Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Gotlands län
Text Jim Enström, Analysavdelningen
Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...4 Sammanfattning...5 Sysselsättningens utveckling, näringsgrenar och yrken...9 Utbudet av arbetskraft...15 Öppet arbetslösa och sökande i program...16 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...18 Yrkesbarometer...24 Om prognosen...24 Källor...25
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gotlands län presenteras den förväntade sysselsättningsoch arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Ohälsotal: Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. På riksnivå motsvarar varje tiondel i ohälsotalet cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gotlands län 5 Sammanfattning Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar visar ett förbättrat efterfrågeläge inom näringslivet på Gotland högsäsongen 2012. Cirka hälften av företagen uppgav en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster samtidigt som ungefär lika många angav en i stort sett oförändrad efterfrågan. Under vintern och våren har alltfler tecken kommit som visar att den ekonomiska utvecklingen i den globala ekonomin fortsätter att vara svag. Den ekonomiska krisen inom eurozonen är fortsatt djup och den amerikanska ekonomin utvecklas svagt. Den svaga utvecklingen inom den globala ekonomin kommer med stor sannolikhet att innebära en svag tillväxt i Sverige och att återhämtningen på arbetsmarknaden fördröjs. De gotländska företagen Resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2012 visar att efterfrågeläget väntas öka under högsäsongen men dämpas på 6-12 månaders sikt. Ungefär en femtedel av arbetsgivarna inom det privata näringslivet i länet uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Byggverksamheten har haft störst efterfrågan. Inför kommande halvår väntar sig nästan hälften av företagen en ökad efterfrångan på deras varor och tjänster. För kommande 6-12 månader är fler av företagen negativa. Ungefär en femtedel tror på en ökad efterfrågan på deras varor och tjänster. På sex till tolv månader sikt är det framför allt industrin som väntar sig en mycket svag efterfrågeutveckling. Antalet sysselsatta minskar under 2012 Sysselsättningen i länet bedöms minska under 2012 på grund av en dämpad efterfrågan hos de gotländska företagen och en försämrad ekonomi för de offentliga verksamheterna. Brist på arbetskraft och ökade problem att rekrytera vissa kompetenser, t.ex. nyckelkompetenser vid tillverkande företag, bedöms kunna leda till att företagens ny- och ersättningsrekryteringar inte kan genomföras fullt ut. Detta innebär också att delar av det gotländska näringslivet inte kan nyttja sin fulla potential. Vilket i förlängningen kan resultera i sämre lönsamhet och lägre sysselsättning hos de gotländska företagen. Sysselsättningen minskade under 2011 och bedöms fortsätta minska under 2012 med cirka 400 personer. Arbetskraften minskar något Befolkningen på Gotland har ökat marginellt från 2010 till 2011. Även överströmmningen från sjukförsäkringen har ökat sedan några år tillbaka. Samtidigt har stora kullar lämnat de gotländska gymnasieskolorna. Detta skulle kunna innebära en ökning av arbetskraften. Arbetsförmedlingens bedömning är dock att en större andel väljer att studera i kombination med en minskande befolkning i åldrarna 16-64 leder till att arbetskraften minskar något. Arbetslösheten ökar under 2012 Arbetslösheten ökade kraftigt som en följd av den ekonomiska krisen hösten 2008. Under första halvan av 2011 såg vi en viss återhämtning i ekonomin men en svagare efterfrågan gör att Arbetsförmedlingen bedömer att den totala arbetslösheten stiger under 2012. Den beräknade minskningen av arbetskraften gör att arbetslösheten inte stiger lika mycket som sysselsättningen minskar. Till fjärde kvartalet 2012 år bedömer Arbetsförmedlingen att antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kommer att öka till cirka 2 900 personer. De arbetsmarknadsprogram som har och bedöms fortsätta ha flest deltagare är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar.
Utmaningar på länets arbetsmarknad - Allt fler har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden - Företagens svårigheter att hitta nödvändig kompetens - Generationsväxlingen ökar rekryteringsproblemen ytterligare - Matchningen mellan de arbetssökande och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med specifik kompetens. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under våren 2012 har Arbetsförmedlingen på Gotland haft kontakt med cirka 100 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet, som ingått i ett centralt uttaget prognosurval (framtaget av SCB för att spegla näringslivsstrukturen i länet). Företagen i vårens prognosundersökning har bland annat svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. De fick även svara på hur efterfrågan varit under det föregående halvåret. Andelen företag som har haft en positiv efterfrågan på deras varor och tjänster under det senaste halvåret var fler (nettotal 22) än de som hade en minskad dito. Motsvarande siffra för våren 2011 var 29. Företagens bedömningar av efterfrågan för det kommande året tyder sammantaget på att arbetsgivare inom det privata näringslivet som deltar i undersökningen har en mer dämpad framtidstro jämfört med året innan även om det skiljer en del åt mellan de olika branscherna. Däremot när det gäller kommande halvår anger företagen ett nettotal på 49, vilket innebär 5 procentenheter högre än vid vårprognosen 2011. För de kommande 6-12 månaderna visar ett nettotal på 20 att efterfrågan väntas minska och att framtidstron är mer dämpad än för ett år sedan. Jämfört med vårprognosen 2011 är det en minskning med 6 procentenheter. Slutsatsen utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet givit, är att framtidstron för det kommande året har minskat sedan förra våren. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår 2011 2011 2012 2011 2011 2012 2011 2011 2012 Jord- och skogsbruk 0 33 0 20 33 29 40 0 29 Byggnadsverksamhet 10 56 33 40-33 33 20 33 11 Industri 75 13 0 63 0 17 38 25 0 Privata tjänster 26 39 12 49-3 43 30 33 23 Totalt 29 36 22 44-2 49 26 32 20 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen är bra indikator på kommande sysselsättningsutveckling. Antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen på Gotland under årets första kvartal minskade jämfört med motsvarande period 2011. Under kvartal ett anmäldes cirka 620 lediga jobb till Arbetsförmedlingen på Gotland, vilket är en minskning med drygt 60 platser jämfört med samma period 2011. Under året har antalet
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gotlands län 7 vanliga platser ökat med cirka 50 och antalet vikariats- och ferieplatser minskat med cirka 700, delvis på grund av en minskad efterfrågan och delvis på grund av ändrade rekrtyteringskanaler inom offentlig sektor. Sammantaget blir vår bedömning att antalet lediga platser totalt sett kommer att minska ytterligare under det kommande året. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012 350 Antal nyanmälda lediga platser över 10 dagars varaktighet januari 1996 - april 2012, Gotlands län 300 250 200 150 100 50 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I vårens undersökning uppgav 31 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen alls innan rekryteringar behövs. Motsvarande siffra för höstprognosen 2011 var 47 procent. I vårens undersökning hade 28 procent av de tillfrågade företagen ett outnyttjat produktionsutrymme som överstiger 10 procent av den totala produktionskapaciteten. Störst överskott på produktionskapacitet finns inom privata tjänster där 16 procent uppger sig ha mer än 30 procent i outnyttjad produktionskapacitet. Lägst kapacitetsutnyttjande återfinns inom byggverksamheten där 78 procent inte kan expendera utan att anställa.
Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. mer än 30 0 procent 1-10 procent 11-30 procent procent Jord- och skogsbruk 0 43 43 14 Byggnadsverksamhet 78 11 11 0 Industri 29 29 29 13 Privata tjänster 16 49 19 16 Totalt 31 41 18 10 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem I takt med efterfrågan dämpats i vissa branscher ser vi att en lägre andel av företagen har haft problem med att hitta rätt personal/kompetens sedan i höstas. Trots detta har 20 procent av de intervjuade företagen haft svårt att hitta rätt kompetens. Svårast att hitta personal har det varit inom offentlig verksamhet samt inom jord och skogsbruk. Vid hösten undersökning var det privata tjänster och offentlig versksamhet som hade störst brist. Jämfört med vårprognosen 2011 har andelen företag som uppger brist på personal/kompetens vid rekrytering minskat. Jämfört med höstens undersökning anger arbetsgivarna också en minskad brist. Mot bakgrund av det svagare efterfrågeläget bedöms rekryteringsproblemen minska något framöver för bredare yrkesgrupper men vara fortsatt högt för mindre yrkesgrupper. Ett högt kapacitetsutnyttjande brukar signalera kommande rekryteringar, men finansiell oro och minskad efterfrågan dämpar efterfrågan på nyrekryteringar. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Genomsnittligt bristtal, våren 2007-våren 2012 Jord- och skogsbruk 20 0 33 5 Byggnadsverksamhet 40 11 0 23 Industri 25 13 17 20 Privata tjänster 29 22 12 19 Offentliga tjänster 63 64 33 55 Totalt 31 26 19 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 22 Varsel Under 2006 och 2007 steg sysselsättningen i Gotland kraftigt, dock inte lika mycket som i de mer industriintensiva länen. Samtidigt innebar detta att Gotland inte blev lika hårt drabbat som många andra län i den lågkonjunktur som drabbade stora delar av världen hösten 2008. Att även Gotland påverkades av den försämrade efterfrågan på varor och tjänster, som drabbade den svenska ekonomin hösten 2008 framgick tydligt av varselutvecklingen. Under 2007 varslades sammanlagt 133 personer om uppsägning i länet. Under 2008 berördes 333 gotlänningar av varsel. För 2009 var motsvarande siffra 434. Antalet sjönk kraftigt under 2010 då 93 personer om uppsägning. De allra flesta av 2011 års varsel
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gotlands län 9 lades i den offentliga sektorn, vilket inte var förvånande. Den svagare efterfrågan på arbetskraft inom den privata sektorn ledde till lägre syssselsättning. Inom den offentliga sektorn innebär detta en försämrad skattebas och ett mer ansträngt budgetläge vilket i förlängingen innebar att man friställde personal. Det är inte alla varsel som leder till uppsägning. Under 2011 verkställdes cirka hälften av lagda varsel. Dessutom är det långt ifrån säkert att varsel och uppsägning leder till arbetslöshet. Återtagna varsel samt aktiva åtgärder från den enskilde individen, Arbetsförmedlingen och fackförbunden sänker verkställighetsgrad och inflödet i arbetslöshet. Under hela förra året varslades 105 personer. Hittills i år har 49 personer varslats om uppsägning. Mycket tyder också på att oron på de finansiella marknaderna kan komma att innebära en ökning av antalet varslade under 2012. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade 2002 742 2003 280 2004 94 2005 628 2006 189 2007 133 2008 333 2009 434 2010 93 2011 105 2012 (t.om. april) 49 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningens utveckling, näringsgrenar och yrken Mellan första kvartalet 2011 och första kvartalet 2012 bedöms sysselsättningen ha minskat med cirka 400 personer. I vissa branscher har sysselsättningen varit oförändrad under samma period. På den privata sidan anger ingen bransch att de har utökat sin personalstyrka. För kommande år anger jord- och skogsbruk en svagt positiv sysselsättningstillväxt. På den offentliga sidan ses generellt en sysselsättningsminskning förutom inom barnomsorg och viss statlig verksamhet där antalet anställda ökar något. Den amerikanska ekonomin utvecklas svagt samtidigt som den ekonomiska krisen inom eurozonen fördjupas. Den globala konjunkturavmattningen kommer att medföra att tillväxten i Sverige dämpas. Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har minskat något det senaste året. Till fjärde kvartalet 2011 var cirka 26 500 personer vara sysselsatta i länet. Det är cirka 400 personer färre än fjärde kvartalet 2010. Inför det kommande året väntas efterfrågan på arbetskraft dämpas och sysselsättningen minska. Antalet sysselsatta bedöms minska med ytterligare drygt 400 personer. Minskningen sker till största delen inom den privata sektorn även om sysseslättningen inom den offentliga verksamheten också minskar något.
Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske finns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. I ett längre perspektiv har antalet sysselsatta inom jordbrukssektorn (RAMS) minskat till följd av stordrift i jordbruket. Även om sysselsättningen inom jordbruket trendmässigt har sjunkit under många år har Gotland fortfarande förhållandevis många sysselsatta inom jordbruket. Sammantaget sysselsätter de gotländska jordbruken ett par tusen personer, eller cirka 6 procent av länets alla sysselsatta. Utifrån resultaten i höstens prognosundersökning bedöms efterfrågan på arbetskraft att bli oförändrad eller svagt ökande under det kommande året, efterfrågan varierar dock med inriktning och varierande lönsamhet mellan produktionsgrenarna. Grisproducenterna har nyligen enats om ett nytt avtal som kan innebära förbättrad lönsamhet. De gotländska bönderna har under lång tid investerat mycket och detta har av allt att döma påverkat, och fortsätter att påverka, sysselsättningen positivt i andra branscher såsom till exempel transport, slakteri, konsultjänster och besöksnäring. En bibehållen eller ökad aktivitet inom jordbruket får sålunda positiva sysselsättningseffekter på flera andra branscher. Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- och livsmedelsindustri. Gotland är inget utpräglat industrilän men ändå är andelen sysselsatta nästan 10 procent av länets totala sysselsättning. Konjunkturen för den svenska industrin är fortsatt tuff. Den globala konjunkturnedgången fortsätter att drabba den svenska exporten genom en minskad orderingång till industrin och branschen är i nuläget mindre positiv än för ett år sedan. Det gotländska industriföretagen bedömer dock att sysselsättning blir oförändrad eller minskar svagt. Efterfrågan inom industrin gick ned på bred front i hela Sverige under vintern 2008/2009 med ett stort antal varsel som följd i hela riket. Främst var det fordonsindustrin som drabbades men även andra sektorer med inriktning på industriell tillverkning. För Gotlands del sjönk efterfrågan under hösten 2008 och våren 2009. Därefter ökade efterfrågan och så även sysselsättningen. Under våren 2012 har andelen företag som anger en ökad efterfrågan de senaste sex månaderna minskat kraftigt jämfört med förra våren, även om det fortfarande är fler som anger en ökad efterfrågan än en minskande dito. I vårens undersökning anger 17 procent fler företag att efterfrågan kommande sex månader kommer att öka än som anger att att den kommer att minska (nettotal 17, motsvarande siffra var 63 förra våren). På 6-12 månaders sikt bedömer lika många företag att efterfrågan kommer att öka som de som tror på en minskning (nettotal 0 jämfört
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gotlands län 11 med 38 våren 2011). Under 2010 varslades 11 personer om uppsägning inom industrin, jämfört med 50 personer under 2009 och 280 personer under 2008. Under 2011 varslades cirka 50 personer om uppsägning. Hittills under året har inga personer varslats inom industrin. Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggnadsverksamhet Branschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten osv. Inom denna sektor finns bland annat yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, VVSmontörer, målare och murare. Efterfrågan på byggarbetskraft ökat trendmässigt sedan 2005 och sysselsättningen har ökat stadigt. Säsongsvariationerna är naturligt stora och branschen sysselsätter cirka 2 400 personer, en i princip oförändrad sysselsättningen under perioden 2011-2012. Under det kommande året väntas sysselsättningen bli oförändrad eller minska svagt. I vårens undersökning redovisar de intervjuade företagen en uppgång vad det gäller efterfrågan de senaste 6 månaderna. För kommande sex månader anger en tredjedel av företagen en ökad efterfrågan. Företagen är ofta mindre optimistiska vid höstprognoserna vad det gäller 6 månaders sikt än på 6-12 månader, vilket förklaras av en säsongsbetingad efterfrågan på byggtjänster. För kommande sex till tolv månader är förhållandet följaktligen det motsatta, det vill säga fler företag tror på en ökad efterfrågan än vad som bedömer att den ska minska. Byggbranschen var under några år, fram till konjunkturnedgången, under inne i en mycket expansiv fas i länet delvis beroende på att det har var många stora byggprojekt som genomfördes, vilket synts i sysselsättningstillväxten, framförallt mellan första kvartalen 2005 och 2008. Antalet stora byggen har dock avtagit och även om det fortfarande byggs på många håll på Gotland så är det inte i samma omfattning som för något år sedan. Andelen företag i länet som anger brist på arbetskraft har minskat under året och lika många av företagen har upplevt brist som de som inte har någon brist, nettotal 0.
Det finns ännu en hel del uppdrag inom sektorn men det är numera kortare framförhållning än tidigare, ROT-jobben bidrar mycket. En av anledningarna till den låga bristen är att företagen lånar in personal av varandra för att klara de uppdrag/byggen man har. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 100 80 60 40 20 0-20 -40 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Privata tjänster Privat tjänstesektor omfattar en mängd olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här finns handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet och andra företagartjänster. Sektorn omfattar många olika yrken, en del kräver lång högskoleutbildning medan andra inte har några speciella utbildningskrav. Detta är positivt för flera olika grupper på arbetsmarknaden eftersom den privata tjänstesektorn rymmer det mesta från kvalificerade konsultuppdrag till lämpliga ingångs- och sommarjobb för ungdomar. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat trendmässigt under lång tid och i branschen arbetar nu mer än en tredjedel av de sysselsatta i länet. Under det kommande halvåret bedömer fler företag att branschen kommer att ha en ökande efterfrågan än vad som tror på en minskning (nettotal 43). För kommande sex till tolv månader är motsvarande siffra 23. Skillnaderna inom den privata tjänstesektorns olika delar är stora. Aktiviteten har förblivit relativt god inom dagligvaruhandel samt hotell och restaurang. Däremot är sällanköpshandeln mer pessimistisk till försäljningsutvecklingen under våren vilket beror på hushållens fortsatt försiktiga konsumtion. Sammantaget väntas sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn bli oförändrad under nästa år.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gotlands län 13 Transportsektorn hade en mycket god sysselsättningsutveckling under hela 2008 som en följd av det då goda konjunkturläget, en stor efterfrågan från byggsektorn och hushållens förstärkta köpkraft. Under hela 2009 sjönk däremot sysselsättningen i branschen något i efterdyningarna av ett försämrat konjunkturläge i till exempel bygg och handel. Under de tre första kvartalen 2010 steg sysselsättningen återigen följt av en sysselsättningsminskning fjärde kvartalet. Under 2011 minskade sysselsättningen något men för det kommande året bedömer branschen att sysselsättningen blir i det närmaste, oförändrad. Inom finans- och uppdragsverksamheten finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet, samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Sysselsättningen har minskat något det senaste året och bedöms fortsätta minska svagt under det kommande året. När det gäller efterfrågan på branschens tjänster bedömer ungefär hälften av företagen att de kommer att ha en ökad efterfrågan på sina tjänster de närmaste 6 månaderna. Det senaste halvåret har knappt hälften av företagen haft en ökad efterfrågan. För andra halvåret 2012 bedömer mer än hälften av de intervjuade företagen att efterfrågan kommer öka. Arbetskraftsbristen är låg. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Branschen har naturligt höga säsongsvariationer och sysselsättningen har ökat över tid. Under föregående halvår har fler företag haft en ökad efterfrågan på sina tjänster samtidigt som merparten av företagen väntar sig en ökning inför kommande högsäsong. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv vilket bidrar till rekryteringsproblem och det råder fortsatt brist på kockar under högsäsong. Sysselsättningen förväntas bli oförändrad eller öka något på ett års sikt. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Offentliga tjänster Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg och social tjänster. I Arbetsförmedlingens beräkningar ingår verksamheter med både offentlig och privat huvudman. På Gotland arbetar knappt 10 000 personer inom den offentligt finansierade tjänstesektorn. Det motsvarar mer än en tredjedel av alla sysselsatta i länet. Inom Utbildningsektorn - ingår förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällen finns till stor del inom offentlig sektor, men det finns även ett antal friskolor som bedriver barnomsorgs-, grundskole- och gymnasieverksamhet. Totalt sett arbetar cirka 3 500 personer i branschen. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat något under året, störst har minskningen varit inom barnomsorgen. Sysselsättningen inom gymnasie- och vuxenutbildningen har, i princip varit oförändrad. För innevarande år väntas sysselsättningen bli oförändrad inom barnomsorgen medan den sjunker inom gymasie-, och högskoleutbildningen. Fortsatt brist föreligger framförallt på förskollärare och lärare inom praktiska och estetiska ämnen. Det finns ett stort antal obehöriga lärare verksamma inom utbildningssektorn. Vad kommande krav på legitimering kommer att innebära för sysselsättningen är ännu oklart. Vård och omsorg - den i särklass största arbetsgivaren inom vård och omsorg är Region Gotland. Antalet privata vårdgivare har dock ökat. I dagsläget sysselsätts drygt 4 500 personer inom vård, omsorg och andra sociala tjänster. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, läkare, tandläkare, socialsekreterare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat något. På ett års sikt väntas antalet sysselsatta fortsätta att minska, både på den offentliga och den privata sidan. Region Gotland har dock stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha behov av många ersättningsrekryteringar på ett par års sikt, i dagsläget återbesätts dock inte alla tjänster. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet, och även på Gotland. Offentlig förvaltning - inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen drygt 2 000 personer i länet. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat något. Under 2012 väntas en viss sysselsättningsminskning.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gotlands län 15 Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 -60-70 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften utan räknas som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. I Arbetsförmedlingens definition av arbetskraften (registerbaserad arbetskraft) används förvärvsarbetande nattbefolkning (SCB) samt öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Befolkningsutveckling Under 2012 bedöms befolkningen i arbetsför ålder (16-64) minska med drygt 300 personer. Försörjningsbördan för de i arbetsför ålder bedöms fortsätta öka framöver vilket i sin tur innebär att de som arbetar, och bidrar till skatteintäkter, blir allt färre i förhållande till de som inte gör det. Stor grupp utanför arbetskraften Antalet nybörjare vid universitet och högskolor ökade från och med höstterminen 2008 som en följd av det då försämrade konjunkturläget. Höstterminsintaget på landets högre lärosäten ökade både 2009 och 2010. Landets högskolor och universitet prognostiserar en minskning av antalet helårsstudenter för 2012. För högskolan på Gotland prognostiseras en minskning av helårsstudenter med 5 procent, till cirka 2 300 studenter. Vad samgåendet med Uppsala universitet får för effekter är det för tidigt att uttala sig om. Arbetsförmedling-
ens antagande är dock antalet gotländska ungdomar som väljer att gå en högre utbildning ökar under 2012. Relativt stora kullar lämnar gymnasiet samtidigt som att utflödet från arbetskraften till studier förstärks vid en konjunkturnedgång. Detta beror dels på att personer som förlorar sin anställning ofta ser studier som ett alternativ till arbetslöshet och dels på att färre möjligheter till anställning leder till ökat intresse för vidare studier. Antalet studerande vid den regionala vuxenutbildningen har minskat under senare år, och utbildningarna har ändrat inriktning. Fler yrkesinriktade utbildningar startas och samarbete mellan kommuner sker i större omfattning. Vår bedömning är att antalet vuxenstuderande kommer att bli i det närmaste oförändrat under 2012. Sammantaget innebär detta att antalet personer i arbetskraften minskar något under 2012. Vi utgår också ifrån att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer öka under nästa år. Mest efterfrågat av de arbetssökande är sedan många år arbetsmarknadsutbildning samt praktikplatser som ger den arbetssökande möjligheten att visa sina färdigheter på en arbetsplats. Ohälsa En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna, eller har sjuk- och aktivitetsersättning, ingår inte i arbetskraften. Antalet personer med Sjuk- och Aktivitetsersättning har varit sjunkande under de senaste åren. Överströmningen från Sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen innebär ett tillskott till arbetskraften. Utbildning Antalet nybörjare inom högskola ökade kraftigt i en jämförelse mellan hösten 2008 och hösten 2010 (drygt 12 procent för Gotlands län). Förklaringen är att människor i ett försämrat konjunkturläge i större utsträckning väljer studier. När nu konjunkturen tendera att dämpas väntas antalet personer som väljer att studera att öka något och effekten på arbetskraftsutbudet öka. Arbetsförmedlingens bedömning inför 2012 är att det blir en svag ökning av antalet personer som väljer att studera. Generationsväxlingen För ett litet län som Gotland är det av stor vikt att fundera över möjligheter till att öka antalet personer i arbetskraften. Arbetsmarknaden har en tendens att anpassa sig efter utbudet vilket betyder att fler personer i arbetskraften generar fler sysselsatta. Färre individer i arbetskraften generar högre produktivitet per individ men det medför samtidigt mindre medel till offentliga intäkter som framför allt är beroende av antalet sysselsatta. För Gotlands, och andra län utanför storstäderna, tyder mycket på att försörjningsbördan ökar för de yrkesverksamma i förhållande till de utanför arbetskraften vilket i sin tur innebär ett ökat tryck på de offentliga finanserna. Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare. Arbetslöshetens utveckling Sedan hösten 2008 och fram till första kvartalet 2012 har de totalt antal inskrivna arbetslösa ökat trendmässigt på Gotland, dock från en låg nivå. Kvartal 1 2008 var antalet totalt
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gotlands län 17 inskrivna arbetslösa 1 742 personer, att jämföra med 2 782 personer under kvartal 1 2012. Under första halvåret 2011 kunde vi se tendenser till en förbättrad arbetsmarknad men till fjärde kvartalet 2012 väntas det totala antalet inskrivna arbetslösa att vara högre jämfört med samma tidpunkt både 2010 och 2011. Den beräknade minskningen av arbetskraften får till effekt att arbetslösheten inte stiger fullt så mycket som sysselsättningen minskar. Sedan lågkonjunkturen slog till hösten 2008 har insatserna i form av arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd utökats gradvis. Insatserna syftar till att motverka långa tider i öppen arbetslöshet och på så sätt förhindra en stigande långtidsarbetslöshet. Det är främst inom Jobb- och Utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar som utökningarna skett. Inom garantierna kan aktiviteterna variera beroende på det stöd de arbetssökande behöver för att förbättra sina möjligheter att få jobb. Till fjärde kvartalet 2012 år bedömer Arbetsförmedlingen att det totala antalet inskrivna arbetslösa kommer att öka till cirka 2 900 personer. Det arbetsmarknadsprogram som har och bedöms fortsätta ha flest deltagare är Jobb- och utvecklingsgarantinsamt samt Jobbgarantin för ungdomar. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2011 kvartal 4 2 591 1,7% 2012 kvartal 4 2 935 13,3% 2013 kvartal 4 2 780 1,6% Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur Syftet med tabell 7 är att påvisa skillnader i arbetslöshetens struktur mellan länet och riket. Detta kan sedan ligga till grund för diskussioner om varför det ser ut som det gör och om det är förhållanden som kan och bör åtgärdas. Under kvartal 1 2012 var 9,6 procent (Riket 8,6) av arbetskraften på Gotland arbetslösa. Andelen ungdomar har under det gångna året ökat från 18,5 procent av arbetskraften till 21,6 procent (Riket 17,6 procent). Många av de arbetslösa ungdomarna har inte varit inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen och saknar i stor utsträckning erfarenhet från arbetslivet. Andelen äldre har ökat från 6,8 till 7,8 procent av den registerbaserade arbetskraften. Av gruppen arbetslösa och i program har gruppen utrikesfödda minskat sin andel från 22,4 procent av arbetskraften till 23,4. Vad det gäller utbildningsbakgrund så har den största andelen av de öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd endast grundskola eller en avbruten gymnasieutbildning. Långtidsarbetslös är den som har varit inskriven på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller sökande i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar i minst 6 månader, 100 dagar för ungdomar i åldern 18-24 år. Totalt har antalet långtidsarbetslösa ökat med drygt 200 personer sedan förra året. Andelen långtidsarbetslösa av de totalt antal inskrivna arbetslösa uppgick vid kvartal 1 2012 till 14 procent, vilket är en ökning med två procentenheter. Andelen personer med långa arbetslöshetstider har ökat för, i princip alla grupper.
Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal 1 2012 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt 16-64 år Kvinnor Män Unga 18-24 år Äldre 55-64 år Utrikesfödda Inrikesfödda Eftergymnasial Utbildning Grundskola Gymnasial Gotland 2011 8,7% 8,4% 8,9% 18,5% 6,8% 8,7% 22,4% 14,2% 9,5% 6,1% Gotland 2012 9,6% 9,6% 9,7% 21,6% 7,8% 9,0% 22,3% 14,9% 10,0% 6,1% Riket 2012 8,6% 8,2% 8,9% 17,6% 6,7% 6,5% 20,2% 18,3% 8,5% 5,1% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Efter nedgången på den gotländska arbetsmarknaden 2009-2009 återhämtade sig det gotländska näringslivet något under senare delen av 2010 och början av 2011. Mycket tyder dock på att efterfrågan och rekryteringar kommer att minska under året. Sysselsättningen sjunker och arbetslösheten ökar. Samtidigt som efterfrågan dämpas finns det grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden oavsett konjunktur. En av Arbetsförmedlingens största utmaningar framöver blir därför att stötta de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har sedan ett par år tillbaka ett utökat och bredare ansvar för grupper som inte har arbete, t.ex. nyanlända invandrare och personer som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Var tredje arbetssökande utan arbete i mer än tre år Personer med långa perioder utan arbete har ofta betydligt svårare att få ett arbete. Vid kvartal ett innevarande år uppgick det totala antalet inskrivna arbetslösa på på Gotland till 9,6 procent av arbetskraften. En tredjedel av dessa har varit utan arbete längre tid än tre år under den senaste tioårsperioden. Ytterligare nästan 40 procent har en sammanlagd arbetslöshetstid på 1-3 år. Samtidigt hade cirka 30 procent varit utan arbete under en kortare tid än ett år. Dessa andelar är relativt stabila oavsett konjunkturläge. Även om andelen med kort arbetslöshetstid tenderar att öka något under en konjunkturnedgång på grund av ett stort inflöde av nyarbetslösa.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gotlands län 19 Diagram 6: Öppet arbetslösa och sökande i program (16-64 år) fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% <12 månader 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösa som har svårt att få ett arbete De grupper som tenderar att ha svårast att få ett arbete är: - Utrikes födda, särskilt utomeuropeiskt födda - Ungdomar som saknar fullständig gymnasieutbildning - Personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga - Personer med kort utbildningsbakgrund - Arbetssökande med långa arbetslöshetstider - Arbetssökande inom tillbakagående yrken, strukturarbetslösa Samtidigt som många är arbetslösa finns det brist på arbetskraft inom flera yrkesområden. Inom flera av dem riskerar rekryteringssvårigheterna att öka. Generationsväxlingen i samband med att 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden kan leda till rekryteringsproblem även inom yrken som inte expanderar. Arbetsgivarna höjer dessutom alltid kompetenskraven vid rekryteringar när tillgången på arbetskraft är god. Det är därför en utmaning att matcha arbetsgivarnas behov av arbetskraft med specifik kompetens med de arbetssökande. Inom många av de yrken där det är brist på arbetskraft krävs längre utbildningar samtidigt som att kraven har ökat på de flesta lediga tjänster. Detta innebär försämrade möjligheter för de med svagast ställning på arbetsmarknaden.
Antalet personer i utsatta grupper ökar Diagram 7: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper, Gotlands län våren 2006 - våren 2012. (Ej dubbelräkning mellan grupperna) Utsatta Ej utsatta 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 (t.o.m. april) Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, ungdomar med kort utbildning, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösa med förgymnasial utbildning Arbetslösa personer som bara har grundskolekompetense eller inte har fullständigt gymnasiebetyg har det mycket svårt på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är hög, arbetslöshetstiderna är långa och möjligheterna till anställning är få. Arbetsmarknaden och anställningsmöjligheterna för arbetssökande med kort utbildning har under lång tid försämrats med allt färre lediga jobb att söka. Under första kvartalet i år var nästan 15 procent av de arbetssökande personer som bara hade förgymnasial utbildning. För dem innebär avsaknaden av få möjliga anställningar ofta långa arbetslöshetstider. Över 35 procent av de arbetssökande med förgymnasial utbildning hade en sammanlagd arbetslöshetstid på mer än 3 år under den senaste 10-årsperioden, april 2012.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gotlands län 21 Diagram 8: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, förgymnasialt utbildade 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösa med funktionsnedsättning Antalet arbetssökande med funktionsnedsättning har ökat med nästan 300 personer i kvartalsgenomsnitt sedan våren 2008. Ökningen beror dels på att rationaliseringar inom arbetslivet påverkar funktionsnedsatta mer och dels på att ändrade regler inom sjukförsäkringen innebär en ökad överströmmning från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. För de arbetssökande med funktionsnedsättning innebär också arbetslöshet ofta långa arbetslöshetstider. Dessa personer har svårt att hävda sig i konkurensen om jobben samtidigt som det, i vissa fall, har blivit svårare att hitta möjligheter till lönebidragsanställning. Till viss del beroende på konkurens från andra subventionerade anställningar, t.ex. inom Jobboch Utvecklingsgarantin. Antalet funktionsnedsatta personer med långa arbetslöshetstider är relativt högt oavsett konjunktur. I april innevarande år var andelen funktionsnedsatta med arbetslöshetstider överstigande tre år 53 %.
Diagram 9: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, funktionsnedsatta 70% 60% 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 50% 40% 30% 20% 10% 0% 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösa äldre 55-64 år Äldre arbetssökande har ofta mycket svårt att återetablera sig på arbetsmarknanden. De äldre har ofta kort utbildning och det är inte heller ovanligt att de har någon form av funktionsnedsättning vilket försämrar möjligheterna till att få en anställning. Svårigheterna för dessa individer att få anställning visar sig i långa arbetslöshetstider. Av de äldre arbetssökande hade nästan hälften (44 procent) en sammanlagd arbetslöshetstid på mer än tre år den senaste 10-årsperioden. Antalet äldre arbetslösa bedöms dock minska något under denärmaste åren som en följd av pensionsavgångar. Diagram 10: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, äldre 55-64 år 60% 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 50% 40% 30% 20% 10% 0% 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gotlands län 23 Utomeuropeiskt födda Antalet arbetslösa personer med utomeuropeisk härkomst har sedan 2008 mer än fördubblats men är ändå relativt få. Många utomeuropeiskt födda har svårt att få ett arbete vilket visar sig i höga arbetslöshetstal och långa arbetslöshetstider. Andelen utomeuropeiskt födda med arbetslöshetstider över tre år har sjunkit de senaste åren men var ändå i april 22 procent. För att undvika långa arbetslöshetstider och bestående utanförskap är det mycket viktigt med aktiva åtgärder från Arbetsförmedlingens sida. Detta är särskilt viktigt för utomeuropeiskt födda som ofta saknar de kontaktytor på arbetsmarknaden som förbättrar möjligheterna till att få en anställning. En praktikplats via arbetsförmedlingen ger möjligheter till att få både erfarenheter och kontakter som kan leda till anställning. Diagram 11: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, utomeuropeiskt födda 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingen
Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval av yrken. Bristyrken Överskottsyrken Byggnadsingenjör Receptionist VVS-ingenjör Ekonomiassistent Läkare Löneassistent Elingenjör Maskinoperatörer, grafisk industri Styckare Vaktmästare Förskollärare/Fritidspedagog Lastbilschaufför Specialistsjuksköterska Lagerarbetare Mjukvaru- och Systemutvecklare Barnskötare Maskinförare lantbruk Vårdbiträden Djuruppfödare Försäljare, dagligvaror Om prognosen
Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Gotlands län ingick cirka 100 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 91 procent i vårens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom primärkommuner samt ett antal statliga verk. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 100 procent i vårens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på www.arbetsformedlingen.se/prognoser. Källor Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd) Branschorganisationer Konjunkturinstitutet Riksbanken Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS. Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.
Fakta om prognosen Omslagsbild: Johnér Arbetsmarknadsutsikterna för Gotlands län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats www.arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för alla län samt landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare Jim Enström tel: 010-487 26 40 Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjlighetern de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 5 december 2012. 11 3 99 St o ck h o lm Telefon 07 71-60 0 0 0 0 w w w. ar b e t s f ormedl ingen.se