M E D I A I N M O T I O N

Relevanta dokument
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmserien

Tänket bakom filmserien

Tänket bakom filmserien

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

LPP i religion ht. 2015

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

LPP i religion vt. 2016

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Religioner och andra livsåskådningar

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Kursplanen i ämnet religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Religionskunskap. Syfte

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Kunskapskrav i religion

Handlingsplan 0-18 år

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Tänket bakom filmserien

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Judendomen och Kristendomen

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Världsreligioner i Sverige

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Religionskunskap. Ämnets syfte

Planering Religionskunskap

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Religion Livsfrågor och etik

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Bibeln och bibelberättelser i skolan

Bibeln och bibelberättelser i skolan

Ämne Religionskunskap

Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Kristendomen och andra livsåskådningar

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Transkript:

L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N

Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor, både inom Sverige och globalt. Filmserien INblick i världsreligionerna är en filmserie i religion för årskurs 6 och uppåt och bygger på läroplanen för grundskolan Lgr 11. Varje film har ett tema som utgår från syftesbeskrivning och det centrala innehållet inom ämnet religion. Vilka centrala tankegångar finns i våra världsreligioner och hur tar de sig uttryck i i heliga rum och platser, heliga skrifter, ritualer, högtider, levnadsregler, ledarroller, symboler, frågor om döden m.m.? Vilken betydelse har religionerna för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet? Hur resonerar de olika religionerna kring jämställdhet och könsroller? Filmserien tar upp bland annat de här frågeställningarna och belyser dem från olika perspektiv. I filmerna deltar representanter för religionerna, både vuxna och ungdomar och andliga ledare. Religionsvetare deltar i syfte att belysa frågeställningarna utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Vår förhoppning är att filmerna bidrar till en fördjupning av kunskap av världsreligionerna samt ger inspiration till samtal och resonemang om religionernas betydelse för oss människor och vårt samhälle. www.mnm.se 1

Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare RT-modellen Förslag på arbetsmetod med filmen i fokus Vi utgår från RT-modellen i arbetet med filmerna i INblick-serien. RT (Reciprocal Teaching) utarbetades av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. Modellen fungerar också utmärkt då det gäller att förstå kontexten i filmer. De fyra grundstrategierna är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Detta görs enskilt, i par och alla tillsammans (EPA). 1 Förutspå (innan filmen) Visa rubriken på filmen t.ex. Kristendom - Andliga Ledare. Vad tror du att filmen kommer att ta upp? Låt eleverna först fundera enskilt, sedan i par. Slutligen diskuterar alla tillsammans. Detta gör att man öppnar upp, förbereder sig för vad filmen kan handla om. Efter filmen gör ni en gemensam återkoppling. Stämde det som eleverna förutspådde? 2 Att ställa frågor (under/efter filmen) Be eleverna att fundera på vilka egna frågor som dök upp under filmvisningen. Efter filmvisningen sätter sig eleverna i mindre grupper (3-4 elever/grupp) och samlar ihop gruppens frågor. Sedan diskuterar man frågorna först i gruppen, sedan alla tillsammans. Be eleverna att kategorisera frågorna i Faktafrågor, ex: Varifrån hämtar man levnadsreglerna i Kristendomen? och Frågor att resonera kring Ex: Måste män / pojkar ta av sig mössan/hatten i kyrkan? Varför/varför inte? Att få möjlighet att ställa egna frågor skapar nyfikenhet och engagemang hos eleverna. Uppmuntra gärna eleverna att problematisera, d.v.s. att ställa frågor som kräver diskussion av gruppen. Uppmuntra att använda frågeord som Vad, När, Var, Hur och Varför. Uppmuntra också eleverna att ställa frågor som har koppling till deras egna erfarenheter. www.mnm.se 2

Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare 3 Att reda ut (efter filmen) I detta moment diskuteras saker som kan reda ut oklarheter som finns kvar efter moment 2 (Att ställa frågor). Det kan vara nya begrepp som man stött på i filmen eller andra frågor som behöver diskuteras. I lärarhandledningen finns förslag på frågor som du som pedagog kan använda ifall inte gruppen redan har diskuterat dessa. I lärarhandledningen finns också en lista på ord och begrepp som ni med fördel kan reda ut tillsammans. Låt eleverna diskutera ord och begrepp parvis innan alla diskuterar tillsammans. 4 Att sammanfatta (efter filmen) Be eleverna att sammanfatta med egna ord vad de har lärt sig. Utgå gärna ifrån frågorna som ni har diskuterat kring. Sammanfattningen kan ske enskilt, men också parvis och/eller i grupp. Anpassa strukturen kring sammanfattningen efter det som passar gruppen bäst. www.mnm.se 3

Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Ämne: Religion Målgrupp: Årskurs 4-6, 7-9 Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet. Förmågor som tränas I den här filmserien tränas framförallt förmågorna: 1. Begreppslig förmåga 2. Analysförmåga 3. Kommunikativ förmåga 4. Metakognitiv förmåga Kopplingar till LGR 11 www.mnm.se 4

Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Ämne: Religion Målgrupp: Årskurs 4-6, 7-9 Centrala innehåll i årskurs 4-6 Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. Centrala innehåll i årskurs 7-9 Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. www.mnm.se 5

ORD & BEGREPP ANDLIGA LEDARE präst Ledare, leder församlingen pastor Ledare inom frikyrkan diakon Ansvarar för kyrkans sociala arbete protestantism ämbete prästviga sakrament predikant gudstjänst Inriktning i kristendomen och grundades av Martin Luther Befattning inom kyrkan. I svenska kyrkan tredelat (biskop, präst, diakon) Inviga en person till präst. (handpåläggning) Helig handling (dop, vigsel, nattvard etc) person som håller i predikan (präst, pastor m.f.) Sammankomst för att gemensamt tillbe gud biskop Högste kyrklige ledaren inom ett stift www.mnm.se 6

ORD & BEGREPP, fortsättning hbtq Initialförkortning av: homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner viga Förena i äktenskap bön Samtal med gud FAKTAFRÅGOR ANDLIGA LEDARE Vad kallas ledaren i en kristen församling i Svenska kyrkan? Vad heter rollen som ledare inom Equmeniakyrkan? Präst Pastor Vem leder det sociala arbetet inom en kristen församling? Diakon Vad heter ämbetet som är den högste kyrklige ledaren i ett stift? Vilka uppgifter har en präst? Vilka uppgifter har en diakon? Vilka andra roller finns inom kyrkan? Biskop Leda församlingen, förkunna guds ord och förvalta sakramenten. Leda det sociala arbetet i en församling. Vara stöd och lyssna. Kyrkomusiker, kyrkvaktmästare, församlingspedagog, ungdomsledare www.mnm.se 7

FAKTAFRÅGOR, fortsättning Vem var grundare till protestantismen? Martin Luther Vad är en Equmeniakyrka? En frikyrka Vad betyder ordet präst? Den äldre Hur skiljer sig Svenska kyrkan från ortodoxa och katolska kyrkan? Vad är en gudstjänst? Här finns en jämställdhet mellan könen och hbtq personer accepteras. Sammankomst för att gemensamt tillbe gud. Nämn tre stora kristna ritualer Dop, vigsel, begravning När man samtalar med gud, vad kallas det då? Hur sitter besökare i Svenska kyrkan under en gudstjänst? Kan alla utbilda sig till präst? Bön Män, kvinnor och barn sitter blandat. Inom Svenska kyrkan kan idag både män och kvinnor bli präst, även biskop och ärkebiskop. För hur länge sedan grundades ämbetena? Cirka 2000 sedan. Vad innebär det att Svenska kyrkan är en demokratiskt kyrka? Svenska kyrkan styrs av demokratiskt valda medlemmar och har val till kyrkomötet. www.mnm.se 8

FRÅGOR ATT RESONERA KRING ANDLIGA LEDARE Vilka inriktningar finns inom kristendomen och vilken tillhör Svenska kyrkan? Ta reda på vad som skiljer sig åt mellan de olika kristna inriktningarna i Sverige och dess ledare. Vad avgör ett bra ledarskap? Vilka egenskaper kan vara bra att ha som präst eller som diakon? Jämför med ledaren/ledarna i en kyrka i din närhet. Vilka likheter/ skillnader finns? Hur är det att vara präst? Skiljer sig ledarstrukturen inom kristendomen mellan Sverige och andra länder? Jämför med ledare i andra religioner. Vilka likheter/ skillnader finns? FÖRSLAG PÅ FLER AKTIVITETER ANDLIGA LEDARE Besök en kyrka Förbered frågor med följande fokusområden: Levnadsregler, Heliga rum, Ledare, Heliga skrifter, Symboler, Gudsbilden, Bön och ritualer, Skapelsen och ursprung, Högtider, Efter döden, Identitet och tro eller Heliga platser. Intervjua en troende kristen Välj kvinnor, män, barn. Troende i olika åldrar och med olika syn. Spela in en film eller gör en podd. Kristen för en dag Berätta hur en dag för en troende kristen kan se ut. Spela in en film, skriv, eller gör en podd. Jämför religioner Jämför kristendom med annan religion inom något fokusområde. www.mnm.se 9