Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör.

Relevanta dokument
Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Tandvård på olika villkor

BYGGA FÖR LIVSKVALITET

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Hälsofrämjande samhällsplanering. den fysiska miljöns påverkan på sociala aspekter Marianne Dock arkitekt,

Sveriges elva folkhälsomål

Länsgemensam folkhälsopolicy

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Hälsoplan för Årjängs kommun

Malmös väg mot en hållbar framtid

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

KALLELSE Datum

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Folkhälsoplan Essunga kommun

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad och Kommissionär:

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsopolitiskt program

Trygg i Norrt. älje kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Folkhälsopolitiskt program

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

En god hälsa på lika villkor

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Strategiskt folkhälsoprogram

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Folkhälsoutskott 13/2-2018

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Förförstudie Anders Svensson CaseLab

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Mötesplats social hållbarhet

Sveriges första Marmotkommission i Malmö

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Från Vision till mål?

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet

1 (10) Folkhälsoplan

1. Så här fungerar en kommun

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

Det handlar om jämlik hälsa

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan Huddinge kommun

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Underlag till Plan för social hållbarhet Karlsborgs kommun, Generella utmaningar

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Transkript:

1. Lejonhjärta 6 Nybyggnad av 16 radhus samt 8 plank 2. Elinero 3 Tillbyggnad (på-byggnad med förskola o bostäder m.m. "Na r vi planerar va ra sta der a r det fyra aspekter som vi ma ste utgå ifra n. Den fo rsta och viktigaste aspekten handlar om att gagna ma nniskors ha lsa" Aristoteles (politiken, cirka 350 f kr) 3. Hyllie 160:139 Nybyggnad av förskola m.m. 4. Innerstaden 31:10 Fasadändring (omfärgning av fasad, snickerier m.m. 5. Penningen 3 Nybyggnad av korttidsboende o LSSboende 6. Bergmästaren 10 Bibehållande av plank 7. Hallstorp 14 Tillbyggnad av enbostadshus till tvåbostadshus m.m. 8. Husie 170:355 Uppförande av 26 m hög monopole m.m. 9. Saltlångan 9 Fasadändring m.m. 10. Stamhem 3 Nybyggnad av plank 11. Klagstorp 3:14 Nybyggnad av lagerhall 12. Bunkeflostrand 1:31 Nybyggnad av enbostadshus 13. Oxie 21:4 Nybyggnad av enbostadshus 9 12 10 3 6 4 2 11 8 5 7 1 13 Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör.

METODUTVECKLING BO01 BYGGABODIALOGEN SVERIGES STÖRSTA PASSIVHUSOMRÅDE BREEAM VÄRDEBASERAD PLAN

ÖVERSIKTSPLANEN BRED FÖRANKRING HÅLLBARHET I FOKUS BOSTADSBYGGANDET SOM PUSSELBIT BYGGA SAMMAN ÖVERBRYGGA BARRIÄRER BRED IMPLEMENTERING

KOMMISSIONEN SKILLNADER I HÄLSA BOSTADS- O STADSBYGGANDETS PROCESSER "Na r vi planerar va ra sta der a r det fyra aspekter som vi ma ste utgå ifra n. Den fo rsta och viktigaste aspekten handlar om att gagna ma nniskors ha lsa" Aristoteles (politiken, cirka 350 f kr)

Sluta intervenera för stackarna se till strukturella åtgärder som kommer alla till godo

Den första Marmotkommissionen på stadsnivå. Undersöker stadens förutsättningar för god folkhälsa. Head secretary Anna Balkfors, City Council, Malmö City Commissionaires Eva Engquist Pro Vice- Chanellor University of Malmö Christer Larsson Head of City Planning, Malmö City Per-Olof Östergren Professor of Social Medicin and Global Health, University of Lund Katarina Pelin Head Dep. of Environment Malmö City Tapio Salonen Professor in Social Work University of Malmö Mikael Stigendal Professor in Sociology University of Malmö

Vad är hälsa? Nationella målområden för folkhälsa Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

Hälsans sociala bestämningsfaktorer

Vad är det rumsliga problemet i kommissionssammanhanget? Normaliteter kopplade till geografiskt avgränsade platser Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

Normaliteter som att : Inte ha plats för läxläsning hemma Inte klara grundskolan Vara arbetslös Leva nära hot och våld Leva nära kriminalitet

Röd tråd: Nätverkande omgivningar

I den mindre skalan underlätta för sammanbindande socialt kapital (bonding) I den större skalan underlätta för överbryggande socialt kapital (bridging)

Den fysiska planeringens redskap för att motverka segregation och social obalans Överbrygga barriärer Förtäta Blanda Lokalisera Föra Dialog

Hand i hand med Urban basics Skola Trygghet Hälsa Kommunikationer

Nya Direktiv Nya Processer Kräver Nya Arbetsmodeller Nya sätt att finansiera projekt Nya sätt att premiera en marknad som vill ta socialt ansvar Nya sätt att utvärdera sociala utfall av fysiska insatser

Stöd i ÖP2012 Fysiska förändringar används som redskap för att nå sociala förbättringar: Ökad demokrati och delaktighet Ökat socialt kapital Ökad närhet mellan grupper I arbetet med blandad stad, förtätning, ökad tillgänglighet och överbryggande av barriärer

Redovisade exempel i skriften: Addera funktioner som saknas, överbrygga barriärer, skapa kopplingar, förtäta och skapa intima människovänliga grannskap.

Strategi Ett) Använda nya metoder för att hitta öppningar i stora svårfinansierade stadsutvecklingsprojekt

Strategi två) Bidra med mötesplatser i strategiska lägen med potential att bryta oönskade normaliteter Illustrationer från IdeaStores i London, med sina grön-blåa signum

Ökad förståelse för planeringens komplexitet

Mål: Minska hemlöshet, trångboddhet, dåliga bostadsförhållanden och dålig yttre miljö för barn och unga i Malmö Åtgärd: Ta fram ett handlingsprogram för att öka tillgången på bostäder av god kvalitet som barnfamiljer har råd med Ta fram ett handlingsprogram för att åtgärda brister i miljön för barn och unga i Malmö

Mål: Staden ska säkerställa att alla Malmöbor har förutsättningar för en passande bostad och bra boendemiljö Åtgärd: Minska bostadsbristen (300 lgh till bostadslösa inom tre år) Nya direktiv till en kommunal utförarfunktion för uppdragsbaserat bostadsbyggande

Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska boendesegregationen Åtgärd: Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar

Åtgärd: Utveckla och intensifiera arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner. Omvandla barriärer till sammanlänkande områden. Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt - Amiralsstaden och Bygga om Dialogen Holmastaden.

AMIRALSSTADEN-HOLMASTADEN-BYGGAOMDIALOGEN UPPRUSTNING AV MILJONPROGRAM PRÖVA NYA EKONOMISKA MODELLER SAMVERKAN

Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka tilliten och främja goda och tillgängliga miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet Åtgärd: Skapa fler lättillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande. Utveckla dialogmodeller och pröva planeringsmetoder.

U+S Physical skeleton, social muscles

33

34

MIPIM Award Category: Best Future Project CULTURE CASBAH 35

Värdebaserad planering. 1-6000/200-8000 Attraktivitet. Ny infrastruktur. Innovationsstrukturer/kluster. 5/80 Staden möjligheternas plats. Koppla samman en hel stad. Jordsbruksmarken. Förtätning. Off rummet det icke kommersiella. Klimat frågan. UngBo 12 Social polarisering. Allianser. Kulturen som drivkraft. Bostadsbyggandets låga nivå. Arbetsplatsen/näringslivets förändring. Mötesplatser. 25/75 Hållbarhet. Politiskt ledarskap. Regionens flerkärnighet. Ny infrastruktur. Nordiska välfärdsmodellen. Delktighet/demokrati. Livsstilsförändringar. Kultur Experimentera.

sammanhang - S+U bryt barriärer bostäder komplettera processer demokrati stråk mötesplatser kultur off. investeringar jobb - allianser attraktivitet hälsa - det goda vardagslivet människorna - nya näringslivet skola - boende - hållbarhet kultur - skönhet

På väg mot en ny berättelse.