Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:5:e Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:4. Åren 1724 - ca 1729. e) Kollekter Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)
v/
^ L KÖLL "/v tf? 1. Superintendenten Asps ansökan hos K.Ma.j:t om prolongation av dp firr^» lappskolekollekterna. Någon gång under hösten 1726 har superintendenten Asp inlämnat följande ansökan om prolongation av lappskolekollekterna. Thet hafwer Eder Kongl. Maj : t af Kongl och högstbeprijslig Omsorg f r Stormächtigste,AllerNådigste Konung, Christendomens fortplantande i Lappmarken allerliådigst förm ordnat d 3 octob. 1723 at fyra Collecter åhrligen öfwer hehla Riket skulle insamlas til Scholors upbyggande och ScholaeMästares samt lapp» barnens underhåll; injtil närvarande Riksdag, tå widare efftertänkas 0 skulle,om någon annan tilräckelig fond kunnïe finnas til bemälte Scholaestats uprätthållande: förthenskul bönfaller Eder Kongl. Ma Ó med Consistorio allerunderdånigst,at så framt ingen annan fond WocfixK 1 " at tilgá,bd g e Kongl. Maj:t AllerNådigst täckes låta framgi^it så förblifv/a med áfcs fyra Collecter åhrl:n i alla Stifft til Scholorna ± lapp arken,på thet et så Christeligit werk,i brist af nödiga medel eij må komma at stadna,och på en gång til intet warda. Med troinnerliga böner til Gud om Eders Kongl. Maj:ts långwariga och lychsali ga Regemente,framhärdar jag med Underdånigste wördnad in til min dödsstund Stormächtigste - - - ^ uppå Consistorii vägnar troplichtigste -XXKX9C Undersåte - - - Petrus Asp Skrivelsen blev remitterad till ständerna först den 21 mars enligt 1727 följande å skrivelsen antecknad resolution: "Kongl. Maj:t finner denne i underdånighet andragne ansökning W i>ara af den beskaffenhet,at vederbörande därmed kunna anmäla sig hos piksens Ständer. Stockholm i RådCammaren d. 21 Martii 1727 Uppå nådigste befallning J F v. Schantz" j riksdagen rönte framställningen ingen resonans. Prästeståndet ville ha inskränkning i KIX kollekterna,de övriga stånden likaså. Utgången blev att framställningen avslogs. De här meddelade dokumenten helysa riksdagens inställning till kollektfrågorna. j prästerskapets riksdagsbesvär,härnösands stift,stiftet i allmän h.t. H 5215 RA
I Prästeståndets protokoll den 20 september 1726. - - 11. Påmintes,at uti de allmänna beswären mötte inflyta det kyrkorna hädanefter kunde förskonas för böckers inlösande och en del Collecters utgörande,emedan de der igenom warda merkeligen utblottade Prästerskapets allmänna besvär den 29 november 1726. 5 Anhåller Presterskapet underdånigst at de mångfaldige allmä nne Collecter på något sätt kunde modereras,emedan derigenom förorsakas hos menigheten en märkelig afsaknad för kyrkorna,hwilka blifwa merendels utblottade,och hafwa altså til deras upretthållande platt intet at tilgå. " * y A Pr. st. wägnar Torsten Rudeen Prästeståndets protokoll den 1 mars 1727. 11. Berettades hurusom de af Herrar Ricksens Råd,som sitta öfwer ståndets enskylta Beswär,noga öfwerwägat puncten om Collecters in- S samlande,och efter några stifts åstundan, för godt funnit,at 2:ne el: r S flera stift settia sig tilsammans at med Collecternås samlande wara hwarandra uti kyrkobygnad behielpelige dock så at collecti öfwer hela riket måtte samlas,när förstörde eller afbrende kyrkor skola å nya upbygs as * Blefw0 altså följande itift såsom förslagswis sammansatte nemlis en: Upsala Linköping StreK^näs Wexiö Åbo och Scara och Westerås och Lund och Borgo och ctockholm Calmar Carlitad ötheborg Hernösand ^ 7 Prästeståndets protokoll den 14 april 1727.. 11. Förenade sig Stånd et,ang:de Stiftens sammansättning,uti inbördes Collecters utgörande sålunda. l:o Upsala stift,stockholms stad,westerås och Carlstads åtifter. 2:o Linköpings - Skara - Streagnes och Calmar stift er 5 Wexiö - Lunds och Götheborgs stift er 4 Åbo - Borgo - och Hernösands stift er. V/ prästeståndets arkiv: Protokoll riksdagen 1726-27. Xift R 683* RA Besvärsdeputationens akter riksdagen 1726-27. R 2489 RA ' n prästeståndets arkiv: Protokoll riksdagen 1726-27. Wk R Jj R 68:, s.566 RA
v Prästeståndets protokoll den 11 januari 1727. _ - 6. Taltes om de wid lidsta Riksdag af Hans Majjit i nåder påbudne Collecter til Scholarnas uprättande i Lappmarken,och pröfwades nödigt at bref skulle afgå til Consistorium Hernösandense,med begäran,at få med det första behörig underrettelse,til hwad quantum bem:te Collectmedel sig bestigit,och huru de til bemrte behof blifwit anwände. Högwördige - - - Såsom Hans Kongl Maij:t af högstbepriselig ömhet för sina undersåtare i Lappmarken och deras barns förkofran i sin tålighets &undskap,i nåder för godt funnit,at dersammastädes,wid hwarje hufwudkyrka en ny Schola uprettas skal,och till detta högstgagneliga werkets fortsattiande allernådigst anbefalt,at ifrån förra Riks-dag till denna nu påstående,4 collecter om året öfwer hela riket insamlas skulle: altså är Preste-Ståndets åstundan,det tecktes Eders Högwördighet och Ven. Consistorium med det första,som låter sig göra,benägit wid handen gifwa,til hwad quantum dessa Collecter sig bestigit,på thet man må kunna theijutaf finna, huru wida the kunna til det påsyftade ändamål wara tilreckeliga,och om icke kyrkorne i Riket,hwilka merändels äro uti slätt tillstånd,kunna hädanefter för slika Collecter blifwa förskonte. Eder Högwördighets - - - Stockholm d Januarii 1727. På Presteståndets wägnar Törst: Rudeen /Petrus Eckman. prästeståndets arkiv:?rotokoll den 11.1.1727,fol. 291. 5QC R 683 RA Härnösands domk. arkiv: Manualhandlingar, div.ärenden 172:3-27^A 'TE III: 16)
1/ Hörwyrdige och Widtberömde H:r Doctor och Biskop. I hörsamt följe af Eders Högwördighets Hö^tärade skrifwelse an- gående quantum af CollectentSlSaDC samlade til Scholorna i Lap pmark( en sänder Consistorium här innelykt en Specification uppå alla penningar som hijt anländt,hwaraf Max. Venerand: Consistor: Comitiale nogsamt kan hämta huruwida thesse Collecter kunna wara tillräckel:e, enär och the öfriga Consistorierne i Riket inkomma med förtechning på the medel, som för de 3 förflutne åren blifwit colligerade. Af thetta Itiftet äro wäl flera medel samlade,än the som i SpecificatioSiTäro antechnade; men som de redan äro utgångne till de nyligen oppbygde Scholorna,lärer i underdånigste följe af Hans Kongl Maij:tl nådigste befallning LandtRäntemästaren i umeå theröfwer hafwa richtig rächning. ffihesutan har Consistorium i innelykte til H:r Probsten B r00 cman lemnat notification om förskottipenningarne til Scrivers Siälaskatt g W P samt Symboliska böckerna. Förtechningen uppå the i xxäa Probsten Broocmans Tryckerie upplagde böcker är i Stiftet communicerat jemte recommendation till dess inlösen. För öfrigit framhärdar med all Högachtning Eders Wyrdighets ödmiuk-hörsamme tienare Jacob Renraarch Johan Gene Andreas Söderström Olaus Turdin Hernosand d. 1 Febr: 1727 / Prästeståndets protokoll den 22 februari 1727. p. 12 Uplästes Oonsist: Hernosandensis bref af d 1 hujus angående Collecternas insamlande til Scholarnas 8prettande i Lappmarken, med bilagd förtekning på berörde medel,hwar af som det förmerktes,at en dei af Stiften med deras aflefwererande ännu återstå,så blef wederbörande Herrar Deputatis antydt,det hwar och en skulle der om skrifwa "7 Prästeståndets arkiv:im Prästeståndets Bref Memorial er och andra concepter vid riksdagen 1726,1727«-R 868. RA.
hem til sin ort at ståndet således motte förnimma,till hvvad qvantum dessa Collecter öfwer hela Riket sig bestigit. J Under mars månad redovisades i prästeståndet insamlingarna i stiften av de fyra rikskollekterna till lappskolorna. *'/' I slutet av april föredrogs i ståndet ansökan om prolongation av kollekterna. Prästeståndets protokoll den 25 april 1727 - - 13. Föredrogs 2:ne af Hans Maij:t til Riksens Ständer remitterade underdåniga ansökningar ifrån Hernösands Stift,at de wid sidsta Riksdag i nåder bewiljade 4 årl Collecter in til närwarande Riksdag,til Scholarnas uprettande i Lappmarken måtte framgent öfwer hela Riket årligen insamlas, samt at et litet Capell i Fölinge och Lits Pastorat uti Jemtland. Preste-Ståndet tog detta i noga öfwerwägande,och fant för sin del,at,för kyrkornas utblottade tilstånd skull,må med dessa collecters insamlande til nästkommande Riksdag anstå,då man får se,huru dessa medel som til et ansenligit qvantum förmodeligen sig bestiga,anwende blifwit. Så kan ock Preste-Ståndet icke afse hwad medel och utwägar kunna tagas til berörde Capeils och Scholas upbyggande,der icke dessa collecter efwen der til skulle kunna v/ara tilreckelige. J öfrigit lära samtel. Riksens Stender icke underlåta at til detta Christel:ga werkets befremjande i görligaste motto widare bidraga» V Prästeståndets arkiv: Protokoll 22.2.1727,s.422,XX R 683 RA l " " Prästeståndets Bref Kemorialer och andra concepter vid riksdagen 1726,1727,akt 7, R 868 RA samt Prästeståndets protokoll 11 mars 1727 (s.479),15 mars 1727 (s.683), 22 mars 1727 (s.520),29 mars 1727 (s.529) g Prästeståndets arkiv: Protokoll 1726-27,s. 617 R 683 RA
v Ridderskåpets och Adelns riksdagsprotokoll den 29 juni 1727 - - Sedan lät E. o. A. sig föredraga det Hög- och Ahrevyrdige Präste-Ståndets Extractum?rotocolli_af den J5_Ajorill_sidstledne,hwarmedelst Prästeståndet förklarar sin mening vara,at,för kyrkjornes utblåttade tilstånd skull,måtte med collecterne til Scholarnes uprättande i Lappmarcken nu mera och til nästkommande Riksdag anstå,då man får se,huru de medel som influtit,hvilka förmodeligen til et ansenligit quantum sig bestiga,hafva blefvit använde; hvarjämte Prästeståndet förklarar sig icke kunna afse,hvad medel eller utvägar kunna tagas til det begiärte Capellets och Scholans upbyggande för Lapparne i Föhlinge och Lits pastorat i Jämteland,der icke de redan samlade collecter äfven dertill skulle kunna vara tillräckelige. Och stannade R.o.A. i samma tancka häröfver som det Hög- och Ährewyrdige Prästeståndet. Bondeståndets riksdagsprotokoll den 28 juli 17 27 _ - Uplästes Prästeståndetz extractum protocolli af a. 25 nästl:ne Aprilis,hvarmedelst Prästeståndet förklarar sin mening vara,at för kyrkornes utblåttade tilstånds skuld måtte med collecterne til scholarnes uprättande i Lappmarken nu mera och til nästkommande riksdag anstå,då man får see,huru de medel,som influtit och förmodeligen til et anseenligit quantum sig bestiga,hafva blifvit använde,hvarjemte prästeståndet förklarar sig icke kunna afsee,hvad medel eller utvägar kunna tagas till det begiärte capellets och scholans upbyggande for lapparne i Föhlinge och Litz pastorat i Jemteland,der icke de redan samlade collecter äfven dertil skulle kunna vara tilräckelige. Bondeståndet tog detta i öfvervägande och conformerade sig härutinn an med Prästeståndet. J I Ridderskapets och Adelns riksdagsprotokoll fr.o.m. 1719,utgivna _ - del 5:2 (1726-27) s. 257 av - ^ B 0 ndeståndets riksdagsprotokoll,utgivna av Sten Landahl,del I: l720_27,s.710, Uppsala 1939
v Borgarståndets riksdagsprotokoll den 4 augusti 1727 - - So Dag. Lät Borgareståndet föredraga sig högwyrdige Prästeståndetz extractum protocolli af d:n 25 sidstlsne april angrde collecterne till scholarnes uprättande i Lappmareken,och biföll Borgareståndet högwyrdige Prästeståndetz mening,att med bem:te collecter må anstå till nästkommande Rikzdag,då man får se huru de medel,som influtit,hwileka förmodeligen till ett anseenligit quantum sig bestiga zhafwa blif w it anwände. jj Riksdagens skrivelse den 4 augusti 1727 Såsom EKM. i nåder behagat communicera med RSt. 2:ne und. ansökningar, som ifrån Hernösands stifft inkommit,at de vid sidsta riksdag bevilliade fyra årlige collecter till denne nu öfverståndne riksdagen till Scholarnes uprättande i lappmarken måtte framgent öfver hela riket årligen insamblas samt ett litet capel och en schola för lapparne och deras barn få upbyggias i Fölinge och Litz pastorat i Jämteland; altså hafva RSt. tagit samma ansökning i behörigt öfvervägande 0Ch funnit för godt,det må för kyrkiornes merendels öfver hela riket utblåttade tillstånd skull med desse collecters insamlande till nästkommande riksdag anstå,då man får se,huru de medel,som redan influtit och till ett ansenligit quantum förmodeligen sig bestiga,använde blifvit. Hvilke så framt de icke skulle vara tillräckelige till förenambde capels och scholas upbyggiande,kunna icke R St. afse,hvad medel eller utvägar dertill kunna tagas. Dock lära framdeles R St. icke underlåta at till detta christeliga värkets befrämjande i giörligaste måtton vidare bidraga. Och vi förblifve etc. (Givilärenden) I Borgarståndets riksdagsprotokoll,utgivna av Nils Staf,del 3,sid. 453» Stockholm 1956 j, svenska riksdagsakter,utgivna genom Theodor Westrin Ser. 11:2, Stockholm 1913,sid. 321. "Upläst i rådet d. 29 aug. 1727 och resol:t, a-tt detta värkställes. Afgår bref och notification till consistorium Hernösand och alla de öfrige consistorierne i conformité af detta ^^morial."
y Friedrich - - - Vår ynnest Tronan,Superintendens och samtel: Consistoriales. Sedan Wij med Riksens Ständer communicerat 2:ne ifrån Hernösands stift hoos Oss inkomne underdånige ansökningar,att de wid sidsta Rikzdag bewiljade 4 åhrlige Collecter till denne nu framl. Rikzdagen till Scholarnes uprättande i lappmarcken måtte framgent Öfwer hela Riket åhrligen insamlas,samt ett litet Capell och en Scho la för lapparne och deras barn få upbyggas i Fölinge och litz Pastorat i Jemteland; Så hafwa Oss bem:te Riksens Ständer under d. 4 hujus i underdånighet wid handen gifwit,det de denna ansökning i behörigt öfwerwägande tagit. Och som de för godt funnit,att det för Kyrckiornes merendels öfwer hela Riket utblottade tillstånd skull, med desse Collecters insamblande till nästkommande Riksdag må anstå, då man får see,huru de medell som redan influtit,och till ett anseenligit qvantum förmodeligen sig bestiga,anwände blifwit,hwilcka så framt de icke skulle wara tillräckelige till förenämde Capells och Scholas upbyggande,kunna icke Riksens Ständer afsee,hwad medell eller utwägar dertill kunna tagas: dock lära de framdeles icke un-! derlåta,at till detta Christeliga wärckets befrämjande i giörligaste måtto widare bidraga; Altså gifwe V.'ij Eder sådant Riksens Ständers godtfinnande till Eder Effterrättelse härmed i nåder tillkiänna,och befalle Eder Gud altzmäektig nådel. Stockholm i RådCammaren d. 29 augusti 1727 Friedrich, / Gust: Boneauschiöld / Härnösands domkapj, arkiv: Kungl. brev 1701-30 HLA
Härnösands stifts riksdagsbesvär. Den 28 oktober inlämnades Besvär från Härnösands stifts prästerskap,underskrivna av Petrus Asp och Daniel Touschier. Prosten MXXIK Henrik Forbus inlämnade särskilda besvär för Torne lappmark,m.m., den 11 november 1726 och besvär för Härnösands domkapitel inlämnades den 22 november av Petrus Asp och Daniel Touschier. Prlsterskåpets underdånigste ansökningar wid Ripsdagen 1726 J Jemtland 1. Hoos Eder Kongl. Majrt anhåller med diupesta wördnad Presterskapet i Jemtland om et litet Capel och Schola för Lapparna och thera s barn,som beqwämligast tyckes kunna skie i Fölinge och lijts pastorat; ( Frösö skola) XXI. At dhe lappar som fly från Norje,och större dhelen äro grofwe Syndare,må warda tilbaka drefne,på thet the Swenska lapparna ey må warda af them förförde. Petrus Asp I supplicerar Pastor Gran om en ny kyrkias upbyggande effter then förra skal wara aldeles bogfällig,hwar til collecter åt minstone af tre Stifft skola behöfwas. XI Rector Scholae ibidem anhåller Underdånigst om Eders Kongl. Maj:t s Nådigste resolution,at lappallmogen må warda pålagt at föra hans lönings SPanmål ifrån Granön up til Lychsele,som then wid tinget sig utfästat. d 12 Jan. 1723. Daniel Touschier h J Lychsele lappmark / Härnösands stifts riksdagsbesvär,jämtland och Härjedalen,R 5 213
J Luleåjlappmark /o. Supplicerar Pastor Alstadius at klåckaren,som tillijka är tolck må åtniuta 3 å 4 tunnor SPanmål åhrl. effter högstsal hans Kongl Maj:ts Konung Carl XI Nådigste resolution af d 15 Januarii 1692. 2 Petrus Asp Daniel Touschier Ex^ract af hållit Protocoll,wid Tinget i Lycksehle och Uhmeå Lappmarck d:n 12 Januarii 1723. Scholmästaren 7/ällärde H:r Pähr Fielström opwiste inför Ratta,Landzhöfldinge Ämbetetz lemnade swar den 7 hujus,opå dess inlagde Supliqve,angående hans Spanmåhlslöns opförsell ifrån Granöhn hijt till Lycksehle; som innehåller; det Häradzhöfdingen och Befallningsman, med tienlige remonstrationer wid Tinget förehålla Lappall- ogen,det de påtaga sig att framskiutza bem:te H:r Fielströms underhålz Spanmåhl ifrån Granöhn till Lycksehlet,alldenstund hans ringa willkor intet tillåta att betala skiutzen derföre,och bem:te Scholmästare till deras Barns nytta och Underwisning wid Scholan ähr förordnat etc Altså blef Lappallmogen sådant förehållit,som ey fann sig ther till obenägen,utan påtog sig samma Scholmästares underhåldat- ^ Spanmåhl,med sine Renar ifrån Granöhn,hijt opp till Lycksehle,utan betahlning föra låta. actum ut Supra Testor. ^ Marcus Bostadius ^' / Härnösands stifts riksdagsbesvär: Wästerbotten och Lappland R 5213 RA Som bilaga är fogad även avskrift av punkt 2 i K, resol. 15.1.1696, ang. klockarelön.
Consistorii Hernosandensis underdånigste ansökningar wid Rijksdagen åhr 1726. HT. Som nu hädanefter Allernådigste Konung,genom Scholors uprättande i Lappmarkerna flera lapp piltar otwifwelachtigt hijt til Scholan och Gymnasium i Hernosand transfererade blifwa,och här finnes aldeles inga medel til theras föda,kläder,huushyra och böcker,samt ^ andra förnödenheter at tilgå; altså anhålles i diupesta underdånighet, thet Eder Kongl. May:t täcktes allernådigst förordna,at af Lapp- C ScholaeCollecterna så många penningar tildelas måtte,som nödigt årl:n til bemelte piltars underhåld här wid Scholan och Gymnasium behöfwas kunna. V. J lijka måtto underkastes i diupesta underdånighet Eders Kongl. Mayrts allernådigste wälbehag,om icke alla Stift och kyrkior fast än the stå under reparation,må insamla Collecter til LappScholornas underhåld; item at the 50 daler Silfwer:mt,som framledne Prosten Grubb i Umeå fått för Visitation i Lycksela,må warda fördelte emellan alla Prostar i Lappmarken,som är i Torneå,Luleå,Piteå,Umeå och rc siälewad,at hwartera får 10 d:r S:mt i stället för Prostetunna,wid thet wijte,at Prosten box o^muia 10 daler S):mt til lappscholan thet åhret han försummar visitera i sin anförtrodde lappmark Petrus Asp Daniel Touschier Härnösands stifts riksdagsbesvär,stiftet i allmänhet R 5213 RA «Praesent : d 22. Nov: 1726"
n. Under sin vistelse vid riksdagen avled superintendenten Asp i Stockholm den 25 december 1726. Härnösands domkapitel vände sig till den avlidnes svåger,superintendenten i Karlstad Jöns Steuchius, för att få dennl att ta sig an stiftets ärenden vid riksdagen. (Til Dr Jöns Steuch.) \T> Högwördige och Höglärde her Doctor och Superintendens. Sf er den alrådande Guden genom en salig död behagat under påstående Rijksdag i Stockholm hädankalla til Consistorii och stiftet*, största sorg och afsaknad,den i lifstiden Högwördige och höglärde Her superintendenten Mag. Petrum Asp,och consistorium icke weet huru wida des enskylta beswär som högwördige her Superintendenten i lifstiden gunstigt sig åtog at på Rijksdagen föredraga,äro andragne; ty är,i anseende til den stora bewågenhet,som högwördige her Doctorn och Superintendenten altid gunstigt behagat wisa emot oss allesammans, consistorii hörsammaste begiäran at högwördige her Doctorn och superintendenten wille wara så from,hoos Hans Kongl May:t och Höglofl Rijcksens ständer uthfordra och uthtaga resolutioner i de beswär och angelägenheter som wår salige ^ögwördige her Praesul i lif s _ tiden insinuerat. J. synnerhet wil consistorium nämna at det högeligen åstundar,der giörligit är få blifwa wid förre wanligheten med löningsspanmålen,som til Gymnasii och scholaestaten anslagen är,och at den i fiohl projecterade tijonde sättningen icke må fastställas för de olägenheter som der af ofehlbart lära föllia. Fru Biskopinnan Asp berättar at salig högwördigaä^praesul skall i lifstiden g söckt en collect til consistorii nytta,om så wore beder högwördige Hr Doctorn och Superintendenten consistorium hörsammast at det måtte få weta huru der med är beskaffad. Emot hwilken högwördige her Doctorns och Superintendentens stora gunst och bewågenhet consistorium altid med högsta wördnad förblifwer» // j Härnösands dopk. arkiv: Konceptbok 1720-29,odaterad,trol 0 jan»17 7 KL*
sj/til Prostarna Omberg,Lochnaeus,Anzenius,Solander och Unaeus mutatis mutandis, jf Emedan en del af the til Sal. H:r Praesul lemnade Rijksdagsbeswären är,med Fru Biskopinnan efter Sal. Biskopens död hemkommen,och Consistorium intet weth om the redan äro insinuerade; altså lemnes i H:r Prostens behag,om han wil bemelte postulater å nyo upsättja, samt them til Högwyrdige H:r Superintendenten Steuch forderligast öfwerskicka,med anmodan han täcktes them på wederbörl. ort andraga emedan han försäkrat Fru Biskopinnan Asp,at han wil å sin Sal. Hr Swågers wägnar bemelte ansökningar insinuera. Consist förblir y d 6 Febr. Härnösands domk. arkifc: Konceptbok 1720-29 under d. 6.2.17 27. HLA
K. Resolution å prästerskapets besvär given den 8 februari X XKX XX XK XXS XIXXXKi KXXM För Jämteland 1. Huruwida efter Prästerskapets i Jämteland t åstundan,ett li tet Capell och Schola för Lapparne och deras barn må kunna uprättag i Fölinge och Lijts Pastorat; därom har Kongl. Maj:t,i anledning af Riksens Ständers inkomne betänkiande och godtfinnande,genom d aflåtne nådige bref,dat. d 29tfie nästlsne Aug. lämnat Consistorium i Hernösand nödig under- och efterrättelse. 3. Emedan Kongl. Maj:t finner det helt billigt,at de Lappar,son fly från Norje,och til större delen äro grofwa Syndare,må vrarda til-j baka drefne,på det de swenskl Lapparne ej måge blifwa af dem förförde/ Ty kunna lederbörande,enar sådane sig insmyga och i iandet ertappas,det straxt hos LandshÖfdingen i orten angifwa,som därutinnan jämlikt Förordningarne,med eftertryck lärer förfara. Consistorio i Härnösand 4 Kongl Maj:t hade i nåder warit benägen at tillåta,at af de Aid förra Riksdagen årligen bewilljade LappScholaejcollecterne så många penningar tildelas måtte,som til de til Scholan och Gymnasium i Lapp-piltars Hernösand ankommande och dit transfererade»x>j2jtiííir» underhållande årlib en nödwändigt behöfwas kunnat,så framt med samma collecters påbjudande än widare continueres skulle; Men emedan Riksens Ständer wid sidsthåldne Riksdag för godt funnit,at det,för kyrkiornes merendels ne? hela Riket utblottade tilstånd sk^ll,med desse collecters ingamlande til nästkommande Riksdag må anstå,då man får se,huru de medel» som redan inill >tit,och til ett ansenligit quantum förraodel:n sig bestiga,anwände blifwit,som Kongl. Maj:ts därom til alla Consistorier Riket affärdade nådige skrifwelse,dati d. 29 aug. nästlsne sådant
med mera innehåller; altså will Kongl. Maj t därwid til widare i nåder låta bero. 5. den händelsen,at med desse til ^applcholarnes underhållande wid förra Riksdagen bewilljade collecterne framdeles efter 1 Riksens Ständers godtfinnande skulle komma at continueras; så will Kongl. Maj:t då uti nådigt öfwerwägande hos sig komma låta,huruwida I r de under reparation och byggnad stående kyrkior från samma collecters utgiörande skola wara befrijade eller ej,och sedan meddela sin nådige Resolution däröfwer. Men at de 50 d:r S:mt,som framledne Probsten Grubb i Uhmeå fått r för Visitation i Lycksela,må warda fördelte emellan alla Probstar i Lappmarken,som är i Torneå,Luleå,Pitheå,Uhmeå och Siälewad,at hwardera får 10 d. S:mt,i stället för Probste-tunna,wid det wite,at Probsten bör böta samma 10 D:r S:mt til Lapp-Scholan det året han försummar visitera i sin anförtrodde lappmark; därom lära wederbörande hafffa anmält sig hos Riksens Ständer,som lära hafwa i öfwerwägande tagit, huruwida desse Probater uti denne ansökning kunna stå at hiälpas, utan Probstens förfång wid Uhmeå Pastorat; eller elljest komma at åtf-r niuta något för sitt beswär med visitationerne, efter dem inga Probstetunnor därföre skola wara anslagne.. r För Lycksela Lappmark. i. k Supplicerar Pastor Gran om en ny Kyrkias upbyggande,efter den förra skall wara aldeles bogfällig,hwartill Collecter åtminstone af 3. Stift skola behöfwas. Kongl. May:t will detta härmed hafwa remitterat tilx Landshöfdingen och Consistorium,att häröfwer inkomma med deras underdånige berättelse och utlåtelse. 2. / Härnösandsdomkapj,arkiv: Kungl. brev 1701-30 HLA
2. 11, Ålldenstund lappallmogen wid Tinget d 12. Januarii 1723. godwilligt skola sig påtagit att föra Rectoris Scholae därsammastädes löningsspannemål ifrån Granön,upp til Lycksela; Så will Kongl. Ma$:t därwid i nåder låta bero;hafwandes Jandshöfdingen att förfoga den anstalt, det sådant winner sin behörige lärckställighet,så wida det befinnes,att allmogen sig såiant, som förbemält är,godwilligt åtagi-t. r För Luhleå Lappmarck. Det Pastor Alstadius underdånigst Supplicerar,att Klockaren, som tillika är Tolck,må åtniuta 3. a 4. Tunnor Sfannemål åhrl:n,finf- ner Kongl. Maj: t för godt,att härmed i nåder remittera tilx landshöfdingen,att inkomma med des underdåniga berättelse häröfwer. Actum ut supra Friedrich J.F Schantz /C r Härnösands domkap. arkiv: Kungl. brev 1701-30 HLA
/ Prosten H. Forbus besvär vid riksdagen 1726-27 Före riksdagens början hade prosten Forbus varit invecklad i en process inför en kunglig kommission«tvisten hade si gällt rätten till laxtionde. Prosten Forbus hade icke fått sina yrkanden tillgodosedda och ville gå till angrepp mot sin motståndare, C bonden Eric Staffansson Högnä från Torneå som var herrdagsman i bondeståndet. I prästeståndet begärde prosten stöd för ett memorial /«som han ämnade inlämna i bondeståndet för att få Eric Staffansson l Högna ratad som herrdagsman. Prästeståndet ville icke ställa sig bakom prostens aktion utan rådde honom att inhibera angreppet. Den 11 november 1726 presenterades ett antal besvärspunkter som prosten Forbus uppsatt den 27 augusti. De rörde huvudsakligen Lappmarken och stöddes av talrika bilagor. t M V / Prästeståndets arkiv: -Protokoll 12,13,14 september 1726, R 683, PA sid 32,40,46.
v Uppå Riksdagen den 1: September 1726: Insinueres i underdånigheet följande: l:o Förnimmes i Torneå lappmark ett stort fyllerie och mehr än b e - klageligit missbruk af brändwin icke mindre öfwas förtijden,än till» förende,såsom transsumter af Prob^eftl wisitationsacten 1726: Lit:A:B» utwijsa. Skulle Hans Maij:t och Rijksens Högl: Ständer täckias aldeles förbiuda Brenwijns tillfördzlen till Lappmarken,wore lappallmogen ganska nyttigt,som icke kunna afhålla sig ifrån des missbruk,enär dett är till handz och kan fås. 2:o Har jag förnummit Prästerskapetz klagan öfwer dett de sin aflöningz Spanmål och penningar,som Hans Maijrt allernådigst består,ey få ut i den af Hans May:t på förra Riksdagar förordnade tijden,hembl Jn Andrae tijd, Lit: C: medan med assignationernes utfallande gemenligen timat drögzmål och tidsens utdragande och Befallningzman i orten icke kan utgifwa spanmålen och penninge-lönen,innan assignationerne honom tillställas. Supplicera fördenskull Prästerskap i Lappmarken nu så wäl,som åffta tillförende underdånigast,att få den allernådigst förundte Depu- fcaten i rättan tijd,på dett de mycken olägenheet och beswär der wed rnåge undfly. 3:0 Anhålla Prästerskapet i Lappmarken underdånigst om den ifrån 1710 innehållne aflöningens i spanmål och peningar,effter förra Riksdagzbeslut,utbekommande, som -( ill Kongl: May:tz tienst anwänd är,hwar till här nedan sub lit: D: kyrkioherdens i Jukasjerf H:r Johan Tornbergz Specification af d:n 4 Janu: nästledne insinueres. Sammaledes anhålla 4:0 Praste änkior i underdånigheet,om samma,sine afledne mäns inne stående aflöningar,medan de äro stadde utj ett utfattigt tillstånd, 0ch sedan 1723 ingen Cappa spanmål eller någon pening utbekommit,luvar-
öfwer H:r Olof Sirmas änkia förer klagan Sub Lit: E: och har jag måst cavera för henne utur Cronobodan på bemälte hannes underdånige fordran, 5: tunnor korn /: på dett hon ey skulle swälta ihiäl och samma 5: likiix t:r sedermera betala, deras fordran efter Befallningzman wallmans upsattz af d:n 13 may nästförflutne,allegeres sub lit: Fj 5:o Underställes Hans May:tz och Rijksens Högl: Ständers allernådigste behag,huruwida Högwälborne Baron och H:r Landzhöfdingens Resolution af d:n 15 october 1724. Lit: G: effterlefwas kan,medan C i:o Muonenniske boerne i sin Supplique,hwarpå Resol:n utfallen är, aldeles förtegat Brukskyrkian,som nästan lijka långt belägen är i- f från dem,såsom Enontekis kyrkian i Lappmarken,a 12 Mijhl ungefär, till hwilken Brukskyrkia Hans Maij:t för ÖfwerTårneå öfwerbyggare 1725 gifwit sitt allernådigst bijfall och saratycke som nu är Muonenniska Boernes så wäl,som andre öfwerbyggiares egen Kyrkia,hwarifrån HoderKyrkian,som Resolution omförmäler,10 Mijhl längre ligger. 2:o hafwa Muonenniska boerne,medan de farit till bem:te Enontekis Kyrkian i Lappmarken,gemenl: fört med sig bränwijn,lappallmogen till skada och förderf,ther öfwer af Presterskapet och äfwen af åthskilliga lappar mycket klagat är. 5:0 Medelst then frijhet,att resa till lappmarkskyrkian,är ett stort missbruk öfwat,i dett Muonenniska boerne ganska sällan,och kan hända, C en dehl alrig än warit i sin egen kyrkia,såsom en hustru,mer än af 3O åhrs ålder,i förledne winter bekienna månde,att hon tå än alrig.b warit i brukskyrkian,mindre i M 0 derkyrkian,som längre belägen är, såsom åfwan förmäles. 6:0 Underställes sammalunda Hans May:ts och Rijksens Högl: Ständers Allernådigst godtfinnande,huru åffta lapparne och äfwen Bonde- -All S en på 2.4.6:8:10: och 12. Mijhler skola infinna sig utj Gudz Huus,sampt med hwad plicht och böter den ansees skall,som utan laga hinder och förfall tå Gudztiensten försummar.
7:o Och emedan de store Allmenne Solenne böne- both och bättringz dagar,som åhrl: i wårt Rijke hållas,af lappallmogen icke komma att firas utj de förordnade tijder,af orsak,att de Mariae bebodelse dagz tijd begifwa sig till WästerSiökänten med sina Renar,dem för flugor och Bromsar att Salvera öfwer Sommaren,medan der är swalare luft och mindre wankas af dett slaget,renarne till plåga och skada,hwilka Bönedagar sedan utj Andreae tijd och derefter,tå lappallmogen åter på sina rätta boplatzer församblade warit,hålne blifwit,efter en hehö- ^ rig kundgiörelse af Predikstolen; Ty underställes Hans May:tz och Rijksens Högl. Ständers allernådigste godtfinnande,huru de,som absen- C tera sig ifrån samma Bönedagars behöriga firande utan laga orsak, komma att Cbnsidereras? antingen såsom för de ordinarie Bönedagars försummande,eller annorlunda,hafwandes dommare i Lappmarken,enär sådant måhl angifwit är,sig altijd der med uhrsäcktadt,att de ingen Hans May:tz befallning till straff öfwer slijkt måhl hafwa sig föreskrefwen,hwar med lapparne sluppit onäpste; Och således hafwa Prästerskapet icke kunnat förmå lappallmogen till de senare af dem holne Bönedagars fijrande. ^ 8:o Dett hafwa Jukasjerfs lappallmogen af uhrminnes tijder warit wane att gifwa till någon hielp och stöd på den aflägne och swaga orten,sin Gapelan,som sitter wed annexan i Enontekis by,och årl:n f till marknadztijden om winteren reser till Moderkyrkian i Jukasjerf, 13 Mijhler ungefär der ifrån belägen,att hålla Gudztienst och andre ämbetes syslor att förrätta,ett kiöttstycke af i Lisp. och en Ost af en marks wickt wed pass,hwilket kiöttstycke de och wed Probstevisitationen utfästat sig willigt och odisputerl:n att erläggia; Men såsom Capellanerne,den ena effter den andra,beklagat sig,att en dehl tröge warit att erläggia och utgifwa den sedwanliga och af dem frijwilligt utfäste Capelians underhåldzhielpen; Ty underkastes Hans Maijrtz och ftijksens Högl: Ständers allernådigste godtfinnande,om icke ber:de
/ Cappellan i Erinontekis med bem:te des wanliga inkomst af ett kyött stycke och ost,må medelst Höga Öfwerhetens nådigste Confirmation nom h^ilken höga Öfwerhetens stadfästelse af den gambla sedwanligheten,den ena icke mindre,än den andre,af den wälsignelse som Herren Gud honom förlänt,blifwer tillhållen att tilldela sin Siäla s örjar e den ringa,honom till ingen afsaknad,men Siäla s örjaren till en god stöd ländande hielpen» dock att de fattige lappar dermed förskonas: i f ige- 9:0 Skiutzen för den som visiterat församblingarne,är härtills oförswarligen praesterad i lappmarken,så att man för elaka Eenar,och xj aldeles okunnige ledsagare warit uti lijfsfara,hwaröfwer jag i nästledne winter låtit insinuera wed Tinget i Jukasjerf,beswär; men huru ett aflupit har jag ingen Communication fått. Underställes fördenskull Hans Maijjtz och Rijksens Höglse Ständers allernådigste bepröfwan och behag,om icke ländzmämnerne i Lappmarken skola wara förplichtade förskaffa en Probst och Visitator så gode och många Renar att föra sig fram,såsom för en Justitiarius och Befallningzman sampt lijka swarsgode och dugelige ledsagare under wägen? C l0:o Dett har här tills warit wanligit i Torneå,att om Söndagznätterne alt till des ringningen skedt till Gudz huus,äfwen om stora Bönedagarne,draga Kolken utj laxgången,som gemenl: påstår utj 6: wec- C kors tijd,och sammaledes straxt effter kyrkiotijden,utan fruchtan får tilltahl; men om Allmogen hafwer Hans May:ts Nådigste Permission ärtill,wet jag intet,och huru detta Kolkdragandet Hans May:t och Rijksens Högl: Ständer på sådane tijder täckes uptaga och förklara, afwachtes allernådigst yttrande och resolution. XI:o Wed Strömmingzfiskerien är ey eller altiid observerad Kongl: May:tz Nådigste förordning,utan Allmogen åfftast utkastat sine näth moth Sabbaten,utan att sådant af wederbörande angifwit och hämmat blifwitj Så är och wed Strömmingzfiskierien i synnerhet,såsom äfwen weä laxfiskerien förspordt är,öfwat undertijden ett fuult wäsende med
trätor,swordom och slagzmål,sampt fyllerie.som mycket ondt till wäga bracht,hafwandes en dehl ofcir synt kastat sina näth åfwanpå de andras enär de märkt fisken wara på gång,oachtat de andre förr råkat fisken hwaraf ett oskickeligit lefwerne timat,och näten sönderskurne blif_ wit,och foi^et med bärlingar gått löst på hwar andre,med mera som wed sådant tillfälle passera kunnat,hwilket man ey underlåta bordt Hans Mayrts och Rijksens Högl: Ständers högsträttwijsa Correction i underdånigheet hemställa,medan genom slijkt öfwerdådigt förfarande den högste blijr förtörnad och hans wälsignelse hindrad. 12:o Kyrkiobogården i NederTorneå Sochen är oförswarlig,aldeles förfallen till Tak,som jag under min warande tijd wed Pastoratet utj 19. åhr,på många alfware föreställningar och påminnelser,sampt åthskillige gångor i Sochenstämma fattat slut,icke förmått wederbörande Allmoge behörigen att ansa och omlaga,hwarmedelst skiedt,att bogårdzmuren till en dehl är nedfallen,och leret som fäster stenarne i muhren,med rägn aflupit,samt bielkarne,hwar wed taket befäst är,dels ruttnade och murckna. Behöfwes altså ett nytt tak till bogården,som utan Hans Mayitz och Rijksens Högl Ständers Allernådigste befallning af dett tröga och hårdnackade folket näppel: wärkstält blifwer. 13:o Högwälborne H:r Baron och Landzhöfding ffronbergz resolution lyder,att den som intet betäcker sin graf i Kyrkian behörigen,skall sittia i 4 dagar å wattn och bröd; Men samma resol: har man ey förgått till execution; Underställes fördenskull Hans May:tz och Rijksens Höglse Ständers allernådigste godtfinnande,huruledes de tröga i sina grafwars betäckiande^kunna bäst obligeras till fullföljande af sin plicht i ty måhl,på dett en elack och gifftig stank i kyrkian om sommartijden må förlcommas och undflys: äfwen på Kyrkiogården,hwarom Pastor Fougt i des beswärs 1: punct förmälero Stockholm d 27 Aug: 1726./. Henr: Forbuhzni Praep: Tornss Härnösands stifts riksdagsbesvärrwesterbotten och Lappland,R 5213 RA "insin: d 11. Nov: 1726"
Lit: A: ir Transumpt af dsitations Acten i Torneå lappmark vved t Enontekis försambling din 9 Jan: 1726: v C 2:o Förehölt Probsten församblinge«,dett han intet hade förmodatt som han nu förnummit hoos en dehl församblingens lemmar,att de så benägne äro till fyllerj,hälst såsom de sielfwe tillförende för honom wed Probste Tinget klagat öfvver dett myckna Brämvins tillfördzell,och önskat den aldeles blij förbuden,uprepandes någre som i hans qwarter ett mehr än beklageligit missbruk af Gudz lån öfwat, nembl: Pahr Anderson Pilto, Jon.^.mundson Vuotto,Nils Samuelson J>ocki och Lars Hanson Plint, desse Efterhördes,om de skulle wara i ^yrkian och framkallades,tå Pilto förnams ännu wara drucken,och Kocki samma- ledes,hwilken tillstod sig fått brändwin utj Probstens qwarter utaf Tålfaannen i ÖfwerTårneå Mickell Käyra för 16 öre,den der inquarterat sig i samma gård med Probsten,och öfwat månglerij med brändwijn, C saffl 13^ fl ere andre för tiden på denne neigden. Pilto oroade folket i awarteret hela natten, så att man intet fick hafwa sin ro och hv/ila, låg på gården och joickade än kl. 3: om morgonen,och de andre funnos samma tijd i Tålfman Käyräs stugu,af Probstens uthskiekade till att o^tersee hwilka der wore,nembl. wärden i huset Måns Srson,Klåckaren Mickell Johanson och Carl Axelson, flere förnams liggia druckne och såfwa på Pörtgålfwet. Förmälte Sabbatz brytare tillsades Hr Michael genom land^aan låta citera till Tinget att umgiälla,hwad de i så måtto förtient,androm till warnagel ifrån sådan last och den högstes förtornelse; Åtwarnades fördenskull alla i gemen ifrån denne swåra synden,som mycket ondt till wäga bringar,såsom synnerligen fattig- ^ \ omme n > siukdomen, ond t samwete, G-udz wrede,timel. och ewige straff och plågår» ^ B: Transumt af Probste /Tsitations acten i Torneå lappmark wed Koutokeino försambl: d:n 16 Januarij 1726: t. 0 Den 16 Januarii eller Dom: 2: post: Epiph: sedan predikan %3lT hållen af H:^ >?yrkioherden Junnelio wäl och upbygge^/ och Gud^ tiensten ändad,förhördes l:o?örsambl:n i dess Christendoms stycken rh fans bättre för sig kommen,än de andre lappförsamblingar,dock o en t ^ap-ade ^yrkioherden deröfwer,att han stort hinder hafwer i sitt ämbete s förrättning af dett myckna Bränwijn,som föres till Lappmarken, härstädes af Borgerskap oc äfwen af Bönder utmånglas och föräljes,hv/arigenom läsningen o?ta förhindras och folket blifwer oskicdertill,förutan mycket annat,som länder dem till skada me- - j- bem:te brändwlns tillfördzell ifrån Torneå församblingar, såsom del s denne nyl: c*/ ch P^ förflutn^f extra ordinarie Marknadztijden Allmogen Hr. g dagar therwid sig mäst hållit,dett och Probsten sielf utj 2:ne ut 3
dagar,så länge Borgerskap och Bönder här warit,förnummit haf wer att lapp allmogen fört ett otienligit och oskickeligit lefwerne. Tiii_ sporde fördenskull Probsten,huru dett kommer till att Allmogen som tillförende så godt såsom afsagdt sig bränwi net och önskat all des tillfördsell blj förbuden,åter sig dertill begifwit och sin lust och fägnad derwed finna skola; som dock dem högst skadeligit är,icke all nast i timelig måtto,att dett förswagar hälsan,fcrdärfwar kråppen tömmer pungen,föröder förrådet,tillskyndar skam och nesa i lefwernet med mehra,utan jämwäl fördärfwar Siälen,förtörnar Gud,uptänd e r hans wrede och menniskan till Kr^pp och Siähl i en ewig fördömmelse störtar? så är dett och af Hans May:t i Marknadstider strängeligen för budit 1723 som afwen borde afskräckia dem ifrån alt brend w ij s ai bruk; här till förnam man orsaken,att lappen är af then swaghet att han giärna tager sig sådant Gudz lån,när tillfälle dertill gif w I s.och när han litet fått, så will han mehra hafwa.till des han blir deles öfwerwunnen; Men skulle all brändwijns till fcrdzell blij för" buden,så skulle sådant missbruk och mycket ondt deraf flytande und ~ flys. Åthwarnades altså försambl: alfwarl: ifrån en sådan dödande " synd,som timmel:e och ewig? straff och plågor hafwer till påföljd isandes Probsten detta wed tillfälle hoos höga öfwerheten anglfwa 6 r er han 0Ch denne wed andre lappförsambl: förnummit utan sl 0ch fruchtan öfwas,sam P t önskandes jempte en trogen bön till Gud att han wille forlana sin nåd och anda,denne och all annan synd till'att undfly och utj så måtto den stora Gudens förtörnelse och wrede,.sampt hans derå följande rättfärdiga hägd och straff undkomma. ^. 2:o Ingaf fe^rkioherden skriad i,; on någre måhl, hwaröfwer han begiärar rattande och decision,såsom 1:0 Att denne Kautokeino försambl:s lemmar warit mycket försummeliatt gå 1 Herrans Huus: Somblige af dem skola intet åftare willja infinna sig,an tå de tänkia begå Herrans ^ögwärdige nattwards En stor dehl låta sig hindras ifrån Gudz Huus genom willrentänge,afhållande sig med hela sitt huusfolk ifrån Kyrkian alt ifrån Lyndellsmässo tijden till Pask eller Hariae bebodelse dag. Somblige försumma the bönedagar, som om hösten eller först på winteren,sedan lappallmogen ifrån Väster sio^kanten, utföre kommit, hållas, såsom ther wid öfwer Awio/^ra boerne i synnerhet är att klaga: aste delen skola tänkia dett wara nog,att en person infinner sig utj Herrans tfuus,fa s t än 4 och 5. liggia hemma o Här wed repeterades dett 3:die bodet af Gudz Lag och 10 budorden med en widlyyjftig förklaring och föreställan af Gud wrede sampt de många straff och plågor,som alle Gudz ordz förachtare och dem som Sabbaten ohelga,öfwergå skola,blifwandes alle i gemen tro- och alfwarl' ' al
förmante till flijt att gå i Herrans Huus, san.pt till ff udz och. ordz hierteliga kärlek, och sedan der#ter att ställa sitt l e f we således wara ordsens hörare och giörare. Hen haad boneda*-ar bet"^' far, som sedermera tå lappallmogen tillsamm^komma, hålla s i den neå Lappmarken,medan de i the rätta af Kongl: May:t förordnade^-^" dagstider äro alle på wäster Siö kanten, så will nan detta i ödm heei hafwa remitterat till Jen: Omsistorium och inhämpta des utly tel se,huru bem:te efter åth hållne Bönedagar komma att Considerera" och om deras försurande och ohelgande meriterat straff* emedan Rätten wed angifwandet icke ens skall dermed sig befattat,mindre bråttzlige med näpst ansedt. 2:o Klag/s öfwer dett oförswarlige brändwinsmånglerij e som de i T- tex^siön fiskande bönder och häijöfwer winteren liggande lösa person^ härtills otillbörl: öfwat på Sön- och stora Högtjdzdagar,sampt wed T dre sammankomster,läro-ämbetet till stort hinder,thermedelst s ^ batzbrått, swordom,lösachtigt lefwerne,kijf,owäsende och mycken annan^ galenskap förorsakas. K: om Brändwyns missbruk har man redan utlåtit sig i den första pun ten,och hwad de öfwer winteren härstädes wistande lösa personer angår^ så kan sådant hoos H:r Baron och Landfthöfdingen angifwas; Men alt Sab' batzbrått, slagsmål och annat dylikt skall utj HäradsRätten föredragas och anhållas om Laga näpst deröfwer. Dett är mer äi klagan wärdt,hwad S0ID man öfwer alt i denne /appmarken förnimma måste om dett mycknl Brendwins tillfördzell och månglerij hela winteren igenom,nembl:«att så snart SLfwarne tillfrysa,och föret blijr att komma fort,begifwa, sig bönderna och Bruksfolket till Lappmarken med brändwijn,som de wed yrkiorne p helge-dagar,tå allmogen samman kommer,utmångla och deraed dem öfwerlasta,att de oskickelige finnas till udz ordz hörande,,-txll eg dehl komna fulla i (j udz huus,till en dehl och liggia drucknl under yrktijden: Och förutan detta, skola bem:te brändwins månglare fara till lapparne i deras kåtar och föra till dem Brendwijn. Sedan bättre fram på winteren fara Borgerskapet* utskickade af drängar och Sönder, som de mycket bruka till denne tiensten, till IVästersiö kanten ai. t handla med de norrska,och tå under wägen sättia sig ned ved jtyx- ciorne till att försällja brändwi jn till 4 ia PP arne, hwilket de äfwen wed återkomsten giöra skola. När Marknaden påstår,skall fullan för Kongl- May^ts stränga förbud med uppenbart månglerij innehållas,men es dock fornim 1 miu SS och löndom dett lijka fullt öfwas. ^fter någon tijd infinna sig åther bönder och Bruksfolket med brändwijn,och således mehr bem:te Bränwins tillfördzell och försälljande hela wintern genom continuera^ Rasmus Jonson sade ock,att bondedrengar,som om SomiDaren fiskia i wästersiön, skola äfwen ther bruka Brändwijns salu 6 ^
/ lappen till skada. Hwad syndawäsende detta är och hwilken syndahandel härskar,och huru mycket ondt detta missbruk af brändwijn tillwäga kommer,sampt hwad godt dett förhindrar i lära och lefwerne,kan man tillfyllest intet beklaga,hwilket alt ven: Consist: skärskådan i öd miukheet underställes, som förmodel: hoos Hans May:t en underdånig Remonstration häraf,insinuerandes warder,att detta högst skadeli^a ogräset och ett så faseligit missbruk af Gudi låhn må fcrqwaft och platt utrotat warda. u ) f r L: C: Kongl: Kayits Kådig Resolution gifwin i RådCamaren pr 20 september 1720. Alldenstund Prästerskapet i Lappmarken sig underdånigst beswärar der öfwer,att den af Kongl: Nåde dem förundte deputaten i förflutne tijden ibland till hälften,ibland hehl och derunder blifwit em förhållen,och att de hwart åhr med stor möda assignationerne utfå kunnat,i dett de ibland,många weckor mist,vänta på lönens utfallande, under hwilken tijd församblingarne warit utan Präst,och e n ordinarie Gudztiensten öf.ver Juhlhelgen, Nyårsdagen sampt andra ^Ögtijds och lielgedagar blifwit försummat,förutan dett de måst giöra fåfänga resor sig och Allmogen till stort beswär,och fördenskull i underdånigheet anhålla om en wiss tid till deras löns afhämtande,såsom wijd S: Andrae tijd,tå de bäst kunna och i tijd tillbaka afkomma före helgen. n j,. D: For framfarne åhren resterar på min lön som hans Kongl May:t lappprästerne nådigst förundt hafwer. för Ahr 1709. 15. Tunnor Korn, 1710. 15. Tunnor ^ 1711. 10. Tunnor 1714. 30. Tunnor it em peningar 40 d: S:rmt 1715: 10. Tunnor Korn nock 40 d: S:rmt, 1716: 30. T:r och 40 d: S:rnrt, 1717. 30: T:r och 40 d: S:rmt, 1718. 10. T:r Korn, 1719. 16. T:r Korn,och 40 d. S:rmt Juckasjärf d:n 4 Januarij 1726: Joh: Tornberg. 2; Höglärde H:r Probsten hafwer sig noga bekant mitt ussla tillstånd här på orten,som med stamp mig måste uppehålla,och min Mans förundte lön af wår allernådigste Konung,till en stor Sahl: innestår. Beder ödraiukast Höglärde H:r Probsten wille och mitt dehl
nu warpde ussla tillstånd Högwälborne H:r Land^höfdingen kundgi ora, och #ter sin muntel. låfwen här,mig behielpelig wara,att utfå fordran i mitt stora trångsmåhl mig till hielp och hugnad,deric^1" dristar iag mig bönfalla och påminna Höglärde H:r Probsten en än derom,att han till dett bästa laga wille. hwaremot jag altijd^ förblif:r Höglärde H:r Probstens Snonteckis d:n 14 Janu: 1726. p :S : Ödmiuka Tienarinna Catharina Eriksdåtter Om Resolution ifrån H:r Baron och Land höfdingen undfås kund att jag något fingo,woro vväl dett skee kunde utj ÖfwerTårneå KörJa) 6 ' harberge,till hwilken ända jag will afskicka Renarne,i den säkra förhoppning att blij hulpen åthminstone med någre Tunnor. Lit: F: LappPrästers fordran effier K:r Befallningen an Wallmans berättelse af d:n 13 Kaij 1726. Pastor Elingii Enkia Pastor Bonelii Enkia Capellán Sirmas Enkia 56: t: 16 Cap:r 188: t: 10 C:r 118: t:r Lit: G i Resolution uppå Böndernas af Kuonioniscaeby ansökningar beståendes i trenne följande måhl: Datum Torneå dm 15 öctober 1724. Hvvad Allmogens i denne by anförde beswär angår,att af dem o^ta utsökes åthskillig utgiärder,utan att få weta för hwad sådant egentel; härflyter, och undertijden lemnes dem ey heller der något quittence: Så förutan att Crono betienterne för detta ha^t sträng befallning igemen,att för slijkt straffbart förhållande sig granneligen till wara tag^fkall dett nu af,ven här igenom på dett alfwarligaste dem v^ara förbudit,att den minsta extraordinarie utlaga af någon bonde utfordra följan han wijst honom behörige ordres till sådants utt^ande; och än mera,att han ey lemnar något oquitterat, som /pbäres. E?ter som och Allmogen här med skall blifwa e#erlåtit,att ingen owanlgiärd utgiora,innan de weta hwad dett är,och ålev hwilkens befall ning sådant skier, sampt undfä deröfwer ricktigt qulttence< Beträffan de dett som denne bys allmoge föregifwer sig genom Sochne betienter nes tillskyndan haf V ;a måst med så stor olägenhet hijt neder begif wa der lijkwal om de bekommit tidig Communication af Kongl; Commissio-' liens ankomst,de då hade kunnat,antingen straxt följa med sina Sochne fflän, eller försedt sig med någon fullmächtig: Så har wäl denne AllmT" ge nu lijka fullt kunnat constituera för sig en af sina härvarande "
medbröder,som deras beswär framdragit; dock icke thei mindre skall 7;id nästa HäradjTing noga undersökas,om härwed något föregifwit un derslef eller straffbar försummelse förelupit af wederbörande' 9 sona mig af HäradjRätten sedan förständigas,då Allmogen hwad rätt och skä ligt pröfwas skall hafwa att förwänta. Och widgående för dett sidsta" denne bys b e iara n_a 1t_ få bewista Gud^tiensten_ut j_enonteki s K^rki ~~ för deras bettre_beqwämligheet_skull,: emedan ifrån dem till Koder yrkian ar_en anska_lång wäg,och de_des_utom erbiuda si 2> hwad~pl s^0^ ralierne_berörer A ei3_wil J ia_ifrån_moder :;: eller Sockne_K^rkian_af~ drakan dem wäl efterlåtas_att_förrätta sin udg ienst_utj~bem.t Enontekis Kyrkia JL dåk_måste_de åthminstone en_gån om_åhret_wid~någon~ wia deras egen_k^rkia si inställa^ Hwilket dem så~* m^c ket lättare faller^somjle ändå^på en_åhrsens_tijd sina_pastoralier af börda måtte, dem de_och jiu ingalunda blifwa_frija_ifrån. wilj andes jag el2est_om detta mål V:_Consistorio_förständiga_ ut supra J: Grundel! ^/y ) "prästerskapetsfciksdagsbesvär,härnösands tlbylf^tltra
7 Kongl. MaijJts nådige Resolution och Förklaring uppå a e b swär och angelägenheter,som uppå Prästerskåpetz wägnar i Torneå Lappmark,Probsten och Kyrkioherden Wyrdige och Wäl lärde Mag:r Henric Forbus,wid denne sidste genom Guds nåd wäl öfwerståndne Riksdag i underdånighet inlefwererat haf wer. Gifwen Stockholm i RådCammaren den 8 Februarii 1728 fe^p Kongl. Maij:t har med nåder anhört hwad Probsten och Kyrkioherden uppå bem:te Prasterskapetz wägnar i underdånighet andragit haf we r sxg därofwer således i nåder förklara welat som föllier: 1. Att et stort fyllerij och mer än beklageligit missbruk af brän vy n - skall icke mindre nu för tiden än tillförene föröfwas i Torneå Lapp, C marek; det förnimmer Kongl. Maij:t fast ogiärna,och will fördenskull ffid den Förordningens författande,som om Fyllerijes hämmande kommer utgå,i noga öfwerwägande hos sig komma låta: huruwida all bränwins tillförsel i Lappmarkerne må wara tillåtelig eller icke,samt med ÄKSx jyj hwad straff de lappar skola komma att ansees,som med denne lasten finnes wara bekaijade,hafvandes vederbörande för det öfrige att ställ a sig till underdånig effterrättelse,hvad som angående Brän/Ijns månglerj finnes förbudit uti den 2. af förordningen om Lappländarnes flijtigare undervisande i Christendomen och Scholars inrättande der i orten,dat: d. 3 October 1723. 2. Beswärar sig Prästerskapet i Lapmarken,det de sin aflöningz Spanf neo^hl och penningar,som dem Allernådigst bestås,eij skola få uth wid C - en a f Kongl. Maijst på förra Riksdagar förordnade tiden,som är S:t unders mässo; Supplicera fördenskull nu så wäl som offta tillförene un(j e rdånigst,att få den allernådigst förundte Deputaten i rattan tid, e t de mycken olägenhet och besvär därvid måge undfly. Kongl. Maijrt vill denne ansökning här med i nåder hafva remitterat till dess och Piksens Cammar Collegii afgiörande,sedan detsamma däröfver hört wederbörande... 3 et 4. Anbelangande Prästerskapets i Lappmarken så wäl som Präste Enkior- & deras afledne mäns wägnar underdånigst giorde ansökningar om nes <* e ifrån år 1710 innehåldne aflöningars utbekommande; Så hafva vederbörande därom att anmäla sig uti Rikssens Ständers Contoir. 5. Såsom Kongl. Maij:ts nådigste ^lbehag under ställes, huru wida LandshÖfdingens Resolution af d. 15 Octob:r 1724 Muonenniske-boernes gyrki an sående må kunna effterlefvas,så har Kongl. Maij:t samma och