Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Relevanta dokument
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Strategier mot skadegörare i ärter

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Ekologisk produktion lantbruk

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Biologisk markkartering

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Biologisk markkartering av patogener

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Jordbrukardagarna 2010

Utv.st

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Odling och användning av proteingrödor

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Vad är herbicidresistens?

Potatiskräfta och rotgallnematod

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Biologisk markkartering av patogener

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Biologisk markkartering av patogener

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Jordbrukardagar 2016

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Veckorapport - Skara vecka 26

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Jordbrukardagar 2018

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

VÅRA ÄRTDISTRIKT KONTAKTPERSONER. DISTRIKT 3 Andreas Malmqvist DISTRIKT 1. DISTRIKT 4 Göran Claesson DISTRIKT 2

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Oväntat högt kväveupptag

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Jordbruksinformation Ekologisk odling av ärtor

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring

PM Strategin för växtskyddsmedel

Resistens och strategier

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Jordbrukaredagar 2013

POM. Programmet för odlad mångfald

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Transkript:

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen! En Phytophthora-art i rötter med rotrötesymptom har observerats i svenska jordtester och kan orsaka betydande rotröta. Arten återfinns i ca 15% av jordproverna och har främst hittats i Skåne och Halland. Vi har även hittat den i Västergötland och Östergötland. Patogenen kan orsaka betydande skördeförluster. Förluster på över 50% är inte ovanliga. I ärtodling kan den orsaka total förlust. Växtskyddscentralen Alnarp

Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen! Phytophthora-arten är svår att diagnosticera, uppträder ofta i blandinfektioner med ärtrotröta (Aphanomyces), och ger liknande men inte identiska symptom Vi har beskrivet arten och gett den namnet Phytophthora pisi Mer kunskap behövs om värdväxtkrets, livscykel, praktisk betydelse, resistensbiologi Samarbete med Fredrik Heyman SLU i Uppsala, Anna-Kerstin Arvidsson Findus R&D, Lars Persson och Mariann Wikström Växtskyddscentralen Alnarp

Phytophthora rotröta i åkerbönor Friska rötter Phytophthora-angripna rötter Foto: Mariann Wikström

Vilsporer av Phytophthora pisi i rötter av åkerbönor i naturligt infekterad jord

Värdväxter Tester av ett stort antal växter visar att värdväxter för Phytophthora pisi är begränsade till baljväxter. Hittills bekräftade värdväxter är ärter, åkerbönor, fodervicker, linser och kikärter. Åkerböna Ärt Fodervicker Kikärt Lins

Skörd av åkerbönor i växtföljdsförsök efter olika förfrukter

Finns det sortskillnader för Phytophthora pisi? Ärter: Nej Åkerbönor: Ja! Sortförsök L7-613 Ängelholm 2010 Marcel Julia Foto: Mariann Wikström

Rotröta i åkerbönor Fält i Skåne 2011 Gloria Paloma Foto: Mariann Wikström

Känslighet hos olika sorter av åkerbönor för rotröta orsakad av Phytophthora pisi Inledande försök Sjukdomsindex i växthustest 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Okulär bedömning av sorterna i smittat fält 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Källa: SLF-projekt Phytophthora-angrepp i ärt en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige Anna-Kerstin Arvidsson, Findus R&D Fredrik Heyman, SLU, Uppsala Lars Persson, Brandsberga Gård Mariann Wikström, Agro Plantarum

Laura +Phytophthora Laura Utan patogen Laura +Phytophthora Laura Växtskyddscentralen Alnarp Utan patogen

Tattoo +Phytophthora Tattoo Utan patogen Rötter från Tattoo nästan opåverkade av patogenen Tattoo +Phytophthora Tattoo Utan patogen Växtskyddscentralen Alnarp

Sortförsök på Logården i Västergötland och Ängelholm i Skåne 2012 och 2013 Finansiering - Logården: Lantmännen SW Seed Scandinavian Seed, SLF - Ängelholm: SLF

% angripen rotyta Rotröta i ett antal åkerbönsorter i fält Sortförsök i Ängelholm 2012 och 2013 100 90 80 70 a 60 ab ab ab 50 40 30 bc bc cd cd cd d d 20 10 0

Skörd (kg/ha) Skörd i rotrötesmittat sortförsök i Ängelholm 2012 3000 2500 a a a 2000 b 1500 c c c 1000 500 d d d d 0

Koncentration av Phytophthora-DNA i åkerbönrötter Källa: Fredrik Heyman, SLU, Uppsala

Känslighet för rotröta hos olika sorter av åkerbönor Slutsatser från försök 2010-2015 Tattoo, Julia, Bioro, Oena, Alexia och Gloria verkar vara minst känsliga för rotröta. Laura är den sort som är allra känsligast. Övriga testade sorter är medelmåttligt känsliga.

Biotest för Phytophthora pisi på åkerböna och ärt Vi har vidareutvecklat det jordtest som för närvarande används för att detektera rotröta orsakad av Aphanomyces i ärter för att omfatta även Phytophthora. Vid valet av värdväxt i biotestet måste man ta hänsyn till vilken gröda man vill odla i fältet: Vid odling av åkerböna bör åkerböna användas som indikatorväxt. Vid odling av ärt bör ärt användas i biotestet. Vid valet att odla antingen ärter eller åkerbönor bör man göra dubbeltest; ett med ärter och ett med åkerbönor.

Olika grad av angrepp av rotröta i biotest Foto: Anna-Kerstin Arvidsson

Skörd (kg/ha) 160 cm 140 cm 120 cm 100 cm 80 cm Åkerbönor från 3 fält Ängelholm 2011 Skörd 5900 kg/ha Skörd 3400 kg/ha Exempel på tre fält med olika smitta av rotröta angreppsgrad i biotest i växthus och skörd i fält 60 cm Skörd 125 kg/ha 7000 40 cm 6000 5000 4000 20 cm 3000 2000 0% rotyta 50% rotyta 100% rotyta 1000 0 0 20 40 60 80 100 Angripen rotyta

Rotröta i ärter och åkerbönor Hur förebygga angrepp? Rotröta ett stort problem, som inte går att bekämpa. Phytophthora i både ärter och åkerbönor Mycket viktigt med en ordnad växtföljd för att undvika problem! Helst 8 år mellan mottagliga grödor. Testa jorden före odling. Viktigt med väldränerade fält, undvik markpackning! Åkerbönor välj en sort som är motståndskraftig mot rotröta.

Bönsmyg - bønnefrøbiller Bruchus rufimanus Bönsmygen är en liten skalbagge som lägger ägg på baljorna. Larverna borrar sig genom baljorna och in i själva bönorna. Där utvecklas de och kryper ut ur bönornas skal som fullbildade insekter. Skadan syns som millimeterstora hål i fröna. Foton: Mariann Wikström

Bönsmyg - bønnefrøbiller Bruchus rufimanus Foton: Mariann Wikström Ingångshål Utgångshål

Bönsmyg i åkerböna Inventering 2016 Sverige Bönsmyg i 70 % av undersökta fält I genomsnitt 7 % angripna bönor (max 42 %) De största angreppen fanns i Västra Götaland Utsädets angreppsgrad har spelat mindre roll för slutangreppet än andra faktorer Inga säkra sortskillnader Skördesänkningen marginell Angreppen 2016 generellt låga

Bönsmyg i åkerböna Grobarhetstester av friska resp. angripna bönor 2017-2018 Angripna bönor Parti 1 10% Parti 2 26% Parti 3 69% Parti 4 44% Parti 5 26% Parti 6 11% Parti 7 15% Parti 8 11% Angripna bönor har ca 9% lägre tusenkornvikt

Bekämpningsförsök i åkerbönor Angrepp av bönsmyg efter olika behandlingar

Jordbruksverkets förslag på bekämpningsrekommendationer På platser där bönsmyg är etablerad och skador brukar förekomma kan bekämpning i utsädesodlingar vara motiverad för att förhindra försämring av grobarheten. Timingen har stor betydelse för effekt av Biscaya. Utländska modeller väger in temperatur (minst 20 grader under två på varandra följande dagar), regn, storlek på balja - DC 65-77. Att så utsäde fritt från bönsmyg är det bästa sättet att undvika spridning till nya platser. Gasning dödar insekter som finns i skörden.