Statistik för avrinningsområden 1995

Relevanta dokument
Länkar till övriga sidor i faktabladet

Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018

Leveransbeskrivning för vy_y, 2016_3

SCID Innehåll - Climate index database for Sweden

Leveransbeskrivning Aro_y_2012_2

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Leveransbeskrivning Aro_y_2016_3

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

11 Ekologisk produktion

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

11 Ekologisk produktion

Leveransbeskrivning Aro_y_2010_2

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

11 Ekologisk produktion

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Stabil utveckling av antalet djur

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi,

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Huvudavrinningsområden med uppdaterade vattendelare

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Figur A. Antal nötkreatur i december

Produkter med 97 huvudavrinningsområden och 8 kustproduktområden

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Åkerarealens användning i juni 2001

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar

Leveransbeskrivning DAMM_PROD_2013_3

2 Företag och företagare

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Figur A. Antal nötkreatur i december

6 Husdjur Husdjur

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

2 Företag och företagare

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Markanvändningen i Sverige

Arealen åkermark minskar något. Oförändrad areal för spannmålsodling. Ökad areal för raps och rybs. Arealen för vall och grönfoderväxter ökar

Arealen jordbruksmark minskar lite. Minskad areal för spannmålsodling. Minskad areal för raps och rybs. Arealen vall och grönfoderväxter ökar

Jordbruksmarkens användning 2008 JO0104

Organic farming 2015, converted areas and areas under conversion. Liten ökning av den omställda arealen. Arealen under omställning ökar igen

Arealen jordbruksmark minskar något. Arealen spannmål minskar och rekordstor veteareal. Arealen vall och grönfoderväxter minskar

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Organic farming 2016, converted areas and areas under conversion. Kraftig ökning av arealen under omställning till ekologisk produktion

Åkerarealens användning 2003

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Organic farming 2013, converted areas and areas under conversion. Arealen under omställning minskade för tredje året i rad

Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland

Arealen jordbruksmark minskar något. Arealen spannmål minskar. Arealen raps och rybs minskar. Arealen vall och grönfoderväxter minskar

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

Rapporter från lantbrukets företagsregister 2000 Åkerarealens användning år 2000

Kraftig ökning av antalet ekologiska slaktkycklingar. Värphönsen fortsätter att öka i antal. Statistiken visar på en ökning för samtliga djurslag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:3. Underlagsmaterial

Kraftig ökning av antalet ekologiska värphöns. Liten ökning av antalet ekologiska nötkreatur. Oförändrat antal ekologiska får men antalet ekologiska

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

32 De största genomsnittliga arealerna per företag noterades år 2005 för Södermanlands län med 59,0 hektar, Östergötlands län med 57,7 hektar, Uppsala

Vart femte nötkreatur är ekologiskt. Ekologiska kobesättningar större än genomsnittet

Antalet djur i jordbruket ökar

Produktbeskrivning: Hydrografi Visning Inspire

Jordbruksmarkens användning 2012 JO0104

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Jordbruksmarkens användning 2006 Slutlig statistik JO0104

Produkter med 66 huvudavrinningsområden och 7 kustproduktområden

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Fortsatt ökning av antalet ekologiskt hållna mjölkkor. Fler värphöns och grisar men färre slaktkycklingar

2 Företag och företagare 39 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper

Fler grisar men färre får i jordbruket

Statistik för avrinningsområden 2005

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Stadig minskning av antalet företag med mjölkkor

KVALITETSDEKLARATION Jordbruksmarkens användning 2016

Transkript:

Beställningsnummer Na 11 SM 9701 Statistik för avrinningsområden 1995 Statistical data for drainage areas 1995 Sammanfattning I denna rapport redovisas basstatistik för avrinningsområden. Basstatistiken omfattar bl.a. uppgifter om markanvändning, åkerarealens användning, antal husdjur, befolkning och för glesbygdsbefolkning uppgifter om avloppssystem, antal fritidsfastigheter samt kalkning av sjöar och vattendrag. Statistiken presenteras för 114 huvudflodområden och mellanliggande kustområden. De stora huvudflodområdena är i sin tur delade i ett antal delflodområden. Vidare redovisas data för s.k. länskustområden (17 st) och avrinningsregioner (8 st). De uppgifter som publiceras är bearbetningar av redan existerande statistik och som tidigare publicerats då med annan geografisk indelning (län, kommun, församling, tätorter). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet Producent Naturvårdsverket SCB, Programmet för miljö 106 48 STOCKHOLM Box 24 300 104 51 Stockholm fax 08-698 15 85 Fax 08-783 4763 Förfrågningar: Anders Widell, tfn 08-698 12 21 Förfrågningar: Marianne Eriksson, tfn 08-783 4736 Från trycket den xx mars1998 Serie Na Naturresurser och miljö ISSN 0082-0123 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.

2 Innehållsförteckning Contents 1 Sammanfattning Summery 2 Innehållsförteckning Contents 2 Tabellförteckning List of tables 2 Kartor List of maps 2 Tidigare publicering Earlier published reports 3 Bakgrund och syfte Background 3 Områdesindelning Area division 4 Variabler och datakällor Variables and datasources 6 Beräkningsmetoder och statistikens kvalité Estimation methods and data quality 6 Summary Summary in English 7 Engelsk ordlista List of terms 8 Beskrivning av metod för beräkning av felmarginaler Methods for estimating margins of errors 9 Kartor Maps 22 Tabeller Tables Tabellförteckning List of tables Tabell 1 Total areal, vattenareal, vattenflöden Table 1 Total area, water area, water flows jordbruksmark, skogsmark och tätortsmark agricultural land, forest land and urban areas Tabell 2 Befolkning 1995 fördelad efter tätort Table 2 Population 1995 in urban and och glesbygd, för glesbygdsbefolkning rural areas, for rural population, information on anges anslutning till avloppssystem; sewage system; number of real estates antal bebyggda fritidsfastigheter with buildings for seasonal and secondary use Tabell 3 Åkerarealens användning 1995 Table 3 Use of arable land 1995 Tabell 4 Antal husdjur 1995 Table 4 Live stock 1995 Tabell 5 Kalkade sjöar och vattendrag Table 5 Liming of lakes and rivers Tabell 6.1 Skogsmarks arealer 1991-1995 Table 6.1 Forest area 1991-1995 by stand type fördelning på beståndstyper Table 6.2 Årligen avverkad skogsmark 1991-1995 Table 6.2 Yearly cutting areas on forest land 1991-1995 Tabell 1-6 kan även erhållas som Excel-filer. Kartor List of maps Karta 1 Markanvändning per länskustområde Map 1 Land use per county drainage area Karta 2 Andel åkermark i delflodområden Map 2 Percentage of arable land in sub-drainage areas Karta 3 Andel skogsmark i delflodområden Map 3 Percentage of forest land in sub-drainage areas Karta 4 Djurtäthet per delflodområde Map 4 Cattle density in sub-drainage areas Karta 5 Indelning i avrinningsregioner Map 5 Drainage areas, aggregation to eight main areas Karta 6 Delflodområden Map 6 Sub-drainage areas Tidigare publicering Statistik för avrinningsområden har tidigare publicerats i: Statistik för avrinningsområden 1980-81, befolkning jordbruk och industri, Na 11 SM 8501 Statistik för avrinningsområden 1988-1990, befolkning och jordbruk, Na 11 SM 9201 Statistik för avrinningsområden 1992, Na 11 SM 9501 I SCB-Atlas-Jordbruk finns uppgifter om åkerarealens användning och antal husdjur per delflodområden, uppgifter finns för åren 1951, 1981,och 1989-1995. SCB har också publicerat annan statistik på avrinningsområden, de senaste är: Utsläpp till vatten från kommunala reningsverk 1995 Na 22 SM 9701 Belastningen på havet 1995 Na 29 SM 9601 Gödselmedel i jordbruket 1994/95 Na 30 SM 9604 Bekämpningsmedel i jordbruket 1995/96 Na 31 SM 9703

3 Bakgrund och syfte Detta SM Statistik för avrinningsområden är avsett att användas som bakgrundsdata vid vattenplanering, vattenvård och särskilda undersökningar i samband därmed. EU-s Ramdirektiv Vatten (Förslag till Ramdirektiv 2/12/ 97) är fn under beredning både inom EU och i Sverige. Direktivet fokuserar på avrinningsområdets betydelse varför det finns ett stort samband mellan föreliggande SM och direktivet. I ramdirektivet fastställs det övergripande målet att uppnå en god vattenstatus, vilket kräver: förvaltning av avrinningsområden, en bedömning av avrinningsområdets karakteristika, övervakning av yt- och grundvattenstatus i avrinningsområdet, upprättande av åtgärdsprogram för att uppnå målet, en sammanfattning av det ovan nämnda i en plan för avrinningsområdesförvaltning, och samråd med allmänheten om denna plan. Syftet med detta SM är att underlätta för centrala och regionala myndigheter och andra berörda att finna de uppgifter som behövs för bl.a. ovanstående ändamål. Områdesindelning Principskiss över avrinningsområden Avrinningsområde Vattendelare (höjdrygg) Kustområde Med avrinningsområde avses ett avgränsat område varifrån vatten avrinner till havet via ett gemensamt vattendrag. Angränsande avrinningsområden skiljs från varandra genom vattendelare, vanligtvis höjdryggar i terrängen. Avrinningsområdets betydelse ligger i att allt vatten som når området som nederbörd, lämnar det som avdunstning eller som avrinning via det vattendrag som avvattnar området (Känn ditt vatten 1983). Redan 1922 numrerades Sveriges vattendrag (SFS 1922:191). De nummer beteckningar och namnangivelser som används här på huvudflodområden är hämtade från Svenskt sjöregister (s 6-8) SMHI 1983. Avrinningsområden är numrerade från 1 (Torneälven) till 112 (Enningsdalsälven), samt 117, 118(Gotland). Kustområden mellan två avrinningsområden har dubbelnummer t.ex. 96/97 för området mellan 96 (Rönne å) och 97 (Stensån). För många användningsområden inom den ekologiska forskningen finns behov av ytterligare uppdelning av huvudflodområden. SCB har i samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna gjort en indelning av de större huvudflodområden i några mindre områden, totalt 244 delflodområden och 119 kustområden. Uppdelningen har gjorts nedströms stora sjöar, vid stora biflöden eller för att få områden med enhetlig markanvändning med syfte att få likstora områden. På karta 6 visas för varje havsområde hur uppdelningen av huvudflodområden har gjorts. Beteckningarna på kartan är den samma som används i tabellerna. För andra tillämpningar behövs endast data för aggregat av huvudflodområden. I denna rapport redovisas även statistik för s.k. länskustområden och havsområden. Länskustområden (17 st) omfattar den mark som avvattnas längs länets kuststräcka. Avrinningsregioner (8 st) är landregioner med avrinning till Bottenviken, Bottenhavet, Östersjön uppdelad i Norra bassängen, Gotlandsbassängen och Bornholmsbassängen, Öresund, Kattegatt och Skagerack (se karta 5).

4 Huvudflodområden, delflodområden och kustområden efter storlek Areal i km 2 Huvudflodområden 1) Delflodområden Kustområden 2) antal områden antal områden antal områden 0-99 2 39 100-199 6 13 33 200-299 16 27 18 300-399 18 28 9 400-499 16 19 4 500-749 11 23 10 750-999 12 25 1 1000-1249 10 14 2 1250-1499 4 12 3 1500-1749 3 7 1750-1999 3 5 2000-2499 7 17 2500-2999 1 5 3000-3499 7 12 3500-3999 3 7 4000-9999 10 23 10000-19999 7 5 20000-6 Summa 140 244 119 1) inkl uppdelning av Mälaren-Norrström, Vättern- Motala ström, Värnern-Götaälv. 2) inkl delade kustområden och Öland SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, har bestämt vattendelare för hela Sverige på topografiska kartor för de större vattendragen och sjöarna. I genomsnitt är dessa c:a 12000 delavrinningsområden eller standardområden c:a 40 km 2 till ytan. SMHI har digitaliserat samtliga vattendelare för dessa delavrinningsområden, som i sin tur kan aggregeras till 114 huvudflodområdena med 114 mellanliggande kustområden. I tabellerna 1-5 redovisas data för delflodområden, huvudflodområden, länskustområden samt avrinningsregioner. Variabler och datakällor Total areal SCB har från SMHI köpt digitaliserade gränser för delavrinningsområden Arealuppgifter har framräknats maskinellt utifrån den digitaliserade kartan och omfattar både land och vattenareal. För avrinningsområden där delar av området ligger utanför Sveriges gränser redovisas totalareal samt areal i Sverige. De arealuppgifter som redovisas i detta meddelande kan skilja sig något från de arealuppgifter som redovisats av SMHI, skillnaden är dock oftast mindre än 1%. Differenserna beror dels på att resultaten från arealberäkningar utifrån en digitalkarta kan variera något beroende på vilken projektion och beräkningsalgoritm som används, dels på att noggrannheten av arealberäkningarna beror på noggrannheten i de digitaliserade gränserna. SCB har av tekniska skäl gjort en viss generalisering av de gränser som erhölls från SMHI, vilket då påverkar arealberäkningarna. Kustområden har avgränsats av SMHI som områden mellan huvudflodområden och den yttre gränsen har dragits vid kustlinjen. Detta har medfört att inga öar ingår. SCB har emellertid kompletterat vissa kustområden med större öar (t.ex. Lidingö, Värmdö, Orust, och Tjörn). Vattenareal Uppgifter om vattenareal per delflodområde har erhållits från SMHI. Vattenflöden Uppgifterna gäller den totala vattenföringen i mynningen av respektive område. Uppgifterna är långtids-årsmedelvärden för 1961-1990 och uttrycks i m 3 /s. Hela avrinningsområdet uppströms bidrar till vattenföringen i mynningen. Källa: SMHI. Arealer i Finland och Norge De uppgifter om markanvändning som redovisas för områden i Finland och Norge med avrinning till Sverige har erhållits från Statistikcentralen i Finland resp. Norges Vassdrags och energiverk. Åkermark/Betesmark Uppgifterna avser markanvändning (åker och betesmark) 1995. Grunddata har erhållits från Lantbrukets företagsregister (LBR) som innehåller uppgifter om företagen inom

5 jordbruk. 1995 insamlades uppgifter från företag med minst 2,1 hektar åkermark, företag med odling av trädgårdsväxter samt övriga företag som äger djurbesättning med något av djurslagen nötkreatur, får, svin eller höns. Arealuppgifter för företag med mindre än 2,1 ha åker saknas. 1992 genomfördes en lantbruksräkning där samtliga lantbruksföretag ingick, då fanns 7 % av åkerarealen och 43 % av betesarealen vid företag med mindre än 2,1 ha åker. Åkermark definieras som mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. Betesmark definieras som mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas. Uppgifter från LBR finns redovisade per församling som därefter har omfördelats till avrinningsområden med hjälp av fördelningsnycklar, se metodbeskrivning. Skogsmark Uppgifterna avser 1992 och är hämtade från SCB:s lantbruksräkning 1992, som i sin tur baseras på uppgifter som insamlats till lantbrukets företagsregister dels på uppgifter i registret från den allmänna fastighetstaxeringen 1992. I lantbruksräkningen ingår företag med minst 2 ha åkermark (jordbruksföretag), företag med större djurbesättningar samt företag med mindre än två ha åkermark (skogsföretag). Detta är för närvarande de mest aktuella uppgifterna om skogsarealer baserade på fastighetstaxeringarna. Skogsmark definieras som mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- och jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses som lämplig för virkesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. Definitionerna av skogsmark ansluter sig till definitioner i skogsvårdslagen. Ägoslagen definieras enligt Svensk standard för ägoslagsklassificering av mark för jordbruk och skogsbruk (MIS 1981:4). Tätortsareal Tätortsarealen är beräknad utifrån SCB:s tätortsavgränsning 1995. Arealuppgifterna avser landareal inom tätort. Befolkning Uppgifter om befolkning fördelad på tätort och glesbygd har erhållits genom att SCB har kompletterat Lantmäteriverkets fastighetsregister dels med uppgifter från registret över totalbefolkningen (RTB), dels med uppgift om fastigheten är belägen i tätort eller ej, varvid 1995-års tätortsavgränsning har använts. Då fastighetsregistret innehåller koordinater för fastigheten, har fastigheten med hjälp av dessa kunnat föras till delflodområden. Anslutning till avloppssystem Vid fastighetstaxeringen skall för alla småhusfastigheter anges om fastigheten är ansluten till kommunalt avlopp eller ej. Vid den ovan nämnda kompletteringen av fastighetsregistret med uppgift om befolkning erhölls samtidigt information om antal personer anslutna till avloppssystem. Uppgifter redovisas endast för befolkning i glesbygd. För 9 % av glesbygdsbefolkningen saknas uppgifter om anslutning till avloppssystem beroende på att uppgift om fastighetstyp saknats eller att de bor i fastigheter som ej är klassificerade som småhus, detta behöver ej innebära att reningsanläggning saknas, tex kan det avse personer boende i hyreshus eller fastigheter taxerade som t.ex. industrienhet, vårdbyggnad. Bebyggda fritidsfastigheter Uppgifter om antalet fritidsfastigheter har hämtats från Lantmäteriverkets:s fastighetsregister och har med hjälp av koordinater kunnat föras till delflodområden. Uppgifterna i tabellen avser bebyggda fritidsfastigheter utan folkbokförd befolkning. Uppgifter om antal fritidsfastigheter är ej direkt jämförbart med antalet taxeringsenheter som klassats som fritidsbostad. En av skillnaderna är att fritidsbostäder kan ligga på sk ofri grund, och då blir endast byggnaden egen taxeringsenhet, medan fastigheten kan klassificeras som en annan typ av fastighet. Därtill kommer ett antal byggnader som ej är egna taxeringsenheter men används som fritidshus, och som är en del av andra fastigheter. Åkerarealens användning: Uppgifter har hämtats från Lantbrukets företagsregister. Uppgifter om åkerarealens användning avser företag med minst 2,1 ha åker, företag med odling av trädgårdsväxter samt företag med större djurbesättningar men med mindre än 2,1 ha åkermark. Åkerarealen uppdelas på: Vårsådd spannmål Vårvete, vårkorn, havre och blandsäd Höstsådd spannmål Höstvete, råg, höstkorn och rågvete Vårsådda oljeväxter Vårraps och vårrybs Höstsådda oljeväxter Höstraps och höstrybs Baljväxter Kok och foderärtor, konservärtor, bruna bönor Potatis Matpotatis och potatis för stärkelse Betor Sockerbetor Vall Grönfoderväxter, slåttervall, betesvall, frövall Energiskog Energiskog Övriga växtslag Fältmässig odling av köksväxter, plantskolor, nischgrödor Träda Träda, obrukad åker, ej utnyttjad slåtter o betesvall Antal husdjur Uppgifter har hämtats från Lantbrukets företagsregister. Uppgifter om antal husdjur avser företag med minst 2,1 ha åker, företag med odling av trädgårdsväxter samt företag med större djurbesättningar men med mindre än 2,1 ha åkermark. I rapporten är antalet husdjur omräknat till djurenheter där:

6 1 fullvuxet nötkreatur motsvaras av 1 häst 2 ungnöt (kvigor, stutar, > 1 år) 4 kalvar (< 1 år) 3 suggor (galtar och modersuggor) 10 slaktsvin (> 3 mån) 20 smågrisar (< 3 mån) 10 pälsdjur (får och lamm) 100 fjäderfä (höns, kycklingar och broilers) Djurtäthet har beräknats utifrån beräknad erforderlig spridningsareal i förhållande till faktiska åker och betesarealer, 30% av betesdjurens erforderliga spridningsareal får utgöras av bete utanför åker. Beräkningarna är gjorda utifrån anvisningar i Lantbruksstyrelsens författningssamling LSFS 1988:44. Antalet djur per hektar får inte vara högre än vad som frammgår av nedanstående Djur/hektar Kor för mjölkproduktion 1,6 Kor huvudsakligen för uppfödning av kalvar 2,3 Kvigor, tjurar och stutat 1år och däröver 4,6 Kalvar under 1år 5,8 Får 15 Suggor i produktion 2,2 Slaktsvin 10,5 Värphöns 100 Unghöns 250 Slaktkycklingar 470 Hästar 3 Kalkning Uppgifter om kalkade sjöar och vattendrag är hämtade från Naturvårdsverkets kalkningsregister. Skog: beståndstyp och avverkning Uppgifterna baseras på data från Riksskogtaxeringen som också utfört beräkningarna till denna rapport. Riksskogtaxeringarna är en stickprovsinventering av landets skogstillgångar som varje år täcker hela Sveriges landareal. Taxeringens noggrannhet är så avpassad att resultaten för i första hand virkesförrådets storlek efter ett 5-årigt omdrev ska kunna redovisas för stora och medelstora län med tillfredsställande säkerhet. Detta gör att det här endast är möjligt att redovisa data för de 8 avrinningsregionerna. Beståndstyperna definieras utifrån trädslagsandel. För bestånd anges trädslagsblandningen som tiondelar av antalet huvudstammar eller huvudplantor. Tallskog : Tall och contorta >= 7 tiondelar Granskog : Gran >= 7 tiondelar Övrig barrskog : Tall, gran och contorta >= 7 tiondelar Björkskog : Björk >= 7 tiondelar Övrig lövskog : Björk, asp, ek, bok, övriga ädla träd, övriga lövträd >= 7 tiondelar Blandad barrlövskog : Övriga bestånd Slutenhet 0 Kalmark Beräkningsmetoder och statistikens kvalité De variabler som redovisas i denna rapport är bearbetningar av redan publicerad statistik. För uppgifter om materialens ursprungliga kvalitet hänvisas till: Rapporter från lantbrukets företagsregister 1995, LES och SCB, J10 SM 9601 samt J 20 SM 9601 Tätorter 1995, SCB Be 16 SM 9601 Rikets fastigheter Bo 37 SM 9601 Statistiken har tidigare redovisats för olika administrativa områden t.ex kommun och församling. Bearbetning av primärmaterialet har skett på två olika sätt. Basregister med koordinatinformation SCB har från SMHI köpt digitaliserade gränser för samtliga delavrinningsområden. Om basstatistiken innehåller koordinatsatta data, kan med utnyttjande av GIS-teknik, uppgifter direkt föras till delflodområden. Omfördelning av församlingsdata När grundmaterialet finns redovisat per församling har en omräkning skett från församling till delflodområde via omfördelningsnycklar. Dessa är framräknade som andel av församlingsareal inom respektive delflodområde. Omräkningen av arealuppgifter från församling till delflodområde är schablonmässig och görs med antagandet att den areal man vill fördela är likformigt spridd inom församlingen. Om ett avrinningsområde innehåller många icke delade församlingar eller stora andelar av en församling blir skattningarna relativt säkra jämfört med om ett avrinningsområde endast innehåller små andelar av flera församlingar. SCB har gjort beräkningar av de relativa felmarginalerna för alla arealuppgifter som är beräknade med fördelningsnycklar. Beräkningsmetoden beskrivs i avsnitt Beskrivning av metod för beräkning av felmarginaler. I tabellerna anges den relativa felmarginalen i procent med en bokstav från A - G där A= 0 % - 2 % B= 2 % - 5 % C= 5 % - 10 % D= 10 % - 20 % E= 20 % - 50 % F= 50 % - 100 % G= 100 % - A innebär att de redovisade siffrorna med uppåt 95 % säkerhet ligger inom intervallet ± 0-2 %. Summary In this report basic data are presented for drainage areas 1995, concerning agricultural land, forest land, use of arable land, live stock and population in urban and rural areas. The statistics consists of regrouping and transformation of existing primary data, published earlier for i.e municipalities and parishes. The statistics are presented for main drainage areas (114 areas), the largest areas are divided into subareas, drainage areas aggregated by the coast (17 areas) and drainage areas aggregated to 8 main areas. The subdivision of areas are shown i map 6.

7 Engelsk ordlista Antal areal avloppssystem avrinningsområde Befolkning betesmark betor Delavrinningsområde djur djurenhet djurtäthet Energiskog Får församling Glesbygd gris Husdjur höns höstsådda oljeväxter höstådd spannmål Jordbruk number area sewage system drainage area population cultivated natural pastures beets sub-drainage area animal cattle unit cattle density energy forest sheep parish rural areas pig live stock fowls winter oleiferous plant winter grain agriculture Kalv kor kust kustområde Mjölkko Område Potatis procent Skogsmark summa Träda tätort Vall vattenareal vårsådda oljeväxter vårsådd spannmål Åker Ärtväxter Övriga växtslag calf cows coast coastal area milch cow area potatoes per cent forest land total fallow land urban area, locality ley water area spring oleiferous plant spring grain arable land peas other plant types Teckenförklaring Explanation of symbols.. uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker 0 eller 0,0 uppgift mindre än halva enheten - inget finns att redovisa.. data not available or too uncertain 0 or 0,0 magnitude less thant half of unit employed - magnitude nil

8 Beskrivning av metod för beräkning av felmarginaler Uppgifter som baseras på lantbruksstatistiken är i detta meddelande beräknade utifrån uppgifter aggregerade till församling. Via fördelningsnycklar har församlingsuppgifter omfördelats till delavrinningsområden. Exempel på skärningar mellan delavrinningsområde och församlingar visas i bilden nedan. Exmplet avser delavrinningsområde 67-5:1, där 15 församlingar ingår med någon del. För församlingar, som ligger i två eller flera (del-)avrinningsområden, har följande metod använts för att beräkna fördelningsnycklar: Antag att ett visst delavrinningsområde O helt eller delvis innehåller n församlingar med (total-)arealerna A 1, A 2,..., A n. Genom uppmätning i ett GIS är det känt att motsvarande (total-)arealer, som även ligger i O, är a 1, a 2,..., a n. De relativa (total-)arealandelarna, som även ligger i O, döps till P 21, P 22,..., P 2n (där alltså a i P2 i = för i = 1,2,...,n). Ai Dessa fördelningsnycklar har använts för att beräkna arealer med åker, skog m.m. inom delavrinningsområden. Betrakta en fix gröda (som även kan vara av typen åker + bete ) och antag att församlingarnas arealer av denna gröda är g 1, g 2,..., g n. Arealen av grödan i O har då schablonberäknats enligt formeln (1) n i 2 i i= 1. go ( ) = g P Bidragen i denna formel från församlingar som ligger helt inuti O (P 2 i = 1) blir då korrekta medan de församlingar som skär O:s gränser kan bidra med fel i formeln. Enligt en grov modellberäkning har det totala bidraget från dessa fel uppfattats som slumpmässigt med förväntat värde 0 och standardavvikelse enligt formeln n 2 2 1 i i i i 3 i i= 1 (2) D=. A U ( V ( 1 V) U ) Här är U:na och V:na hjälpvariabler som beräknats från arealandelarna och grödandelarna P 11, P 12,..., P 1n där g i P1 i = för i = 1,2,...,n. A i Hjälpvariablerna definieras av formlerna Ui = min( P1i, P2i, 1 P1i, 1 P2i) och V = max(min( P, P ), min( 1 P, 1 P )). i 1i 2i 1i 2i En teoretisk motivering av (2) ges i PM MI 1995:1, utifrån en enkel endimensionell sannolikhetsmodell, där felen för olika församlingar förutsätts vara statistiskt oberoende och ha en någorlunda naturlig fördelning över de intervall, där de verkliga felen av logiska skäl måste ligga. Fördelningen är vald så att väntevärdet för varje fel blir noll. I ovannämnda PM framförs också hypotesen att modellens D-värde skulle kunna vara 1,5 till 2 gånger större än man skulle få med mera realistiska (och komplicerade) modeller. Formel (1) har använts för arealuppgifter avseende åkermark, betesmark, skogsmark samt åkermarkens användning. Den har också använts för uppgifter om antal husdjur i tabell, varvid sålunda g 1, g 2,..., g n står för exempelvis antal mjölkkor eller djurenheter i de olika församlingarna. För att få fram grova felmarginaler för även dessa skattningar har antagits att samtliga djurenheter i en församling fördelas likformigt över dess totala areal av åker + betesmark. Felet genom fördelningen (1) för varje församlingsdel blir då proportionellt mot felet i fördelningen av åker + betesmark, vilket leder till medelfelsformeln (2 ) D = n i= 1 g P i 1i 2 2 1 Ui ( Vi ( 1 Vi ) 3 Ui ) där grödandelarna P 11, P 12,..., P 1n avser åker + betesmark och hjälpvariablerna U och V är definierade som ovan. Normalt är att uppfatta 100* D/ g( O) som skattningens variationskoefficient (under modellen). I syfte att uppnå 95 % konfidensgrad rekommenderas i Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik, SCB, MIS 1994:3, sidan 75, att detta värde dubbleras vid beräkning av relativa felmarginaler. På grund av tron att modellen kan ge en viss överskattning av standardavvikelsen beräknas dock här den relativa felmarginalen utan dubblering av variationskoefficienten. Modellens värde på D ger då endast konfidensgraden 67 %, men förhoppningen är att en realistisk konfidensgrad ändå kan närma sig 95 %. Den som vill använda modellen mera konservativt och basera sina konfidensintervall direkt på modellvariansen får lov att tolka bokstavsbeteckningarna ett snäpp sämre (t.ex. C i stället för B). Exempel För arealen vårsådd av spannmål i delavrinningsområde 67-5:1 anges skattningen 4790 ha med osäkerhetskoden D. Vi tolkar då felmarginalen som +/- 10 till 20 % eller kanske snarare ca 20 % med 95 % konfidensgrad.

9 Karta 1 Markanvädning per länskustområde Land use per county drainage area Markanvändning Vatten Åker Bete Skog Tätort Övrigt

10 Karta 2 Andel åkermark i delflodsområden Percentage of arable land in sub-drainage areas Andel åkerareal 0-10 % (215) 10-20 % (68) 20-50 % (56) 50-75 % (20) 75 % - (4)

11 Karta 3 Andel skogsmark i delflodsområden Percentage of forest land in sub-drainage areas Andel skog 0-10 % 10-20% 20-50 % 50-75 % 75 % -

12 Karta 4 Djurtäthet per delflodområde Cattle density in subdrainage areas delflodområde b-drainage areas Djurtäthet per delavrinningsområde 0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8 -

13 Karta 5 Indelning i avrinningsregioner Drainage areas, aggregation to eight main areas Bottenviken Bottenhavet Skagerrak Östersjön Norra bassängen Kattegatt Östersjön Gotlandsbassängen Öresund Östersjön Bornholmsbassängen

14 Karta 6 Delflodområden Sub-drainage areas Bottenviken 1-16:1 1:24 1-21:1 4:22 9:13 4-18:1 9-11:1 1:19 4:11 13:10 1:1 20:23 4-7:1 2:1 13-8:1 3:1 4:1 18:1 20:11 19:1 12:1 14:1 16:1 7:6 8:1 9:1 10:1 11:1 13:2 15:1 6:1 7:1 5:1 20:1 17:1 21:1 24:1 26:1 23:1 22:1 27:1 25:1

28:1 31:1 29:1 33:1 32:1 34:1 38:1 36:1 37:1 35:1 38:9 28:4 28-2:30 28-2:1 30:1 44:1 40:1 41:1 43:1 52:8 57:1 56:1 55:1 52:1 45:6 48:9 48:1 47:1 45:1 46:1 39:1 48-4:1 53:1 54:1 50:1 51:1 49:1 48-15:1 53-33:1 53-33:1 38-7:1 28:31 38:16 38-12:1 40-23:1 40-24:1 40:37 40-14:6 40:17 42-9:1 53-53:1 53:41 53-37:5 53-37-11:1 48:46 48:24 42:1 40-39:1 40:28 53-37:26 53:69 53:47 53:61 15 Karta 6 (forts.) Bottenhavet

16 Karta 6 (forts.) Östersjön Norra bassängen 61-30:10 61-33:1 61-30:1 61-7:3 61-32:1 61-10:1 61-27:1 61-22:1 61-7-4:1 61-7:1 61-7-1:1 58:1 59:1 61-34:1 59060-4:1 61-34-6:1 60:1 61:3 61:6 61-4:1 61:1 61-40:1 61:8 67-14:1 67-5:1 67-18:1 67-12:2 67:12 67:1 62:1 62063-5:1 61-17:1 63:1 64:1 65:1 66:1 67-34:2 67-11:1 67-11:17 67-11:12 67:13 67-10:1

17 Karta 6 (forts.) Östersjön Gotlandsbassängen 68:1 70:1 69:1 71:1 74-8:1 118117-1:1 74:1 72:1 117:1 73:1 118:1 74-7:1 74:1 117118-7:1 75:1 77:1 76:1 78:1 79:1 119

18 Karta 6 (forts.) Östersjön Bornholmsbassängen 86:1 82:1 80:1 88:12 81:1 88-7:1 88-5:1 88-3:1 88:1 85:1 83:1 84:1 87:1 88:6 87:3 88089-3:1 88089-2:1 89090-1:1 89:1 88089-9:1 89090-5:1 89090-2:1

108-37:2 108-41:1 108-52:2 108-38:1 108-37-6-9:1 98:10 101:10 108:17 108-35:4 108-29:1 108-35:1 103-10:1 108-29-6:1 103:8 98-9:1 108:29 108:20 108:30 108-37:6 103:16 105:12 96:12 96:6 96:1 98:1 98-1:1 99:1 97:1 95:1 108-48-8:1 108-48:1 108-26:1 101:1 100:1 104:1 102:1 105-6:1 105:1 108-45:1 108-20-7:1 108-20:1 108:1 108-15:1 103:1 108-2:1 107:1 106:1 105-4:1 108-18:1 108-18-2:1 108:14 19 Karta 6 (forts.) Kattegatt

20 Karta 6 (forts.) 112:1 Skagerrak 111:1 110111-2:1 110:1 109110-1:1 109:1 108109-1:1 Öresund 94095:1 94:1 93:1 93094:1 92093-1:1 91:1 90:1 92-1:1 92:1 92:8 92-5:1 92:12 89090-9:1

Tabeller 21

22 Tabell 1 Arealer, vattenflöden, jordbruksmark, skogsmark samt tätortsmark Total area, waterflows, agricultural land, forest land and urban areas Arealer är angivna i km 2 Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 Bottenviken 131 061 1 813,4 Därav i Sverige 116 102 7 844 108 258 868 B 50 B 43 363 A 328 Norrbotten 106 229 1 505,5 därav i Sverige 91 270 5 541 85 729 393 C 35 B 30 658 B 236 1 Torneälven 40 156 1 974 38 175 241 10 296 därav i Sverige 25 678 1 308 24 363 51 E 6 E 6 221 B 43 därav i Finland 14 478 666 13 812 190.. 4 075.. 1-16:1 Torneälven Muonioälv 1:1 14 578 166,4 därav i Sverige 6 040 198 5 842 6 F 1 E 1 557 E 2 1-21:1 Torneälven Lainioälven 1:19 6 003 247 5 756 71,1 4 F 0 F 1 227 F 3 1:24 Torneälven Ovan Lainioälvens inf 1:19 10 077 785 9 293 132,7 2 F 0 F 1 295 F 22 1:19 Torneälven Del av ovan Muonioälv 1:1 763 9 754 211,3 3 G 0 G 413 F 4 1:1 Torneälven Utloppet 8 735 469,3 därav i Sverige 2 795 68 2 726 36 E 4 E 1 730 D 13 1/2 Kustområde 65 2 63 0,7 2 G 0 G 46 F 1 2 Keräsjoki 424 10 414 4,8 10 G 1 G 265 E 0 2/3 Kustområde 235 5 230 2,6 6 G 1 G 156 E 3 3 Sangisälven 1 232 79 1 153 13,7 22 F 2 F 775 E 2 3/4 Kustområde 94 4 90 1,0 2 G 0 G 61 F 4 4 Kalixälven 18 115 657 17 458 35 E 5 E 6 802 E 42 4:22 Kalixälven Ovan Tärendöälvens in 4:11 6 547 308 6 240 104,5 1 G 0 G 1 335 F 2 4-18:1 Kalixälven Tärendöälven 4:11 726 20 706 7,1 1 G 0 G 314 F 0 4-7:1 Kalixälven Ängesån 4:1 6 713 174 6 539 72,6 11 F 1 F 2 710 E 24 4:11 Kalixälven Ovan Ängesåns inlopp 4:1 3 286 91 3 195 143,9 9 F 1 F 1 878 E 2 4:1 Kalixälven Utloppet 843 64 779 225,5 13 F 2 F 565 E 13 4/5 Kustområde 209 8 200 2,2 5 G 0 G 136 F 3 5 Töreälven 447 15 432 5,3 5 G 1 G 301 E 1 5/6 Kustområde 142 4 138 1,5 2 G 1 G 96 F 0 6 Vitån 522 34 488 6,1 9 G 1 G 333 E 0 6/7 Kustområde 58 5 54 0,6 1 G 0 G 37 F 1 7 Råneälven 4 207 181 4 026 13 F 2 F 1 776 F 2 7:6 Råneälven Niemisel 7:1 3 915 165 3 751 46,5 6 G 1 F 1 586 F 1 7:1 Råneälven Utloppet 292 16 276 49,6 7 G 1 G 189 F 1

Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 7/8 Kustområde 195 4 191 1,8 9 G 1 G 132 E 0 8 Altersundet 403 25 378 3,8 19 G 2 G 258 E 1 8/9 Kustområde 215 7 207 1,9 9 G 1 G 127 E 29 9 Luleälven 25 249 2 318 22 931 därav i Sverige 24 768 2 221 22 547 50 F 4 F 6 906 E 40 9:13 Luleälven Lilla Luleälv 9:1 11 450 1 382 10 068 302,1 därav i Sverige 10 969 1 285 9 685 1 G 0 G 2 273 F 1 därav i Norge 481 97 384 9-11:1 Luleälven Lilla Luleälv 9:1 9 679 706 8 973 167,1 1 G 1 F 2 243 F 4 9:1 Luleälven Luleå 4 120 231 3 889 513,5 49 F 3 F 2 389 D 35 9/10 Kustområde 142 3 138 1,3 7 G 1 G 94 F 6 10 Alån 589 35 554 6,0 30 G 2 G 384 E 2 10/11 Kustområde 105 2 103 1,0 6 G 1 G 76 E 0 11:1 Rosån 199 7 192 2,0 10 G 1 G 149 E 3 11/12 Kustområde 70 4 66 0,7 3 G 0 G 52 F 1 12:1 Alterälven 456 18 438 5,0 16 G 1 G 330 E 1 12/13 Kustområde 167 2 165 1,5 3 G 0 G 109 F 25 13 Piteälven 11 280 843 10 437 35 F 1 F 4 197 E 10 13:10 Piteälven Uppströms Varjisån 13:2 6 983 659 6 324 115,2 4 G 1 G 1 919 F 1 13-8:1 Piteälven Varjisåns utl. 13:2 1 943 71 1 872 25,2 2 G 0 G 605 F 0 13:2 Piteälven Sikfors 13:1 2 212 113 2 099 167,0 26 F 1 G 1 575 D 8 13:1 Piteälven Bölebyn 142 0 142 168,6 4 G 0 G 98 F 1 13/14 Kustområde 11 0 11 0,1 0 G 0 G 7 F 0 14:1 Lillpiteälven 617 34 583 8,1 14 G 0 G 411 F 3 14/15 Kustområde 0 0 0 0 0 0 0 0 15:1 Rokån 229 4 226 3,0 5 G 0 G 152 F 1 15/16 Kustområde 198 4 194 2,2 6 G 0 G 136 E 5 16:1 Jävreån 198 14 183 2,1 7 F 0 G 133 E 3 Västerbotten 57 931 4 347 53 584 818,8 764 B 35 C 28 531 B 173 16/17 Kustområde 103 3 100 1,1 4 G 0 G 69 F 0 17:1 Åbyälven 1 347 78 1 269 16,9 22 G 1 F 863 E 0 17/18 Kustområde 153 7 146 1,9 6 G 0 G 104 E 0 18:1 Byskeälven 3 660 228 3 431 44,1 24 F 1 F 2 210 E 7 18/19 Kustområde 319 5 313 3,4 16 G 1 G 212 E 4 19:1 Kågeälven 911 28 883 10,8 26 F 1 F 607 E 3 19/20 Kustområde 124 1 123 1,1 5 G 0 G 71 E 8 23

24 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 20 Skellefteälven 11 721 1 562 10 159 63 F 2 E 4 370 E 41 20:23 Skellefteälven Slagnäs 20:11 6 313 1 198 5 115 100,0 1 G 0 G 1 096 F 3 20:11 Skellefteälven Renstr.bron 20:1 4 207 299 3 908 144,6 10 F 1 F 2 482 E 9 20:1 Skellefteälven Kvistforsen 1 201 65 1 136 156,3 52 F 1 F 792 E 29 20/21 Kustområde 81 2 79 0,7 6 G 0 G 53 E 2 21:1 Bureälven 1 044 71 973 10,1 57 F 1 F 678 E 5 21/22 Kustområde 300 10 291 3,3 22 F 1 G 196 E 0 22:1 Mångbyälven 221 20 201 2,4 18 G 0 G 139 F 1 22/23 Kustområde 107 2 105 1,2 10 G 0 G 69 E 0 23:1 Kålabodaån 505 8 497 6,0 48 E 1 F 330 D 1 23/24 Kustområde 81 0 81 1,1 4 G 0 G 53 E 1 24:1 Rickleån 1 645 152 1 493 17,6 44 F 1 F 1 075 E 2 24/25 Kustområde 12 0 12 0,2 1 G 0 G 8 F 0 25:1 Dalkarlsån 352 6 347 4,6 20 G 1 G 234 E 1 25/26 Kustområde 294 7 287 3,0 13 G 0 G 194 E 0 26:1 Sävarån 1 161 81 1 080 14,0 28 F 1 F 756 D 3 26/27 Kustområde 228 8 220 2,8 9 G 0 G 140 E 1 27:1 Tavelån 415 20 396 4,8 28 F 1 G 251 E 6 27/28 Kustområde 49 2 47 0,5 1 G 0 G 24 E 6 Bottenhavet 179 980 2 570,2 därav i Sverige 175 386 12 602 162 784 3 313 A 361 A 99 795 A 937 Västerbotten 28 Umeälven 26 811 1 849 24 962 162 D 14 D 11 479 C 65 28-2:30 Umeälven Sorsele 28-2:1 6 068 278 5 790 128,7 2 F 0 F 1 560 F 3 28:31 Umeälven Storuman 28:4 6 699 716 5 983 144,4 9 F 3 F 1 784 E 5 28-2:1 Umeälven Vindelälven 28:1 6 560 411 6 149 199,3 53 F 3 E 3 810 D 8 28:4 Umeälven Vännäsby 28:1 7 135 439 6 697 237,3 63 E 5 F 4 126 E 17 28:1 Umeälven Stornorrfors 347 5 342 440,1 35 F 1 F 201 E 33 28/29 Kustområde 372 8 363 3,7 38 E 1 F 215 D 4 29:1 Hörnån 385 13 372 4,4 10 G 0 G 290 E 1 29/30 Kustområde 104 1 103 1,1 3 G 0 G 77 E 1 30:1 Öreälven 3 027 81 2 945 34,5 30 F 2 F 2 114 E 2 30/31 Kustområde 176 7 170 1,8 6 G 0 G 118 F 3 31:1 Leduån 328 18 310 3,7 11 G 0 G 230 E 0 31/32 Kustområde 1 0 1 0,0 0 0 0 0

Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 32:1 Lögdeälven 1 607 62 1 545 18,1 20 G 1 G 1 105 E 1 32/33 Kustområde 288 4 284 3,6 11 G 1 G 196 3 Västernorrland 83 079 1 298,4 därav i Sverige 79 611 6 550 73 061 1 025 A 136 B 44 132 A 295 33:1 Husån 581 51 529 7,2 15 F 1 F 419 D 2 33/34 Kustområde 14 1 14 0,2 1 G 0 G 10 F 1 34:1 Gideälven 3 441 175 3 266 38,5 31 F 3 F 2 429 D 3 34/35 Kustområde 167 9 158 2,2 9 G 1 G 104 E 0 35:1 Idbyån 224 10 213 2,9 14 F 2 F 138 E 0 35/36 Kustområde 157 8 149 2,1 10 G 1 G 89 F 14 36:1 Moälven 2 295 102 2 193 27,3 35 E 4 E 1 712 D 20 36/37 Kustområde 106 3 104 1,4 6 G 1 G 62 F 3 37:1 Nättraån 1 038 80 958 12,9 28 E 3 E 748 C 4 37/38 Kustområde 1 102 56 1 045 15,9 64 D 6 D 675 C 9 38 Ångerman.älv 31 862 2 748 29 114 16 610 därav i Sverige 30 340 2 559 27 781 152 C 33 C 16 128 B 38 därav i Norge 1 522 189 1 333 482 38:16 Ångerm.älv. Fjällsjöälven 38:9 12 580 833 11 747 194,0 31 E 11 E 6 160 C 9 38-12:1 Ångerm.älv. Fjällsjöälven 38:9 8 421 692 7 730 142,7 24 E 6 E 4 609 D 7 38-7:1 Ångerm.älv Faxälven 38:1 9 047 170,8 därav i Sverige 7 525 970 6 555 45 E 8 E 4 009 D 11 38:9 Ångerm.älv Faxälven 38:1 558 16 542 342,1 9 F 2 F 419 D 1 38:1 Ångerm.älv Sollefteå 1 256 49 1 207 526,9 43 D 6 D 932 C 9 38/39 Kustområde 1 004 43 961 10,6 35 E 4 E 663 C 33 39:1 Gådeån 295 20 275 3,8 13 F 2 E 199 D 1 39/40 Kustområde 281 14 267 3,4 16 E 3 E 179 C 5 40 Indalsälven 26 718 0 därav i Sverige 24 772 2 400 22 372 376 C 46 C 11 496 A 70 40-14:6 Indalsälven Ammerån,Skyttmon 40:17 2 489 135 2 354 33,0 26 E 4 E 1 389 D 2 40-23:1 Indalsälven Hårkan 40:17 3 988 392 3 596 85,6 1 835 därav i Sverige 2 671 261 2 410 23 F 4 F 1 192 E 3 därav i Norge 1 317 131 1 186 643 40-24:1 Indalsälven Långan 40:17 2 287 162 2 125 51,0 35 E 5 E 905 E 0 40:37 Indalsälven Uppströms Enan 40:28 3 031 93,5 därav i Sverge 2 401 485 1 916 8 F 1 F 601 E 1 40-39:1 Indalsälven Enan 40:28 2 856 205 2 651 74,2 8 E 2 E 611 E 3 25

26 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 40:28 Indalsälven Långan 40:17 6 358 866 5 492 248,8 180 D 19 D 2 525 D 47 40:17 Indalsälven Hammarstrand 40:1 3 154 177 2 977 447,9 55 E 6 E 2 338 C 4 40:1 Indalsälven Bergeforsen 2 555 110 2 445 477,3 41 E 6 E 1 935 B 10 40/41 Kustområde 145 1 144 1,7 9 E 3 C 78 D 33 41:1 Selångersån 459 13 446 5,8 28 E 3 E 307 C 15 41/42 Kustområde 34 0 34 0,4 1 G 0 G 13 F 8 42 Ljungan 12 852 983 11 869 168 D 19 D 8 478 B 35 42-9:1 Ljungan Gimån 42:1 4 314 500 3 814 40,6 54 E 6 E 3 244 B 6 42:1 Ljungan Skallb.forsen 8 538 484 8 055 0 114 E 14 E 5 233 C 29 42/43 Kustområde 304 21 284 3,6 15 F 1 F 204 E 2 Gävleborg 30 238 1 892 28 346 359,1 712 B 53 C 19 720 A 245 43:1 Gnarpsån 228 7 221 3,0 10 G 0 G 169 E 2 43/44 Kustområde 112 3 109 1,5 9 F 1 E 82 D 2 44:1 Harmång.ån 1 196 78 1 118 14,3 41 E 2 F 925 C 4 44/45 Kustområde 518 22 495 6,7 37 D 2 E 347 B 11 45 Delångersån 1 997 234 1 763 79 E 5 E 1 473 C 9 45:1 Delångersån Iggesund 165 23 142 20,5 12 F 1 F 107 E 3 45:6 Delångersån Rolfsta 45:1 1 832 211 1 621 18,4 67 E 4 E 1 367 C 7 45/46 Kustområde - 56 4 53 0,7 2 G 0 G 44 E 5 46:1 Nianån 198 13 186 2,3 9 G 1 G 146 E 0 46/47 Kustområde 457 17 440 5,2 19 E 2 E 340 C 2 47:1 Norralaån 319 18 301 3,5 20 E 1 F 228 D 2 47/48 Kustområde 139 3 136 1,5 7 F 1 F 63 E 17 48 Ljusnan 19 834 1 055 18 779 270 D 24 D 12 206 A 74 48:46 Ljusnan Svegsjöns utlopp 48:24 8 490 263 8 228 124,5 12 E 3 E 3 843 C 8 48:24 Ljusnan Ljusdal,Leån 48:9 3 936 203 3 733 165,5 36 F 3 F 2 859 C 10 48-15:1 Ljusnan Ljusdal,Leån 48:9 1 217 106 1 111 12,5 12 F 1 F 968 C 3 48-4:1 Ljusnan Voxnans utl. 48:1 3 712 265 3 447 39,6 67 E 6 E 2 752 C 12 48:9 Ljusnan Bollnäs 48:1 1 621 113 1 508 194,4 83 E 7 E 1 202 C 19 48:1 Ljusnan Ljusnestr. 858 106 753 243,7 60 E 3 F 582 D 21 48/49 Kustområde 201 21 180 2,1 4 G 0 G 158 E 1 49:1 Skärjån 328 39 289 3,6 13 F 1 F 235 E 0 49/50 Kustområde 64 1 64 0,6 1 G 0 G 46 F 0 50:1 Hamrångeån 520 58 462 5,5 16 F 1 G 381 D 9

Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 50/51 Kustområde 265 11 253 2,5 8 F 1 F 199 D 4 51:1 Testeboån 1 113 77 1 036 13,2 39 F 3 F 831 D 11 51/52 Kustområde 2 0 2 0,0 0 G 0 0 G 2 52 Gavleån 2 462 222 2 240 127 D 8 E 1 691 C 63 52:8 Gavleån Kråknäs,Jädraån 52:1 893 61 832 10,0 32 F 2 F 624 D 12 52:1 Gavleån Gävle 1 569 161 1 407 26,3 94 E 6 E 1 067 C 51 52/53 Kustområde 229 7 222 2,2 2 G 0 G 156 D 25 Uppsala 32 536 392,8 därav i Sverige 31 410 2 072 29 338 1 182 B 129 B 19 487 A 305 53 Dalälven 28 951 därav i Sverige 27 825 1 976 25 849 710 B 56 C 17 144 A 278 53:69 Dalälven-Ö Idresjöns utl. 53:61 2 269 103 2 166 33,2 1 128 därav i Sverige 1 743 74 1 669 0 G 0 G 521 E 2 Därav i Norge 526 29 497 607 53:61 Dalälven-Ö Trängslets utl. 53:47 2 250 87 2 163 64,5 2 G 0 G 990 E 4 53:47 Dalälven-Ö Utl. Orsasjön 53:41 2 129 52 2 077 93,1 8 F 1 F 1 473 E 18 53-53:1 Dalälven-Ö Utl. Orsasjön 53:41 3 307 159 3 148 44,9 19 E 3 E 2 370 C 21 53-37:26 Dalälven-V Malung 53-37:5 3 787 60,5 därav i Sverige 3 187 84 3 103 4 F 1 F 1 777 E 11 53-37-11:1 Dalälven-V Vanån 53-37:5 2 387 151 2 236 31,8 11 F 2 F 1 611 D 6 53-37:5 Dalälven-V Mockfjärd 53:14 2 250 146 2 104 119,0 30 E 3 F 1 606 D 20 53-33:1 Dalälven Lillälven 53:14 3 065 335 2 730 31,1 81 E 10 E 2 092 C 45 53:41 Dalälven Gråda 53:14 2 310 375 1 935 161,8 32 E 5 E 1 475 D 49 53:14 Dalälven Näsbruk 53:1 3 125 216 2 909 343,4 355 C 19 D 1 913 B 84 53:1 Dalälven Älvkarleby 2 073 297 1 776 362,9 168 D 12 E 1 317 B 18 53/54 Kustområde 95 0 95 0,9 5 G 1 G 64 E 2 54:1 Tämnarån 1 259 47 1 212 11,3 199 D 18 E 808 C 9 54/55 Kustområde 526 7 519 3,8 42 E 7 E 352 D 1 55:1 Forsmarksån 371 25 346 3,0 34 F 7 F 249 D 0 55/56 Kustområde 8 0 8 0,1 1 G 0 G 3 F 0 56:1 Olandsån 883 16 867 7,3 152 D 27 E 573 C 7 56/57 Kustområde 444 2 442 3,5 40 E 13 E 293 D 7 Stockholm 27 657 2 860 24 797 239,4 4 467 A 420 A 14 034 A 1 194 57:1 Skeboån 481 29 452 4,1 43 E 12 E 329 D 5 57/58 Kustområde 547 16 531 4,7 61 E 12 E 303 C 6 27

28 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 Östersjön Norra bassängen 48 560 6 526 42 034 374,4 7 683 A 1106 A 24 383 A 1 603 58:1 Broströmmen 229 30 200 2,1 41 E 6 E 120 E 1 58/59 Kustområde 4 0 4 0,0 0 G 0 G 0 G 2 59:1 Norrtäljeån 349 29 321 3,1 63 E 8 E 189 D 7 59/60 Kustområde 713 35 678 5,5 73 E 12 E 370 C 13 60:1 Åkersström 397 9 388 3,3 93 D 11 E 189 D 9 60/61 Kustområde 564 7 556 3,5 22 E 8 F 144 D 144 61 Mälaren- Norrström 61-17:1 Råckstaån Utloppet 61:1 261 12 248 1,7 35 E 4 F 181 D 3 Eskilstunaån 4 192 623 3 569 856 B 63 C 1 929 C 141 61:8 Svartån Karlslund, Svartån in 61:6 1 357 92 1 264 15,8 181 D 12 E 773 C 44 61-40:1 Täljeån Segersj 61:6 792 3 789 7,3 301 D 15 E 286 D 35 61:6 Eskilstunaån Hyndevad 61:3 1 904 528 1 376 29,9 338 D 33 D 824 B 24 61:3 Eskilstunaån Torshälla, inl i Mäl 61:1 139 0 139 30,7 35 E 3 E 46 D 37 61-34 Arbogaån 3 811 284 3 527 374 C 28 D 2 488 B 62 61-34-6:1 Arbogaån Dyltaån 61-34:1 1 063 99 964 13,2 63 E 5 E 738 C 11 61-34:1 Arbogaån Kungsör 61:1 2 749 185 2 564 44,9 311 C 23 D 1 750 B 51 61-33:1 Hedströmmen Grön 61:1 1 047 87 960 11,4 73 E 8 E 747 C 6 61-32:1 Köpingsån 61:1 289 14 275 2,6 46 E 3 E 153 D 11 61-30 Kolbäcksån 3 120 273 2 847 118 D 15 D 2 090 B 78 61-30:10 Kolbäcksån S Barkens utlopp 60-30:1 2 203 196 2 006 25,4 39 E 6 E 1 596 C 38 61-30:1 Kolbäcksån Freden 61:1 918 77 840 34,3 78 D 10 E 495 C 40 61-27:1 Svartån Västerås 61:1 771 28 742 6,7 143 D 8 E 441 C 23 61-22:1 Sagån Målhammar 61:1 847 7 840 6,7 282 C 10 D 423 C 17 61-10:1 Örsundaån Örsundsbro 61:1 738 10 728 5,8 231 C 14 D 354 C 10 61-7 Fyrisån 2 006 38 1 968 445 C 58 C 1 117 B 63 61-7:3 Fyrisån Klastorp 61-7:1 898 13 885 15,6 220 D 22 D 500 C 12 61-7-4:1 Fyrisån Vendelåns 61-7:3 293 15 278 2,5 37 E 7 E 190 D 5 61-7-1:1 Fyrisån Sävjaån 61-7:1 736 11 725 5,7 166 D 27 D 406 C 10 61-7:1 Fyrisån Flottsund 61:1 80 0 80 16,2 22 E 1 F 0 35

Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 61-4:1 Oxundaån Rosendal 61:1 270 17 253 1,7 50 E 6 E 86 D 40 61:1 Norrström Stockholm 5 298 1 258 4 040 202,5 1 223 B 110 C 1 688 A 324 61/62 Kustområde 198 4 194 1,3 3 G 3 F 49 D 67 62:1 Tyresån 251 16 235 1,8 9 F 2 F 75 E 113 62/63 Kustområde 1 272 31 1 241 7,5 181 D 18 D 568 B 51 Södermanland 5 354 633 4 721 35,8 874 B 126 B 2 891 B 76 63:1 Trosaån 573 73 500 3,9 91 E 14 E 284 D 12 63/64 Kustområde 339 16 323 2,3 54 E 8 D 183 D 2 64:1 Svärtaån 371 28 344 2,5 80 E 9 E 198 D 1 64/65 Kustområde 11 0 11 0,1 2 G 0 G 5 F 4 65:1 Nyköpingsån 3 630 496 3 134 24,2 579 C 89 C 1 981 B 51 65/66 Kustområde 0 0 0 0 0 0 0 0 66:1 Kilaån 430 21 410 2,8 69 E 6 E 240 D 7 Östergötland 18 360 3 200 15 160 119,3 2 756 A 660 A 9 112 A 357 66/67 Kustområde 531 23 508 3,4 61 E 6 E 281 C 30 67 Vättern-Motala Str 67-10:1 Stångån Utl. i Roxen 67:1 2 460 250 2 210 14,4 223 C 104 C 1 551 B 58 67-11 Svartån 3 425 272 3 154 643 B 189 B 1 935 A 48 67-11:17 Svartån Utl. Ralången 67-11:12 378 23 355 3,1 42 E 22 E 239 C 6 67-11:12 Svartån Inl. Sommen 67-11:1 482 28 454 6,7 58 E 40 E 285 D 12 67-11:1 Svartån Utl. i Roxen 67:1 2 565 221 2 344 21,9 543 B 127 C 1 411 B 30 Vättern 6 835 2 169 4 666 777 B 151 C 2 405 118 67-12:2 Mjölnaån Mjölnaån (Tåkerns) 67:12 387 33 355 2,2 146 C 25 E 132 C 1 67:13 Huskvarnaån Karlfors 67:12 664 50 614 5,6 84 D 35 D 378 C 22 67-34:2 Tabergsån i Munksjön 67:12 212 4 209 2,4 21 E 5 F 113 D 14 67-18:1 Forsviksån Utl. i Vättern 67:12 911 103 808 6,9 88 D 12 E 518 C 6 67-14:1 Skyllbergsån Åmmelången 67:12 182 13 168 1,7 18 F 3 F 124 E 2 67:12 Motala Ström Motala 67:1 4 029 1 966 2 063 67,3 419 C 71 D 1 140 B 73 67-5:1 Motala Ström Finspångsån 67:1 1 292 91 1 201 9,4 137 D 29 D 844 C 10 67:1 Motala Ström Norrköping 1 926 272 1 653 100,5 410 C 72 D 858 C 78 67/68 Kustområde 557 1 556 4,2 195 B 32 B 216 A 3 29

30 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 Östersjön Gotlandsbassängen 19 582 867 18 715 115,1 2 767 A 860 A 11 753 A 275 Östergötland 68:1 Söderköpingsån 883 77 806 5,5 174 D 40 D 488 C 9 68/69 Kustområde 599 13 587 3,8 98 E 28 E 366 D 4 69:1 Vindån 300 32 268 1,9 38 E 9 F 169 E 0 Kalmar 14 195 720 13 475 82,6 1 495 A 627 A 9 163 A 213 119 Öland 1 357 5 1 352 0 413 A 241 A 189 A 19 69/70 Kustområde 165 3 161 1,0 27 E 6 E 106 E 1 70:1 Storån 521 60 461 3,3 46 E 18 E 362 D 7 70/71 Kustområde 702 48 654 4,0 84 D 25 E 423 C 21 71:1 Botorpsström 997 114 884 5,8 82 D 32 E 673 C 4 71/72 Kustområde 60 2 58 0,3 3 G 1 G 40 E 1 72:1 Marströmmen 496 32 465 2,6 29 E 13 E 347 D 0 72/73 Kustområde 227 5 221 1,23 9 F 2 F 164 E 2 73:1 Virån 585 46 540 3,3 35 E 15 E 425 D 2 73/74 Kustområde 254 7 247 1,5 10 F 4 F 176 D 14 74 Emån 4 475 292 4 183 348 C 153 C 3 113 A 68 74-8:1 Emån Silverån 74:1 704 29 674 4,4 37 E 17 E 526 C 15 74-7:1 Emån Gårdvedaån 74:1 658 50 608 4,3 46 E 25 E 464 C 4 74:1 Emån Emsfors 3 113 212 2 900 31,3 265 C 112 C 2 123 B 50 74/75 Kustområde 250 1 249 1,5 32 E 7 F 189 D 5 75:1 Alsterån 1 525 84 1 441 10,7 62 E 30 E 1 169 C 10 75/76 Kustområde 113 0 113 0,7 16 F 3 F 80 E 0 76:1 Snärjebäcken 287 1 285 1,7 27 F 8 F 211 D 2 76/77 Kustområde 332 0 332 1,9 70 D 11 E 172 D 28 77:1 Ljungbyån 759 6 753 4,7 79 D 23 E 533 C 18 77/78 Kustområde 37 0 37 0,2 17 F 1 G 11 F 2 78:1 Hagbyån 466 13 453 3,2 36 E 12 E 356 D 3 78/79 Kustområde 157 0 157 1,0 27 E 7 E 105 D 2 79:1 Bruatorpsån 431 2 429 3,0 45 E 14 E 317 C 4 Gotland 3 128 23 3 105 17,8 867 A 132 A 1 311 A 34 117:1 Gothemsån 476 0 476 2,7 178 C 10 D 215 C 2 117/118 Kustområde 1 030 2 1 027 6,4 289 B 68 A 414 B 6 118:1 Snoderån 186 0 185 1,2 69 D 5 E 81 D 2 118/117 Kustområde 1 436 21 1 416 7,4 331 B 49 B 601 B 23

Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 Blekinge 8 287 706 7 581 64,6 709 B 234 B 5 367 A 190 79/80 Kustområde 477 2 475 3,4 96 D 25 D 257 C 15 Östersjön Bornholmsbassängen 15 432 1 071 14 361 133,1 2 654 A 549 A 8 685 A 379 Blekinge 8 287 706 7 581 0 0 5 364 A 0 80:1 Lyckebyån 811 39 772 6,2 33 E 20 E 592 C 18 80/81 Kustområde 189 6 184 1,5 16 F 6 F 116 D 21 81:1 Nättrabyån 442 31 411 3,8 32 E 14 E 331 D 4 81/82 Kustområde 248 10 238 1,9 36 E 14 E 0 8 82:1 Ronnebyån 1 114 95 1 020 8,7 52 E 22 E 778 C 19 82/83 Kustområde 39 1 38 0,3 4 G 1 G 21 F 1 83:1 Vierydsån 165 8 157 1,3 15 F 5 F 112 E 1 83/84 Kustområde 3 0 3 0,0 0 G 0 G 1 F 0 84:1 Bräkneån 462 29 434 3,7 38 E 13 E 308 D 7 84/85 Kustområde 258 16 242 1,9 21 E 5 F 173 D 4 85:1 Mieån 285 33 252 2,3 13 F 5 F 189 E 9 85/86 Kustområde 34 0 34 0,3 5 G 1 G 16 F 3 86:1 Mörrumsån 3 360 429 2 931 26,7 248 C 92 C 2 099 B 65 86/87 Kustområde 397 7 390 2,6 101 D 13 E 189 D 14 Kristianstad Östersjön 6 674 362 6 312 63,6 1 323 A 304 B 3 519 A 164 87 Skräbeån 1 004 136 868 101 D 30 E 624 C 22 87:3 Skräbeån Höljeåns utl. Ivösjön 699 68 631 5,8 39 E 14 E 498 C 14 87:1 Skräbeån Utloppet 305 68 237 7,4 62 E 16 E 125 D 8 87/88 Kustområde 102 0 102 0,3 42 E 9 E 21 E 9 88 Helgeån 4 725 226 4 500 737 B 196 B 2 653 A 116 88:12 Helgeån Almaån 88:6 2 497 172 2 326 26,0 170 D 67 D 1 576 B 35 88-7:1 Helgeån Almaån 88:6 883 21 863 10,4 159 C 41 D 492 B 33 88-5:1 Helgeån Vinnöån 88:6 197 0 197 1,6 68 D 13 D 87 C 7 88:6 Helgeån Hammarsjön 88:1 556 32 525 41,9 153 D 29 D 229 D 30 88-3:1 Helgeån Vramsån 88:1 374 1 372 3,5 112 D 30 D 166 C 6 88:1 Helgeån Utloppet 218 0 218 47,6 76 D 16 E 102 C 4 88/89 Kustområde 843 1 841 442 B 69 C 222 B 17 88/89 Kustområde del av 132 0 132 1,3 38 E 14 E 58 D 1 88/89 Kustområde Verkaån 155 0 155 1,6 40 E 19 E 0 1 88/89 Kustområde del av 556 1 555 5,4 364 A 35 C 67 C 15 31

32 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek 1995 1) 1995 1) 1992 1) 1995 Malmöhus Östersjön 959 4 955 8,4 736 A 37 D 58 D 41 89:1 Nybroån 317 0 316 3,0 217 B 24 D 31 D 10 89/90 Kustområde 878 5 874 626 A 17 D 28 D 105 89/90 Kustområde del av 106 2 104 0,9 79 C 4 E 10 E 7 89090-2:1 Skivarpsån Skivarp 122 1 121 1,1 93 C 3 E 8 E 6 89/90 Kustområde del av 403 0 403 3,3 329 B 5 E 9 E 18 Öresund 2 939 36 2 903 27,7 1 782 B 147 B 352 B 241 Malmöhus Öresund 2 979 36 2 943 27,7 1 800 A 147 B 351 B 241 89090-9:1 Kustomnråde Öresund 247 1 246 2,0 125 C 5 C 0 E 74 90:1 Segeå 333 8 325 2,7 192 C 12 E 32 D 30 90/91 Kustområde 26 0 26 0,2 13 E 0 F 0 F 8 91:1 Höjeå 320 2 318 2,8 180 C 11 E 69 C 36 91/92 Kustområde 10 0 10 0,1 6 E 0 G 0 G 4 92 Kävlingeån 1 197 25 1 172 708 A 95 C 179 B 36 92:12 Tolångaån Tolånga 92:8 259 0 259 2,6 163 C 27 D 51 D 2 92:8 Kävlingeån Björkaån inl t Vombsj 92:1 81 0 81 3,4 45 D 6 E 11 E 5 92-5:1 Kävlingeån Klingavälsån 92:1 238 8 229 2,1 95 D 17 E 64 C 5 92-1:1 Kävlingeån Bråån 92:1 169 0 168 1,7 121 C 8 E 16 E 7 92:1 Kävlingeän Utloppet 451 16 435 11,7 284 B 38 D 37 D 17 92/93 Kustområde 76 0 76 0,7 41 E 4 F 4 E 7 93:1 Saxån 357 0 357 3,9 272 B 10 E 46 D 11 93/94 Kustområde 76 0 76 0,7 48 D 1 F 0 E 15 94:1 Råån 194 0 194 1,9 141 C 4 E 13 E 15 94/95 Kustområde 235 0 235 151 C 5 C 13 E 43 94/95 Kustområde 104 0 104 1,2 98 C 2 F 0 5 Kattegatt 71 150 10 548 60 602 899,8 7 852 A 1079 A 32 652 A 1313 Kristianstad Kattegatt 2 904 65 2 839 35,1 1 009 A 119 B 1 140 A 142 94/95 Kustområde Kattegatt 131 0 131 0,9 54 D 3 E 5 E 38 95:1 Vegeå 489 0 489 5,1 290 C 12 E 103 D 31 95/96 Kustområde 1 0 1 0 0 0 0 0