökonventioner, internationella avtal för att skydda miljön och hushålla med naturresurserna. Miljökonventionerna har olika fokus, det kan t.ex. vara klimat, avfall, eller naturvård. De är avtal mellan flera länder för att utveckla miljösamarbeten och den internationella miljörätten. Konventionerna kan gälla regionalt eller globalt. En konvention som handlar om avfall är Baselkonventionen. Baselkonventionen handlar om gränsöverskridande transporter av avfall och slutligt omhändertagande av farligt avfall. De grundläggande principerna i konventionen är att de gränsöverskridande transporterna av farligt avfall ska minskas till ett minimum och att avfallet ska tas om hand på rätt sätt, att det ska hanteras så nära källan som möjligt samt att man redan från början ska sträva efter att det uppstår så lite farligt avfall som möjligt. Länderna ska sträva efter att kontrollera gränsöverskridande transporter av farligt avfall, övervaka och förhindra illegal avfallshandel, ge bistånd till miljömässigt sund hantering av farligt avfall, främja samarbete samt utarbeta tekniska riktlinjer för hanteringen av farligt avfall. Inom EU tas en mängd olika strategier fram för hur miljöarbetet ska utvecklas. Regler som på något sätt kan påverka företagens konkurrensvillkor ska vara lika för alla EU-länder. Andra miljöbestämmelser är ofta minimiregler som ger visst utrymme för medlemsländerna att själva besluta om hårdare miljökrav. EU:s avfallstrappa: I EU:s avfallsdirektiv finns en avfallshierarki (avfallstrappa) som innebär att den svenska politiken och lagstiftningen ska utformas så att avfall förebyggs i första hand. Det avfall som trots allt uppstår ska behandlas så resurseffektivt som möjligt. Helst ska det förberedas för återanvändning, men går inte det ska det materialåtervinnas istället. Om det inte heller är möjligt ska energin i materialet tas tillvara genom exempelvis förbränning och i sista hand ska avfallet läggas på deponi. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. Anledningen till att det generellt är mer resurseffektivt att förebygga avfall än att återvinna eller energiåtervinna det är att när vi förebygger avfall så sparar vi in all den energi och det material som behövs för att tillverka en helt ny produkt. Nationella miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. 53

Etappmål Det finns etappmål inom följande områden: begränsad klimatpåverkan, avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och luftföroreningar. Regeringen har fastställt två etappmål för att öka resurshushållningen på avfallsområdet: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 % av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Ökad resurshushållning i byggsektorn Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 vikt% år 2020. För farliga ämnen har regeringen fastställt åtta etappmål. De etappmål som kan komma att påverka avfallshanteringen mest är: Effektivare kemikalietillsyn inom EU Beslut har senast 2018 fattats inom EU som förstärker och effektiviserar tillsynen i medlemsländerna samt utvecklar tillsynssamverkan inom unionen gällande regler för kemikalier inklusive farliga ämnen i varor och avfall. Giftfria och resurseffektiva kretslopp Användningen av återvunna material ska vara säker ur hälso- och miljösynpunkt genom att återcirkulation av farliga ämnen så långt som möjligt undviks, samtidigt som resurseffektiva kretslopp eftersträvas. Detta uppnås genom en samlad åtgärdsstrategi inom EU, vilken senast 2018 resulterat ibland annat följande insatser: o EU:s regelverk för avfall, kemikalier och varor är i huvudsak kompletterade och samordnade så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp. o Principen om höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material är fastslagen genom beslut där så är lämpligt. Förslag på nya etappmål Naturvårdverket fick i uppdrag att ta fram förslag på nya etappmål i miljömålssystemet. Uppdraget rapporterades till regeringen i januari 2014. Uppdraget var att ta fram etappmål inom följande områden: Ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall. Minskat matavfall. Textil och textilavfall. Efterbehandling av förorenade områden. Exponering för kadmium via livsmedel. Förslag på etappmål för ökad återanvändning och materialåtervinning av avfall: År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll och verksamheter till vara så långt som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. - Minst 60 % av avfallet från hushåll och verksamheter till vara så långt som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. - Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter till återanvändning och avfall till förberedelse för återanvändning. - Landsting och branscher med en betydande potential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. 54

Syftet är att få till stånd en samhällsförändring som innebär att vi blir bättre på att ta hand om resurserna i avfallet, samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Målet styr mot att vi når högre upp i EU:s avfallstrappa. Naturvårdsverket ger också några förslag på åtgärder. Dessa handlar om att skapa möjlighet att lämna produkter och avfall till återanvändning, lättillgängliga insamlingssystem för förpackningar, möjlighet att lämna grovavfall av plast till materialåtervinning, insamling i materialströmmar (metall och plast) samt ökad insamling av förpackningar och tidningar från verksamheter. Förslag på etappmål för minskad mängd matavfall: Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen. Inom primärproduktionen ska det finnas en handlingsplan för minskat produktionssvinn senast 2016. Etappmålet om matavfall omfattar både matsvinnet (det som hade kunnat ätas om det hanterats annorlunda) och oätliga delar så som kärnor, ben och skal. Naturvårdsverket föreslår ett antal åtgärder, så som att kommuner och landsting kan gå före och visa vägen eftersom de ansvarar för många dagliga matportioner i skolor samt i vård och omsorg. Förslag på etappmål för textil och textilavfall: År 2020 är kretsloppen för textilier så långt som möjligt resurseffektiva och fria från farliga ämnen. - Senast år 2018 finns tillgängliga insamlingssystem som säkrar att textilier i första hand återanvänds. - År 2020 återanvänds 40 % av de textilier som satts på marknaden. - År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier. - Senast 2020 underlättas kretsloppet för textilier av att särskilt farliga ämnen och andra ämnen med oönskade egenskaper inte förekommer i nyproducerade textilier. Naturvårdsverkets förslag på åtgärder är bland annat en kombination av lättillgängliga insamlingssystem och av utbildning och information för att ändra konsumentbeteende. Förslag på etappmål för efterbehandling av förorenade områden: År 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljö vara åtgärdade. - Minst 25 % av områden med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025. - Minst 15 % av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025. - Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år 2020. Naturvårdsverket ger några förslag på åtgärder. Dessa handlar om tillsynsdriven och frivillig efterbehandling, statligt anslag för efterbehandling, teknikutveckling och tillämpning av befintlig alternativ teknik samt information som underlag för prioritering och planering. Förslaget på etappmål för exponering för kadmium via livsmedel beskrivs inte vidare i det här dokumentet. Vi gör bedömningen att det inte hör hemma i en avfallsplan. 55

Miljömål De sexton miljökvalitetmålen är: Avfall berörs först och främst i tre stycken av dessa. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnå. En indikator under det här målet är hushållsavfall. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. För det här miljökvalitetsmålet finns det sex preciseringar, en av dessa är förorenade områden: Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. 56

God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Två preciseringar som berör avfallshantering är Infrastruktur och Hållbar avfallshantering. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Indikatorer under det här målet som har med avfall att göra är hushållsavfall, återvinning glas, återvinning metall, återvinning pappersförpackningar och återvinning plast. Regionala miljömål Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har Länsstyrelsen i Kalmar län beslutat att de tidigare regionala miljömålen inte längre gäller. Som miljömål för Kalmar län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar och etappmål. Länsstyrelserna har i uppdrag att arbeta fram åtgärdsprogram för samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet. Åtgärdsprogrammet är ännu inte fastställt. Dessa program ska vara vägledande för länets miljöarbete. 57

Lokala mål kopplade till regionala och nationella miljömål samt internationellt perspektiv Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har man på regional nivå valt att inte sätta några egna mål. Därför beskriver vi inte någon koppling till regionala miljömål. Det svenska miljömålssystemet innehåller, som beskrivits tidigare, ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Etappmålen visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in och de etappmål som berör avfallsområdet handlar om: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Ökad resurshushållning i byggsektorn. Giftfria och resurseffektiva kretslopp. Naturvårdverket har tagit fram förslag på nya etappmål inom följande områden: Ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall. Minskat matavfall. Textil och textilavfall. Efterbehandling av förorenad områden. De områden som finns på nationell nivå finns med i både mål och åtgärder på lokal nivå. Västerviks kommun ska under åren 2015 till 2020 arbeta med att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen, både av begagnade varor och av bygg- och rivningsavfall. Vi ska öka källsorteringen hos hushåll och hos verksamheter inom kommunkoncernen och öka återvinningen av energi och näring från avfall. Vi kommer att arbeta med de nedlagda deponier som finns i kommunen och vi ska dessutom minska nedskräpningen. Att de lokala målen utgår ifrån avfallstrappan, som finns som prioriteringsordning för avfallshanteringen i EU: s ramdirektiv för avfall, innebär att vi även ligger väl i fas med hur det ser ut på EU-nivå. Målen i Avfallsplanen för Västerviks kommun ligger alltså helt i linje med prioriterade områden på både europeisk och nationell nivå. Våra mål är i högsta grad med och verkar för en samhällsförändring där vi minskar avfallsmängderna och blir bättre på att ta hand om resurserna i avfallet. Genom mål om nedlagda deponier och minskad nedskräpning är vi också med och arbetar för att påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. 58

Ordförklaringar Avfall Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfallsanläggning Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall etc. Här kan finnas sortering, behandling och mellanlagring av avfall samt deponi. (Målserums avfallsanläggning) Avfallshantering Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall. Avfallshierarkin/-trappan EU: s strategi för avfallshanteringen som innebär att avfallets mängd och farlighet ska minska och att behandlingen av det avfall som ändå uppkommer ska förbättras. Återanvändning bör prioriteras före materialåtervinning, energiåtervinning och i sista hand deponering. Med materialåtervinning menas här även kompostering och utvinning av biogas från rötningsanläggningar. Bioavfall Biogas Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer, exempelvis mat- och trädgårdsavfall. Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid. Biologisk behandling Återvinning av humus, näring och energi ur bioavfall genom aerob (med syre) eller anaerob (syrefri) behandling. Brännbart avfall Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat. Bygg- och rivningsavfall Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad. Deponi Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas. 59

Energiåtervinning Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning. Farligt avfall FNI Grovavfall Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, dvs. insamling på eller i direkt anslutning till de fastigheter där avfallet har uppkommit. Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Hushållsavfall Avfall som kommer från hushåll och avfall från annan verksamhet som till sin typ eller sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll. Exempel är avfall från affärsrörelser, livsmedelsbutiker, skolor, arbetsplatser, samlingslokaler, fritidsanläggningar, vårdinrättningar inklusive emballage i mindre omfattning och kontorsavfall. Exempel på sådant som inte är hushållsavfall är emballage från butiker och verksamheter i större omfattning och branschspecifikt avfall från industriell verksamhet. Icke brännbart avfall Avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvis sten, metaller. Industriavfall Avfall som har uppkommit genom en verksamhetsprocess. Kompostering Biologisk hantering där bioavfall bryts ner under förbrukning av syre (aerob behandling). Källsortering Sortering eller separering av avfall på samma plats där avfallet har uppkommit, t ex i hushållet. Kärl- och säckavfall Den del av hushållsavfallet som läggs i kärl eller säck, det vill säga exklusive materialåtervinning, grovavfall och farligt avfall. Lakvatten Vätska som rinner genom, tränger ut ur eller innehålls av avfall under deponering, mellanlagring eller transport. 60

Matavfall Livsmedelsavfall från hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin som av olika skäl inte konsumerats. Omfattar såväl ätbar mat som icke ätbar, exempelvis ben, kärnor och skal. Organiskt avfall Avfall som innehåller organsikt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall. Producent Den som yrkesmässigt tillverkar, för in i Sverige eller säljer en vara eller en förpackning eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent). Producentansvar Producenternas ansvar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel inklusive, design, produktion och omhändertagande av avfall. Gäller batterier, bilar, däck, elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur), förpackningar, returpapper, läkemedel samt radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (Strålsäkerhetsmyndigheten) Rötning Samlare Syrefri (anaerob) behandlingsmetod för bioavfall där biogas bildas. Ett miljöskåp för smått farligt avfall. som glödlampor, batterier och småelektronik (exempel på småelektronik är eltandborstar, mobiltelefoner och rakapparater). Samlare finns i livsmedelsbutiker runt om i kommunen. Återanvändning Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling. Återvinning Användning av material, näringsämnen eller energi från avfall. Återvinningscentral Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall etc. Återvinningsstation Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och tidningar. 61

Lokala föreskrifter om avfallshantering för Västerviks kommun 1

Innehållsförteckning Inledande bestämmelser... 3 Tillämpliga föreskrifter... 3 Definitioner... 3 Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn... 3 Fastighetsinnehavares och nyttjanderättsinnehavares ansvar för betalning och information... 4 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall... 4 Sortering av avfall... 4 Skyldighet att överlämna hushållsavfall... 5 Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt... 5 Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning... 6 Hämtnings- och transportvägar... 7 Hämtningsområde och hämtningsintervall... 7 Latrin... 8 Slambrunnar mm... 8 Grovavfall, farligt avfall och trädgårdsavfall... 9 Särskilt om hushållsavfall från verksamheter... 9 Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall... 9 Uppgiftslämning... 9 Undantag från föreskrifterna... 9 Ansökan... 9 Eget omhändertagande av hushållsavfall...10 Eget omhändertagande av slam och latrin...10 Förlängt hämtningsintervall för restavfall...10 Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen...12 Övrigt...12 Ikraftträdande... 12 BILAGA: Sorteringsbilaga 2

Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 Kommunens avfallshantering regleras genom: Miljöbalken (1998:808), förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998-899) och avfallsförordningen (2011:927) Föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken Andra författningar som reglerar avfall och dess hantering. Utöver de författningar som anges ovan gäller dessa föreskrifter om avfallshantering. Definitioner 2 Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall menas sådant avfalls vars egenskaper eller sammansättning liknar hushållsavfall, t ex avfall från butiker, personalmatsalar och toaletter samt restaurangavfall. Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i kärl eller säck. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1 152) ska anses som fastighetsägare. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavare-begreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. Med den renhållningsansvariga nämnden avses Kommunstyrelsen. Med behållare avses kärl av plast, säck, latrinbehållare eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn 3 Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till behandlingsanläggning. Avfallshanteringen i kommunen utförs av Västervik Miljö & Energi AB, nedan kallad renhållaren. 4 Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av Miljö- och byggnadsnämnden. 5 Renhållaren är ansvarig för information till hushållen om de insamlingssystem för förpackningar och tidningar samt för avfall från elektriska och elektroniska produkter som är tillgängliga i kommunen. 3

Fastighetsinnehavares och nyttjanderättsinnehavares ansvar för betalning och information 6 Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utgörs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. Betalningsskyldighet enligt fastställd taxa åligger den som äger fastigheten eller den som vid debiteringstillfället ska anses som fastighetsägare enligt 1 kap 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Betalningsskyldigheten kan inte överföras på nyttjanderättshavaren. På den betalningsskyldiges begäran och efter nyttjanderättshavarens medgivande kan dock kommunen sända räkningarna på renhållningsavgiften till nyttjanderättshavaren, om inte detta medför påtagligt extra arbete för kommunen. Vidare ska ändring av äganderättsförhållandena för fastighet, eller annan ändring som berör kommunens avfallshantering, snarast anmälas till renhållaren. 7 Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att i behövlig omfattning informera den eller de som bor i eller är verksamma i fastigheten om gällande regler för avfallshanteringen. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Sortering av avfall 8 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut följande avfallsslag och hålla det skilt från annat avfall: Annat avfall än hushållsavfall (inklusive bygg- och rivningsavfall) Avfall som omfattas av producentansvar: förpackningar, returpapper, avfall från elektriska och elektroniska hushållsprodukter, batterier (Innehåller kasserade produkter lösa batterier ska dessa plockas ur). Är batterierna inbyggda i produkten behandlas den som elavfall), glödlampor och vissa belysningsarmaturer samt däck, bilar, bilbatterier. Uttjänta förpackningar: enligt 8 förordningen (2006:1273) om producentansvar för förpackningar ska uttjänta förpackningar källsorteras av hushåll och andra förbrukare och lämnas i producenternas insamlingssystem. Returpapper: enligt 5 förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper ska tidningar, tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, postorderkataloger och liknade källsorteras och lämnas för insamling. Kasserade batterier: Kasserade batterier ska sorteras ut och hanteras skilt från annat avfall. Detta gäller även för inbyggda batterier. Elektriska och elektroniska produkter: enligt 23 1st Avfallsförordningen ska den som innehar avfall som innehåller eller utgörs av elektriska eller elektroniska produkter inklusive kyl- och frysapparater och belysningsutrustning, sortera ut de elektriska eller elektroniska produkterna, hantera sådant avfall varsamt och hålla det skilt från annat avfall. Avfallet ska hanteras på ett sätt som främjar återanvändning av hela eller delar av produkterna och i övrigt underlättar återvinning. 4

Dessutom ska fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare sortera ut följande avfallsslag: Grovavfall Hushållsavfall som i utsorterade fraktioner utgörs av farligt avfall Läkemedel Fastighetsägare eller nyttjanderättshavande ska också sortera ut följande avfallsslag när de förekommer i hushållet/verksamheten och när insamlingssystem finns: Matavfall Trädgårdsavfall Latrin Slam/urin/toalettvatten från små avloppsanläggningar Fett från fettavskiljare Stickande och skärande avfall Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt Icke behandlingsbart hushållsavfall (restavfall) Närmare anvisningar om sortering anges i sorteringsbilagan till dessa föreskrifter. 9 Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållaren för borttransport. Skyldighet att överlämna hushållsavfall 10 Hushållsavfall under kommunens ansvar ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i sorteringsbilagan. Utsorterade avfallsslag hämtas av renhållaren i särskild ordning vid fastigheten eller lämnas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren på plats som anvisas i sorteringsbilagan. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt 11 I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall som läggs i behållare ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfallet ska vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. Farligt avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll. Matavfall från hushåll ska av avfallslämnaren förpackas i särskild påse som tillhandahålls av renhållaren. Vegetabiliska och animaliska fetter från restauranger, storkök och liknande ska förvaras i separat behållare med tätslutande lock. Fastighetsinnehavaren är skyldig att se till att avfallet i kärlen inte är så hårt packade att problem uppstår vid tömning samt vintertid se till att avfallspåsarna inte är fastfrusna i behållarna inför tömning. 5

Specialbehållare för sprutor och kanyler hämtas vid apotek, och lämnas då den är fylld till apotek. Övriga föremål som kan skär- och stickskador (t.ex. glasföremål, spikar och nålar) ska läggas i skyddshölje (t.ex. tom mjölkförpackning) innan de läggs i kärlet för restavfall. 12 Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta eller tömma den. I övrigt gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Behållare som är överfull eller för tung hanteras enligt renhållarens anvisningar. Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning 13 Kommunfullmäktige meddelar föreskrifter om storlek och typ av avfallsbehållare, säckställ samt latrinbehållare. Vilka typer av behållare som gäller står i renhållningstaxan. Abonnenter boende på öar utan vägförbindelse lägger sitt avfall i anvisade säckställ som placeras vid bryggor där renhållare hämtar. Även i övrigt används säckar på vissa platser på grund av att återgångsbehållare inte kan användas. 14 Kärl och säckar ägs och tillhandahålls genom renhållaren. Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av kärl. Andra behållare så som latrinbehållare, slamtankar, underjordsbehållare, fettavskiljare och urin/toalettankar anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsägaren. Fastighetsägaren ansvarar för att detta görs på sådant sätt att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfall. 15 Fastighetsägaren ansvarar för rengöring och skötsel av uppsamlingskärl i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet så som buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som de inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering ska installeras och underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Om fastighetsägaren inte rengör kärlen efter uppmaning kan renhållaren utföra rengöring på fastighetsägarens bekostnad. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens renhållningssystem kan ske och att hämtning underlättas. De ska placeras så att de kan hämtas med sidlastande bil där sådan används och med baklastande bil där sådan används. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska vid begäran om hämtning lämnas till renhållaren. Ändringar ska utan uppmaning meddelas renhållaren. 6

Hämtnings- och transportvägar 16 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen eller vid en av renhållaren anvisad plats inom rimligt gångavstånd. I annat fall ska fastighetsinnehavaren och renhållaren komma överens om att avfallet samlas in och hämtas vid någon annan plats. Behållare ska normalt ställas vid fastighetsgräns så nära uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt såvida inte särskilda skäl föreligger häremot eller det är en fråga om tömning av särskilda behållare så som slamtankar och fettavskiljare. 17 Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick. Transportvägen ska röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för hämtningsfordon. 18 Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med renhållaren. Miljö- och byggnadsnämnden kan förelägga fastighetsägare om hämtningsplats då fastighetsägare och renhållaren inte kommer överens om plats. Hämtningsområde och hämtningsintervall 19 Kommunen är indelad i två hämtningsområden 1. Områden med vägförbindelse 2. Områden utan vägförbindelse 20 Ordinarie hämtningsintervall för respektive område: 1. Områden med vägförbindelse Hushållsavfall och producentansvarsavfall: Vid permanentbostäder och verksamheter med hushållsavfall sker hämtning av utsorterat hushållsavfall i normalfallet en gång varannan vecka. Flerbostadshus och verksamheter kan, i Västerviks och Gamlebys tätorter, få hämtning varje vecka. I övriga tätorter gäller detta vid behov och efter rimlighetsbedömning, t ex vid äldreboende och skolor. Producentansvarsmaterial hämtas enligt ett särskilt körschema, vilket gäller för dem som har valt tjänsten fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Vid fritidsbostäder sker hämtning tolv eller sexton gånger per år (april till oktober) enligt särskild turlista. Antalet hämtningar varierar i olika områden beroende på om fritidshämtningen sker i kärl eller i säck. Hämtning av latrin sker en gång var fjortonde dag (april-oktober) och i övrigt en gång per månad. Tömning av sluten tank för wc ska om möjligt ske samordnat inom respektive fritidsområde. Beställning sker via samfällighet eller respektive fastighetsägare direkt till transportören. Tömning av sluten tank ska ske minst en gång per år. Tömning av urintank sker efter överenskommelse om intervall med VMEAB. Slam från slamavskiljare hämtas en gång per år, slam då wc inte är ansluten hämtas vartannat år. Tömning av fettavskiljare sker minst en gång per år. 7

2. Områden utan vägförbindelse Hushållsavfall och producentansvarsavfall: Vid permanentbostäder och verksamheter med hushållsavfall sker hämtning enligt särskild turlista. Inom dessa områden går det inte att erbjuda en fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Sorteringsalternativet i renhållningstaxan är dock alltid en möjlighet, då ska återvinningsstationer användas. I större hamnar finns sorteringsmöjligheter för visst avfall som glas. Vid fritidsbostäder sker hämtning sexton gånger per år (april till oktober) enligt särskild turlista. Från fritidsanläggningar och andra verksamheter sker hämtning av hushållsavfall efter behov. Ingen latrinhämtning eller tömning av slutna tankar/urintankar erbjuds. Slam från slamavskiljare hämtas en gång per år, slam då wc inte är ansluten hämtas vartannat år. 21 Särskild hämtning kan beställas av nedanstående avfallsslag enligt renhållarens anvisningar: Farligt avfall Grovavfall Trädgårdsavfall Särskild box för farligt avfall tillhandahålls av renhållaren. Samlare för farligt avfall finns utplacerade vid köpcentrum (2015 fanns 7 st.) Latrin 22 Latrinbehållare ska vara av engångstyp och tillhandahålls av renhållaren. Latrinbehållare ska förslutas av fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare och normalt ställas vid fastighetsgräns, så nära uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt, såvida inte särskilda skäl föreligger. Latrinen får inte tillföras produkter innehållande formalin, fenol eller liknande som desinfektionsmedel. Annat avfall än latrin får inte läggas i kärlet. Latrin från så kallade förpackningstoaletter kan inte hämtas. Slambrunnar m.m. 23 Slamavskiljare, fettavskiljare, minireningsverk, slutna tankar för wc och urintankar ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt när tömning ska ske. Lock ska vara av lättviktstyp eller motsvarande. Tömning av sluten tank för wc ska om möjligt ske samordnat inom respektive fritidsområde. Beställning sker via samfällighet eller respektive fastighetsägare direkt till transportören. Tömning av sluten tank ska ske minst en gång per år. Samfällighetens representant eller respektive fastighetsägare beställer tömning direkt från avtalad transportör. Tömning av urintank sker efter överenskommelse om intervall med renhållaren. 8

Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. Avståndet mellan uppställningsplats för slambil och slamavskiljare/tank får inte överstiga 20 meter, såvida inte särskilda skäl föreligger. Botten på slamavskiljare respektive tank får inte ligga mer än 5 meter under slambilens uppställningsplats. Dessa uppgifter kan komma att ändras då Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller. Grovavfall, farligt avfall och trädgårdsavfall 24 Grovavfall och farligt avfall inklusive elavfall ska lämnas till någon av kommunens återvinningscentraler. Innan grovavfall lämnas rekommenderas att det undersöks om återanvändning är en möjlighet. Trädgårdsavfall som uppkommer vid skötsel av tomtmark till småhus inklusive fritidshus och som inte komposteras på den egna fastigheten ska lämnas till någon av kommunens återvinningscentraler. Särskilt om hushållsavfall från verksamheter 25 Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 8-24 om inte annat anges. Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Uppgiftslämning 26 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska på begäran av Miljö- och byggnadsnämnden lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. 27 Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en förpackning, ska på anmodan av Miljö- och byggnadsnämnden lämna de uppgifter om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. Undantag från föreskrifterna Ansökan 28 Efter skriftlig ansökan kan undantag från föreskrifterna medges enligt nedan under förutsättning att det inte medför risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det är Miljö- och byggnadsnämnden som hanterar ansökningar. Avgift uttas för handläggning enligt fastställd taxa av kommunfullmäktige. Beviljade undantag upphör att gälla efter fem år, vid ägarbyte på fastigheten eller om förutsättningarna för undantaget förändrats. 9

Anmälan och ansökan ska alltid innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske utan att det innebär risk för olägenhet för människor hälsa och miljön och den tidsperiod som anmälan eller ansökan avser. Miljö- och byggnadsnämnden ska översända en kopia av beslut om undantag från föreskrifterna till renhållaren. Eget omhändertagande av hushållsavfall 29 Kompostering av matavfall på fastigheten får endast ske efter skriftlig anmälan och ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Anmälan gäller endast vid animaliskt avfall, grönsaksrens. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna komposten. 30 Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och det i övrigt inte strider mot författning lokala föreskrifter för att skydda hälsa och miljö (Västerviks kommun), föreskrifter om förbud mot eldning utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning. Kompostering ska alltid väljas före eldning om det är möjligt. Eget omhändertagande av slam och latrin 31 Eget omhändertagande av latrin eller avfall från små avloppsanläggningar får efter skriftlig ansökan ske i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten genom kompostering för användning av näring på fastigheten, men endast på sådant sätt att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte riskerar uppstå. 32 Avfall får endast omhändertas på den egna fastigheten enligt vad som anges i 29-33 och då det inte riskerar att ge upphov till olägenheter. 33 Den som på ett miljömässigt och hygieniskt tillfredsställande sätt kan avvattna slammet från sin egen slamavskiljare och sedan kompostera detta kan medges att ta hand om slammet själv. Även då egen tömning sker ska slamavskiljaren tömmas enligt angivna intervall i dessa föreskrifter. Förlängt hämtningsintervall för restavfall 34 Fastigheter med mycket små avfallsmängder kan medges dispens enligt följande; Hämtning två gånger per år. För fritidshus två ggr per hämtningsperiod. För att undantag ska medges krävs att det finns kompost för matavfall, att återvinningsstationer och återvinningscentral används för sorterat avfall. 10

Förlängt hämtningsintervall för slam/toalettank 35 Förlängning av intervallet för tömning av slamavskiljare med ansluten wc kan ske till en gång vartannat år, om slamavskiljaren har god funktion och är så stor att det bedöms räcka med tömning vartannat år. 36 Förlängning av intervallet för tömning av slamavskiljare för endast bad-, disk- och tvättvatten kan ske till en gång vart tredje år, om slamavskiljaren har god funktion och är så stor att det bedöms räcka med tömning vart tredje år. 37 Förlängning av intervallet för tömning av sluten tank för wc kan ske till en gång vartannat år om det kan visas att toaletten används sällan och huset endast har toalett med extremt snålspolande toalett (mindre än 1 liter per spolning). Mindre avfallsbehållare och gemensam avfallsbehållare 38 För permanentbebodd fastighet kan renhållningsavgiften påverkas genom val av kärlstorlek. Egen kompost av matavfall samt källsortering av förpackningar, matavfall och tidningar innebär att en mindre kärlstorlek kan väljas. Efter skriftlig ansökan kan två eller flera närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. För att få dispens får det sammanlagda antalet boende på fastigheterna vara högst fem och avfallsmängden måste rymmas i en behållare av normal storlek för gällande hämtningssystem. En sammanslutning av fastighetsägare kan beviljas tillstånd att nyttja gemensam storbehållare. Förutsättningen för detta är bland annat att fastighetsägarna svarar för skötsel av platsen, att sortering sker enligt denna renhållningsordning och att fakturering sker till en adress. Behållartyp och -storlek med mera fastställs med hänsyn tagen till antalet fastigheter och boende etc. Beställning av storbehållare sker hos renhållaren. Närmare bestämmelser för uppställningsplatsens beskaffenhet och skötsel utfärdas av renhållaren. Mer än 2 hus på en fastighet innebär att grundavgift för lägenhet uttas för varje hushåll. Samverkan mellan grannar, när det gäller fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, kräver ett särskilt avtal som skrivs i samband med att tjänsten beställs hos renhållaren. Uppehåll i hämtning 39 Uppehåll i hämtning vid bostad kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader (12 månader för fritidshus). Uppehåll kan medges från ett till fem år. Uppehåll kan gälla hushållsavfall, restavfall, latrin, slam och sluten tank. Ansökan ska lämnas till Miljö- och byggnadsnämnden senast en månad före den avsedda uppehållsperioden. Grundavgift uttas trots uppehåll i hämtning. 11

Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen 40 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter skriftlig ansökan, om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning. Detta gäller inte hus där det uppstår grovavfall och farligt avfall eftersom renhållaren har kostnader för miljöstationer och återvinningscentraler som tar emot sådant avfall. Övrigt 41 Medgivna undantag är personliga och upphör omedelbart att gälla, om förutsättningarna för dem ändras. Om olägenheter för människors hälsa eller miljön uppstår, kan Miljö- och byggnadsnämnden återkalla medgivna undantag. 42 Brister fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren i något avseende mot i denna renhållningsordning meddelade föreskrifter om hämtning kan, efter påpekande och samråd med Miljö- och byggnadsnämnden, krävas att bristerna åtgärdas. 43 Inställd hämtning på grund av brister hos fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren innebär inte att renhållningsavgiften reduceras. Inte heller uppskjuten hämtning på grund av dåligt väglag, väderlek eller annan typ av yttre påverkan innebär att renhållningsavgiften reduceras. Sammanfattningsvis gäller anmälan till renhållaren för: Gemensam storbehållare Mindre sopkärl Samverkan avseende kärl för insamling av förpackningar och tidningar (producentansvar) Internhantering inom verksamhet Och till Miljö- och byggnadsnämnden gäller skriftlig anmälan/ansökan för: Uppehåll i hämtning Förlängt avfallshämtningsintervall, partiell dispens med två hämtningar per år. Totalbefrielse från kommunal renhållning (grundavgift och kärlavgift) Totalbefrielse från avfallshämtning (kärlavgiften) Delad (gemensam) avfallsbehållare Kompostering av latrin Kompostering av matavfall vid större fastigheter än 2-familjshus Kompostering av matavfall vid enskilda villor och fritidshus, max 2-familjshus Egen tömning av slamavskiljare Slamtömning, förlängt intervall Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft 2015-07-15, och ersätter då de lokala avfallsföreskrifterna för Västerviks kommun 2009-2014. 12

Sorteringsbilaga till Lokala föreskrifter Sorteringsbilagan gäller alla, det vill säga både hushåll och verksamhetsutövare (industri, företag, butiker, förvaltningar med flera). Nedan uppräknade avfallsslag ska utsorteras och lämnas på anvisad plats som anges för respektive avfallsslag. Batterier Batterier under 3 kg ska lämnas i batteriholkar, Samlarna, på någon av återvinningscentralerna (ÅVC) eller till Målserum avfallsanläggning. Produkter med inbyggda batterier lämnas till Samlarna, återvinningscentral (ÅVC) eller till Målserum. Bilbatterier och andra större startbatterier lämnas till försäljningsställe, ÅVC eller till Målserum. Bygg- och rivningsavfall Mindre mängder bygg- och rivningsavfall från hushåll kan lämnas till ÅVC eller till Målserum. Verksamhetsutövare med större mängder bygg- och rivningsavfall kan beställa containerhämtning av valfri entreprenör eller hänvisas till Målserum. Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt Sällskapsdjur är en del av normalt boende och döda sällskapsdjur räknas därför som hushållsavfall. Jakt för egen konsumtion eller rekreation bör också anses vara en del av normalt boende. Döda djur enligt detta kan lämnas till Målserums avfallsanläggning för omhändertagande. Det är även tillåtet att lämna döda mindre sällskapsdjur och slaktrester från jaktbyten i skogen på den mark där djuren fällts. Detta ska ske på sådant sätt att olägenheter inte kan uppstå. Elektriska och elektroniska produkter (Elavfall) Elavfall räknas som farligt avfall och ska sorteras ut från och hållas åtskilt från annat avfall. Elektriska eller elektroniska produkter som är avfall lämnas till ÅVC eller till Målserums avfallsanläggning. Det kan vara allt från spisar och radioapparater till elvispar och leksaker. Smått elavfall kan också lämnas i Samlarna. Hushållens elavfall kan också hämtas av renhållaren mot särskild avgift. Lös elektrisk och elektronisk utrustning omfattas av producentansvaret och kan lämnas utan kostnad. Fast monterad elektrisk eller elektronisk utrustning, exempelvis varmvattenberedare och elskåp, omfattas inte av producentansvaret. Sådan utrustning tas emot på Målserum eller på ÅVC mot avgift. Där tveksamhet råder om vad som omfattas av producentansvaret eller inte kontakta renhållaren för rådgivning. Farligt avfall Farligt avfall innefattar avfall som är frätande, explosivt, mycket brandfarligt, smittfarligt, cancerogent eller toxiskt etc. Följande produkter och ämnen utgör exempel på vad som ska hanteras som farligt avfall: Färg- och lackavfall samt hartser Glödlampor Limavfall Lysrör och lågenergilampor Lösningsmedel Fotokemikalier Bekämpningsmedel Sprayburkar Surt eller alkaliskt avfall (exempelvis kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel) 13

Avfall som innehåller kvicksilver och andra tungmetaller Spillolja och annat oljeavfall Medicin Farligt avfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Det farliga avfallet ska helst vara kvar i originalförpackningen eller vara tydligt märkt med uppgift om innehållet. Farligt avfall förvaras och transporteras i en speciell FA-box, eller annan av fastighetsägaren anvisad säker plats eller kärl. Farligt avfall ska lämnas till ÅVC eller till Målserums avfallsanläggning. Hushållens farliga avfall kan hämtas vid bostaden mot särskild avgift. Läkemedelsavfall Kasserad medicin och kanyler ska lämnas in på apoteket. Förpackningar och tidningar Förpackningar av metall, glas, plast, kartong, och wellpapp samt tidningspapper lämnas vid återvinningsstation eller annan plats som anvisas av renhållaren eller förpackningsproducent. Tillvalstjänsten fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar ger möjlighet att lämna detta producentansvarsmaterial direkt till renhållaren eller dess entreprenör i sorteringskärl. Endast stora emballage undantas från hushållsavfall. Grovavfall Grovavfall är skrymmande avfall från hushållen som inte ryms i eller av andra skäl inte kan läggas i behållare eller säck för hushållsavfall, till exempel möbler, skrot, kyl/frys, cyklar och liknande. Grovavfall kan lämnas till ÅVC eller till Målserums avfallsanläggning. Grovavfall från hushållen kan hämtas mot särskild avgift. Hamnavfall Allt avfall från fartyg och fritidsbåtar tas om hand av den som tar in hamnavgift eller motsvarande generell avgift. I övriga fall ansvarar fastighetsägaren för detta. Denne är också ansvarig för att nödvändiga mottagningsanordningar finns tillgängliga och uppfyller de krav som ställs, samt att en aktuell avfallshanteringsplan finns enligt SJÖFS 2001:12 respektive 2001:13. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Den fraktion som blir kvar efter utsortering av farligt avfall, batterier, producentansvarsmaterial, matavfall, grovavfall och elavfall, kallas hushållsavfall eller restavfall. Hushållsavfallet hämtas av renhållaren i sopkärl vid fastigheten. Icke brännbart hushållsavfall Det avfall som blir kvar efter källsortering, t ex porslin, keramik, speglar och trasiga dricksglas. Enstaka föremål lämnas i kärlet för hushållsavfall (restavfall). Större mängder lämnas till ÅVC eller till Målserum. Kompostering Kompostering av matavfall vid fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Anmälan för kompostering av köksavfall görs till Miljö- och byggnadskontoret. De fastighetsägare som vill och kan anlägga egen kompost för trädgårdsavfall uppmuntras till detta. 14

Kylmöbler Kasserade kylskåp och frysar ska hanteras och transporteras varsamt, hållas avskilt från annat avfall och omhändertas genom kommunens försorg. De kan lämnas till ÅVC eller på Målserums avfallsanläggning. Renhållaren kan hjälpa hushållen med hämtning vid bostaden mot särskild avgift. Latrin och slam Latrin och slam hämtas av entreprenör utsedd av kommunen. Egen transport av tillåtna latrinkärl av kommunen anvisad plats utreds. Matavfall Källsorterat matavfall hämtas fastighetsnära. Hushållen sorterar matavfallet i papperspåsar som rymmer 9 liter. Dessa läggs sedan i det ena facket i ett tvåfackskärl eller i ett brunt kärl, 140 liter. Matavfall från skolor, restauranger, personalutrymmen och liknande sorteras i papperspåsar som rymmer 25 eller 45 liter. Från flerbostadshus och verksamheter samlas matavfallet in i bruna kärl som rymmer 140 liter. Stickande och skärande avfall Stickande och skärande avfall förpackas väl i sluten behållare och lämnas till Målserums avfallsanläggning eller till ÅVC. Trädgårdsavfall Med trädgårdsavfall menas sådant avfall som uppkommer vid normal skötsel av trädgården till en permanent- eller fritidsbostad, t ex ris, grenar och löv. Trädgårdsavfall kan hemkomposteras utan särskild anmälan, under förutsättning att inget matavfall läggs i komposten. Avfallet kan också lämnas till Målserums avfallsanläggning. Det går även att beställa hämtning av trädgårdsavfall mot särskild avgift. Vegetabiliska oljor och fetter från restauranger, storkök och liknade Fett gör att det lätt blir stopp i avloppsledningarna. Därför måste alla restauranger och dyl. verksamheter ha en fettavskiljare. Om restauranger har flytande fett ska de ha en s.k. fettunna att hälla det i. Uppkommer stora mängder fetter i verksamheten ska det lämnas till entreprenör för återvinning. Om möjligt till lokal mottagare i enlighet med kommunens anvisningar, för att möjliggöra lokal biogasproduktion och kretslopp av näringsämnen. Verksamhetsavfall Industrier och företag ansvarar själva för att se till att annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall transporteras bort och omhändertas på ett miljömässigt riktigt sätt. 15

Bilaga 1. Miljöbedömning och hållbarhetskonsekvensanalys Utifrån ett nolläge görs en miljöbedömning, dvs. en beskrivning av hur målen i Avfallsplanen påverkar miljön. Dessutom görs en hållbarhetskonsekvensanalysenligt kommunens HKA-checklista, en bedömning av vilka sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser som Avfallsplanen får. Miljöbedömning Syftet med att göra en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Genom att göra en miljöbedömning kan eventuella alternativ komma fram. Avfallsplanens mål och åtgärder kan också vara av stor betydelse för att nationella och regionala miljömål nås. Den här avfallsplanens påverkan på miljön redovisas genom en översiktlig miljöbedömning av de effekter som målen medför. Miljöbedömningen genomförs genom en beskrivning av ett nollalternativ, det vill säga de följder som skulle kunna bli om planen/målen inte genomförs. Sammanfattning av planens innehåll Under perioden 2015-2020 har vi följande lokala mål: År 2020 har den totala mängden hushållsavfall minskat i jämförelse med 2014. År 2020 är det enklare för kommuninnevånarna att återanvända/återbruka begagnade varor. Återanvändning av bygg- och rivningsavfall har ökat. År 2020 har andelen hushåll och verksamheter som källsorterar ökat. År 2020 har återvinningen av energi och näring från avfallet ökat. År 2020 har samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker att föroreningar sprids undersökts. Åtgärder ska ha påbörjats. År 2020 har nedskräpningen i kommunen minskat. Exempel på åtgärder är: Informationsinsatser om hållbara konsumtionsmönster. Verktyg för hållbar upphandling. Utveckling av verksamheten vid Återbruket. Informationsinsatser om ökad återanvändning bygg- och rivningsavfall. Förbättrad tillgänglighet på kommunens återvinningscentraler. Ökad källsortering inom kommunens verksamheter. Nätverk och dialog för bättre källsortering (främst fastighetsägare och verksamheter). Utveckling av avfallssortering på allmänna platser. Plats för avfallsåtervinning i arbetet med fysisk planering. Insamling av textilier för materialåtervinning. Systemstudie för ökad lokal produktion av biogas från matavfall och annat organiskt avfall. Näringsämnen i kretslopp (avloppsslam, täta tankar och bioaskor). Åtgärder för minskad spridning från nedlagda deponier. Kampanjer för minskad nedskräpning i kommunen. 1

Nollalternativ miljöpåverkan om planen inte genomförs Om mål och åtgärder i planen inte genomförs innebär det att: Ingen särskild satsning görs på information och utbildning kring hur våra konsumtionsmönster hänger ihop med det avfall vi ger upphov till. Problematiken kring matsvinnet får inte heller någon extra uppmärksamhet. Information och utbildning är viktiga faktorer för att öka medvetenheten och kunskapen kring hur man kan förebygga att avfall uppkommer. Utan kunskap är det också svårare att få till ett förändrat beteende. Det här är en viktig åtgärd för att nå målet om minskade avfallsmängder. Det inte blir samma fokus på att skapa bättre förutsättningar för återanvändning. Utveckling av Återbrukets verksamhet, inklusive tydligare samarbete med kommunens andra förvaltningar och bolag, samt informationsinsatser för återanvändning av bygg- och rivningsavfall är båda exempel på åtgärder som bidrar till positiv inverkan på miljön. Bygg- och rivningsavfall inte återanvänds/återvinns i samma utsträckning. Mer information, rådgivande besök och gemensamma projekt skapar goda förutsättningar för stora förbättringar inom det här området, dessa möjligheter uteblir i ett nolläge. Kommunen inte arbetar i samma utsträckning med att ta fram verktyg för hållbar upphandling. Genom att ställa krav på livcykelanalyser, avfallsminimering och återtagande av uttjänta produkter kan vi påverka andra att agera mer miljömässigt. Textilier inte kan återanvändas. Insamlingssystemet för användbara kläder är väl fungerande. Däremot finns det i dagsläget inget heltäckande system för insamling av övriga textilier, så att dessa kan återanvändas eller återvinnas. Kommunen har genom sina återvinningscentraler goda förutsättningar att kunna förbättra återanvändningen av textilier. Vi inte ställer högre krav på att utrymmen för källsortering ska finnas. Vi har flera mål och åtgärder som trycker på ökad källsortering och därmed ökad materialåtervinning, dels genom att säkerställa sorteringsutrymmen men också genom att kommunala verksamheter ska föregå med gott exempel. Dessa är viktiga katalysatorer för fortsatt utveckling. Åtgärder för att förbättra kretsloppen av olika näringsämnen inte lyfts på samma sätt. Långsiktiga planer och lösningar för hur återföring av näringsämnen från främst avloppslam och bioaskor prioriteras högre i berörda verksamheter i och med mål och åtgärder i avfallsplanen. Vi inte uppnår samma snabba utveckling vad gäller källsortering i det offentliga rummet och avfallshanteringen i skärgården. Båda dessa områden är av yttersta vikt för Västervik som turist- och skärgårdskommun. Det här är också i allra högsta grad med och bidrar till målet om minskad nedskräpning. Avfallsplanens miljöpåverkan Några betydande negativa miljöeffekter kan inte hittas. Mycket av föreslagna mål handlar om information, om att kommunen ska föregå med gott exempel och om att skapa förutsättningar för källsortering. Det är egentligen inga nyheter utan bara en skärpning och utveckling av det befintliga arbetet. Det är viktigt att undvika att planen får negativ miljöpåverkan och att se till så att planen kan bidra till att faktiskt förbättra tillståndet i miljön. Ett genomförande av planen innebär över lag en bättre resurshushållning, att resurser utnyttjas på ett smartare sätt, och fram för allt verkar den för att förebygga att avfall uppkommer. På så sätt är vi i Västerviks kommun med och skapar förutsättningar för ett kretsloppssamhälle. 2

Hållbarhetsanalys - HKA Förutsättningen för att samhällsutvecklingen skall bli hållbar är att det skapas en balans mellan sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer. Dessa faktorer samspelar och är beroende av varandra. Var för sig är de nödvändiga men inte tillräckliga. Ekologisk hållbarhet Yttre ramar för livet. Vi är alla beroende av naturen och dess kretslopp för att överleva. Om ekosystemens funktioner utarmas kommer inte hälsa, välstånd och ekonomisk utveckling att kunna upprätthållas. Den ekologiska dimensionen sätter gränser för vad naturen tål. Ekonomisk hållbarhet Medel för att uppnå livskvalitet. Den ekonomiska dimensionen är det medel som skapar förutsättningar för livskvalitet och välfärd. Ordet ekonomi betyder hushållning med knappa resurser och i ett ekonomiskt hållbart samhälle kan alla människors grundläggande behov tillgodoses utan att naturens resurser tar slut eller skadas. En hållbar tillväxt tar hänsyn till både människor, miljö och ekonomi. Social hållbarhet Livskvalitet. Den sociala dimensionen handlar om varje människas rätt till hälsa, försörjning, ett meningsfullt liv, trygghet, gemenskap och möjligheter att påverka utveckling Avfallsplanen är ett miljöprojekt utan negativa ekonomiska effekter för kommunen. 3

Bilaga 2. Uppföljning av Avfallsplan 2009 2014 4

Mål/Åtgärd Uppföljning av Avfallsplan för perioden 2009-2014 Måluppfyllelse Kommentar Startpunkt: Enkät och plockanalys. Både enkätundersökningar och plockanalyser är genomförda 2010 och 2013. 2014 ska minst 80 procent av hushållen ha kännedom om kopplingen mellan konsumtionsmönster och avfall. De ska också ha kunskap om vad de kan göra för att minska mängden avfall i hushållet. Grön stadsdel eller gröna familjer. Är uppnått enligt kundundersökningen 2013 då 90,2 procent gav betyg 3-5. Inte genomfört. En tydligare renhållningstaxa. Genomfört och det är ett arbete som ständigt fortgår. Anordna en skoltävling som syftar till att bygga kunskap om avfall och konsumtionsmönster. Genomfört men med en utställning på Naturum, Earth Break. o Satsning på utbildning och åtgärder för minskad nedskräpning. Inte genomfört. 2012 ska minst 80 procent av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredställande insamlingssystem för farligt avfall. Om möjligt införa ett insamlingssystem för farligt avfall. Säkerställa kompetensen angående hantering av farligt avfall hos personalen på ÅVC genom regelbundna utbildningar. Är uppnått enligt kundundersökningen 2013 då 88,6 procent gav betyg 3-5. Genomfört i och med 7 stycken Samlare för smått farligt avfall som placerats ut i matbutiker runt om i kommunen. Genomfört, regelbundna utbildningar är inlagt i rutiner och kompetensplaner.

I tillsynen av verksamheter lägga extra krut på att främja miljövänliga produkter och kemikalier. Genomfört. Diskussioner förs med användare av farliga kemikalier om ersättning kan ske till bättre alternativ ur miljöskyddssynpunkt. Under 2013 besöktes 15 st av de större verksamheterna i kommunen i ett projekt om Reach. Företagens kunskap om användning av farliga kemikalier var en del av besöken/projektet. Tillståndspliktiga verksamheter lämnar dessutom varje år en miljörapport där redovisning sker om ersättning av kemiska produkter till mindre farliga alternativ. 2014 ska de totala avfallsmängderna i kommunen (per capita) inte ha ökat jämfört med 2010. Utvärdera och förbättra FNI. Genomfört. I kundundersökningen 2013 gav 90,2 procent betyg 4-5, frågan gällde Nöjdhet lämningsmöjlighet förpackningar. Kommunal policy, varje enhet tar fram förslag på åtgärder för att minska sitt avfall. Inte genomfört. Anpassa upphandlingskraven, kommunen ska föregå med gott exempel. Inte genomfört. 2011 ska vi ha utrett möjligheterna att främja återanvändning, t.ex. genom bytardagar eller återanvändningscontainer. Delvis genomfört. Se om det eventuellt går att samordna med Altonas verksamhet. Samarbetet med Återbruket har förbättrats och tydliggjorts. Bland annat finns det en bod på Målserums avfallsanläggning för saker som kan återanvändas.

Kommunen ska uppmuntra till återanvändning och samarbeta med föreningar, skolor och lokalt näringsliv i detta arbete. Inte genomfört. 2014 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas tillvara som resurs och användas för produktion av biogas. En insamling av matavfall ska utredas och införas. Verksamheter ska rekommenderas att sortera ut matavfall. Olika tekniker ska utredas. 2014 ska materialåtervinningen i kommunen ha ökat med 20 procent jämfört med 2010. Det ska finnas möjlighet för hushåll och verksamheter att lämna plast och metall på ÅVC. Ökad information till verksamheter om utsortering av material, främst plast. Vi når inte målet med 50 procent, vilket innebär ca 1 800 ton matavfall. Under 2013 samlade vi in 194 ton matavfall och under 2014 blev det 426 ton. Under genomförande, sista området kommer att introduceras i matavfallsinsamlingen under våren 2015. Genomfört med hjälp av energi- och klimatrådgivare, Mikael Nyman. Målet har inte uppnåtts se bilaga 3 Delvis genomfört, metall och kommunplast finns på Målserums avfallsanläggning, metall finns på alla ÅVC. Genomfört. Förbättra servicen för hushållen att lämna grovavfall, t.ex. insamlingsrunda eller ökade öppettider på ÅVC. 2012 ska minst 80 procent av alla kommunala verksamheter, där utrymme finns, ha källsortering vid fastigheten. 2014 ska siffran vara 100 procent. Genomfört, vi har utökat antalet tillfällen som vi har lördagsöppet. 90,1 procent gav betyg 3-5 i kundundersökningen 2013. Frågan gällde Nöjdhet lämningsmöjlighet grovavfall. Inte genomfört.

Gå igenom verksamheternas behov, planera och starta sorteringsarbetet. Inte genomfört. Sortering i det offentliga rummet ska införas, i lämpligt utförande, på strategiska platser. Inte genomfört. 2010 ska avfallshanteringen i skärgården ha setts över och en åtgärdsplan ska presenteras. Avfallshanteringen ska utredas med ett helhetsgrepp. Arbete ska ske i projektform. Inte genomfört. Inte genomfört. Minst en mottagningsstation för latrin från fritidsbåtar ska finnas i kommunen 2010. Genomfört. 2012 ska förutsättningarna för att rätt saker går till energiutvinning ha förbättrats. Förbättra tillgängligheten på ÅVC genom tydlig skyltning, utbildad personal och ev. utökade öppettider. 2014 ska en handlingsplan finnas för avslutade avfallsupplag. I handlingsplanen ska ansvarsfördelning, åtgärder, tidsram och förslag på finansiering finnas med. (Gäller för både kommunala och enskilda verksamheters deponier.) Genomfört. Genomfört, vi har förbättrat skyltningen, har kompetensutvecklingsplaner och har utökat lördagarna då vi har öppet. Alla kommunala deponier (45 st) har inventerats, 18 av dessa bedöms utgöra stor risk för människors hälsa och miljön. Med början 2014 kommer dessa undersökas för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas. Miljö- och byggnadskontoret kommer att förelägga om fortsatta undersökningar och då kommer ansvarsfrågor att redas ut. I kommunen har även tre industrier inventerat sina nedlagda industrideponier.

Bilaga 3. Sammanställning av uppgifter om insamlat avfall 2

Kg Ton Säck- och kärlavfall Grovavfall Matavfall FNI FA Summa Invånarantal Säck- och kärlavfall Grovavfall Matavfall FNI Farligt avfall 2009 289 123 0 39 29 452 36290 10505 4468 0 1430 1067 2010 290 146 0 44 26 480 36206 10498 5295 0 1585 951 2011 291 114 0 45 35 450 36015 10490 4093 0 1631 1244 2012 286 92 2 47 30 426 35892 10250 3285 71 1674 1059 2013 273 98 5 51 28 427 35867 9787 3500 194 1820 1003 2014 259 104 12 53 36 428 35920 9301 3747 426 1911 1293 Samlaren Elektronik Batterier Ljuskällor Summa 2011 70 400 91 560 Vi hade första hämtningen i november 2011 2012 496 1895 498 2890 2013 396 1881 480 2757 2014 632 2692 732 4056 Kg per kommuninvånare och år 600 500 400 300 200 FA FNI Matavfall Grovavfall Säck- och kärlavfall 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Total insamlad mängd smått farligt avfall med Samlarna (kg) 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Ljuskällor Batterier Elektronik 1500 1000 500 0 2011 2012 2013 2014

Kg Ton Skrot Gips Plast Wellpapp Däck på fälg Summa Invånarantal Skrot Gips Plast Wellpapp Däck på fälg 2009 53 9 0 0 0 62 36290 1911 332 0 0 0 2010 26 6 0 3 0 36 36206 950 219 16 121 0 2011 21 7 0 3 0 32 36015 764 269 0 121 0 2012 40 7 1 3 1 51 35892 1441 255 27 106 26 2013 25 5 1 3 1 34 35867 888 162 35 118 34 2014 25 7 1 3 1 37 35920 914 259 39 116 29 70 60 50 40 30 Däck på fälg Wellpapp Plast Gips Skrot 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014

3