Lions Club Västerhaninge www.lionsvasterhaninge.se Historieskrivning 1957 2007 Lions Club Västerhaninge har månadsmöte i Tingshuset kl. 19.30 den andra fredagen i varje månad under tiden september-maj. Junimötet hålls enligt tradition på Muskö eller i Sorunda.
1 Lions Club Västerhaninge Historieskrivning 1957 2007 Innehåll: Sammanfattning...2 Förord...4 Bildandet av Lions klubben...5 Det var så det började...6 De närmast följande åren...7 Melvin Jones Fellowship...7 Axplock ur protokoll 1958-1965...8 Fortsättningen 1965-2007...15 Bilagor...28 Bilaga 1: Sammanställning av nuvarande och tidigare medlemmar i LC Västerhaninge sedan 1957 Bilaga 2: Styrelsemedlemmar i LC Västerhaninge 1957-2007 Bilaga 3: Medlemsutveckling 1957-2007 Bilaga 4: Bilaga 5: Vår domstol av Gunnar Ernest (Blivande DGs jubileumsbulletin nr 1, november 1987) Mina erfarenheter av Lions Club Västerhaninge av Gustaf Lundblad (Blivande DGs jubileumsbulletin nr 1, november 1987) Bilaga 6: RÖDA FJÄDERNAKTIVITETEN 1969 För Riksföreningen mot cancer, en återblick av Bertil Lehman (Blivande DGs jubileumsbulletin nr 1, november 1987) Bilaga 7: Protokoll från månadsmöte, maj 1974 Bilaga 8: Protokoll från månadsmöte, juni 1974 Bilaga 9: Klubbvisa Bilaga 10: Aktivitetsmedel 1958 2007, fast värde 2006-07
2 Sammanfattning Lions Club Västerhaninge bildades den 28 november 1957. Klubben fann redan under de första åren traditioner, som med små förändringar fortsätter än idag. Underhållning flera gånger per år av våra gamla i Västerhaninge och Tungelsta med musik, sång, kaffe, dopp, punsch och cognac. Detta har utvecklats till en av klubbens viktigaste aktiviteter. Klubben har nu en orkester med dragspel, flera gitarrer och allsångsledare. Barnfest eller julgransplundring på Trettondedag Jul Julmarknad och försäljning av julgranar, som Lions om möjligt huggit själva Julhälsning i Västerhaninge kyrka med frukost i församlingshemmet den sista söndagen före jul En loppmarknad varje höst sedan 1976 Vårmarknad. Fram till 1968 arrangerades en barn- och familjefest på våren. Besök av Lucia med tärnor vid decembermötet. Ladies inbjuds sedan 1981 att delta vid detta möte Månadsmöte hålls den andra fredagen i varje månad september-juni. Mötet avslutas med en supé med snaps och ibland även en cognac till kaffet kombinerat med mycket sång och trivsel. Supén anordnas av medlemmarna själva genom månatliga matlag. Junimötet hålls sedan 1971 på annan plats än i Tingshuset. Fram till och med 1993 hölls mötet på Muskö och därefter i Sorunda. Vi har på detta sätt vid tjänlig väderlek kunnat starta med en supé i det fria och avsluta verksamhetsåret med ett informellt och uppsluppet möte. En grundläggande princip för Lions Club Västerhaninge har alltid varit att noggrant särskilja mellan klubbens administrativa medel (för klubbens inre verksamhet), som helt finansieras av medlemmarna själva och insamlade aktivitetsmedel, som oavkortat går vidare till hjälpverksamhet. Lions medlemmar arbetar alltid helt ideellt och begär aldrig ersättning för egna arbetsinsatser. Tre verksamhetsår utmärker sig genom extra hög aktivitet och insamlade aktivitetsmedel: 1969 och 1990: Deltagande i den nationella kampanjen Röda Fjädern 2005-2006: Lokal för loppmarknad i Västerhaninge centrum med öppethållande två dagar varje vecka hela verksamhetsåret. Klubben var under de första fyrtio åren formellt en herrklubb, som engagerade många av medlemmarnas fruar (Lady Lions). Dessa medverkade ofta vid aktiviteter, anordnade särskilda lotterier och bidrog aktivt till en större trivsel. Lady Lions inbjöds till Ladies Night höst och vår samt till ett eller två månadsmöten per år. För tio år sedan ändrades stadgarna så att även kvinnor formellt kan bli medlemmar i klubben. I praktiken har detta inte medfört någon ändring och någon kvinna har ännu inte föreslagits som formell medlem. Många Lady Lions fortsätter dock att göra mycket viktiga insatser för klubben. Klubben anordnade varje sommar under åren 1970-1979 ett läger för synskadade. Vid varje läger deltog 20-30 blinda, synskadade eller seende ungdomar. Aktiviteten upphörde efter en diskussion om välgörenhet eller ej till synskadade. SRF hävdade att man inte ville ha denna typ av allmosor och att man ansåg sig kunna genomföra lägerverksamheten i egen regi.
3 Viktiga händelser År Händelse Referens 1957 Klubben bildas den 28 november 1957 Se sid. 5-7 1960 Första barnfesten eller julgransplundringen 1961 En kris seglar upp och löses nästa år Se sid. 10-12 1964 Försäljning av Julfemman startar. Denna aktivitet fortsatte fram till och med 1984. 1969 Röda Fjädern 1 Se bilaga 6 1970 Det första synskadelägret anordnas i Elvskogen på initiativ av Gustaf Lundblad. Dessa läger fortsatte varje år fram t.o.m. 1979. 1971 Första junimötet hos Gustaf Lundblad på Muskö. Junimöten på Muskö fortsatte fram t.o.m. 1993 1972 Gustaf Lundblad GRO 1974 Protokoll från MS på vers och som brev Se bilagorna 7 och 8 1976 Första Julhälsningen på 4:e advent 1984 Ingemar Gustafsson DG för MD 101-O 1987 Klubben avsätter 15 000 kr av aktivitetsmedel för att borra en brunn i Indien (Water India project). Klubben stödjer dessutom under 1980-talet Lionsprojekt i Indien avseende rent vatten och att bota ögonsjukdomar. 1988 Ingvar Andreason DG för MD 101-O 1989 Ingvar Andreason utses till klubbens förste Melvin Jones Fellow Se sid. 7 1990 Röda Fjädern 2 Se sid. 22 1994 Första junimötet hos Bernt Svensson i Sorunda 1997 Klubben antar stadgar, som delvis avviker från normalstadgarna 2005 Klubben återgår till normalstadgarna 2005 Klubben får från juli 2005 tillgång till loppalokal i Västerhaninge centrum, som möjliggör försäljning varje vecka och all time high avseende insamlade aktivitetsmedel Se sid. 25 och bilaga 10 I historieskrivningen kommenteras vanligen inte de årligen återkommande traditionerna, som i och för sig innebär en omfattande verksamhet. Detta betyder att några år där verksamheten har fungerat helt enligt planerna utan väsentliga avvikelser lämnas utan kommentarer. Utvecklingen av medlemsantal, insamlade och utbetalda aktivitetsmedel framgår av bilagorna 3 och 10. Kommentarerna i historieskrivningen fokuserar på några särskilda händelser under åren och när klubben engagerat sig i aktiviteter utöver de traditionella.
4 Förord I denna historieskrivning för Lions Club Västerhaninge penetreras de sju första åren särskilt noggrant. Ett skäl till detta är att det rör sig om en tid när klubben skulle finna formerna för sin verksamhet. Redan från begynnelsen kom också sången i Tingshusets krogsal vid månadsmötena att betyda mycket för medlemmarna ur trivselsynpunkt. En klubb där träffas och trivas givits den betydelse som gör att tjänandet också kommit att innehålla så mycket av träffas och trivas. Vid bildandet 1957 hade klubben 15 medlemmar. Medlemsantalet ökade året därpå till 19 medlemmar och 1960-61 till 27 medlemmar. Chartermedlemmarnas medelålder var 50 år och åldersspridningen var från 29 år till 73 år. Medlemsantalet i Lions Club Västerhaninge har under de senaste fyrtio åren varierat mellan 35 och 43. September 2007 är vi 37 medlemmar och medelåldern är 67 år. Åldersspridningen är från 56 år till 85 år. Från starten till och med september 2007 har 163 personer varit medlemmar i klubben och medlemmarna har i medel varit med i klubben under drygt 10 år. Gunnar Ernest var med i klubben under 46 år från 1959 fram till sin död 2005. Nils Petersson har varit med i klubben sedan 1962 och är alltså nu uppe i 45 år. En sammanställning av samtliga medlemmar sedan 1957 finns i bilaga 1. Historiebeskrivningen för de första fyrtio åren utgår från den sammanställning baserad på protokoll från månadsmöten och verksamhetsberättelser, som Bertil Lehmans gjorde 1995 och kompletterade inför fyrtioårsjubileet 1997. Historiebeskrivning har nu inför firandet av klubbens femtioårsjubileum redigerats och utvidgats av Björn Dellby. Ragnar Almlund har, alltsedan början av 1970-talet, flitigt fotograferat all verksamhet i klubben. Fotosamlingen finns monterad i ett antal album och samlingspärmar. Fotona är genomgående kommenterade och kompletterade med tidningsurklipp och programblad från aktiviteter. Ragnar har då och då med sig ett album till våra månadsmöten. Ett urval bilder finns tillgängliga på CD-skiva och på klubbens hemsida www.lionsvasterhaninge.se. Förklaringar Några använda förkortningar: DG Distriktsguvernör LC Lions Club DM Distriktsmöte LP Lion President (klubbordförande) DR Distriktsråd MS Månadssammankomst, månadsmöte PDG Förutvarande (past) distriktsguvernör IR Internationella relationer GR Guvernörsråd PR Public Relation GRO Guvernörsrådets ordförande MO Medlemsordförande Administrativa medel = Aktivitetsmedel = Penningvärde = I huvudsak medlemsavgifter för klubbens administration. Insamlade medel som oavkortat går till hjälpverksamheten. Genomgående relaterat till konsumentprisindex.
5 Bildandet av Lions klubben Lions Club Västerhaninge bildades den 28 november 1957. Det beslöts att klubben skulle sammanträda den andra fredagen i varje månad klockan 19.30 i Västerhaninge Gamla Tingshus. Detta anses än idag av flertalet som ett mycket klokt beslut främst för bibehållandet av trivseln i klubben. De flesta medlemmarna behöver inte skynda sig hem en fredag kväll för att hinna sova ut inför en ny arbetsdag. Månadsmötet följs av en supé, som de tidigare åren ordnades av en klubbmästare och numera av ett matlag. Matlaget utses av presidenten och medlemmarna ingår i detta matlag en gång per år. Klubben blev vid denna tid, och är med all rätt fortfarande mycket tack vare Lion Charlie Nylén, inom Lionsrörelsen känd som Den glada klubben eller Den sjungande klubben. Chartermedlemmar (de som startade klubben) var: Ålder Antal år i Namn Titel Ort 1957 klubben Agne Alm Ingenjör Almåsa 51 år 4 Svenåke Amander Målarmästare Sofielund, Tungelsta 41 år 13 Nils Bååthe Kyrkoherde Västerhaninge 53 år 16 Börje Ekelund Tjänsteman Tungelsta 31 år 32 Berndt Forsgren Direktör Tungelsta 73 år 2 Karl-Axel Gabrielsson Landsfiskal Tungelsta 56 år 5 Sven Holst Distriktsveterinär Östnora 45 år 4 Henry Lundblad Provinsialläkare Västerhaninge 58 år 12 Richard Montgomery Major Sotholmen 61 år 3 Herbert Palmquist Trädgårdsmästare Tungelsta 64 år 13 Nils Piehl Inskrivningsdomare Västerhaninge 65 år 5 Folke Sahlin Ingenjör Tungelsta 42 år 3 Sören Servatius Löjtnant Västerhaninge 29 år 4 GunnarWaldner Filosofie licentiat Västerhaninge 56 år 5 Karl-Erik Wik Löjtnant Tungelsta 30 år 16 Richard Montgomery var charterpresident. Fadderklubb vid bildandet av Lions Club Västerhaninge var Lions Club Nynäshamn. Klubben hade alltså vid bildandet 15 medlemmar, medan medlemsantalet året därpå ökade till 19 medlemmar och 1960-61 till 27 medlemmar. Chartermedlemmarnas medelålder var 50 år och åldersspridningen var från 29 år till 73 år. Ett protokoll från den 2 maj 1958 anger beslut om att klubbens charterfest skall avhållas i restaurangen vid Årsta Havsbad i juni 1958 och föregås av en invigning i Västerhaninge kyrka. Charterfesten bekräftas inte i senare protokoll, men torde ha förevarit enligt beslut.
6 Det var så det började Chartermedlemmen Börje Ekelund beskrev inför klubbens 30-årsjubileum klubbens tillkomst och de första årens verksamhet på följande sätt: (Blivande Distriktsguvernörens jubileumsbulletin från november 1987) Under våren 1957 hade Nils Bååthe, då kyrkoherde i Västerhaninge, för en del vänner berättat om en ny form av sammanslutning, som han hört mycket gott om från sina kollegor och vänner i Stockholm och Uppsala. En herrklubb där man genom egna handgripliga aktiviteter tillsammans gick ut och samlade in pengar. Sedan använde klubben de insamlade medlen till olika ändamål, där samhället i övrigt inte kunde träda in, och dessutom lades stor vikt vid den internationella hjälpverksamheten. Lions Club hette denna nya form av samverkan för att hjälpa och snart hade Nils intresserat ett femtontal Västerhaningebor och samlat dem under några kvällar och för dem förklarat vad det skulle innebära att vara Lion. En av dem var undertecknad och i början av hösten beslöt vi tillsammans att grunda eller, som det hette i Lionssammanhang chartra en Lions Club i Västerhaninge. Vi var en samling både äldre och yngre, gamla och helt nya Västerhaningebor från olika verksamheter både i Västerhaninge och Stockholm. Västerhaninge var ju då på väg att vakna och förvandlas från ett litet stationssamhälle långt ute på landet till en förort till Stockholm. Charterpresident blev Richard Montgomery, färgstark major, som senare förgyllde mången Ladies Night med sin Skinkan och Dunkan, sekreterare Gunnar Waldner, lärare från Folkhögskolan, som gladde oss alla med sina protokoll som var litterära mästerverk i sin spetsfundighet. Där hade vi naturligtvis också Nils Bååthe, initiativtagaren och sångaren, Agne Alm, gammal Västerhaningebo från Almåsa. Bland grundarna fanns också Svenåke Amander, målarmästare från Sofielund, Berndt Forsgren den gamle SAF-direktören på Presttorp, Karl-Axel Gabrielsson, landsfiskal, fiskare och bridgespelare, Sven Holst, djurläkaren på Södertörn och Henry Lundblad, som skötte människornas hälsa. Trädgårdsodlingen var representerad av Herbert Palmqvist från Tungelsta och juridiken av Nils N ikita Phil, inskrivningsdomare av gammal bryggarsläkt. Folke Sahlin, ingenjören, var vår förste kassör och Sören Servatius, skönsjungande, rödhårig löjtnant från flottan höjde klubbens sångkultur många steg. Folkhögskolan bidrog också med Anton Sörlin, lärare, botaniker och författare som gav oss stor kunskap om hembygden och flottan ställde även upp med Karl-Erik (Kålle) Wik, löjtnanten och mångsysslaren som kunde få fart på det mesta. Och själv representerade jag exportindustrin och var sysselsatt med att sälja papper och trävaror på ett företag i Stockholm. En regnig höstdag - den 28 november 1957 - intogs alltså Lions Club Västerhaninge i Lions International som den 128 klubben i Sverige och på kvällen samlades bröderna med damer nere på Årsta Sommarrestaurant hos Källarmästare Herbert Andersson för att under regnets smatter begå chartermiddagen. En aktivitet som hela tiden följt oss blev också en av våra första större inkomstbringande aktiviteter nämligen LOPPMARKNADEN. För att fånga upp sommargäster på väg till sommarstugorna höll vi den på våren vid Västerhaninge Bygdegård och där sålde vi strängt taget allt vi samlat ihop, utom järnsängarna. Det verkade som om hela Södertörns utrangerade järnsängar hamnat hos oss. Under flera år kom de att förvaras i grindstugorna vid prästgården och för varje år tas fram till Loppan. På 70-talet gick de slutligen till skrot. Det marina inslaget i klubben inspirerade oss till att visa upp Berga Örlogsskolor för Haningeborna och sommargäster på försommaren 1959. Aldrig hade vi väl räknat med det intresse som vår Bergadag uppväckte. Folk bara vällde in, vi fick använda entrébiljetter flera gånger och Nikita blev så stressad över att inte ha tillräckligt med växelpengar att han
7 tuppade av, men uppväcktes av Henry Lundblad, vår doktor. Herbert Andersson - vår charterfestvärd - blev senare ett av de aktivaste Lions. Hans insats som säljare av julgranar köpta osett på lastbil för vår första julmarknad gick till klubbens hävder. Vinda granar, platta granar, granar utan barr, granar med bruna barr, alla placerades de av Herbert som efterlängtade individer i Västerhaningebornas hem. De som köpte gran av Herbert julen 1962 glömmer den ALDRIG. De första Lionåren var sökandets år och episoderna skulle kunna mångfaldigas, men en sak fann vi redan från början och det var klubbens trivsel. Vi hade roligt på våra möten, vi hade roligt på våra aktiviteter, även när vi slet med julgranar i 1/2 m blötsnö i december eller grillade en hel gris i 35 graders värme på lägret för synskadade i Elvskogen på sommaren. Vi hade roligt tack vare den gemenskap vi kände och känslan av att ha gett något av sig själv i det man gjorde. Och den känslan finns kvar idag. Börje Ekelund, chartermedlem De närmast följande åren Ytterligare tre artiklar om Lions Club Västerhaninge publicerades inför 30-årsjubileet i blivande DGs jubileumsbulletin nr 1, nov 1987. Det var alltså Ingvar Andreason, som tagit initiativ till denna skrift inför klubbens jubileum. Dessa artiklar återges i bilaga 4-6. Lion Gunnar Ernest skrev en kärleksfull artikel om vår sammanträdeslokal, Vår domstol Lion Gustaf Lundblad, skrev om sina erfarenheter av Lions Club Västerhaninge. Lion Bertil Lehman fick uppdraget att beskriva Röda Fjädern aktiviteten 1969. Melvin Jones Fellowship Följande nuvarande och tidigare medlemmar i Lions Club Västerhaninge har utsetts till Melvin Jones Fellow: Nuvarande medlemmar År-mån Tidigare medlemmar År-mån Inträde År Utträde År Ragnar Almlund 1993-02 Gunnar Ernest 2002-02 1959 2005 Nils Erik Anderson 2006-04 Bertil Lehman 1995-06 1966 2002 Ingvar Andreason 1989-04 Gustaf Lundblad 1997-05 1959 2003 Björn Dellby 2006-12 Gunnar Lundqvist 1994-05 1963 1994 Gunnar Nordquist 2006-05 Nils Petersson 2002-04 Johan Sagner 2005-06 Örjan Sterner 2007-06 Bernt Svensson 2000-06 Melvin Jones Fellowship, som har uppkallats efter Melvin Jones, Lions Clubs Internationals grundare, är den högsta hedersbetygelse som en Lions Club kan visa en person. Det är till stor del tack vare Melvin Jones Fellowship-programmet som LCIF har kunnat tillgodose humanitära behov världen över.
8 Axplock ur protokoll 1958-1965 (Protokollstexterna återges vad avser de första åren i stor utsträckning in extenso.) Oktober 1958 1: Presidenten hälsade de närvarande välkomna och vände sig särskilt till medlemmarnas damer, som nu för första gången gästade Västerhaningelions. 4: Efter en glad och festlig krabbsupé, vid vilken presidenten med djup inlevelse och dramatisk kraft föredrog den illustra dikten om Dunkan, Skinkan och greve Archibald, höll Nils Bååthe ett livligt uppskattat föredrag om Sydamerikansk historia och visade i anslutning därtill en rad vackra färgbilder. December 1958 7: Lucia och hennes tärnor uppvaktade Lions. Presidenten tackade för uppvaktningen och överlämnade från Lions små chokladkartonger. 9: Presidenten, vice presidenten och gemena Lions intog därefter en läcker supé, efter vars muntra avnjutande lionen verkade fromma som lamm. Kommentar: Traditionen med luciatåg vid decembermötet hålls fortfarande vid liv. 11: Innan pennan fallit ur sekreterarens hand, hann presidenten förklara sammanträdet avslutat. Januari 1959 4: Presidenten anmälde att en TV-apparat den 29/1 hade överlämnats till Sthlm läns landstings sjukhem i Västerhaninge... 10 Lejonen sökte sig till en av sina mest omtyckta vattenhålor, krogsalen, och intogo där en måltid, som efter sexmästarens mått mätt var frugal och därför betingade ett pris av endast tio kronor. Måltiden var god och närande, och glädjen stod så högt i tak, att ett och annat lejon nästan fick lust att gå hem på alla fyra. Februari 1959 4 Protokoll från föregående sammanträde upplästes och justerades efter en kort diskussion, huruvida det kan anses dekorum att i protokollet anteckna, hur lejonen förflyttar sig hemåt. 11 Presidenten förklarade sammankomsten avslutad, och lejonen åtskildes under uttalande av sin varma uppskattning av varandra. April 1959 6: Klubben upptog till behandling frågan om nominering av styrelsemedlemmar för verksamhetsåret 1959-1960. Anton Sörlin - understundom anhängare av den goda amerikanska regeln: gör aldrig något, som en annan kan göra åt dig - föreslog ädelmodigt, att den nuvarande styrelsen skulle stanna kvar under 1959-1960. Eter diskussion beslöt klubben uppdra åt styrelsen att framkomma med förslag i frågan. Klubbens första större aktivitet genomfördes den 21 juni 1959. Aktiviteten finns särskilt beskriven i Börje Ekelunds artikel Det var så det började. Programmet för örlogsdagen på Berga finns bevarat i klubbens arkiv. September 1959 4 Presenterades det preliminära resultatet av örlogsdagen på Berga. Inkomsterna visade sig ha överstigit utgifterna och behållningen blev ungefärligen 2000 kronor. Oktober 1959 8: Upplästes ett medgivande från KB om befrielse från den nöjesskatt klubben ej tänkt betala i samband med Bergaaktiviteten.
9 13: Föreslog LP att klubben skulle utse en tailtwister. Diskussionen som följde visade att samtliga bröder voro synnerligen lämpliga för posten ifråga. Troligen för att valet skulle ställt sig alltför svårt sköts beslutet på framtiden. December 1959 5: Framlade LP styrelsens förslag ang. barnfest i Folkhögskolans gymnastiksal. Vid den diskussion som följde framlades många olika synpunkter. Slutligen beslöts att tillsätta en kommitté för att snabbutreda frågan. Blev resultatet av utredningen positivt, fick kommittén fullmakt att besluta, planera och genomföra festen. Som garantisumma skulle kommittén få disponera 300 kronor ur aktivitetskassan. Kommentar: Traditionen med barnfest på trettondagen hålls fortfarande vid liv. 13: Förklarade LP sammanträdet avslutat. Knappt hade detta skett förrän krogsalen infiltrerades av ett antal unga flickor klädda i jungfruliga nattdräkter. Unisont avsjungo de melodiskt fulländade och tankeväckande visor. I mången gammal kämpes öga skönjdes en tår av rörelse. Av behov och gammal vana fick sedan kamraterna också en tår på tand. Kvällen blev upptakten till den stora julsupningen. Lion Sven berättade roliga och intressanta upplevelser ur sin verksamhet och hur han botade både hästar och djur. Mars 1960 12: Några merkantilt intresserade medlemmar föreslog, att man skulle erbjuda givare av värdefulla föremål en viss procent av auktionsbeloppet. Andra medlemmar åter - mer intresserade av dygden hos Caesars arma hustru än av spekulationsaffärer - yrkade fulla av förtrytelse avslag, vilket också blev klubbens beslut. Moral och etik stod således högt i klubben. April 1960 5: Protokollföraren rapporterade dessutom, att enligt vice distriktsguvernören man inom vissa kretsar i Österhaninge är intresserad av att där få till stånd en Lions Club. Klubben beslöt därför att i princip gärna påtaga sig fadderskapets i detta fall angenäma förpliktelser. September 1960 8: Klubben beslöt att från och med detta sammanträde i all sin hårdhet tillämpa den tidigare antagna principen, att medlem, som är frånvarande vid ett sammanträde och ej i förväg har anmält förhinder, skall erlägga ordinarie supéavgift... Kommentar: Redan 1960 infördes således en konsekvensbestämmelse med anledning av att Lions glömmer avanmäla närvaro vid supén. December 1960 4: Föredrogs styrelsens förslag till den ordning efter vilken inval i klubben skall ske. I styrelsens förslag var angivet att endast saklig motivering mot inval av en kandidat skall kunna vara skäl för att inval ej sker. Denna punkt blev föremål för diskussion och klubben beslutade att en medlem ej behöver närmare motivera varför han ej önskar få föreslagen kandidat invald i klubben. Klubben beslutade därför att följande ordning skall gälla vid inval: Förslag om inval i klubben lämnas till ledamot av styrelsen eller medlemskommittén. Har medlemskommittén ej erinran mot inval i klubben lämnas invalsförslaget till styrelsen. Har ej heller styrelsen erinran föreslår styrelsen inför allmänt klubbmöte inval av föreslagen kandidat.
10 Har därefter enskild medlem i klubben erinran skall detta enskilt redovisas för ledamot av medlemskommittén eller styrelsen. Finns ej sådan erinran föreslås kandidaten till inval en andra gång inför klubbmötet varefter slutgiltigt inval sker. Kommentar: Reglerna för inval har ändrats så att klubben nu uppfyller krav på allmännyttig ideell förening. Januari 1961 1: Kassaförvaltaren redovisade ett överskott med 70 kr från julgransförsäljningen...även om det ekonomiska resultatet var minimalt hade ändå klubbens good will förbättrats och dessutom hade försäljningen givit klubben en rik erfarenhet....julfesten för barnen besöktes av 98 barn och 75 vuxna.... Kommentar: 1960 började alltså den julgransförsäljning, som sedan under många år varit tradition. Februari 1961 16: Lion Carl Henning Ryttarsson vädjade till klubben att ta initiativ till bildande av Lions Club i Österhaninge. Klubben beslöt att med glädje åtaga sig denna uppgift. 10: Lion Anders Söderberg redogjorde för aktivitetskommitténs plan för uppröjning av Tingshusets trädgård. Efter expertuttalande av Lion Herbert Palmqvist beslöt klubben godkänna denna plan. Enligt ett upprop, som därefter delades ut till de närvarande bröderna, äger aktiviteten Tingshusets trädgård rum söndagen den 23 april med början klockan sju på morgonen. Maj 1961 6: Arne Samuelsson meddelade att klubbmedlemmarna ännu en gång under maj månad kommer att kallas till arbete i Tingshusets trädgård. 12: Klubben beslutade att ej sammanträda i juli och augusti. September 1961 En kris seglar upp 15: Fyra lejon, som vid auktionsaktiviteten haft massor av bilkörningar, begärde 4 * 50 kr för dessa, men erbjöd sig i samma andedrag helt generöst att skänka pengarna till administrativa kassan. Men si detta föll inte i god jord, utan föranledde diverse anmärkningar även om klubben på sätt och vis var tacksam för erbjudandet. Diskussionens vågor gingo höga och mitt under uppbrusningen påminde sig broder Svenåke att han målat skyltar och dem ville han ha 100 kr för och i likhet med bilkörarna skänka pengarna till administrativa kassan. Men han rönte mothugg. Lion Gustav stod efter en stunds funderande upp och tog tillbaka sitt erbjudande å egna och övriga bilkörares vägnar. Klubben hade stor förståelse för att medlem, som haft slika utgifter i samband med en aktivitet skulle ersättas för sina utlägg. Underförstått: aktiviteten har såväl en inkomstsida som en utgiftssida. Herr presidenten uppmanade berörda medlemmar att inkomma med räkning på havda faktiska utgifter. Kommentar: Jämför den intressanta fortsättningen av detta ärende under våren 1962! 16. Först vid 10-tiden hade klubben avverkat sin dagordning, då... Oktober 1961 10: Klubben beslöt att den 10 november anordna en Ladies Night med gåsmiddag. När våra skånska bröder hörde ordet gås, slätades deras tarmludd ut och deras maskformiga bihang krökte sig i hisnande glädje.
11 Februari 1962 6: Past president Nils Bååthe interpellerade i ett ärende, vars förhistoria är följande: Till senaste sommarens aktivitet auktionen vid Årsta lät klubben måla några affischtavlor hos firma Amandus Gustavson, vars chef är Lion Svenåke Amander. Klubben fick därefter en kvitterad faktura på 100 kr från firman, samtidigt som Lion Svenåke meddelade, att han donerade beloppet till den administrativa kassan. Inom klubben råder starkt delade meningar om det rätta i att på detta sätt transferera aktivitetsmedel till den administrativa kassan. Past president Nils Bååthe ville nu veta orsaken till att styrelsen hade vägrat att mottaga Lion Svenåkes donation. Presidenten upplyste, att styrelsen bl.a. vid ett tillfälle diskuterat frågan om rätten till sådana donationer ända till klockan två på natten utan att komma fram till en fast ståndpunkt. Styrelsen ansåg, att frågan därför f n vilar. Presidenten framhöll också med eftertryck, att flera av de medlemmar, som är bestämda motståndare till sådana transfereringar, i kväll var frånvarande. Lion Gunnar Waldner framhöll bl.a. följande: Lionrörelsen är i första hand en välgörenhetsorganisation. Vill någon därför donera, så skall det ske till aktivitetskassan. Han fann det orimligt och stötande mot Lionrörelsens etik att genom s.k. donationer överföra aktivitetsmedel till den administrativa kassan. Han varnade dessutom för att idag tvinga fram ett avgörande, framförallt då dagens föredragningslista icke ens upptoge frågan, och då så få medlemmar vore närvarande. Vice presidenten Börje Ekelund betonade: Om det bland allmänheten bleve känt, att klubben genom s.k. donationer överförde aktivitetsmedel till den administrativa kassan, skulle detta skada klubbens anseende. Vice presidenten Börje erinrade därjämte om att Lions stadga endast känner ett sätt, på vilket intäkterna till den administrativa kassan kan ökas, nämligen att höja medlemsavgiften. Även Lion Nils Piehl yttrade sig mot förslaget om donationer till administrativa kassan. Past president Nils Bååthe anförde: Då klubben har att motse stora utgifter för bl.a. sin representation vid riksmötet i Malmberget, är det tacknämligt, om klubben genom donationer till den administrativa kassan kan öka denna. Han fann ingenting stötande i att på detta sätt transferera aktivitetsmedel till den administrativa kassan. Han uppgav att liknande transaktioner ofta förekommer inom Rädda barnen och Röda Korset. Han föreslog att besluta mottaga gåvor till den administrativa kassan. För detta förslag talade också Lions Svenåke Amander, Herbert Andersson, Gustaf Mattisson och Anders Söderberg. Lion Gunnar Waldner yrkade i första hand bordläggning enligt vanliga bestämmelserna om en tredjedel av de närvarandes röstar för bifall och i andra hand avslag på det framställda förslaget. Past president Nils Bååthe krävde vanlig röstövervikt för ett bifall till bordläggning. Presidenten ställde proposition på de olika förslagen om bordläggning. Med acklamation beslöt klubben vanlig röstövervikt för ett bifall till bordläggningsyrkandet. Efter votering beslöt klubben med 11 röster mot 5 att avslå bordläggningsyrkandet. Därpå beslöt klubben efter votering med 12 röster mot 4 att bifalla Past president Nils Bååthes förslag om rätt för klubben att mottaga gåvor till den administrativa kassan. Två medlemmar avstod från att deltaga i omröstningarna. 8: Presidenten meddelade att en Lionklubb kommer att bildas i Österhaninge, och att ett informationsmöte är utlyst till den 14 februari 1962. 9: Klubben beslöt på styrelsens förslag att anslå omkring 600 kronor för inköp av två instrument (en tvärflöjt och ett slaginstrument) till ungdomsorkestern i Västerhaninge.
12 Kommentar: Protokollet är signerat och justerat på följande sätt: (Jfr 3 i protokollet för mars och 6 i aprilprotokollet detta år.) Med undantag av 6. Justerat Gunnar Ernest Västerhaninge som ovan Gunnar Waldner Mars 1962 3: Februariprotokollet upplästes. Past president Lion Nils Bååthe var inte nöjd med 6, som handlade om gåvor till administrativa kassan. Han vände sig särskilt mot användningen av ordet transferera. Lion Karl-Erik Wik ville uppskjuta frågan i och för senare behandling och då skulle den anmälas i kallelsen till nästa möte. Han upplystes om att beslut hade fattats vid förra mötet. Lion Herbert tyckte att man tog för allvarligt på denna fråga. Det är ju endast medlemmar, som gjort en tjänst och vill skänka klubben, d v s administrativa kassan ett visst belopp. Presidenten förklarade till sist att han inte omedelbart ville justera protokollet utan önskade senare i lugn och ro överväga dess innehåll och pröva huruvida han kunde tänka sig att sätta sitt namn inunder detsamma. 12: V. Presidenten i Österhaninge Lions Club herr Artvin framförde ett tack till Vh Lions Club för att den stått fadder vid bildandet av deras klubb samtidigt som han tackade för inbjudan till klubbmötet. April 1962 Krisens upplösning: 6: Kommentar: Här redovisas den slutliga skrivningen till 6 i februariprotokollet. Meningen Han fann ingenting stötande i att på detta sätt transferera aktivitetsmedel till den administrativa kassan hade nu ändrats till Han fann ingenting stötande i att på detta sätt öka den administrativa kassan. Ordet transferera förekommer alltså inte längre. Paragrafen slutar: Klubben beslöt godkänna denna lydelse i februariprotokollet. 6: Förelåg skrivelse, som bilägges protokollet, Lion Gunnar Waldners avsägelse om vidare medlemskap. Klubben beslöt godkänna hans utträde. 7: I en längre skrivelse, som bilägges protokollet, begärde Lion Karl-Axel Gabrielsson sitt utträde ur klubben. Denna beslöt bifalla den gjorda framställningen. Kommentar: Skrivelserna har ej återfunnits. Dessa två principfasta herrar hade beslutat lämna klubben med anledning av beslutet enligt 6 i februari, som slutgiltigt justerades i april. 13: Beslöts bjuda de gamla på ålderdomshemmet på bilutflykt, varvid Lion Herbert Andersson skulle bjuda på kaffe vid Årsta Havsbad. Maj 1962 6: Klubben beslöt slutföra sin aktivitet med Tingshusträdgårdens färdigställande påföljande dag, lördagen den 12 maj. Samling kl 14.00 med räfsor och spadar. Juni 1962 9: Aktiviteten med tingshusträdgården kan nu anses avslutad. Den fina trädgården anbefalles tingshusstyrelsen med en förhoppning om att trädgården månde hållas vid makt och att den under vårdarens hand städse blomstra skulle. November 1962 5: Presidenten meddelade att styrelsen remitterat ärende rörande inköp av gåvor till Församlingshem och högstadieskola resulterat i att styrelsen låtit vidtala Eppe Wik att komponera och utföra tvenne vävnader enligt förslag, som hon själv skall utarbeta i samråd med representant för styrelsen. Vid en förstahandskontakt, som tagits med Eppe, hade hon
13 antagit uppdraget och som max. -pris per vävnad hade överenskommits om 800:- kronor inkluderande förslagsgivning och vävnadernas utförande i färdigt skick. På presidentens uppmaning lämnade Eppe Wik en kortfattad redogörelse över hur hon tänkt sig vävnadernas utförande. Efter en kort överläggning beslöt klubben godkänna styrelsens åtgärd rörande de aktuella gåvorna. Det skulle antecknas att Eppe Wik icke var närvarande vid ärendets behandling. Kommentar: Eppe Wiks vävnad, med motiv från Västerhaninge, kan beskådas i församlingshemmet utanför kyrkoherdens tjänsterum. December 1962 6: Från styrelsen förelåg förslag om att klubben skulle besluta att ge styrelsen tillstånd att utan särskilt hörande kunna disponera av aktivitetsmedel ett visst belopp för utbetalning i vissa katastroffall. Det har nämligen visat sig opraktiskt att i en del fall tvingas ta upp denna fråga till behandling på klubbsammanträde innan utbetalning kan ske. Frågan väckte diskussion och skilda förslag framfördes. Klubben beslutade att tillåta styrelsen att utan klubbens hörande utbetala upp till 500 kr i bidrag för akuta behov. Januari 1963 9: Presidenten erinrade om att plats ännu finnes för nya medlemmar - övre gränsen lär vara 30 st. - och uppmanade klubbens medlemmar att inkomma med förslag till medlemsrekryteringskommittén. Februari 1963 8: På styrelsens förslag beslöt klubben att låta instifta två stipendier - ett till Folkhögskolan och ett till Berga Lantbruksskola. Stipendiernas penningvärde skall uppgå till omkring 100 kr per stipendium och de skall utdelas vid läsårets slut till sådan elev, som kollegierna på resp. skolor anser förtjänt därav. Maj 1963 3: Presidenten redogjorde för invigningen av skolans (Ribbyskolans) aula. Det konstverk som klubben överlämnade i samband med invigningen hade väckt både upp-märksamhet och stor tacksamhet. Presidenten framförde klubbens tack till fru E. Wik. Oktober 1964 4: Diskuterades frågan om kallelse till varje ordinarie månadsmöte är nödvändigt att utskicka. Presidenten framhöll att utsändandet är förknippat med dels kostnader dels arbete. Efter kortare diskussion beslöts att kallelse skall utskickas som tidigare skett. 5: Framlade Presidenten styrelsens förslag att på kallelse till nytt månadsmöte skall antecknas föregående mötes närvaroprocent. Avsikten härmed är att så långt möjligt stimulera bröderna till 100 %-ig närvaro. Ingen hade något att invända mot detta. November 1964 7: Presidenten avslutade förhandlingarna och bjöd de sjutton paren och två sep. Lionbröderna att stiga ner i krogsalen till gåsagillet och önskade att våra avhållna ladies skulle få en trevlig afton. Januari 1964 3: De olika kommittéerna rapporterade följande: Ungdomskommittén: Lion Karl Erik Wik redogjorde för julfesten för barn. 245 st barn hade räknats in. PR-kommittén: Lion Gunnar Jannering berättade om den reklam som gjorts inför julfesten, men ifrågasatte om man till nästa år skulle reklamera alltför mycket för denna tillställning, då anslutningen av barn kunde bli alltför stor.
14 April 1964 6: Från Nynäshamnsklubben hade, enligt Västerhaningeklubbens önskemål, översänts ett par julfemmor som sedan några år säljs i Nynäshamn. Presidenten meddelade att styrelsen ansåg att detta var en metod att få in pengar utan andra utgifter än tillverkningskostnaderna. Styrelsens förslag att klubben skall låta trycka och sälja julfemmor godtogs enhälligt. 10: Lion Nils Bååthe hade till styrelsen inkommit med skriftlig förfrågan om 300 kronor ur aktivitetskassan kunde skänkas till Betlehemsskolan. Med Lion Nils brev bifogades vädjan från biskop Ljungberg. Presidenten meddelade att styrelsen avslagit denna vädjan, då man bör vara restriktiv med stöd åt utlandet. Presidenten hänvisade också till katastroffonden vars medel använts på ett okontrollerbart sätt. Lion Karl Erik Wik ansåg, att man ej borde låsa fast sig vid principen att ej skänka pengar till utlandet. Har klubben bestämt sig för sådan princip bör beslutet omprövas. Lion Nils påpekade bl.a. att Lionismen är en internationell rörelse och att Sverige hjälper på många vis. Han pekade också på att Sverige ej varit i krig utan snarare är ett övergött land. Klubben följde styrelsens beslut och avslog denna vädjan om medel. Oktober 1964 10: Beslöts enhälligt att Ladies Night skall hållas andra fredagen i november. På presidentens förfrågan om matsedeln bl.a. skall innehålla den traditionella gåsen, framgick det att ingen av bröderna hade annan åsikt. 13: Presidenten meddelade att styrelsen beslutat att försöka ordna ett arkiv av klubbens papper mm. Han uppmanade därför f d styrelsemedlemmar och ev. andra som ligger på gamla papper tillhörande klubben att inlämna dessa till styrelsen. Januari 1965 6: Presidenten, Arne Samuelsson och Anders Söderberg redogjorde för erfarenheter i samband med överlämnande av julgåvor. Det framhölls att arbetet var trevligt och fascinerande. Man underströk att för många mottagare betydde ett par hundralappar mycket för en lyckad jul. För en del mottagare, särskilt ensamboende, betydde troligen det personliga besöket mera. Mars 1965 5: Aktivitetskommittén meddelade om riksaktiviteten 3 april: Samling sker vid Tingshuset, som skall tjäna som högkvarter. Kommunen uppdelas i tre områden med en organisationskommitté för varje område. I varje område skall fara bilar, som utklädes med t ex björkris och fjädrar. Kl. 13.00 sker återsamling vid Tingshuset. Från detta klockslag får klubben hjälp av scouterna. 2000 st. lotter skall säljas av klubben. Tyvärr kommer inte alla att förses med röda fjädrar. Affischering sker genom PR-kommitténs försorg. Kommentar: Denna aktivitet var den första Röda Fjädernaktiviteten i samarbete med Sveriges Radio TV. April 1965 6: Röda Fjädernaktiviteten den 3 april hade inbringat 5455 kronor. Maj 1965 6: Beslöts om ett bidrag på 2500 kr till sjöscouterna, vilket täcker kostnaden för inköp av en Långedragseka.
15 Fortsättningen 1965-2007 Från och med verksamhetsåret 1965-66 refereras händelser och beslut i klubben. Protokollstexter in extenso återges endast undantagsvis. 1965-1966 Två damer, Margit Berglund och Märta Eriksson hade hittills mot betalning skött matlagning och servering vid såväl månadsmötena som Ladies Night. På grund av tidsbrist avsade de sig nu matlagningen och man övergick till matleveranser från Amarants Konditori. Septembermötet avhölls på Sofielunds herrgård (hos Amanders), dit även damerna inbjudits. Man åt helstekt gris och badade i den uppvärmda swimmingpoolen. Klubbens damer anordnar för första gången knäckkokning inför julaktiviteten. Klubbmästaren befrias från julgranshuggning, för att i stället bjuda på sill-lunch i scoutstugan vid Samuelsås efter huggningen. Detta övergick, som bekant, senare i en tradition med ärtsoppa och varm punsch. Granförsäljning i Krigslida ersätter med gott resultat den i Tungelsta och Ribby. Inköpspriset för dessa julgranar på rot från Rikstens gård var 3 kronor. Vid Ladies Night i november serverades fortfarande regelmässigt Gås med Krås. Vid decembermötet beslöts att klubben skulle inköpa egen tomtedräkt. Barnfesten på Trettondagen besöktes av 225 barn. På grund av kall väderlek kunde jan och febr månadsmöten ej hållas i Tingshuset. Under marsmötet diskuterades för första gången frågan om klubben skulle låta installera elvärme i Tingshuset. Det framhölls att detta också vore önskvärt ur underhållssynpunkt. Beslut fattades om att bekosta en ljuskrona till Västerhaninge renoverade kyrka, som skulle återinvigas den 28 augusti 1966. Kronan tillverkas av konsthantverkare i Gränna och kostar 1 894 kr med inskription. 1966 67 Lämpligt antal medlemmar hade diskuterats under någon tid. Klubben hade nu 35 medlemmar och styrelsen rekommenderade bröderna att ej anstränga sig över hövan för att rekrytera nya medlemmar. Julfemmeförsäljningen skedde distriktsvis, där Lions två och två tilldelats försäljningsdistrikt. Kartor över vars och ens distrikt utlämnades. Barnens julfest besöktes av 250 barn. Klubben lät installera el-element i Tingshuset. Tre st i krogsalen och 4 st i tingssalen. Kostnad 1 250 kronor. Skälet till detta var att Tingshuset bedömdes förfalla genom att i huvudsak stå helt ouppvärmt. I april föredrog presidenten förslaget till klubbstandar, vilket fastställdes. Vidare meddelade presidenten att Lion Anders förslag om klubbmatrikel och månadstidning faller på kostnadsfrågan. I april genomfördes också det första familjerallyt med 125 deltagande ekipage i gott samarbete med Haninge Motorklubb. Vid 15 kontrollstationer erhölls uppgifter att lösa avpassade för familjer med barn.
16 1967 68, 10-årsjubileum Den 11 november firades klubbens 10-årjubileum under högtidliga former. Jubileumsprogrammet inleddes med en eftermiddagskonsert i Västerhaninge kyrka under medverkan av Ingeborg Nyberg och Västerhaninge ungdomskör. Till konserten hade handikappade, pensionärer och kommunens styresmän inbjudits. På kvällen samlades man med damer på Årsta Slott för smokingmiddag med dans och underhållning. Dansmusiken utfördes av Preben Jenevis orkester. Många gäster deltog, förutom DG och ZO representanter för zonens klubbar. Under kvällen mottogs ett antal gåvor och telegram till klubben. Styrelsens befogenheter var under året en brännande fråga. En del medlemmar ansåg att styrelsen borde kunna få ta ett större beslutsansvar samt att finans- och beredningskommittén skulle bereda ärendena på sådant sätt att klubbesluten underlättades. Kort sagt ansågs på många håll att sammanträdestiden borde kunna kortas av. Riktigt ordentligt tände det till när styrelsen den 12 jan föredrog sin behandling av frågan om nyrekrytering. Förslaget innebar att nyrekrytering bör ske med tanke på föryngring, yrkesspridning och intressesfär. Se protokoll 12 jan 1968, 11. Många medlemmar kunde inte förstå tal om nytt blod och nya idéer. Menade man att göra klubben till en ungdomsklubb? Man diskuterade utförligt om intressesfär var viktigare än yrkesspridning. Andra ansåg att klubben alltför mycket kör i gamla hjulspår, att medlemsantalet behöver utökas för att frånvaron vid aktiviteter är stor och att nytt blod ger nya idéer. Till slut bordlades frågan. Till vårens marknad hade Hootenanny Singers engagerats. Framförallt snö och regn gjorde att aktiviteten gav en förlust på ca 2000 kronor. Se artikeln om Röda Fjädern! 1968-69 Till julmarknaden hyrdes kostymer för 225 kronor till samtliga bröder från Karl Gerhards Kostymateljé. Sålunda vimlade julmarknaden av clowner, 1800-talsuniformer, indianer, skogshuggare o s v. Clownen Lion Gösta Känngård sålde 1/2-meterlånga papptrumpeter med förfärligt ljud, vilket gjorde att folk lockades till marknaden för att ta reda på vad som pågick. Som alltid hittills gåsamiddag vid Ladies Night i november. Barnfesten i församlingshemmet besöktes av 240 barn och kostade klubben 475 kronor. Under våren 1969 förekom en lång diskussion om vad som avsetts med föryngring. Presidenten menade att talet om föryngring tolkats felaktigt. Det hade aldrig varit tanken att någon inom klubben skulle behöva lämna den av åldersskäl. Tvärtom var det ju så att de äldre i allmänhet är de mest aktiva. Tanken skulle endast vara att man behövde tänka på en föryngring vid intagning av nya medlemmar. Flera ansåg att styrelsen skulle ges större befogenheter, så att sammanträdena kunde bli kortare. För att inte förlänga mötet ytterligare ansåg presidenten att beslut i sistnämnda fråga borde fattas vid annat tillfälle. Frågan om föryngring m m hade nu intensivt och delvis upprört diskuterats under tre på varandra följande möten, men dessutom under föregående verksamhetsår, och resultatet av detta kan väl sägas vara att känslorna nu svalnat. Under våren genomfördes också den stora Röda Fjädernaktiviteten, för vilken redogjorts särskilt samt ett lyckat familjebilrally med 98 deltagande ekipage.
17 1969 70 Klubben fattade principbeslut om att stödja ett förslag av VDG, Gustaf Lundblad, om ett läger i Elvskogen för synskadad ungdom i samarbete med URK. Klubben deltog med diverse aktiviteter vid invigningen av TJÄDERN, vilket var det namn man gav Västerhaninge nya centrum. Fritidsgården för barn och ungdom fick då följdriktigt heta ÄGGET. Klubben genomförde vidare en våraktivitet i centrum (Tjädern) i samarbete med företagarna. Dragplåster var förutom barnkarusell en blåsorkester, folkdanslaget Haningarna, Preben Jenevis orkester med sångaren Ola Lundström och TV -Bosse Larsson, musikgruppen Smusics samt ett programbladslotteri. Julfesten för barn i församlingshemmet besöktes av 325 barn och 120 kaffebiljetter såldes. 60 teaterbiljetter inköptes och fördelades bland pensionärer och patienter vid kronikerhemmet. För transporterna till och från teater svarade klubbmedlemmar. Enligt beslut i skolstyrelsen skulle inga premier utdelas i grundskolan, varför sådana nu endast gick till musikskolan och Berga lantbruksskola. Folkhögskolan hade tidigare tackat nej. Exempel på övriga bidragsmottagare: Julfemmemedlen utdelades före jul till behövande, handikappidrott, resor för handikappade, Haningepojkarna, Haninge Motorklubb, ersättning av utslagna fönster i Tingshuset. Lion Gustaf Lundblad arbetade intensivt tillsammans med särskilt tillsatt kommitté med förberedelser för det första lägret för synskadade i Elvskogen. Lägret genomfördes sedan under juli månad och 19 st av de synskadades hemmaklubbar lämnade ersättning för sina deltagare. Under lägertiden genomfördes tre utflykter till F 18 flygflottilj i Tullinge, skärgårdstur och till Berga Örlogsskolor. I lägret anordnades diverse tävlingar samt en trivselkväll med Gnesta Kalle och hans gäng. 1970-71 På grund av kommunens övertagande av Tingshuset och dess flyttning längre in på tingshustomten flyttade klubben sina månadsmöten till Medborgarskolans kurslokal vid Tungelstavägen f o m februarimötet 1971. Den 11 juni hölls klubbens första månadsmöte på Muskö efter inbjudan av Lion Gustaf Lundblad. Denna inbjudan har senare följts av många fler, som tacksamt antagits. Bland alla utaktiviteter kan nämnas: bidrag till VIF ungdomssektion, sju behövande familjer tilldelades julfemmemedlen, bidrag till Västerhaninge scoutkår för inköp av en segelbåt typ Minette, Röda Korsets sommarkoloni Elvskogen erhöll ett bordtennisbord med tillbehör, bidrag till Västerhaninge Båtsällskap för inköp av trissjolle. Klubben genomförde 24/6-8/7 ytterligare ett läger för synskadade ungdomar. 1971 72, 15-årsjubileum Den 3 juni 1972 firade klubben sitt 15-årsjubileum i Bygdegården. Matborden hade placerats i björkbersåer med öppningen in mot scenen. Programledare var Lion Karl Erik Wik, försedd med lejonsvans. Många gäster deltog och klubben tilldelades en hel del gåvor. Klubbens, för ändamålet startade sångkör underhöll också med sång iklädda halmhattar och ackompanjerade på piano av Lion Arne Persson. Distriktsguvernör i 101-O 1971/72 var Gustaf Lundblad från Lions Club Västerhaninge. 100 % närvaromärken till alla förtjänta utdelades för första gången i oktober. Från och med decembermötet flyttade klubben sina månadsmöten till Föreningsgården (f d Kommunalhuset). Vid februarimötet beslöts efter votering att rökning icke längre skulle
18 tillåtas i sammanträdeslokalen. I mars fick sekreteraren klubbens uppdrag att spåra charterbrevet. I trygg förvissning om att förslaget skulle stoppas av internationella styrelsen röstade presidenten och sekreteraren vid riksmötet för att multipeldistriktet skulle till kommande världsmöte föreslå kvinnliga medlemmar i Lions. LC Borgåensis accepterade av LC Västerhaninge föreslaget vänklubbsförhållande. Exempel på utaktiviteter: Bidrag till resor för handikappade, julfemmemedel till behövande familjer inför julen och till Hammarbo barnhem, bidrag till Västerhaninge ungdomskör för att möjliggöra USA-turne, Tungelsta IF samt trafik- och polioskadade. Ett läger för synskadade ungdomar, med omfattande utflyktsprogram, anordnades liksom under de två tidigare åren i Elvskogen. 1972-73 Den högsta möjliga befattningen inom multipeldistrikt 101, som Guvernörsrådets ordförande, innehades detta år av Gustaf Lundblad. I augusti 1972 grundades LIONS INTERNATIONAL FOUNDATION, med syftet att verka som en katastroffond, ur vilken medel kan tas i anspråk vid akuta nödsituationer genom exempelvis jordbävningar, orkaner, översvämningar och torka. Till invigningen av den nya kyrkan i Tungelsta hade klubben skänkt ett textilkonstverk, som framtagits i samarbete med Medborgarskolan. Handikappades vistelse vid Årevidden sponsrades. Denna sponsring har senare upprepats under många år. Synskadelägret i Elvskogen genomfördes 23/6-6/7. Vid Ladies Night den 28 oktober gästades klubben av Lions med damer från vänklubben Lions Club Borgå Borgoensis (Borgå landskommun), vilket för värdar och värdinnor inom vår klubb kraftigt förstärkte Ladies Nights karaktär av firande. 1973-74 Under hösten sändes nedan citerade brev till 14 idrottsföreningar, 3 scoutkårer samt Haninge Vi Unga och Röda Korsets ungdomsavdelning i Västerhaninge: Styrelsen för Lions Club Västerhaninge uppvaktas årligen med brev från skilda föreningar, klubbar och andra sammanslutningar av föreningskaraktär, vilka i dessa framställer önskemål om bidrag till sin verksamhet, sitt materielförråd, resor etc. Då LC Västerhaninge själv måste införskaffa sina medel på samma sätt som föreningarna själva ser om sin ekonomi, d v s genom lotterier, försäljningar och mässor, förefaller det LC Västerhaninge felaktigt att insamlade medel fördelas till ovan beskriven föreningsverksamhet, som i vissa fall hittills har skett. Styrelsen för LC Västerhaninge har beslutat att ej medgiva några bidrag till föreningar, klubbar och sammanslutningar med hänvisning till ovanstående, men avser LC Västerhaninge att i stället utdela ungdomsledarstipendium, som förening har att söka enligt medsänd inbjudan. Under hösten beslöt PR-kommittén att under året leverera förslag till hur klubbens alla gåvostandar skulle kunna användas. Kommittén beslöt att vid månadsmötena under verksamhetsåret presentera mindre lyckade förslag för att slutligen presentera ett seriöst förslag vid junimötet. Kommittén tillverkade bl.a. en modell av tingshuset att användas i samband med vissa demonstrationer av kommitténs idéer om standarens användning. En av dessa idéer gick ut på att man i krogsalen skulle uppställa ett antal behållare med en krutladdning i bottnen
19 och därovan fylla behållarna med standar. Genom att avfyra krutladdningarna skulle man kunna åstadkomma ett standarregn över t ex supébordet i samband med Ladies Night. Denna idé demonstrerades med hjälp av modellen, i vilken man monterat ett antal behållare i form av bordsfyrverkeri, där serpentiner ersatts med tusentals små pappersstandar i granna färger, som vid oväntat avfyrande regnade över hukande lions. Slutligen överlämnades Fontän till klubben. Detta var en isärtagbar ställning, tillverkad av svetstråd på ekfot, i vilken ett stort antal standar kunde upphängas att bl.a. användas som bordsdekoration vid högtidliga tillfällen. Den kastades 1993 i soporna, då förrådet i Föreningsgården utrymdes. Städarna, som tillkommit efter Fontän, kunde inte se någon vettig användning av dessa ståltrådar. Vid junimötet överlämnade också kommittén sitt eget standar, monterat på ekfot till klubben. Standaret var försett med bilder på de två kommittéledamöterna och texten Ars longa vita brevis - konsten är lång, livet kort. Två utflykter med patienter från sjukhemmet genomfördes. En shoppingtur till Farsta Centrum med sightseeing i kommunen och en tur där Södertörn besågs och det bjöds på kaffekalas i Nynäshamn. Vid ålderdomshemmet ordnades lördagsdans med kaffekalas. Ungdomsledarstipendier tilldelades Tungelsta IF. Lägret för synskadad ungdom genomfördes i Elvskogen under tiden 17/6-28/6. Protokollen från maj och juni 1974, med Lion Karl Erik Nylén som protokollförare kan mycket väl läsas flera gånger, så dom återges in extenso i särskilda bilagor. 1974-75 Den 24 januari firade Lions Club Borgoensis 10-årsjubileum och fem Lions med fruar representerade Västerhaningeklubben. Man genomförde två aktiviteter på Västerhaninge sjukhem och utförde transporter i samband med en midsommaraktivitet för patienterna. På ålderdomshemmet Västergården genomfördes en lördagsdans med kaffekalas. Ungdomsledarstipendier utdelades till Tungelsta IF, Västerhaninge IF, Västerhaninge Tennisklubb, Västerhaninge Scoutkår och Västerhaninge lokalförening av Skid- och Friluftsfrämjandet. Lägret för synskadade genomfördes i Elvskogen 21/6-1/7. Bl.a. förekom följande lägeraktiviteter: Lekar och lägerbål, idrott, besök på Gröna Lund, besök vid 1 helikopterdivisionen Berga, båtutflykt till Nåttarö, besök på Berga lantbruksskola, besök på Sveriges Radio samt besök vid Elvskogen av Sven Nahlin, som utbildar blinda dykare. Den sista kvällen bjöds på festmiddag i Elvskogen med inbjudna gäster från De Blindas Förening (DBF) och från LC Västerhaninge. 1975-76 Under detta år bildade Gustaf Lundblad den nya klubben Lions Club Stockholm City, med lunchsammanträden. Lördagen den 4 oktober anlände ett antal gäster från vänklubben i Borgå till Kapellskär för att fira Ladies Night hos Västerhaningeklubben. En Framtidskommitté redovisade förslag: Dessa innebar bl.a. att julfemman fortsätter men med ändrad text, att loppmarknad hålles på hösten och vårmarknad i samarbete med företagarna på våren. Julmarknaden ifrågasattes, men klubben kunde inte tänka sig att slopa densamma. Aktiviteterna främst bör ligga på det medmänskliga planet, med stöd till handikappade, sjuka och ungdom. De återkommande aktiviteterna på sjukhemmet och Västergården, liksom lägret för synskadad ungdom ansågs också lämpliga i framtiden.