Vision 2012-2018 för fritidspolitiken i Jönköpings kommun

Relevanta dokument
MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

Fritidsplan för Skurups kommun

Framtid Kultur- och fritidsförvaltningen

Fritids- plan Landskrona stad

Idrotten. en resurs för kommunen

Idrottsprogram för god folkhälsa

Uppdragsplan Kultur- och fritidsnämndens uppdrag till kultur- och fritidskontoret KFN 2018/0553. Antagen av nämnden den 9 april 2019.

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan Laxå kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Hållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Aktiv Fritid Vallentuna

Tillsammans skapar vi vår framtid

Strategiska planen

LIDINGÖIDROTTEN VILL

Fastställt av Kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016

1. Vad anser ditt parti att fotbollen har för betydelse för:

Kultur- och fritidspolitiskt program

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun


Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Kultur- och fritidspolitisk strategi

Verksamhetsplan Kultur & Fritid

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Idrotts- och fritidspolitiskt program

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2012/257

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

7. Vision 2030 för Västerviks kommun Dnr 2015/

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Program för ett integrerat samhälle

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Verksamhetsplan Fritidsnämnden

Fritidspolitiskt program Antaget av fritidsnämnden

Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist

Fritidspolitiskt program för Skövde kommun Inledning

ÄGARDIREKTIV FÖR DESTINATION HALMSTAD AB

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad

Medborgarförslag om rabatter för friskvårdssatsningar för pensionärer

Riktlinjer för uthyrning/utlåning av lokaler och anläggningar till föreningar

Verksamhetsplan 2019

Kommunfullmäktige

Plan för Överenskommelsen i Borås

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program

Ett socialt hållbart Vaxholm

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Idrottspolitiskt program Nyköping kommun

Policy för uthyrning/utlåning av kommunens lokaler och anläggningar

SV Gotland Strategisk plan

Följ med oss på resan till framtidens kommun

2015-xx-xx NÄMNDSPLAN OCH NYCKELTAL KULTURVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET

Integrationsprogram för Västerås stad

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Idrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun

Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet

Mål och budget

Principer för föreningsstöd, uthyrningsprinciper och hyror inom fritidsområdet

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Riktlinjer för kommunala föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun

Kultur- och fritidsnämndens kommunikationsstrategi

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Mål och vision för Krokoms kommun

Strategisk inriktning

Idrottspolitiskt program 2012

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Policy. Integrationspolicy

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

VALMANIFEST CENTERPARTIET STRÖMSTAD. FRAMÅT med

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsnämnden i Lysekils kommun. Kultur- och fritidspolitiskt program

Motion om informella fritidsgårdar

Program för personer med funktionsnedsättning

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans

Framtidens idrotts- och fritidsliv i Trelleborgs kommun

Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet

Förlängning av överenskommelser med föreningar om öppna verksamheter 2015

Programförklaring Majoritet Mölndal. Förord

Verksamhetsinriktning

Kvalitetskrav Fritidsgårdar

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Transkript:

Vision 2012-2018 för fritidspolitiken i Jönköpings kommun Ks 2011:527 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Vision 2012-2018 för fritidspolitiken i Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2012-02-23 52 1

2

Vision för fritidspolitiken i Jönköpings kommun 2012-2018

FÖRORD Jönköpings framtid beror på hur vi idag tar hand om och vägleder våra barn och ungdomar samt ger dem rätt förutsättningar. För att Jönköping ska vara en attraktiv kommun att besöka eller bosätta sig i behövs mer än högskola, arbete och bostäder. Möjligheten till en rik och aktiv fritid är en allt viktigare faktor då företag väljer var de ska etablera sig och då människor väljer ort att bosätta sig i. Samhällsnyttan med en god fritidsverksamhet är svår att mäta i pengar. Men vi vet att en person, ung som gammal, genom god fysik och välmående har lättare att klara alla de krav som ställs i dagens samhälle. Vi vet också att ungdomar som hamnat snett kan kosta miljontals kronor varje år, förutom all förtvivlan och sorg som finns hos drabbade känslor som inte går att mäta i pengar. Vi ser satsningar inom idrotts- och fritidssektorn som en investering där man får en ränteintäkt i form av välmående invånare och därmed lägre samhällskostnader. Vision Erbjuda alla kommuninvånare, besökare och blivande medborgare att kunna utöva olika former av motion och idrott, samt upplevelser via mötesplatser, som leder till en social gemenskap, förbättrad folkhälsa och ökat välbefinnande. Vision för fritidspolitiken i Jönköpings kommun 2012-2018 fastställdes av kommunfullmäktige den 23 februari 2012. innehåll Förord... 2 Vision... 2 Verksamhetsidé och samhällsnytta... 3 Mål, medel och metoder 2012-2015... 3 God hushållning... 4 Positiv utveckling... 6 Goda livsvillkor... 8 Hållbar utveckling... 10 Elitidrott...12 Idrotten och naturen som utvecklingskraft... 14 Andra övergripande ställningstaganden... 15 FOTO: SMÅLANDSBILDER, MIKAEL NYANDER OCH joakim walltegen 2 VISION 2012-2018

Verksamhetsidé och samhällsnytta Fritidsnämndens verksamhet ska sträva mot långsiktiga och hållbara lösningar ur sociala, ekologiska samt ekonomiska perspektiv, såväl i nämndens arbete som i samarbete med föreningar, näringsliv och andra förvaltningar. Jönköping har ett brett och rikt föreningsliv där medlemmar erbjuds gemenskap och meningsfull fritid, vilket är av särskilt stor betydelse för barn och ungdomar. Ideella sektorn ska känna stöd i utvecklingen av sin verksamhet. En god fritidsverksamhet ger positiva effekter i samhällsnytta. Om vi med väl utvecklad verksamhet och stöd till den ideella sektorn kan hjälpa en (1) ungdom att göra rätt val, förbättra hälsostatusen hos en (1) person så har totala samhällskostnaden minskat radikalt. Vårt synsätt ska vara att se varje individ som en resurs och bygga vidare på det som främjar det sunda och goda. Anläggningar, egna eller föreningars, ska byggas och drivas energisnålt och på det mest gynnsamma sättet för miljö och ekonomi. Eliten föds ur bredden och eliten bidrar till att öka bredden. Denna gynnsamma utveckling inom flera idrotter i kommunen är viktig att beakta. Elitverksamhet bidrar till profilering av Jönköping som en attraktiv kommun. Besökare till kommunen (turister, tävlingsdeltagare, evenemangsbesökare) ger intäkter i vår kommun som kommer näringslivet, och därmed kommunen, till del. I föreningslivet ska barn och ungdomar få möjlighet att utvecklas och upptäcka att de kan påverka i samhället genom demokrati. Kommunen stödjer föreningar för att de erbjuder en bra fritid men också för det demokratiska arbetet. mål, Medel och metoder 2012-2015 Aktivitetsarena byggs i Knektaparken för bl a. kanotsportens behov. Rosenlundsbadet ska utvecklas för att bli attraktivare och få fler besökare och nöjda kunder. Fritidsnämndens anslag per capita ska ligga i det övre intervallet bland jämförbara kommuner. En jämförelse visar att vi kostnadsmässigt i satsningar på fritid och idrott idag (2011) ligger långt efter övriga jämförbara kommuner, vilket inte är långsiktigt hållbart. Friidrottsarena byggs för att möta behov för såväl träning som tävling. Elitidrottsstrategi tas fram i samarbete med Destination Jönköping. Utbyggnadsplanering och strategi för konstgräs. Vi ska verka för att tiden man är aktiv i förening ökar. Andelen föreningsaktiva ska öka jämfört med 2009 års nivå. Kulturell bakgrund och underrepresenterat kön ska särskilt beaktas. Många föreningar får bidrag för ungdomsverksamhet, men besluten fattas av vuxna. Unga måste också få vara med och påverka! Därför ska föreningar som har en stor andel ungdomar i styrelsen också kunna få extra ekonomiskt stöd. VISION 2012-2018 3

GOD HUSHÅLLNING VAD Fritidsnämndens verksamheter ska sträva mot långsiktiga och hållbara lösningar ur sociala, ekologiska samt ekonomiska perspektiv, såväl i nämndens arbete som i samarbete med föreningar, näringsliv och andra förvaltningar. HUR Fritidsnämnden ställer sig positiv till en samverkan mellan kommun och näringsliv kring sponsring av anläggningar, exempelvis bidrag till investering eller drift, namngivning av nya eller befintliga anläggningar med mera. MÄTBARA MÅL: Fem anläggningar ska bli föremål för sponsring under visionsperioden. Föreningar som minskar negativ miljöpåverkan i sin verksamhet ska kunna ges särskilt bidrag. Mätbara mål: Minst fem föreningar/år ska förbättra sin miljöpåverkan, redovisning från förening av miljöeffekter före och efter genomförd åtgärd. Fritidsnämnden ska bevaka infrastrukturen kring fritidsfrågorna i stadsplaneringen. Det kan bland annat ske genom fysiskt aktiverande utformning av de offentliga rummen, genom att gång- och cykelvägar till idrottsanläggningar ges en säker utformning. Mätbara mål: Varje kommundel ska ha en fungerande yta för spontanidrott och lokal för annan föreningsverksamhet. 4 VISION 2012-2018

E-tjänster och digitala verktyg etableras och utvecklas inom flera av fritidsnämndens verksamheter, med avsikt att förenkla för föreningarna. Mätbara mål: Minst två nya e-tjänster ska utvecklas under visionsperioden. Vilka e-tjänster bestäms i samråd med föreningslivet. Befintliga e-tjänster ska utvärderas och utvecklas. EGNA ANTECKNINGAR Övrigt Jönköpings ungdomsportal Ung036 ska utvärderas löpande. Projektet Ung Arena, som pågår, syftar till att stärka livssituationen för ungdomar som inte börjar eller hoppar av gymnasieutbildning. Ung Arena är ett samverkansprojekt där fritidsförvaltningen ingår. Sociala medier ska användas som ett redskap i fritidsnämndens arbete i syfte att marknadsföra verksamheter. Projektet SpelArena kan vara grunden för en lokal dataspelsindustri i Jönköping. Jönköping skulle kunna bli ett föredöme för kopplingen mellan digitalkultur och det lokala näringslivet. En lokal datorspelsbransch kan dra fördelar av att Jönköping är värd för DreamHack världens största LAN. Genom kontinuerlig omvärldsbevakning ska positiva trender implementeras i fritidsnämndens verksamheter. Forskning som är relevant för fritidsnämndens verksamheter kan fungera som underlag inför beslut. VISION 2012-2018 5

POSITIV UTVECKLING VAD Jönköping har ett brett och rikt föreningsliv där medlemmar erbjuds gemenskap och meningsfull fritid, vilket är av särskilt stor betydelse för barn och ungdomar. Ideella sektorn ska känna stöd i utvecklingen av sin verksamhet. HUR En modell för föreningssamtal utvecklas och integreras i verksamheten. Målet är att fånga upp och fastställa föreningarnas situation avseende t ex medlemsutveckling, ledarbehov, anläggningsbehov, med syfte att skapa underlag för inriktningsbeslut och strategier för hur kommunen kan stödja. Mätbara mål: Att under två år ha strukturerade samtal med alla föreningar både bidragsberättigade och presumtiva bidragsberättigade. Verktyg skapas för att uppmuntra föreningslivet att ordna motionsalternativ när elit- och tävlingsverksamhet inte längre attraherar eller är möjligt. Mätbara mål: Minst två motionsgrupper per år ska startas i föreningsregi. De ekonomiska förutsättningarna är en viktig del i föreningslivets utveckling. Mätbara mål: Under visionsperioden ska fritidsnämnden utvärdera utfallet av senaste justeringen av föreningsbidragen. 6 VISION 2012-2018

I varje fritidsområde ska barn och unga få möjligheten att pröva på olika fritidsaktiviteter utan att i tidig ålder tvingas till specialisering. Målgrupp: barn 7 10 år. Mätbara mål: Antalet aktivitets- och idrottsskolor ska öka med 20 % under mandatperioden, andelen underrepresenterat kön ska uppgå till minst 45 %. Säkerställa att aktivitets- och idrottsskolor finns i stadsdelarna Råslätt, Öxnehaga, Österängen och Huskvarna Söder. EGNA ANTECKNINGAR Övrigt Föreningarna ska erbjudas årliga ledarskapsutbildningar inom efterfrågade områden. Utbildningarna ska genomföras i samarbete med lämpligt studieförbund. Utbildningar med särskild satsning på att behålla unga inom föreningslivet ska prioriteras. Fritidsförvaltningen ska ta initiativ till att föreningarnas samarbetsorgan kan ta över ramavtal, alternativt upphandla ramavtal, som gynnar föreningar vid inköp av varor och tjänster. Det är viktigt att erbjuda utbildningar i ledarskap och demokrati. Detta kan ske genom arrangemang av fritidsnämnden eller specialidrottsförbunden. Ett sätt att framhålla vikten av utbildningarna är att ett särskilt bidrag finns till sådana kurser. Utbildningar med inriktning för att behålla unga inom föreningslivet ska prioriteras. All utbildning kan genomföras i samarbete med lämpligt studieförbund. Alla ska kunna välja fritidssyssla fritt från könsbundna mönster. Detta ska särskild hänsyn tas till när bidrag fördelas. VISION 2012-2018 7

GODA LIVSVILLKOR VAD En god fritidsverksamhet ger positiva effekter i samhällsnytta. Om vi med väl utvecklad verksamhet och stöd till den ideella sektorn kan hjälpa en (1) ungdom att göra rätt val, förbättra hälsostatusen hos en (1) person så har totala samhällskostnaden minskat radikalt. Vårt synsätt ska vara att se varje individ som en resurs och bygga vidare på det som främjar det sunda och goda. HUR Den öppna barn- och ungdomsverksamheten ska ge alla barn och ungdomar möjligheten att utöva fritidsaktiviteter. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska få ett särskilt fokus. Mätbara mål: Unga med funktionsnedsättning ska erbjudas minst två aktiviteter/vecka under terminstid. Vuxensamhället ska ta till vara den kraft och de idéer som barn och ungdomar har, i föreningar, på våra fritidsgårdar och anläggningar för att barn och ungdomar ska få inflytande över sin vardag. Mätbara mål: Genom brukarenkäter och undersökningen Ung livsstil. Samverkan ska genomsyra alla verksamheter som arbetar med barn och unga. Genom ett hälsofrämjande arbete ska barn och unga garanteras en livssituation där hem, skola och fritid erbjuder goda och trygga miljöer. Mätbara mål: Enligt samverkansdokumentet Psykisk hälsa barn och unga. Särskilda ungdomstider, tidig kväll, ska erbjudas på anläggningar där behov finns. Ungdomstiderna ska gälla vardagar klockan 16.00-18.00, för flick- och pojklag som är 16 år och yngre. Mätbara mål: Tid mellan klockan 16.00 och 18.00 reserveras som ungdomstider. 8 VISION 2012-2018

Idrott och motion är inte enbart avgränsat till den organiserade föreningsidrotten. Öppna hallar/anläggningar inom samtliga verksamheter ska stimulera till spontan fysisk aktivitet. Mätbara mål: Minst tre anläggningar i olika kommundelar ska vara tillgängliga för spontan fysisk aktivitet och spontanidrott, företrädesvis under fredagar och lördagar under terminstid. EGNA ANTECKNINGAR Behov av nöjen och arrangemang för ungdomar ska tillgodoses genom samverkan med ungdomar, studieförbund, föreningar och andra intressenter. Mätbara mål: Varje fritidsområde ska anordna minst ett arrangemang per termin. Frivilligcentralen är en kontaktpunkt för personer som önskar göra frivilliga insatser för enskilda individer eller organisationer. Start 5/12 2011. Mätbara mål: Antalet frivilligarbetare (män/kvinnor) som registreras via e-tjänst, antalet publicerade uppdrag totalt i kommun, antalet uppdrag per kommunal uppdragsgivare. Övrigt På fritidsområdena ska ett aktivt folkhälsoarbete, för såväl ung som gammal, bedrivas, med inriktning på kost, motion och drogförebyggande verksamhet. Problematiken med spelmissbruk ska belysas. Varje fritidsområde ska, genom förening eller själva, erbjuda fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Drogförebyggande utbildningar ska erbjudas föreningar. Drogförebyggande arbete, anpassat till olika åldersgrupper, är ett krav för att få kommunala bidrag genom fritidsförvaltningen. Öppettiderna på fritidsnämndens anläggningar ska, inom ramen, anpassas till besökarnas önskemål och behov och kan variera lokalt i kommunen. VISION 2012-2018 9

HÅLLBAR UTVECKLING VAD Anläggningar, egna eller föreningars, ska byggas och drivas energieffektivt och på det mest gynnsamma sättet för miljö och ekonomi. HUR Föreningar som genomför ny-, om- eller tillbyggnad av egna anläggningar ska via investeringsbidraget kunna premieras extra för bra miljömässiga lösningar. Mätbara mål: Ambitionen är att minst en förening per år ska kunna premieras. Samtliga fritidsnämndens anläggningar/verksamheter ska vara miljödiplomerade. Mätbara mål: Genom aktiva åtgärder behålla miljödiplomeringen utifrån aktuella krav. 10 VISION 2012-2018

EGNA ANTECKNINGAR Övrigt En anläggning i kommunen, ny eller befintlig, ska successivt utvecklas till kommunens konstgräscentrum, tillgängligt för i första hand fotbollsklubbarnas ungdomsverksamhet. Anläggningen bör drivas i samarbete med Svenska Fotbollförbundet och där en eller flera konstgräsleverantörer får möjlighet att utveckla, testa och miljömässigt värdera nya material och underhållsmetoder. Anläggningen utnyttjas dagtid av närliggande skolor, kvällstid av föreningslivet. VISION 2012-2018 11

ELITIDROTT VAD Eliten föds ur bredden och eliten bidrar till att öka bredden. Denna gynnsamma utveckling inom flera idrotter i kommunen är viktig att komma ihåg! Elitverksamhet bidrar dessutom till profilering av Jönköping som en attraktiv kommun. Övrigt En ny marknadsföringsstrategi för Jönköpings kommun ska tas fram. Fritidsnämnden vill i sammanhanget verka för att ett särskilt anslag skapas för marknadsföring av Jönköpings kommun med hjälp av elitidrotten. Den verksamhet som stöds på detta sätt ska prövas i särskild ordning utifrån bedömt värde och goodwill för kommunen. Fritidsnämnden vill, i samarbete med föreningar, satsa för att anläggningar inom olika idrotter som idag klarar kraven för idrottsutövning på lägst nationell nivå kan bibehållas. Nya anläggningar som byggs, i samverkan med föreningar och näringsliv, ska generellt byggas för att klara krav på lägst nationell nivå. 12 VISION 2012-2018

EGNA ANTECKNINGAR FOTO: OLOF GRANSTRÖM VISION 2012-2018 13

Idrotten och naturen som utvecklingskraft VAD Besökare till kommunen (turister, tävlingsdeltagare, evenemangsbesökare) ger intäkter i vår kommun som kommer näringslivet och därmed kommunen till del. HUR Fritidsnämnden ska tillsammans med föreningar och näringsliv satsa för att idrottsarrangemang på lägst nationell nivå, gärna på internationell nivå, förläggs till Jönköping. Mätbara mål: Minst 10 idrottsarrangemang per år, på lägst nationell nivå, ska förläggas till Jönköping. Mindre arrangemang som ungdomstävlingar, motionslopp och ungdomscuper ger positiva mervärden för Jönköpings kommun. Mätbara mål: Minst 15 mindre arrangemang ska genomföras årligen. Rosenlunds IP ska i mindre omfattning också fungera som träningsanläggning för utifrån kommande föreningar, detta för att förstärka Rosenlundsområdet som ett sammanhållet sportcentrum. Området erbjuder goda inkvarteringsmöjligheter och möjlighet till rekreation. Mätbara mål: Minst tre träningsläger per år för externa föreningar ska genomföras. 14 VISION 2012-2018

Övrigt För att främja ett aktivt friluftsliv ska information om vandringsleder och friluftsbad finnas lätt tillgängligt på webben. Vandringsleder och friluftsliv ska hållas väl ordnade, allvarliga brister och skadegörelse mm som rapporteras ska åtgärdas inom två arbetsdagar. EGNA ANTECKNINGAR ANDRA ÖVERGRIPANDE STÄLLNINGSTAGANDEN Fritidsnämnden ska under mandatperioden undersöka förutsättningarna att inom en verksamhet införa servicegarantier. Mätbara mål uppfylls med både kvantitativ och kvalitativ data. Internationella relationer viktigt i de ungas globaliserade vardag Som ett led i kvalitetsarbetet ska en processkartläggning göras och processerna beskrivas. Fritidsnämndens primära målgrupp är barn och ungdomar i åldrarna 10-25 år. VISION 2012-2018 15

FRITID JÖNKÖPING, FEBRUARI 2012 Vision för fritidspolitiken i Jönköpings kommun 2012-2018 FRITID JÖNKÖPING Box 1002, 561 24 Huskvarna tfn 036-10 69 00, fax 036-10 77 30 fritid@jonkoping.se www.jonkoping.se/fritid