Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Karlskrona

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Karlskrona

Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.3.1 Intern och/eller extern granskning 5.3.2 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde 1; Undervisning och studiero 7.5 Utvecklingsområde 2; Högre NKI 8 Analys 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1; Förbättra rutinerna kring EWS ( Early warning system) 10.2 Utvecklingsområde 2; Tydligare ansvarsfördelning 10.3 Utvecklingsområde 3; Arbetssätt som ökar andelen elever som tar examen inom tre år 10.4 Utvecklingsområde 4; Enklare studievägledning

1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som startades 2007, som en del i bolaget NTI AB. Samtidigt som varumärket startade blev det en del av AcadeMedia. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB och finns på åtta olika orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är "Lust att lära, mod att förändra". Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på www.mikaelelias.se 2. Information om vår skola Mikael Elias Gymnasium i Karlskrona är en centralt belägen skola med högskoleförberedande program - Samhällsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet samt Teknikprogrammet. Det är en skola som präglas av stor trivsel och nära kontakt mellan personal på skolan och elever, vilket flera enkätundersökningar visar. Det är de öppna dörrarnas skola och som elev kan man alltid få kontakt med skolledning eller lärare när behov uppstår. Eleverna har ett aktivt elevråd som samarbetar med skolans personal och som bidrar till att verksamheten bedrivs på bästa möjliga sätt. Skolan har skyddsombud och elevskyddsombud som ytterligare säkerställer arbetsmiljön för personal och elever via skyddsrond och genom att vara mottaglig för synpunkter på densamma. Den präglas av en god atmosfär där närheten och relationen mellan elever och lärare är väsentlig och skapar en trygg lärandemiljö. Eleverna driver ett aktivt elevråd som tillsammans med skolledningen verkar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en bra arbetsmiljö. Vi jobbar tillsammans med eleverna för att stärka gemenskapen och betona alla människors lika värde. På Mikael Elias i Karlskrona accepteras ingen form av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. Vår gemensamma syn är att varje elev ska känna sig trygg och välkommen, vara medveten om alla personers lika värde och trivas med skolans sociala miljö. Ingen ska behöva känna oro över att kränkas eller diskrimineras och alla ska ha kännedom om skolans likabehandlingsplan.

3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Skolans personal har under det gångna läsåret bestått av Åsa Wyndhamn som rektor och 17 lärare, varav 14 är behöriga. Dessa siffror avviker från den offentliga statistiken i SIRIS (se nedan) som går ett år tillbaka i tiden. Skolan satsar på att bara ha behöriga och legitimerade lärare under kommande läsår. Vi har lärare som precis slutfört sina studier och som väntar på legitimation och en lärare som är ämnesbehörig men inte behörig lärare. Han slutför det sista året på Teknikprogrammet på skolan och går tillbaka till datorprogrammering efteråt. Rektor och legitimerade lärare sätter betyg i samråd med icke-legitimerade lärare. Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 12,9 70,6 15,2 MEG totalt 114,1 79,1 17,3 Till följd av färre elever på skolan har vi under året varit tvungna att minska personalstyrkan på skolan, vilket har varit en svår men nödvändig process för att möta de nya förutsättningar som uppstått. Det har också fört med sig att en del lärare sökt sig till nya arbetsplatser då vi inte kunnat erbjuda heltidstjänster. Under våren har därför nyrekryteringar pågått trots ett minskande elevunderlag. Elevhälsan har under det gångna läsåret bestått av kurator och skolsköterskor. Skolsköterskorna är två till antalet och varvar varannan vecka vardera. Funktionerna har funnits på plats på torsdagar. Skolans EHT-team har letts av biträdande rektor och har varit under uppbyggnad det här läsåret. Under våren har en specialpedagog anställts för att bistå lärare med hjälp kring elever med olika typer av svårigheter kring inlärning samt vara en naturlig del i EHT. Vår tidigare kurator flyttade från Blekinge den här terminen och en ny anställdes under våren. Skolan har haft två förstelärare, en i matematik och en i IKT och internationalisering: Emma Edstam: Inriktning matematik Emma har lett skolans matematiklärare i den nya satsningen Mattelyftet och sett till att satsningen genomförts på ett funktionellt sätt på avsatta tider. Samtliga matematiklärare har avsatt tid varje tisdag eftermiddag till att arbeta med utvecklingsfrågor i matematik och Mattelyftet. Det har bland annat fört med sig att lärarna i högre grad samarbetar och samverkar kring undervisningen i matematik. För personalen är det ett sätt att utveckla sin undervisning och för elevernas del har det blivit en större variation i undervisningen, tillkommit nya sätt att lära sig och en ökad samsyn och insyn i de olika gruppernas sätt att mäta kunskaperna i och med gemensamma prov och diskussioner. Irena Maracic: inriktning IKT och Comeniusprojekt Irena har haft en liten arbetsgrupp till sin hjälp vad gäller IKT. En del i hennes uppdrag har handlat om att utveckla former för hur skolans elever kan få en större och mer kvalitativ utväxling av att de har en Ipad per elev och under våren genomfördes en utvärdering med lärare och elever kring ipads i

undervisningen för att kartlägga behov och förutsättningar. Som en respons på den utvärderingen gjordes en handlingsplan och arbetsgruppen har satt upp ett kalendarium för kommande läsår och hur man tänker arbeta med Paddorna. Irena har även ansvarat för sex kollegiala träffar då personalen samlat arbetat med IKT. Irena har haft uppdraget att driva Comeniusprojekt för skolans räkning. Det har inneburit alla kontakter med de involverade länderna, att ordna det praktiska kring resor för våra elever samt att administrera ekonomi och redogörelser till Comenius. Dessutom har Irena skrivit nya ansökningar till nästa års projekt- nu inom Erasmus. 3.2 Elever På skolan finns fyra högskoleförberedande program- Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet samt Teknikprogrammet. På grund av lågt söktryck är Teknikprogrammet under utfasning och endast en klass med årskurs tre finns kvar. Ekonomiprogrammet har ett i stort sett jämnt söktryck över åren men med litet variation kring antalet till sina två inriktningar- ekonomi och juridik. Under de senaste två åren har Samhällsprogrammet minskat i omfattning och eleverna har till övervägande delen valt inriktningen Beteende framför Samhällsinriktningen. Naturvetenskapsprogrammet tappar elever och en klar majoritet väljer Naturinriktningen framför Samhällsinriktningen. Vi har en stor övervägande del av flickor på skolan. Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet 12 12 16 Naturvetenskapsprogrammet 9 26 32 Samhällsvetenskapsprogrammet 8 24 32 1 Teknikprogrammet 13 9 Skolan totalt 29 75 89 1 4. Viktiga händelser under året Det här läsåret startade vi upp med att ta åk1 till Kungsholmen med stridsbåt för att lära känna varandra. Där utfördes flera teambildningsövningar, grillning, spökrundor och övernattning i militärens baracker. Dagen därpå mötte åk 2 och 3 upp på Kungsholmen och hela skolan tävlade i Fångarna på Fortet. Under september månad deltog våra åk 2 på Teoretiska Spelen i Stockholm där landets Mikael Eliasskolor tävlar mot varandra i olika grenar under lättsamma former på Stockholm Stadion. Skolan deltog på Karlskronas Gymnasiemässa under oktober månad och intresset var stort för våra program. I montern fanns en brottsplats i ett tält som studerades och sedan fick besökarna frågor att besvara. Det var en liten tjuvtitt på vad man kan läsa i ämnet kriminalteknik. Det fanns också en Valkompass där man kunde se hur intresset kan hjälpa med programvalet.

I december deltog åk 1 i den alltid lika populära Nobeljakten med alla Mikael Elias skolor. Massor av uppgifter löstes under dagen som sedan avslutades med en Nobelmiddag med uppklädda deltagare. Under vintern har skolan haft tre Öppna Hus med ett större antal besökare än tidigare år. Detta har bland annat resulterat i ett 20 tal elever som kommit på studiebesök och följt en klass en dag. Våra utbildade elevambassadörer gjorde ett mycket gott jobb att representera skolan. Under februari månad åkte åk 1 till England med EF-språkresor. I år gick resan till Bournemouth. Skolan har under året 14/15 haft ett minskat antal sökande och en omorganisation med övertalighet av ett antal tjänster skedde under vintern. En liknande procedur skedde under våren då de nya söksifforna för läsåret 15/16 blev klara och visade på ett ytterligare minskat elevunderlag. Det resulterade i att flera lärare sökte nya tjänster under våren och att vi startar upp höstterminen 2015 med ett antal nya lärare. Mikael Elias i Karlskrona är en aktiv deltagare i olika Comeniusprojekt. Det här årets projekt heter Europa Beyond Borders och slutförs under våren 2015. En lärare och tre elever reste till Frankrike under höstterminen och en lärare och tre elever reste till Tyskland under vårterminen. Vi var värdar till Comeniusprojektet när de besökte Sverige i april. Det var kursen Organisation och Ledarskap som höll i hela besöket, både planering och genomförande. Det var bra marknadsföring för skolan som fick utrymme i både press och tv. Ett antal elever i samhällsklassen åk 3 gjorde en uppmärksammad dokumentärfilm om Tiggarna i Karlskrona under våren. Den fick publicitet i press och tv och visades för eleverna på skolan samt inbjudna gäster. Under året har lärarna genomgått skolverkets kurs i Betyg och Bedömning och matematiklärarna har dessutom deltagit i det uppskattade Mattelyftet. Den primära effekten av skolverksprojektet har varit ett ökat fokus på dialogen mellan matematiklärarna och att de sprider idéer och analyserar med varandra. Det här är effekter som vi kan se på sikt i matematikbetygen, men en god start har varit ett bra resultat på årets nationella prov. Året avslutades med glada studenter och en avslutning med en härlig stämning. 5. Vårt kvalitetsarbete Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKIundersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser.

NKI-resultaten redovisas per svarande klass (en sammanställning görs för hela skolan) och det förs en dialog i respektive klass med rektor kring resultaten. Detta för att fördjupa analysen kring sifforna med kommentarer och klargöranden. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. De mål och åtgärder vi satte in förra läsåret var ett direkt resultat av olika kvalitetsundersökningar. Skolan nådde ett meritvärde på 14,53 och målet för detta läsår sattes till 15,5. För att åstadkomma detta ökades tiden med ca 4 timmar per vecka för tillgängliga studiestugor där eleverna kunde få hjälp med sina studier. En annan åtgärd var att öka arbetet med formativ bedömning och kollegialt lärande, bland annat via förstelärares uppdrag och att en större del av lärarkollegiet deltog i Skolverkets webbkurs Betyg och bedömning. De som inte riktigt hade möjligheten att slutföra kursen under året kommer att göra så under kommande läsår. En viktig insats var också utvecklandet av ett EWS-kalkylark där lärare och elevhälsopersonal kunde följa elevernas studiesituation. EWS= early warning system. Vad gäller den upplevda kvaliteten hade skolan satt som mål att i stort sett höja samtliga uppmätta nivåer. Vi har arbetat aktivt med elevrådet för att få ett elevengagemang och ökat inflytande kring olika frågor. Vidare delade personalen in sig i olika arbetsgrupper beroende på intresse och involverade även elever i dessa. De tre grupperna var: lokalgruppen, aktivitetsgruppen och marknadsföringsgruppen. Lokalgruppen hade som uppgift att öka trivseln i skolans lokaler då det framkommit via klassrumsdialoger att eleverna ansåg lokalerna trista och kala. Aktivitetgruppens uppgift var att se till att det varje månad skedde en aktivitet på skolan som inte var direkt skolbetonad utan mer av sammanhållnings- och social karaktär. Det anordnades tex pysselkväll, julgranstävling, påskäggsjakt, lunchdisco, Halloweenfest, Quizkamp och andra aktiviteter. Marknadsföringsgruppens uppgift var att sköta marknadsföringens alla delar, se till att ambassadörer utbildades och kom igång med självförtroende, se att eleverna var delaktiga i aktiviteterna på öppna hus och mässa etc. 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKI-undersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieraser och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. 5.3.1 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under läsåret hade skolan en intern granskning med representant från AcadeMedias kvalitetsavdelning och Mikael Elias verksamhetschef. Det som framkom ur denna granskning var till stor del att dokument och planer inte var uppdaterade, kommunicerade till elever och personal eller ens att någon form av delaktighet i framtagandet av dessa hade skett. Det saknades systematik i hur vi på skolan arbetar med delaktighet och uppdateringar kring tex Plan mot kränkande behandling.

Under vårterminen uppdaterades dokument som inte längre var aktuella och en ny struktur för åtgärdsprogram utarbetades av rektor och biträdande rektor. Denna gick ut till lärarna på remiss och korrigerades efter synpunkter. Plan mot kränkande behandling togs upp i samband med varje klassrumsdialog vid NKI-genomgång under våren så att alla elever skall känna till den och veta var den finns. Elevrådet fick en speciell genomgång. Ordningsregler författades av elevrådet via sina klassrepresentanter, personalen på skolan lade till sina synpunkter och sedan beslutade rektor om dessa. Ordningsreglerna sattes upp synligt på ett antal ställen. Genomgång och uppdatering av planer och dokument kommer att ske strax efter skolstart på hösten med ett delaktigt elevråd som tar upp det i respektive klass. 5.3.2 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Synpunkter och klagomål är en viktig faktor för oss att ytterligare förbättra verksamheten- från lärare, elever och föräldrar. Här har vi ett förbättringsarbete att göra. Synpunkterna och klagomålen tas snabbt om hand och åtgärdas, men vi har inte en systematisk uppföljning kring de åtgärder som görs och om det är samma klagomålstyp som uppkommer. De måste på ett mer naturligt sätt involveras i det systematiska kvalitetsarbetet. Under året har inga klagomål av större omfattning inkommit till skolan. Det har varit elever som påtalat brister i undervisningen av ringa karaktär, men som snabbt kunnat åtgärdas med ett samtal mellan berörda parter. 6. Vårt värdegrundsarbete Vi jobbar tillsammans för att stärka gemenskapen och betona alla människors lika värde. På Mikael Elias i Karlskrona accepteras ingen form av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. Vår gemensamma vision är att varje elev ska känna sig trygg och välkommen, vara medveten om alla personers lika värde och trivas med skolans sociala miljö. Ingen ska behöva känna oro över att kränkas eller diskrimineras och alla ska ha kännedom om skolans Plan mot kränkande behandling. Under det gångna läsåret har följande mål uppnåtts: Personalen är väl inläst på skolans Plan mot kränkande behandling. Eleverna är bekanta med Plan mot kränkande behandling och vet var de kan hitta den. Inom kursen samhällskunskap inkluderas för Mikael Elias-eleverna tydlig undervisning omkring lagstiftning, etik och moral vid användandet av sociala medier, mobiltelefoner och bilder. Dessa mål har uppnåtts genom att skolan arbetat aktivt med att förebygga diskrimineringar och annan kränkande behandling under det gångna läsåret: - ständigt och i olika sammanhang hålla diskussionen om bemötande och allas lika värde vid liv.

- skapa en attraktiv miljö för elever och personal. - inte acceptera kränkande handlingar utan agera direkt med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser när situationer uppstår. - säkerställa att elever och personal är överens om skolans ställningstagande mot kränkande behandling, mobbning och diskriminering samt att alla är delaktiga i skolans arbete mot mobbning och väl införstådda i likabehandlingsplanen. Detta har skett i regelbundet återkommande pedagogiska forum samt vid klasstider och elevrådsmöten. - involvera och informera föräldrar och vårdnadshavare om skolans arbete mot kränkande behandling, mobbning och diskriminering, genom bland annat föräldramöten och utvecklingssamtal. - hålla den aktuella Plan mot kränkande behandling tillgänglig för elever, personal och vårdnadshavare på såväl skolans intranät som skolans hemsida. Vi har också under det gångna läsåret fokuserat extra på att belysa gruppens roll i mobbningssituationer genom att: - på klasstiden och då det passar i kurserna, jobba med värderingsövningar och liknande för att upplysa eleverna om hur gruppens aktiva eller passiva ställningstagande påverkar mobbningssituationen. - med stärkt klass- och skolgemenskap utifrån våra läsårsmål skapa trygga individer som törs både ta ställning och informera skolans personal om inträffade incidenter. Främjande aktiviteter har bl. a varit lägerverksamhet vid läsårsstart, Teoretiska spelen för alla tvåor, klasstävling under Nobel-dagen, julcup. - På skolan finns ett uttalat önskemål om en öppenhet och närhet mellan personal och elever. Detta tar sig exempelvis uttryck i att såväl dörren till rektorns kontor som dörrarna till de olika lärarrummen i princip alltid står öppna och eleverna är välkomna in att prata om såväl stort som smått. skolan har ett café med personal som finns till för eleverna under skolans gemensamma raster. En indikator för att satta mål uppnåtts är de NKI-resultat som speglar värdegrunden. 96 % av eleverna känner sig trygga på skolan. 86% upplever att de bli behandlade med respekt och 82 % uppger att de har studiero i skolan vilket är ett jämförelsevis högt värde. Den som misstänker kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering mellan elever ska omgående kontakta mentor och/eller rektor. Om man misstänker att någon ur personalen gjort sig skyldig till dessa handlar kontaktas enbart rektor. Skolans rektor ansvarar alltid för att anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds och att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt.

7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/14 * 2014/15* * Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/14 * 2014/15* * Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/14 * 2014/15* * Andel elever med examen inom tre år Ekonomiprogrammet - 93,3-15,0-15,2 - Naturvetenskapsprogrammet - 100,0-15,2-15,2-2013/14 * Samhällsvetenskapsprogramm et 96,4 77,8 15,2 14,3 15,3 15,5 95,0 Teknikprogrammet - 75,0-10,7-12,0 - Skolan totalt 89,8 88,0 14,1 14,3 14,6 15,0 88,9 MEG Totalt 91,7 91,1 15,1 14,8 15,6 15,5 75,1 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12.

Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Det saknas jämförande siffror för tre av programmen då det är första året skolan haft studenter från dessa program. Betygsresultatet för våra avgångsklasser stämmer väl överens med det vi observerat och arbetat med under året. Det har varit en kraftig sänkning av andelen som inte når examen, 96,4 % förra året mot årets 77,8 % på samhällsprogrammet. Teknikprogrammet har inga jämförandesiffror, men ligger lågt på 75%. Genomsnittliga betygspoängen för dem utan examen sjönk också på Samhällsprogrammet från 15,2 till 14,3. Teknikprogrammet hade ett mycket lågt värde på 10,7. Det har varit en mycket hög frånvaro i framför allt dessa två klasser, SA12 och TE12. Det är också till stor del dessa elever som inte når upp till kraven för en examen. Vi har arbetat tillsammans med elevhälsan för att utreda varför de har så hög andel frånvaro och för att försöka få dessa elever till skolan. Det finns en direkt korrelation mellan hög frånvaro och lågt meritvärde. Här finns det stora möjligheter till förbättringar i vårt arbetssätt. Överensstämmelse nationella prov-betyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG05 26 3,8 % 73,1% 23,1% ENGENG06 67 4,5 % 73,1% 22,4% MATMAT01b 18 0 % 61,1% 38,9% MATMAT01c 10 20,0% 40,0% 40,0% MATMAT02b 21 0 % 76,2% 23,8% MATMAT03b 16 6,3 % 75,0% 18,8% MATMAT03c 26 0 % 80,8% 19,2% MATMAT04 25 0 % 76,0% 24,0% SVESVE01 27 11,1% 44,4% 44,4% SVESVE03 65 1,5 % 64,6% 33,8% Nationella proven utgör en likriktare i betygsbedömningen på nationell nivå. På skolan analyseras resultaten på det nationella provet i förhållande till kursbetygen i diskussionsgrupper när jämförelsen presenteras. Det är normalt att provbetygen kontra kursbetygen skiljer sig år mellan varje årskull och analysen som görs får ju visa vad som händer i varje specifikt fall. Anledningen till att man inte har en 100 % överensstämmelse med de nationella proven kan vara att proven inte täcker alla målen i

ett ämne som skall nås och betygsättas, att elever inte nått betyget godkänt på provet men jobbar på och visar kunskaperna vid ett senare tillfälle eller att eleven visar kunskaper på en annan nivå på andra delmoment under kursens gång än vad provet visar. Intressant blir det om man jämför förra årets Ma 2b som blir det här årets Ma 3b och jämför dem. Det är alltså samma grupp elever båda åren. Ma 2b görs av SAEK åk 2 och Ma 3b görs av EK åk 3. Överensstämmelsen ser god ut trots att gruppen halverats då SA-klassen inte läser matematik. Olika lärare på grupperna. MATMAT02b 2014 35 0 % 74,3% 25,7% MATMAT03b 2015 16 6,3 % 75,0% 18,8% Ma 3c görs av NA åk 2 och Ma4 görs av NA åk 3: Samma elever på båda proven och mycket god överensstämmelse sinsemellan. Samma lärare på klassen. MATMAT03c 2014 25 0 % 76,0% 24,0% MATMAT04 2015 25 0 % 76,0% 24,0% Alla klasser gör nationellt prov i engelska. Här kan man se en liten glidning i betyget uppåt för årskursen när de gör Eng6. Klasserna har haft samma lärare båda åren. Två lärare har haft tre klasser. ENGENG05 2014 73 2,7% 87,7% 9,6% ENGENG06 2015 67 4,5 % 73,1% 22,4% I svenska finns det inte underlag detta år för att jämföra årskullen. Man skriver nationellt prov i svenska i åk 1 och i åk 3. I språkämnena rättar och granskar lärarna tillsammans för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Matematiklärarna byter elever vid den muntliga prövningen och har rättningsmöten. B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Skola MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 86 % 82 % 71 % 87 % 83 % 80 % Andel elever som känner sig trygga i sin skola 96 % 94 % 90 % Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan 82 % 66 % 61 % 83 % 73 % 71 %

Vad gäller värdegrundsresultatet så ligger vi ganska högt, och det är vi glada för. Eleverna känner sig trygga på skolan ( 96%) och vi har en hög andel elever ( 82%) som upplever att de har studiero. Det har varit prioriterade områden under året inom vår verksamhet. Personalen har en nära kontakt med eleverna och det råder en god stämning på skolan. Elevrådet har arbetat aktivt och engagerat med frågor - stora som små. 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. NKI-resultat NKI Resultat 2014 Mål 2015 Resultat 2015 Nöjdhet 71 80 72 Rekommendationsgrad 82 85 82 Trivsel 89 95 90 Studiemiljö 78 82 Undervisning 72 72 Resultatet från årets mätning skiljer sig ganska litet från förra årets. Det är litet förvånande eftersom vi aktivt arbetat med just dessa punkter som redovisats i tabellen ovan. Arbetsgrupper tillsattes som innehöll både lärare och elever och som arbetat med - bland annat- det vi fick kritik för året innan-

lokaler och sammanhållning. Lokalerna har under året fått högre mysfaktor genom tavlor på väggarna och annorlunda möblering och ett antal aktiviteter har genomförts för att stärka sammanhållningen mellan klasser och årskurser på skolan. Det här är ett arbete som kommer att fortgå under kommande läsår. Det har varit ett lugnt klimat på skolan vilket avspeglar sig i relativt höga siffror på studiemiljö. Eleverna upplever att de kan få studiero. Rubriken undervisning ligger kvar på samma nivå även detta år. Det som drar ner är frågan om lärarnas återkoppling och om de informerar hur det går för eleverna i skolan. Det här är något som diskuterats intensivt under året. Hur kan man bli mer effektiv i sin återkoppling så varje elev känner att den får personligt stöd i sin kunskapsutveckling? Samtal är naturligtvis en viktig parameter men är tidskrävande. En av förstelärarna har jobbat med IKT-stöd för att hitta nya effektiva vägar för snabbare och enklare återkoppling som delgetts det övriga kollegiet. Tekniken är inte fullständigt utvecklad för ipads än, men är på väg. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Här saknas svar på två frågor pga. för få svarande. Det är glädjande att se att våra fd elever tänker tillbaka på sin skoltid och värderar den högt. Återigen bekräftas att kontakten mellan lärare och elev och lärarnas engagemang är någonting som är påtagligt på skolan över tid och som uppskattas. Det verifieras även av de elever som finns på skolan i nutid. De tidigare eleverna har ju fått distans till sin utbildning, sett vart den lett dem och vad de haft nytta av. Det ger en extra dimension i ett högt värde på om de upplevde att utbildningen stärkte dem i kommande utmaningar. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan

Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Vi hade inte satt upp något speciellt mätbart mål för dessa utan de ingick som en del i de lokala mål som formulerats. ( se punkt 7.2) Vid kontinuerlig återkoppling på elevers prestationer av hög kvalitet är tiden en viktig och svår faktor. En av förstelärarna har arbetat med att hitta IKT-stöd för återkoppling till eleverna. Samtal är en viktig metod, men kräver tidsresurser som ibland inte är möjliga. Ett exempel är att inom det skriftliga området spelar läraren in kommentarer till olika texter muntligt samtidigt som de markeras i texten. Eleven kan då lyssna på kommentarerna samtidigt som den ser markeringen i sin text. Här håller tekniken på att utvecklas. Vad gäller studiero har vi allmänt en lugn och trygg miljö på skolan som avspeglar sig i klassrummet. Det arbete vi gjort har riktat sig mot den totala arbetsmiljön på skolan, både den fysiska och den psykosociala. På så sätt har vi uppnått ett lugn även i klassrummet. Det har varit ett målinriktat arbete med elevrådet och olika arbetsgrupper där både elever och lärare arbetat tillsammans. Hela tanken är att skapa en skola där elever och personal gemensamt arbetar för goda resultat och en bra arbetsmiljö. 7.5 Utvecklingsområde 2: Högre NKI Det lokala mål som vi arbetat efter har haft indikatorerna Nöjdhet, Rekommendationsgrad samt Trivsel. Dessa samt de mål vi satt upp och resultaten för både förra året och nuvarande år redovisas i tabellen under punkt 7.2. Vi kan konstatera att vi inte uppnådde satta mål och bakgrunden redogörs i nästa kapitel. 8. Analys Funktionell kvalitet kunskapsresultat Under det gångna läsåret hade vi satt upp två mål: Nöjdare elever och högre meritvärden. Årets resultat vad gäller examen och genomsnittlig betygspoäng visar ganska stora variationer, både jämför med föregående år men också i jämförelse mellan programmen. Genomsnittlig betygspoäng för skolan totalt har ökat något mot det mål som sattes upp, men inte hela vägen fram. Det har varierat mellan programmen, men genom att studera tabellen i 7.1 kan man se att Teknikprogrammet ligger lågt och drar ner totalen. Om man tittar på Samhällsvetenskapsprogrammet så sjönk andelen elever med examen markant, från 96,5% 2014 till 77,2% i år. Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng sjönk också på samma program medan den genomsnittliga betygspoängen för elever med examen på programmet har ökat. Här ser vi att flera faktorer inverkat. Teknikprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet har utmärkt sig med elever med mycket hög frånvaro. Vi har följt dessa elever via vår EWS och sett hur deras studier halkat efter och rödmarkerats i uppföljningen då frånvaron ökar. Genom att studera elevernas frånvaro och studieresultat kan man se en direkt korrelation. Hög frånvaro betyder sämre studieresultat. Mentorerna har under året följt upp och samtalat med elever med hög frånvaro. I förekommande fall också med vårdnadshavare. Individuella planer har upprättats och åtgärdsprogram har skrivits mellan elever, föräldrar och mentorer/rektor. Den delen av elevhälsan som funnits på plats under året- kurator och skolsköterska- har involverats beroende på vad samtalen gett. Vi har insatserna till trots dock inte lyckats nå de elever som haft

mycket hög frånvaro. Det har varit en mycket hög frånvaro i framför allt två klasser, SA12 och TE12. Det är också till stor del dessa elever som inte når upp till kraven för en examen. Vi har arbetat tillsammans med elevhälsan för att utreda varför de har så hög andel frånvaro och för att försöka få dessa elever till skolan. En markant skillnad vad gäller korrelationen mellan NP och betyg är kursen Ma 1c. Förra årets resultat var 96,6 % lika betyg och 3,8 % över. I år är den 20 % under, 40 % lika samt 40 % över betyg kontra nationellt provbetyg. Den stora anledningen till denna resultatförändring är att förra året sattes 86 betyg, medan årets 10 betyg får betydligt större procentuellt genomslag per elev. Dessa två elever i naturvetenskapsklassen (de 20 % med lägre i betyg) hade problem med matematiken och bytte över till samhällsvetenskapsklassen. Ma 2b samt Ma 3b ligger lika som förra året medan matematik 3c har en större andel med lika betyg. Det här är naturliga variationer som följer med årskullen. Funktionell kvalitet värdegrundsresultat Skolan har uppnått fina siffror på den enkät som mäter värdegrunden. Men det finns ett mycket tydligt fokus på gemenskap på skolan mellan elever och personal. Lärarna är tillgängliga för eleverna och det råder en god och öppen atmosfär. Det här är ju också något som avspeglat sig i de svar som de tidigare eleverna lämnat. Det finns en lättsam stämning på skolan, men även respektfull för människors olikheter. Den följer med in i klassrummet och är en del av den studiero som eleverna upplever. Vi är öppna med det som händer på skolan så eleverna känner sig delaktiga. Ett par personalmöten per år förläggs ute i elevernas kafeteria så att de kan ta del av det som sägs. Det finns tid på schemat för mentorsgrupper där informationsutbyte kan ske mellan lärare och elever och elevrådet har möjlighet varje vecka att informera eller ta del av förslag. För att arbeta med frågor som eleverna tycker är viktiga på skolan har arbetsgrupper bildats som består av både lärare och elever. Det här året var frågor kring lokaler och aktiviteter viktiga för eleverna. Dessutom arbetade grupperna med Ipad och marknadsföring. Upplevd kvalitet Nöjdare elever var den andra av våra två målsättningar för läsåret, ett mål som kunde mätas med tre olika parametrar - NKI ( Nöjd Kund Index), Rekommendationsgrad samt Trivselgrad. Dessa parametrar valde vi att jämföra ur de NKI-undersökningar som görs varje vår. Efter årets mätning kan det konstateras att värdena ligger kvar ungefär på samma nivå som det förra året, trots de åtgärder vi gjort för att förbättra dem; - Det har skett ett aktivt arbete för att involvera eleverna i det som kommit fram i klassrumsdialoger som förbättringsområden. Arbetsgrupper har bildats av lärare och elever inom områdena lokaler, aktiviteter, ipads och marknadsföring. - Lokalgruppen har sett över och kommit med förslag till att öka mysfaktorn på skolan. Det resulterade i tavlor på väggarna i klassrum och korridorer och fler gröna växter. Det finns även en plan lagd för litet större investeringar i lokalerna.

- Aktivitetsgruppen arbetade med att hitta på och ordna aktiviteter på skolan som inte var av undervisningskaraktär. Det var olika typer av fester och tex pysselkväll, julgranstävling och påskäggsjakt. - ipad-gruppen hade som sin främsta uppgift att utbilda lärarna och säkerställa att de hade en god kunskapsnivå och säkerhet i att använda IKT. En förstelärare ledde gruppen och kallade till ett flertal seminarier för information och kunskapsutbyte mellan lärare under läsåret. Gruppen gjorde också en större attitydkartläggning om IKT/iPads på skolan, där det framkom vad lärare och elever tyckte om ipads i undervisningen och hur man kunde förbättra användandet. - Marknadsföringsgruppen arbetade fokuserat på marknadsföringsfrågor såsom Öppna Hus, Gymnasiemässa, annonser, mediekontakter. Gruppen bestod av lärare och elevambassadörerna. De gjorde ett mycket gott jobb förra läsåret med att skapa ett intresse för skolan. - Förutom arbetsgrupperna var eleverna i elevrådet väldigt engagerade och drev sina frågor entusiastiskt. Rektor deltog på många möten för att informera, för att ge elevrådet mandat att jobba vidare och för att vara bollplank i vissa frågor. Elevrådet drev cafeterian på skolan och all vinst tillföll dem. Det resulterade i en mindre musikanläggning i cafeterian och att olika projekt drevs och bekostades av elevrådet, tex Luciafirande. - Årskurs tre hade en aktiv studentkommitté som anordnade studenten och avlutningsbalen. Båda eventen blev väldigt lyckade. Upplevelsen från personalen sida har varit att eleverna har engagerat sig i sin skola för att få den mer trivsam och att elever och lärare arbetat tillsammans för sin gemensamma arbetsmiljö. Just därför känns mätningen förvånande i och med att siffrorna inte ökar utan ligger kvar på samma nivå. En tolkning av siffrorna skulle kunna vara att det är flest elever från åk 1 och 2 som engagerat sig i de olika grupperna. Antalet elever i åk 1 och 2 är dock lika många som i åk 3 totalt och får inte tillräcklig genomslagseffekt. Vi upplever dock att arbetssättet fört med sig många positiva effekter på skolans sammanhållning och arbetsmiljö så påbörjade åtgärder och arbetssätt kommer att fortgå även under kommande läsår. En trend man kan se över åren är att årskurs tre ligger lägre i sina svarsnivåer än årskurs ett och två. Anledningen till det kan delas upp i två områden, enligt de klassrumsdialoger som förts i samband med redovisningen av NKI-enkäten. För det första tycker årskursen att det lovats mycket inför valen av skola och program, löften som men sen inte ansåg infriats. Och för det andra känner sig årskurs tre litet utanför och att mycket fokus hamnar på årskurs ett och två. Ändamålsenlig kvalitet De elever som avslutat sina studier på Mikael Elias i Karlskrona för snart tre år sedan var mycket nöjda med den kontakt de hade med sina lärare och det engagemang dessa uppvisade för sin

undervisning. Det är något de definitivt har gemensamt med de elever som går på skolan idag och är ett kännetecken för skolan. Alla tillfrågade elever kunde rekommendera sin skola till andra. När det gäller undervisningen sjönk den procentuella andelen av elever som nöjda till 80 %. Det är en svår fråga att gräva djupare i, och vi behöver göra förtydligande djupintervjuer. Gällde svaren generellt eller någon enskild lärare? Och vad? 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse För att öka måluppfyllelsen vad gäller meritvärden är det mycket viktigt att vi kommer tillrätta med den höga frånvaron. Till kommande läsår har vi ett komplett elevhälsoteam på plats med kurator, skolsköterska och specialpedagog. De kommer att tillsammans med mentorerna utarbeta ett arbetssätt som blir elevfokuserat med snabba åtgärder. Generellt för skolan gäller att personalen agerar snabbt på uppkomna problem och frågeställningar för att lösa dessa, vilket i sig oftast leder till nöjda elever och föräldrar. Men vårt eget lärande står tillbaka då vi inte på ett strukturellt sätt tar hand om dessa, utvärderar och följer upp. Här behöver vi utveckla vårt eget arbetssätt för att inte ständigt hamna i ad hoc -lösningar utan riktning. 10. Nya utvecklingsområden Skolan bedriver BBB- projekt under kommande läsår. BBB betyder Bra Blir Bäst och syftet är att förbättra och utveckla områden inom skolan som har förändringsbehov. Personalen har under vårterminen analyserat skolans organisation och valt ut två områden som skall förbättras. Dessa områden handlar om hur vi jobbar internt på skolan. Sen har vi valt ut tre områden som riktar sig mot eleverna. 10.1 Utvecklingsområde 1, Förbättra rutinerna kring EWS ( Early warning system) Skolans personal använder sig av ett kalkylark där varje elev och varje kurs finns representerad. I detta ark för lärarna in om eleven är i fas med sin kurs eller om den restar i någonting- en inlämningsuppgift, ett prov eller inte är godkänd på något moment. Denna kurs rödmarkeras då. Ligger eleven i fas är kursen grönmarkerad. Det här arket skall uppdateras kontinuerligt. På så sätt kan mentorer, lärare, skolledning och EHT se hur eleverna ligger till och agera om en elev plötsligt börjar rödmarkeras. Det är just detta agerande som inte fungerat bra och vi behöver sätta gemensamma rutiner för hur handlingsplanen ser ut. Det har varit rörigt och tolkats på olika sätt med missförstånd som följd. 10.1.1 Arbetssätt Arbetet kommer att fokusera på att se och komma överens om processen med alla inblandade parter. Vem gör vad och när? Hur skall det dokumenteras? Frågorna besvaras bäst av att en

processkartläggning om ett önskat läge görs med representanter för alla inblandade och sen göra en handlingsplan. 10.2 Utvecklingsområde 2, Tydligare ansvarsfördelning Skolan har under läsåret haft flera organisationsförändringar och en del medarbetare har fått nya arbetsuppgifter och roller. Och en del arbetsuppgifter har blivit utan ansvarig utförare. Det här skapar en förvirring i verksamheten eftersom det inte tydligt uttalats vem som gör vad och hur det skall gå till. Beslut om ansvar och befogenheter. 10.2.1 Arbetssätt Arbetssättet blir att identifiera arbetsuppgifter och granska dem. Är det en relevant uppgift eller kan den tas bort? Vem är bäst lämpad att utföra den? Därefter sätta en rutin för att beskriva genomförandet och dokumentera processen. 10.2 Utvecklingsområde 3, Arbetssätt som ökar andelen elever som tar examen inom tre år Läsåret 14/15 hade skolan 88% som tog examen inom tre år. Målet som sattes upp för kommande läsår är 95 % och ett mål i ett treårsperspektiv är 100 %. Skolan behöver förbättra och kombinera åtgärder och arbetssätt för att höja måluppfyllelsen. 10.3.1 Arbetssätt Utvecklingsområdet hänger ihop ned flera andra punkter i denna redovisning. Genom att förbättra rutinerna kring EWS kommer personalen att kunna agera snabbare och med större handlingssäkerhet när en elev hamnar ur fas med sina studier. Kvaliteten på återkopplingen till eleverna är under ständig utveckling och skall fortsätta förbättras. Detta är bland annat en av uppgifterna för förstelärarna att arbeta med kommande år. En tredje viktig förbättringsåtgärd är hitta metoder att öka närvaron. 10.4 Utvecklingsområde 4, Enklare studievägledning Skolan har ingen egen anställd studievägledare utan anlitar en via bemanningsbolag som kommer någon gång per termin. Det märks att vi behöver ha en studievägledare på mer regelbunden basis. Det kan ses på de enkätsvar eleverna ger. 2014 var 77% nöjda med den vägledning de får. 2015 var 72 % nöjda. Målet för nästa år är att hitta en lokal SYV och att 85 % är nöjda med den vägledning de får. 10.4.1 Arbetssätt Alla mentorer skall få en ordentlig genomgång i hur poängsystemet och studieplanerna fungerar så alla kan känna sig säkra när eleverna frågar. Då kan mentorerna själva svara på de enklare frågorna kring studieplanerna och kursval. Årets internmässa där lärarna själva presenterar sina ämnen inför åk 1 inriktnings- och kursval föll väl ut och kommer att fortsätta även nästa år. Kontakter har tagits för att hitta en lokal SYV som kan komma mer regelbundet.