Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:6:b Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:5. Åren 1730 - ca 1737. b) Riksdagen 1731: Besvären 1731 Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)
xpr r - fa /?%/ fe** Till Probsten Mag: Z. Plantin. Uppå de diverse mål,hka H:r Probsten i sin skrifwelse af d 10 hujus widlyfteligen föredragit,will Consistrra fölliande till wälment swar lemna l:o För de till Lycksele öfwerskickade Lappska abcböcker och Catecheser lärer ingen betalning komma at erläggas så wida de till sådan förnödenhet af höga öfwerheten äro destinerade och man till datum icke anbefalt blifwit någon lösen therföre infordra 2:o Communiceres nu med Pastor i Åhsele till förklaring,huru han kunnat admittera den 12 åhråge lappgossen Thomas Gunnarsson wigsell och giftermåhl: Och så snart han ther med linkommer,will Consist:m än yterl. efter omständigheterne thetta ährende handhafwa och afgiöra 3:o Afgår nu till H:s K ngl M:t Consist:ii ansökning om Collect med mera,till Lyksele kyrkias uphielpande ifrån des stora bofällighet; Hwilcket mål,man äfwen anmodar H. Hr Praesulem i bästa måtto recommendera 4:0 (Äktenskapsmål Påhl Pehrsson och Karin Jacobsd:r) 5:o Emedan H:r Probsten förmäla månde at H Hr B och Landshöfdingen Grundeli äfwen lärer inkomma med sin wälmente föreställning om Christendomens uphielpande i Lappmarkerna; Ty will ock Consist:m UXiliiXäXXKXI ther till låta hwila med hwad Hr Probsten om samma ährende eftertänckel upsatt och föredragit. 6:0 (Kollektfrihet för Umeå kyrka. Scrivers verk.) Härnösands domk. arkiv: Konceptbok 1730-35 under 24.3.1731. HLA
Ill/ -^(t^u^ U K t- U ^ Äfwen så har uppå Hr Probsten M Plantins begiäran Consist:m ey kunnat underlåta med H H P. communicera hans tanka om Christendomens uphielpande i Lappmarken,som af 5 i närlagda bref är at inhämta, Hemställandes i H H P:lis behag Consist:m at sådant å högwederbörlig ort andraga,såssom det finnes,el. nödigt pröfwes ehuruwäl at förslaget om Praeceptorernas information i Lappska Språket hoos Pastor Gran synes på det sättet kunna förekommas,at tienl subjecta wid Beställningarnas besättiande antages,som lofwa och willja perfectionera sig sielfwa i språket,therom man och redan giort sig försäkrat af Dn. Studiosi Porsberg och Malming hwilcka ock i betrachtande ther till,äro på ansökning destinerade till Åhsele och Jokmocks Scholor. Gonsistorium förbi, med skyldig wördnad Härnösands domk. arkiv: Konceptbok IXXX 1730-35,under 28.4.1731
4 JJ3f Högwördige - - - Ehuru härmedelst HögWördige DomCapitlet en Ödmiuk tacksägelsse hembäres,så för det förslags återställande,som jag ämnat uti Riksens Höglofl. Ständers Secrete utskått i underdånighet ingifwa,som den Höggunstige tillsäyelssen at widare wilja hos Kongl. May: tt, dess, dels publiqve,dels enskylte innehåld till thet bästa föredraga; Doch som alla puncter,hwilka der uti författade äro,tillförne blifwit ibland Riksdagsbeswären hos Kongl. May:tt i diupaste underdånighet,af Wästerbottniska Prästerskapetz fullmächtig,höglärde H:r Probsten Mag: Abraham Fougt anförde,så at den till Riksens Höglofl: Ständers Secrete utskått öfwersände Suppliqven intett annat war,än ett vehiculum i till Saksens desto skyndsammare afhielpande,så at emedan des innehåld i wissa måhl angick Estatswerket,och sålunda ifrån Kongl. May:tt till Höglofl:e Riksens Ständers Secrete utskåttz betänkande torde blifwa remitterad,skulle ährenderne tillförne der wara bekante; Ty kan jag efter mitt ringa begrepp ey afsee,hwad här till widare är at giöra: Drager ock försyn Högwördige DomCapitlet thermed mera falla beswärlig,emedan Saken angående Lycksele bofällige och å nyo upbyggande Lappkyrkia,är af HögWällborne H:r Baron och landzhöfdingen Jacob Grundell, redan under d - 3: Februarii 1731 i bewekeligaste måtto Kongl. May:tt föredraga, hwar af ock han så HögWördige H:r Doct: och Biskopen,som ven: Consistorio gifwit part,det jag ey el:r för min del försummat, i så uti the d 5: Martii öfwersände visitations Acter,som det derwid fogade Brefwet; Till at förtiga,det af HögWördige H:r Doctor och Biskopen redan d 24: Martii 1731: ett höggunstigt swar jag bekommit,som mina enfalldiga tanckar,så wähl om Vocabularii uprättande,som sådane Studenters anskaffande hwilka wilja lappska Språket lära,märkelin stadfäster. Angående så the twistige Ökmarkerne,som Smör-Taxan,är redan den saken ifrån Kongl. May:tt hit till wår HögGunstige och Nådige LandsHöfdinges betänkande remitterad,på hwilkens mogna och Högrättwisa föreställande,hon nu för tiden beror. Ytterligare som den tiden snart tillstundar på hwilken så the wanlige Catechespredikningar,som Höste-förhöret instunda; ty är till Högwördige DomCapitlet min ödmiuka begäran,at ett swar kunde winnas på then föreställning som Uhmeå Sochneallmoge angående Sal. Probstens Grubbs Cateches giort. Det slut som warder mig föreskrifwit skall jag obrottzligen efterlefwa. Näst trogit anbefallande under Guds mächtiga beskydd,förblifwer - - _ Umeå d: 6 Augusti 1731 Zacharias Plantin Härnösands domk. arkiv:manualhandlingar,div. ärenden I731..X4 HLA
v Umeå lappmarck och lycksele en Schola uprättad,hv/ilcken äger sin enskylte och ständige indelning,hwaraf Scholmästaren och disciplarna åtniuta sin löhn och födo,och har altså ingen gemeenskap med de Scho lar,som af Collecterne bygde äro. men emedan de medell,hwilcka genom Collecterne inkommit,ingaledes räckt til en ständig Scholstats inrättande wid åfwannämde nybygde Scholar,hwartil nog anseenligit to och en stadig fond behöfres: och det förnämsta således än återstår, utom hvvars förskaffande den redan nedlagde kåstnaden skulle wara fåfäng, och de upsatte husen af wanskiötzel förgås,i det så länge Schol Betiänterne ey tilträdt desse Schol-hus,är ingen å de aflä^fie orterne,den där om husen drager försårg; ty wil högsta nödwändigheten ärfordra,at någon wiss och för hela detta behof tilräckelig fond warder nu utsedd,på det man effter densamma må kunna författa staten, och ven: Gonsistorium få desto mera anledning at förskaffa skickeliga ScholBetjänte,som ungdomens information sig åtaga, dernäst som ingen ringa swårighet lärer gifwas efter goda ämnen til läsmästare, aldenstund fåå finnas,som äro mächtige det lapska språket,och torde jämwäl en eller annan draga någon fruchtan til at sättja sig neder på så aflägsne obebodda orter,med mindre de icke hade at säkert hugna sig af ytterligare befordran: hwartil kommer,det språket i hwarje lappmarck har sin enskylte dialect,som skall förorsaka,at de ey lätteligen kunna hwarannan förstå; fördenskull är min hörsamste mening, at de Schol-Betjänter,som antagas skola blifwa fullkomligen försäkrade om transport til annan lägenhet neder å landet,eller til Pastorater i lappmarckerne,derest öpning gåfwes,och det effter wissa års förlåpp, sedan de inom den tjden vvisat nöiachtige prof af oförtrutenhet och flit samt at de wärckel:n fört et nycktert,upbyggeligit och Christeligit lefwerne; men at dem deremot ålägges,altjd hafwa hos sig,til informerande uti det lapska tungomålet,en ung person,som eff -ter widare jdkade Studier, sedermera kunde brukas til scholmästare-q
lans besättjande,då den vacant blefwe. och på det sådane ämnen måtte hafwa sin säkra utkomst,til befordran af nödige studier,håller jag oförgripeligen före,at dem borde anslås af Stipendierne til underhåll, efftersom en slik disposition synes intet ringare nyttig,än det,hwartil Stipendierne eljest anwändas; igenom hwilcket alt jag förmodar,at å ena sidan åtskillige skola snart sig infinna,til scholbeswärets emottagande,och å andra sidan lärer framdeles altjd wara tilgång på tjänliga personer,wid entstående öpningar eller ledigheter. widare och ehuruwäl både vener: Gonsistorium i hernosand och jag winlagt oss,at kunna få de redan influtne medlen fruchtbare,och at effter höglofl Kongl Cancellie Collegii gunstige vvil ja, öfwerkomma någon,som åstunaade taga sina penningar utur Banquen,och dy hade lägenhet lämna lappscholarne transport på BancoCapitalet emot valuta; har likwäl sådant än icke låtit sig giöra. dåck som man ey vvil twifla,at ju framdeles härtil må gifwas tilfälle,allenast då hafwes en wiss man,som öfwer interesses uttagande och det mera,kan hålla räkning så med 3anquen,som med lapscholan,hwilket icke lärer ärnås utan wederbörlig betalning; så hemställes til Eder höggrefl. Excellences högtmogne bepröfwande,om icke nödigt wore,det Consistorium och mig lämnades frihet,at med en sådan man accordera,och til hans betalande,med flere extra omkåstnader,i fall de måste skie,nödige medel anordna, och ändteligen så finnes af den bilagde räkningen, det somlige Stifft gifwit collect allenast för et år,och en dehl för 2:ne och trenne,men intet för 4. år,som Upsala Stifft giordt; deremot gottland ingen ting colligerat. Hwarföre det synes,at om de återstående Stifften förmåddes til Collecters ärläggande för alla de resterande åren,skulle sådant til ansenligit sig bidraga. Nu såsom detta är en sak,uppå hwilcken så många fåkunniga Sjählars uprättelse och befordran til ewig salighet,ofehlbart synes bero,och med dess befrämjande likwäl aldeles måste af s tanna, s å framt
J det ena med det andra icke snart sättes i wedertårfftigt skick och stånd; Fördenskull,jämte wyrdsamt underkastande af desse mine oförgripelige och wälmenande tanckar,har jag ey undgå kunnat,hörsammast begiära,det Sder höggrefl: Excellence,af högtberämlig wårdnad och sårgfällighet för et så aldeles wichtigt wärk,gunstel:n behagade å- taga sig den stora mödan,at wid instundande Riksdag befordra altsammans til et gådt och önskeligit slut: hafwande jag i det öfriga ey eller underlåta bordt,härhos bilägga en afskrift utaf det memorial, som jag under senaste Riksdagen,hos Rikssens höglofl. Ständers Secre te utskått i detta måhl inlagt,och hwaröfwer,så wida mig är witterligit,intet utslag fallit. jag framhärdar med all högachtning - - Umeå d. 22. DecembE. 1730 J Grundel Copia Til Rikssens Ständers secrete utskått. Det har mig icke bordt underlåta Rikssens Ständers tilförordnade högl secrete utskått med tilbörl. wördnad tilkiänna gifwa,huruledes til hörsamt följe af Riksens höglåfl. Ständers gådtfinnande wid sista Riksdag,samt Hans Kongl. Maj:ts til mig derpå aflåtne nådige befalning,ang:de scholars inrättande uti de under mit i nåder anförtrodde höfdingadöme belägne lappmarcker,til ungdomens underwisning uti sin Christendom,nu mera nödige scholehus därstädes äro färdige bygde,förutan i Torneå lappmarck,hwilcket hartils ankommit uppå hans Kongl. Majrts egit nådige förordnande om sielfwa stället,hwarest den samma skulle byggas,hwilket ock igenom högstbem:te hans Majrts för kårt bijd sedan utfalne resolution nu äfwen är utsatt, och definierat wordet. och til följe hwaraf timber til denne scholas bygnad redan framfördt är,så at den samma kan uti tilstundande såm- Kanslikollegii arkiv: Inkomna skrivelser från landshövdingen i Västerbottens län (Ser. E IX:a 12) RA i^myor
1/ mar äfwen som de öfrige blifwa färdige,utwisändes hosgående ifrån Landtränteriet infordrade räkning,huru mycket af de öfwer hela Riket til desse scholors upbyggande bewiljade collecte medell,til nästförl. sept: månad uti wästerbottens Ränterie influtit,och hwad deraf redan utgifwit är,samt ännu i CassaM återstår,med mera,för hwilket alt ytterligare redo och richtighet framdeles kommer at giö ras. nu som förbrde Collecter wid innewarande Riksdag komma at uphöra,och det likwäl,til erhållande af det härigenom påsyfftade ange lägna ändamålet nödwandigt lärer erfordras,at desse således upbygde lappscholor blifwa ju förr ju heller med nödige Betjänte försedde, til hwilken ända ^ag ock ifrån landzcontoiret låtit infordra et pro ject til årlig stat och underhåll för dem samma; altså och emedan, det mig witterligit är ännu intet någre medell dertil utsedde blifwit: ty har jag samma project til Rikssens höglåfl. Ständers secrete utskåtts widare öfwerseende och gådtfinnande härmedelst i hörsamhet insinuera samt derhos lika wördsamlsn underställa skolat,hwad medell och utwägar Rikssens Ständers högl. secrete utskått må täckas i staten utse och förordna,antingen förmedelst förber:de Collecters continuerande,eller någon annan årlig fond,til de wid desse lappscholor nu antagande scholemästares och Betjäntes samt ungdomens underhåll och scholehusens ytterligare widmachthållande. Stockholm d. Martii 1727 J. G. Kanslikollegii arkiv: Inkomna skrivelser från landshövdingen i Västerbottens län (Ser. E E IX:a 12) bilaga t. skriv. 22.i2.l730 Hj> % b -19vf
'../ l. /o* Förtekning på Inkombne och utbetalte Collectmedel för Scholarne i Lappmarcken ifrån d: 1: Martij 1726: till Nedanstående Datå Nembligen Upburit Af Ven: Consistorium i Hernösand och Cammereraren H:r Nils Kroger för Stockholm Lunds stift Skara stift Wexiö stift Upsala stift Westeråhs stift Linkiöpings stift Blekings stift Carlstads stift Strängnäs stift Åbo st ift Giöteborgs stift Borgo stift 1724 års Collect 1725 Ahrs 1726 Î1727 Åhrs \ Åhrs Summa Silfwer %n t Medel 659,15. 4 598:18 1258: 1: 4. 171:31 1452 5:20 135 16 1759. 5:12. 500 496 3 16 400 1396 3.16. 390.18. 9 308.31.15 699:18 378 7.20 811.15 852 26 12)798. 6.20 2840 24. 4. 232 299 21 8 116 16 648 5. 8. 239.24 20 239.24.20. 26:20 26 20 247 217. 2 16 195.14 659:16.16: 150 150: 50 350 89:24 89:24 866 866 139:30 16 97:22 16 237.21. 8: Löfångers Försambling med H.Kyrckioherden Zacharias Plantin Bygdeå Försambl. iraed Kyrckioherden Burtresk försambling med Kycckioherden Anders Hernodius Skiellef^eå Försambling med Probsten Anzenius Uhmeå Sochne Kyrckia med H:Magister Dahling Transport 12:30 16 14:10 10: 30 14.18 12 12 12 11. 3 2: 2: 4. 2: 19: 2. 8 18. 2 15.25.16 17 6:16 16.14 19. 4. 8 38: 6 16: 38: 1.12: 6: 4. 52:30 52.05
/ Pitheå försambling med Probsten hr Daniel Solander 16: 5 17:15.12 53.20.12 Torneå Sochn med Probsten Hindrich Forbus 46.19 16 16.27. 4 23.30.12 147:13. 8. us «Notanaax Consist: i Stockholm Magist. Esaias Hasselhon genom H:Cammereraren Kroger 520 1. 8 520. 1. 8 Erich Biuur af Uhmeå ö Lappmarck,Saak&hrs Medell 50 50 Summa 2421.31. 9-' 3412 6:20 798: 6 20 12010:11.-5377 29 23- c,
Lefwererat E^er H: Baron och Landzhöfdingen G-rlindels Assignation af d: 13. Augustij 1725: lefwert till Torneå Lappmarcks Schola emot qvittens d. 25: November 1725 v Sammaledes efter Anordning d: 13. Augustij och quittens d: 10 November 1725 till Luhleå Lappmarcks Schola An eäer Assignation d: 13: Augusti, sampt qvittens d: 1 September 1725 lefwererat till Pitheå Lappmarcks Schola 4ÊI E$;er Assignation d: 15: Maij sampt qvittens d: 2: Junij 1726: Lefwererat till Pitheå Schola Eifler Assignation d: 18: September 1726,till Luhleå 0 Lappmarck Schola emot qvittens d: 28: dito EÄer Assignation d: 18: Februarij 1727. lefwererat till Probsten Unaeus E$ier assignation d: 22: Junij 1727: på Expenser till Skrif Material er EÄer Assignation d: 3: Junij 1728: lefwererat Probsten Fåjrbuss till Utjochis lappschola Efter Assignation d: 6: Julj 1729: är lefwererat Scholmästara Fielström till Lycksele Schola 1728 och 1729: åhrs Expenser till SkrifMaterialer efper Assignation d: 31: December 1728 0 Ert er Assignation d: 10 Aprill 1730: är till Luhleå LappSchola lefwererat emot Probsten Unaeij qvittens Behållit för Scholarnas Räkning i Lappmarcken Uhmeå d: 22: December 1730 Jacob Nordbohm Summa Silfwer 450 150 150 Mynt 266 21. 8: 133.10.16 50: 60: 383:10.16: 66.21. 8. 30: 26:18 4. 10243.24.20 Summa 12010:11 Kanslikollegii arkiv: Inkomna skrivelser från landshövdingen i Västerbottens län (Ser. E IX:a 12) RA bilaga till skrivelse t o
Copia Til Kongl. May:t om lycksele kyrckias i lappmarcken å nyo upbyggiande. Eders Kongl. May:t har redan 1X28 d:n 8 februarii allernådigst resolverat uppå kyrckioherdens Olof Grans underdånigste solicitation om Collecter utaf 5 Stift til lycksele kyrckias i Umeå lappmarck å nyo upbyggande,och i lika nåder remitterat detta ärene det til min och Consistorii underdånige berättelse och utlåtelse. Til underdånigst föllie hwaraf,jag,igenom H:r Prosten här i Umeå Magister Zacharias Plantin,så wäl som Häradshöfdingen in loco låtit informera mig,både om den förre Träkyrckians obrukbarhet,som ock på hwad sätt,en ny kunde i stället upbyggias; hwad dertil erfordras; huru mycket i förråd wid kyrckian finnes; hwadan bristen kunde stå at lämpeligen erhållas,hwarwid ock lappallmogen är blifwen hörd. Hwad nu den gamla kyrckian anbelangar: Så är hon nu mera hel bofällig,och til gudstiensts hållande deruti helt odugel.,hwilcket jag sielf wintern 1726 i ögnasigte tagit och befunnit: hafwandes berörde H:r Prost,til en ny Träkyrckias upsättiande igen,projecterat 3000 d:r K:mt,som dock til det aldranogaste och ringaste är upsatt,hälst hon nu mera kommer at byggias,en del längre och bredare samt nogre hwarf högre,af orsak at det handlande Borgerskåpet kunde äfwen under marcknaden sig til gudstiensten där infinna,och at kyrckian til förene der warit för trång låg och liten,så at ångan af allmogen mycket hulpit til dess röta och förderf,kommandes nu således at blifwa i stället för 18 alnar 28 al:r lång,och i stället för 12 al:r 15 alnar bred. Hwad och förrådet dertil hos kyrckian anbelangar,så är det fast ringa,och allenast til 700 d:r K:mt,och har man altså,til at ernå bristen i ofwanrörde 3000 d:r,kommit på det förslaget l:o at emedan kyrckian dessutom eger en mynteteknszedel af 135 d:r S:mt,hwaraf skrotet ligger i kyrckian och sielfwa Zedeln härhos 7
går af N:261,Eders Kongl. May:t underdånigst underställa,om icke, /: oacktadt det händt,at medelst de förre Prostarnes hwar efter annan dödelige frånfällen,af deras Enckior,som derpå intet förstånd haft,blifwit eftersatt,at samma Zedel i Riksens Contoir,efter publicationerne låta annotera och ingifwa,samt kyrckians rätt behörigen och utsökia :/ t. Kgl M:tt icke dess mindre allernådigst skulle bifalla bewaka/at man finge anmoda Riksens Ständers deputerade,at samma peningar kunde blifwa utbetalte,såsom ländande til en så pium usum, och at Eders Kongl. May:t til den ändan dess nådigste föreskrift och promotorial allernådigst täcktes lämna och meddela. Och som lappallmogen sielf är af den fattigdom och oförmögenhet, at han omöjeligen kan praestera de 2300 d:r,som fela til samma Kyrckiobyggnads fortsättiande,de ej heller med sine Renar kunna framskaffa, så långt och groft timmer som dertil erfordras,utan måste låta det komma ifrån Nybyggiarne,som närmast inwid äro belägne,och bruka hästar; Ty underställes Eders Kongl. May:ts nådige mildhet och wälbehag,om icke, 2:o Eders Kongl [May:t[ täcktes allernådigst tillåta,at under nu påstående Riksdag i Stockholm igenom en Stambok kunde samlas,hwad hwar och en til et så Christeligit wärck täcktes förskiuta,hwilken samling,umeå Stads Herrdagsman Rådman Olof Gran finge emottaga: och 3:o Emedan Upsala Stift,hwarunder äfwen Hernosands Stift tilförrene hördt,niuta härifrån ännu sine domkyrckiotunnor,eders Kongl. M:t fördenskull täcktes allernådigst förunna denne fattige lappmarcksförsamling,en Collect så wäl öfwer Upsala som Hernosands Stift,så at fyllnaden derigenom kunde skie,i det som härutinnan fattas och elliest ej wore tilräckeligit. Eders Kongl. May:ts höga och Kongl. mildhet implorerar och bönfaller iag i detta fall,på denne fattige allmogens wägnar i allerdiupaste underdånighet,derutinnan afwacktandes Eders Kongl. M:ts nådigste resol:n tillika med et troget til dödsstunden förblifwande. Umeå d:n 3 febr: 1731 J: ff. P: B: Härnösands domkap. arkiv: Lappmarkshandlingar 1721-55 HLA
Högwälborne Herr Grefwe,K 0 ngl. May:ts och Sweriges Rikes c Råd,Praesident och Landtmarschalkk. At Hans Kongl. May:t så nådigt ansedt,riksens Höglofl. Ridderskaps och Adelns mogne och wälbetänckte wal,och så rättwist derwid approberat Eders HögGrefl. Excellences meriter,till at wara deras förman och landtmarschalck,wid nu påstående Riksdag deråt lärer hwar rättsint sig fägna,och jag i synnerhet funnit min skylldighet at förklara,hos Eders HögGreflige Excellence,min wördsamma och upricktige lyckönskan och gratulation til samma wigtige fonction och Höga Ämbete. Och som Eders Höggreflige Excellence tilförene lämnat så öfwertygande prof,af dess ogemena och osparda nit,til befrämjande af det som kunnat lända til publici nytta och Fäderneslandets tiänst och wällfärd: Så har jag deraf anledning,til at,hos Eders Höggrefl. Excellence, få i wöranad andraga nogre ärender,af detta mig i nåder anförtrodde län. Som är l:o den ansökning,hos Hans Kongl. May:t,jag med förra posten, underdånigst giordt,angående lycksele kyrckias bofällighet i Umeå lappmarck,hwartil som 3000 d:r K:mt är projecterat,til det aldraringaste uträknadt; men wid sielfwa kyrckian ej större förråd finnes,än 700 d:r K:mt; Så är i underdånighet föreslagit,det en liten mynte^edel af kyrckians medel,hwaraf Skrotet ännu i behåld finnes,på 185 d:r XXÖ S:mt,kunde af Hans Kongl. May:t allernådigst bifallas och promoveras at af Riksens Höglofl. Ständer och dess Contoir blifwa inlöst, såsom ländande till en så pium usum och Cristeligit wärck. 2:o At en Stambok i nåder kunde förunnas,hwarigenom af Umeå Stads Herre- agsman Rådman Olof Gran,nogot finge samlas under warande Riksdag i Stockholm: Och sidst at lika allernådigst,til nogorlunda fyllnad,af bristen en Collect tillåtes,öfwer hela Upsala och Hernosands Stift i anseende dertil,at det förre ännu niuter här i länet de wanli ge
kyrckiotunnorne 2:o Som Eders HögGref1. Excellence betygat en särdeles nåd och försorg,för de 4 lappscholars uprättande och wid mackt hållande här i länet,om hwilckas beskaffenhet,och huruwida dermed kommit,eders HögSrefl. Excellence,Kxixs±Qts±axRiksiagxsigxgHÄX±igxx± jag tilforene haft den ähran at berätta: och Eders Höggrefl. Excellence,wid sidsta Riksdag sig gunstigast utlåtit,at willia wara omtänckt,huru en tilräckeligare fond dertil fattas och anläggias måtte; Så är det ock et ärende»hwarom Eders Höggrefl. Excellence,jag wördsamst bordt erhindra Warandes wäl 6000 d:r S:mt samlade,och satte här i landtkänteriet; men när man confererar åhrlige staten,skulle Capitalet snart åtgå,så mycket snarare,som man här i orten intet wet,nogra af den förmögenhet, at man hos dem kunde det utbringa på Ränta och I n teresse»eller sielfwa Capitalet til privatos förtro,hafwandes och Riksens Ständers Banco sig utlåtit,det de inga flere Capitaler emottaga emot nogot Jnteresscéå at man härmed ingen utwäg wet,om icke Eders Höggrefl. Excellence som en hög och nådig gynnare af detta wärcket ifrån första början,täcktes widare interponera sin så nådige sorgfällighet, at icke allenast Capitalet kunde förökas,til det quantum 3å at Staten,af dess ränta kunde åhrligen bära sig; utan ock sin höggiällande authoritet hos Riksens Ständers Banco deputerade,at det,til et så Christeligit och gudeligit wäreks befrämjande,på ränta emottaga. Sidst och 3:o har jag ock,igenom närgående volante,til deras Höggrefl. Excellencier och Riksens Cancellie Collegium,föredragit,angående Postbönderne här i länet,huru de kunde conserveras,särdeles igenom det medlet,at Postförningen kunde combineras med giästgifwerien,efter den inrättning,som wid Roteringen här i landet skiedde åhr 1695, uppå HögstSahl. Konung Carl den XI Allernådigste befallning utom hwilcket,så Postbönderne,som giästgifwarne,skulle gå inunder och ruineras,och af sielfwa ansökningen,eders Höggrefl. Excellence f
v tes bredare inhämta. Alle desse ärender har jag nu den nåd och ähran,eders Höggrefl. Excellence,i ödmiuk wördnad at recommendera,önskandes derhos af slt hierta,at den högste täcktes styrcka Eders Excellence med sin kraft, uti dess mångfalldige höga ämbetes Sysslor til den allmänne nyttan, så wäl som dess eget wälförtiänte lustre och beröm,wördsamst förblif wande Eders Höggrefl. Excellences Umeå d. 10 febr. 1731 J. Grundel / / Kanslikollegii arkiv: Inkomna skrivelser från landshövdingen i Västerbottens län 1680-1801 ( Ser E IX a 12) RA
Ödmiukt Memorial Alldenstund man med wyrdnad och nöye förmärkt Nådige Herrens ä berömliga benägenhet med Råd och allo macht underhielpa lapparnes Christendom; Ty understår jag mig i ödmiukhet,på Lycksele Lapp-Prästers wägnar,under HögWällborne Hr Barons och LandzHöfdingens närmare betänkiande följande puncter lernna. 1. Så länge Prästerne och Scholaemästarne J lappmarkerne ey ^sielfwe äro Språket mächtige,kan en ganska ringa frucht på theras arbete följa. Det är ey ringare konst i hastighet ett tahl på ett annat Språk öfwersättia,än det af första begynnelsen i pennan fatta och ^utan till öfwerläsa: Thet synes som Tolken borde hafwa mognare förstånd än sielfwa Prästen,emedan den senare får betänkia sig förut, hwad han framföra will; men den förre bör äga ett så praesint begrepp, at han skall i hastighet,först utgrunda hwad Prästen menar,ock i samma ögonblick orden i sin rätta Form Lapparne föreställa. Till at förtiga det Prästen är lika kloker,antingen des ord äro i rätt mening el:r ey af Tolken framförde. För min dehl har jag ey at twif^a derom at ju H:r Pastoren Graan mitt tahl till lapparne richtigt öfwersatt, ^ock han mig deras swar redeligen tillhakas gifwit; men om så tillförlåtelige tankar om alla Tolkar man med skiähl hysa kan,det faller mxg swårt at tro: Både achtsamhet ock förstånd fattas hos största hof L pen. I så beskaffat måhl är min wälmente tanka,at ^iwarken Kyrkio- el:r Saholaewäsendet J lappmarkerne kan hafwa framgång,med mindre bägge med sådane Personer besätties,som Språket mächtige äro. The måge hafwa så gott uppsåt som the någonsin wilja,arbeta sig ock till dödz; lemnas do«h,åtminstone hos them som någorlunda laggranne Samweten hafwa,ett twifwelsmåsl om theras Tolkar,sin syssla rätt och tillbörl:n giort. Detta är wähl intett at befara J Lycksele,emedan bägge,så H:r Kyrkoherden som Scholaemästaren,äro lappska Språket helt mächtige hwar
före J Kyrkio- och Scholae7/äsendet genom Gudz Nåde temmelsn wähl tillstår, ja så at man tror föga dess like af samma sort finnes; Jcke dessmindre såsom man befruchtar,at när thesse redel:e männ,antingen genom döden afgå,el:r warda avancerande,lägger ock till trötte,utarbetade, tå förfaller lyeksele Lappmark i samma mörker som hon tillförne warit, emedan ingen är förhanden som Språket mächtig är,och theras rum kan bekläda. Fördenskull torde ey wara 2. Orådeligit att ett vocabularium efter hwars ock ens Diale«t uprättades,och crden uti så många columner anfördes som Lappmarkerne äro,hwaraf man kunde sluta,huru wida den ana wore i tahlet skilder ifrån den andra/ För Umeå Lappmark har jag redan giort påminnelse så hos H:r Pastoren som Scholaemästaren,hwilka lofwat härwid giöra sitt bästa. 3«Finge desse bägge som Språket fullkomligen mächtige äro,i synnerhet Kyrkioherden,någon tillökning på sine löner,at the kunde löna oeh föda en beskiedel. Student,wille the wähl tillägga omaket honom J Lappskan informera,med det wilkoret,at ju förr the giort sin lärjunge så färdig at han Examinerade och Predikade på Lappskan,fast än utur Papperet,så skulle Pastor flyttias till någon Swensk Församling, Scholaemästaren Pastoris rum tillträda,och Studiosus blifwa Scholaemästare. På detta sättet skulle genom Gudz Nåde sällan el:r aldrig duglige männer fattas till Lappmarkens tienst. Hafwer H:r ^nom åhretz slut,lärt Luth: Cateches med förklaringen både utan och, Fiellström förledit åhr fciort det prof med Sex Lappgossar at devinnan så perfect på Swenska,at de icke på en Bokstaf staplat; ty är ey mera ogiörlrt at en Swensk Student skulle fullkomligen på twänne åhr lära Lappska Språket. 4. Nu återstår hufwudknuten,hwadan denne tillökningen skulle tagas, och huru stor den ohngefehrligen blifwa skulle. Till det förra swares.at man kunde gifwa förslag,på de tillförne insamlade Lapp-Scho laecolle«ter. angående det senare,som hwarken Studiosus lärer utan lön sig ditgifwa,åtminstone sa stoor,at han kan hålla sig kläder )Ocl*
v som en adjunotus a 80 d: K:mt om åhret,el:r Kyrkioherden med Paedagogo hålla honom kost,wed oeh warma under 320: Dito mynt,så at Summan blefwo XX 400:de d:r; Finge the sedan slippa alla Cronans utlagor,wore saken hulpen. Detta wore för Riket en ringa Summa,o«h för Gudz ähra samt Lapparnes andeliga wällfärd en härlig båttnad. Man kunde med en Studioso på ett par åhr försökia,inom hwilken tid förmodel:n detta fattiga Språket står at lära. Jfrån detta förslaget borde wähl med all billighet,the förtiden J Lycksele tienstgiörande Präster befrijas,emedan the redan länge nog för en ringa lön tient; Jeke desto mindre torde the till öfwerflöd åtaga sig till ett prof denne mödan,at hwad härwid är till giörande, måtte allom uppenbart warda,allenast the för sin flit hade någon belöning at wenta,el:r åtminstone hopp om widare befordran,här nedre på Landzbygden. 5. Anhålla ock Frästerne J Lycksele ödmiukel:n om ett nådigt promotorial till Kongl. Maij:tt,at en wiss tienstetid kunde för them bestämmas,och the när then tiden wore förfluten,till tienlige lägenheter här nedre på landet förhielpas. är ock ganska swårt för Scholaemästaren,som ehuru han för en tinga lön tienar,måste han doch åhrligen sin löningz Spannemåhl med egen bekostnad ifrån Ingermanlandz och WästerBottns gräntze-skilnad till Granöhn forsla: Beder altså ödmiukel:n om en nådig remonstration till Riksens Ständer,hwarigenom han som andre betiänte kunde ifrån denne swåra bördan befrijas. Detta är hwad iag i ödmiukhet Nådige Herrens mogna betänkiande welat underställa,förblifwande framgent HögV/ällborne H:r Barons och LandzHöfdingens Ödmiukaste tienare /j Umeå d: 4 Februarii 1731 Zacharias Plantin \ Kanslikollegii arkiv: I n komna skrivelser från landshövdingen i Västerbottens län 1680-1801 (Ser E IX:a 12) RA tillsammans med lands hövdingens skrivelse 10.3.1731
Högwälborne Kerr grefwe, Kongl. Mayestäts och Swerjes 19, Rijkes Eådh,President och LandtMarshal Eders Excellentz har jag haft för en Tijdh sedan,den ähran at utj ödmiukheet medh min skrijfwelse at upwachta och därutinnan att hörsamst begiära Eders Höggreflige Excellentzes gunstige bijstånd och befodran,til dhe upbygde Lapskolornes wijdare besetiande och thärda%z mannen Notarien Jarl Dubb, sedermehro _är_ hos mig inkommen Herr; wijdh Macht hållande alt stadigt,hwilket Bref då fölgde medhypros- Z ten och kyrkioheerden lacharias Plantin som tillijka hafver JnspecdA, tionen öfwer Lycksele Kyrkia och Lapskola,med hosföljande memorial, hwarutinnan han icke allenast yttrar des medh den mina sig conformerande Meningen,angående dhe Medel,at altijd hafwa utj alla LapKarker att tilgå några som hade lärt det lapska Språket,efter hwar Lapmarcks flialect,och kunde således succedera,så wehl kyrkioherden,som Skolemestaren,och som Herr Profsten Plantin,har utj des memorial uthnembd ennu åthskillige andra momenta,hwilka synas helt tienlige til detta verkes befodrande,så kan ey mindre,än wijsa härmedh,at wara medh Honom och des uhtlåtelser enig och af samma tancka,beropandes mig j dett öfrige uppå mit til Eders Höggreflig Excellentz för herom aflåtne hörsamste Skrijfwelse af den 12 Decembr; leggiandes allenast det där til,att Skolemästare höhr nödwendigt til penninge Löhnen,ochså a, tilläggias Sppnnemåhl i Natura,som kunde assigneras utur kyrkioherbergen,och af Lapparne dhem ifrån dheras gräntz tilföras,hwilket då wåre j fal 30 tunnor åt hwar beståges,för 4 Nya Lapscholor 130 Tun:, en ringa afsacknat,för den nyttan där af kunde wentas til Gudz ähras befodrande,och desse fattige Menniskiors underwijssning utj Christendomen,hwartil dhe forna Swerjes Rijkes konungar,glorwyrdigst utj å- minnelse,en så godh grundwahl lagt medh stora omkostnader,och efwenwehl ey annars til förmodandes är än at wåhr nu warande allernådig s t e konxing,som en mild,nådig och gudhälskande warande Konung, lärer efter des kongliga höga Nåde ett så Christeligt och högtnödigt werk,wijdare at befodra och til des fulkomligheet at bringa,sig låta j Nå(je
fl behageligt wara; Til Eders Köggreflig Excellentz,som efwenwehl för des gudhälskande och Christeliga Nijtt,så wehl och wijda bekantan Herre,hafwer man efwenwehl den ödmiuka och tienstliga tilförsicht, det Eders Höggrefl. Excellentz lärer gunstigast bijdraga alt det som til detta werkets upräthållande,kan erfodras och bijdragas,så att icke allenast på denne Rijksdagen,hwilken Eders Höggrefl: Excellentz med så stort beröm dirigerar,må uthfinnas en så tilrekelig och stadig fond,hwarigenom desse nu upbygde Laps)4olor må kunna alt framgient underhållas utan ochså sådane Lärare altijd wara tilredz och wijd handen,som ähre det Språket mächtige,efter alla här j Lapmarkerne brukelige och gängse dialecter; här hos måste jagh ochså utj diupaste ödmiukheet påminna,huru såsom H: kyrkioheerden j Lyksele Oloff Gran har författat en Cathecismum på Lapska,hwilken skal af en annan,som och menar sig hafwa kunskap uthj det lapska Språket, carperat,som fehlande utj Språket,m^n kan wara,at den samma lärt sit lapska utj en annan Lapmarch,än som Lycksehle,och således fine. nas differentz utj orden^,åtminstonne weht jag nu för tijden ingen bettre underrättat om detta Tungemåhlet här j Landet,än desse begge, Hl: Oloff Gran och Skolmestaren Fielström som nu ock hafwa et vocabularium under händer,jag är medh al hötsamst wördnat - - - k, Umeå den 10:de Martij A:o 1731 J Grundel U Kanslikollegii protokoll den 27 mars 1731. Vplästes Landzhöfdingen Grundels bref till Hans Excell:ce H:r Presid: Gref Horn af d: 10. hujus,hwaruti han öfwersänder et Probsten Plantins Memorial af d: 4. Februarij Uplästes samma Memorial,hwaruti Probsten Zacharia Plantin förestår om icke till Lapparnes underwisande et Vocabularium på Lapska Språket måtte upläggias,och en Studiosus få något till underhåld,at lära det Lappska Språket,med mehra. I det samma kommo HHr StatsSe»- ret:ne Cedercreutz och J Carlson in. I Kanslikollegii arkiv: Inkomna skrivelser från landshövdingen i Västerbottens län 1680-1801 (Ser. E EC:a 12) RA Bil: Plantins Qem 0 rial 4.2.1731 och i avskrift K.brev 29.e. 1727 om koll. upphörande^ 1 Kanslikollegii arkiv: Protokoll 1731»s. 211. RA ty
I Sammandrag af de underdånige Beswärs-måhl som angå Lappmarkarna l:o At Collecterne för Lapp-Scholarne måtte blifwa prolongerade och de influtne medlen i Riksens Ständers Banco giöras fruchtbare. Vthi S Consistorii Hernosandensis Memorial.1. 2:do At til 3 eller 4 af de skickeligaste Lapp- eller Nybyggares Barn,sedan de til T r ivial Scholan och Gymnasium i Härnösand transfereras,så mycket måtte af Collecte-medlen anordnas som til deras nödiga underhåld wid Societeten månde betarfwas. Vthi samma Memorial.2. ^ 3:tio At tienlige Subjecta til Lappmarekarnas betienande så wid församblingarne som Scholarne jemwäl af andre Stift måtte utses,som sedan uppå sin födelseort kunde niuta promotion och befodring. Vthi detta Memorials 3. 4:to At af wederbörande måtte undersökas huru wida det sig giöra låter at i Pitheå Lappmarck Arvidsjaur må blifwa för sig ett Pastorat och Arjeploug med Sillbojock och de flere Byarne,det andra,hwar om uthi Magister Carl Solanders memorial uthförligare. 8 förmäles. 5:to At LappScholarne aldraförst måtte inrättas uthi L u hleå Lapp- ^ marek i Wästerbotn och Årsele i Ångermanland,hwarest tilståndet är swagast,af orsak at deras Prester aldrig warit och ännu icke äro 0 Språket mächtige,uthan måste betiena sig af Tolckar. 6:o At den utaf Pastore Lestadio uppå Theologiska facultetens i Upsala befalning öfwersatte Lutheri Catechismus måtte komma på Trycket, såsom tienlig för Pitheå och Luhleå Lappmarckar,der man klagar, at de efter Åhsele och Lycksele Lappmarckars Språk tryckte Catecheserne,för den stora åtskilnaden skul i Dialecten,icke kunna förstås. 7:mo At det stora missbruk som skier med Bränwinshandelen uthi Lappmarckarne måtte afskaffas; ty ehuru sådant tyckes igenom Kongl. Maij:tz alfwarsamma förordning wara förekommit,så förnimmes likwäl
beklageligen at i denne winter äro uthi Torneå Lappmarck wid marcknadstiden 93 Anckrar Bränwijn wordne försålde och af 170 Lappar på trenne dagar upsupne. De syndige och skadelige påfölgder,som förenämde Bränwijnshandel af sig föder,äro widlyftigt uthförde uthi Mag. Carl Solanders Memorial. 5. 8:vo A-t Sahl. Kyrckioherdens Lestadii,Hustru Brita N 0 raea,om möijeligit wore,måtte hugnas med en benådning af 4 eller 5 T:r Spanmåhl åhrligen,så wäl i anseende til den trogna tienst som hennes man wid Silbojocks Pastorat uthi 40 åhrs tid giordt,som det mehr än fattiga tilstånd der uthi hon med sina många oförsörgde Barn sig befinner. Nicolaus Sternel v Härnösands stifts riksdagsbesvär,westerbotten och Lappland,R 5213, RA Vid 5 och 6 punkterna är antecknat i margen "Föredrages särskilt". Carl Solanders memorial 6.2.1730 är bilagt.
ü Ödmiukt memorial. 1. Alldenstund Catechismi lära uti Lappmarken intet så tijdigt och ofta som nödigt wore,ske kan,medelst det allmogen i gemen sig sällan eljest infinna,än wijd de stora högtijder om åhret,förutan de nästliggiande,som något oftare kunna wara tillstädes,om intet nödigt och upbyggeligit wore,att Prästerskapet så ofta ffudstienst hålles,uti Högyessopredikan,i stället för praeexordium,hwilket de utom dess altijd bruka,skulle något utaf Catechesen till ordaförståndet allenast uti korthet förklara,och strax efter predikan,genom några frågor ak församblingenes ledamöter,huru de det samma fattat, giöra sig underrättad. 2. Emedan en dehl af Lappallmogen för sina hemwisters wijda aflägenhet,i synnerhet om höst och wåhr,eller när mehnföret eljest är, intet kunna komma till sina egna Kyrkior,utan måste sökia dem som närmast äro,hwar igenom deras egne Siälesörjare intet hafwa tillfälle så ofta som de åstunda,sina åhörare uti Christendamens kundskap underrätta,om icke i sådan händeli se,prästerskapet wijd den församblingen,hwarest de då bewista Gudstiensten,kunde tillijka med sine egne åhörare,äfwen desse,fast de höra till en annan försambling,uti Catechesen förhöra,hälst Catechismi examen,efter åtskillige af Pl. Venerando Consistorio och praepositis giorde påminnelser,skal alla tijder på åhret ske,när församblingenes ledamöter sammankomma; och att Lappen sedan gifwes attestatum,det han icke allenast gudstiensten utan ock förhöret bewistat,hwilket han sedermera fcr sin egen kyrkioherde hafwer att upwisa,på det all försummellse och tredska hos honom må tär igenom förekommas,och intet tillfälle förbijgås, detta usla folket på salighetenes wäg at föra. 3. Såsom de fattige uti Lappmarken lijda en stor brist och nöd medelst det ingen anstalt och inrättning giord är till deras hielp
och understöd,förutan det,att hos detta folket år nästan allment wara kärlekslös emot de nödlijdande; och fastän några äro Christeligare sinnade,så kunna de dock eij altijd hafwa tillfälle att wisa sitt medlijdande,efter de så långt ifrån hwar andra skillde äro,om icke uti sådan händeli se,i anledning af Tiggiareordningen,Hospitals och andra Kungl. förordningar,lappallmogen icke allenast kunde på tiänligit sätt föreställas,att wijd lysningar,bröllop och begrafningar,till de fattige uti Contante pprr något att gifwa,utan ock årligen sammanskiuta kiött,fisk,ost,&c. hwilket af Pastore och kyrkiowärdarne emottages,af dem uti de äldstas närwaro af hwar by utdelas, och wijd åhrets slut terföre en behörig räkning giöra. 4. Ehuruwähl Scholan uti Luleå Lappmark allaredan i Jockmock upbygder är,om icke den samma till Byn Kaitom kunde transporteras,emedan uti berörde by,som skall bestå af mehr än 100:de rökar,och tär till med ifrån Kyrkian alldra längst belägen är,skal wara en stor okunnoghet i Christendommen,då de likwähl i den händellsen kunde hafwa tillfälle mehr och mehr att blifwa underrättade samt till en sann Gudacktighets öfning håldne. Och på det Hans Kun^l Maij:tt och Rijket här wijd intet skulle komma till en dubbell utgift,så kunde Lappallmogen dee nu uti Jockmock bygde Scholaehusen,till Prästegård upkiöpa,i det ställe de eljest en ny komma att upbyggia,då åter med samma pgrr Scholan uti förbemälte Kaitome by kunde blifwa upbygder; hwar om Prästerskapet uti Lappmarken wijdare lära wetta att berätta. Pitheå d 6 febr. 17 30. f ob Carl. Solander. Härnösands stifts riksdagsbesvär,westerbotten och Lappland,R 5 RA "insin d. 18 mart. 1731. Upl och föredr. d 8 Apr. et 3 Jun. 173^ Tills. m. "Sammandrag af de underdånige Beswärs-måhl som angå Lapp_ markarna" av Nicolaus Sternel