Västra Hisingen Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-03-27 Diarienummer N138-0275/18 Handläggare Fredrik Bredhammar Telefon: E-post: fornamn.efternamn@forvaltning.goteborg.se Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner redovisningen av uppdraget avseende tvåspråkig undervisning och förklarar uppdraget slutfört. 2. Stadsdelsnämnden yrkar på att den nya grundskolenämnden skyndsamt skall genomföra en fortsatt utredning med fokus på förutsättningar för etablering av tvåspråkig undervisning på svenska och finska i några av stadens regioner. Barnperspektivet Barn har en särskild ställning enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Det är av högsta vikt att nationella minoritetsbarn ges möjlighet att ta del av sitt språk och kulturella arv. I de fall detta redan gått förlorat talas det om revitalisering av det nationella minoritetsspråket och kulturen som barn har särskilda rättigheter till. Att erbjuda tvåspråkig undervisning på finska och svenska stärker barnens rättigheter. Jämställdhetsperspektivet Att utveckla en aktiv tvåspråkighet gynnar lärandet för alla. Att på ett bättre sätt gynna tvåspråkighet svenska-finska i enlighet med lagstiftningen menar förvaltningen inte påverkar jämställdhetsperspektivet negativt utan ger snarare ökade möjligheter för flickor, pojkar, kvinnor och män. Mångfaldsperspektivet De nationella minoriteterna är en del av det svenska kulturarvet. Sverige har åtagit sig att aktivt skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Det är viktigt att öka tillgången till finskan som nationellt minoritetsspråk för barn och unga. Barnen ska få möjlighet att använda, utveckla och revitalisera sitt språk och genom tvåspråkig undervisning få större möjligheter att främja och utveckla sitt minoritetsspråk och sin kulturella identitet. Samråd Sverigefinska rådet 2018-03-08 Samverkan Information FSG 2018-04-17. Göteborgs Stad [Västra Hisingen], tjänsteutlåtande 1 (5)
Beskrivning av ärendet Samtliga stadsdelsnämnder fick 17-03-14 ett förslag från medborgare avseende att starta tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad (bilaga 1). Förslaget behandlades i samtliga nämnder och det beslutades att stadsdelsförvaltningarna i Lundby, Västra Hisingen och Norra Hisingen skulle utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning, respektive stadsdelsnämnds beslut redovisas i bilaga 2. En arbetsgrupp från de tre stadsdelarna tillsammans med stadengemensamma resurser har genomfört en sådan utredning vilken redovisas i detta tjänsteutlåtande. Bakgrund Vad innebär tvåspråkig undervisning? Tvåspråkig undervisning innebär att alla ämnen undervisas på båda språken så att eleverna lär sig diskutera och ha ett lärande i alla ämnen på två språk. Både svenskspråkiga och finskspråkiga elever kan ingå i tvåspråkiga undervisningsgrupper; man måste inte kunna båda språken. Båda språken uppskattas och respekteras. Det finns tvåspråkiga skolor men man kan också bedriva tvåspråkig undervisning i en eller flera klasser på en skola. Leena Huss, professor emeritus vid Uppsala Universitet, menar att man alltid ska utgå ifrån det språkliga syftet med skolan, som kan vara till exempel: a) en stark och väl fungerande tvåspråkighet och tvåspråkig identitet, b) ett starkt minoritetsspråk och en stark minoritetsspråksidentitet, eller c) återupplivning eller upprätthållande av ett hotat språk. Skolan måste planeras och utformas i enlighet med syftet med den tvåspråkiga utgångspunkten. Vad säger forskning om tvåspråkig undervisning? Forskningen om tvåspråkighet skiljer mellan additiv och subtraktiv tvåspråkighet. Med additiv tvåspråkighet menas att barnens båda språk får utvecklas i en positiv miljö, där de får berika och komplettera varandra. När tvåspråkiga barn övergår till majoritetsspråket på bekostnad av sitt modersmål talar man om subtraktiv tvåspråkighet. 1 Det finns en hel del forskning som visar att flerspråkighet är positivt för kunskapsutveckling. Barn som växer upp som flerspråkiga är mer kreativa, får lättare att ta till sig nya språk och har en större metaspråklig medvetenhet, menar forskaren Leena Huss. Den metaspråkliga medvetenheten innebär att barnen i större utsträckning kan diskutera och reflektera kring språket och inte bara använda det. Det kan i sin tur gynna kunskapsutvecklingen i andra ämnen än språk. 2 Även forskaren Jim Cummins menar att elever som har djupa kunskaper i sitt modersmål snabbare kan utveckla det nyansrika språk som behövs för att kunna utveckla kunskaper inom andra ämnesområden i ett andra-språk. Vidare hävdar Cummins att den traditionella tanken att ge flerspråkiga barn stöd för att klara en enspråkig skola måste förändras till en 1 Lindberg, I. (2002) Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr 4, s. 22-28. 2 Leena Huss i http://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=4244, 2018-01-05 Göteborgs Stad [Västra Hisingen], tjänsteutlåtande 2 (5)
gemensam insikt om att vi har en självklart flerspråkig skola, vilket innebär ett pedagogiskt skifte. Cummins menar att lärmiljöer präglade av respekt för varandra och där olika språk existerar sida vid sida spelar en avgörande roll för elevernas studieresultat. 3 I ett forskningsprojekt från Stockholms universitet undersökte Christina Hedman och Natalia Ganuza modersmålsundervisningens roll för elevers utveckling av språk- och läsfärdigheter i modersmålet och i svenska. I projektet undersöktes sambandet mellan elevernas deltagande i modersmålsundervisning och deras resultat på ett antal tester av ordförråd och läsning på modersmålet och på svenska. De övergripande resultaten visar att de elever som hade deltagit i skolans modersmålsundervisning presterade genomgående bättre på de somaliska (elevernas modersmål) testerna av ordförråd och läsförståelse jämfört med de elever som inte hade deltagit i modersmålsundervisningen, eller som endast deltagit en kortare tid. Dessutom visade resultaten att de elever som fick höga resultat på somaliska ofta fick högre resultat även på svenska. Detta antyder att det finns ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan elevernas färdigheter i somaliska och deras färdigheter i svenska, vilket stämmer väl överens med vad tidigare forskning har visat. En senare delstudie visar att det finns ett positivt statistiskt samband mellan elevernas läsförståelse på somaliska och deras betyg i ämnena modersmål, svenska som andraspråk och matematik. Det finns också ett statistiskt signifikant positivt samband mellan elevernas läsförståelse på somaliska och deras övergripande skolresultat, baserat på betyg i fjorton olika ämnen i slutet av årskurs 6 eller 7. Sambandet mellan elevernas läsförståelse på somaliska hade ett starkare samband med deras skolresultat än vad deras läsförståelse på svenska visade sig ha. 4 Vad säger regelverk och lagar om tvåspråkig undervisning? Göteborg är sedan 1 februari 2011 del av det finska förvaltningsområdet. Det medför rättigheter för den sverigefinska befolkningen som är bosatt i Göteborg enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, som trädde i kraft 1 januari 2010. Staden ska skydda de nationella minoriteternas rättigheter och främja deras möjligheter att utveckla kultur och språk. Elever, som tillhör någon av de nationella minoriteterna (sverigefinnar, tornedalingar, romer, samer och judar), har rätt till modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Eleven behöver inte heller ha grundläggande kunskaper i språket. Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken även om endast en elev på skolenheten ansöker om undervisning i språket. Kravet på att det måste finnas en lämplig lärare gäller dock även för de nationella minoritetsspråken. Tvåspråkig undervisning kan anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna. Under den sammanlagda tid som eleven får tvåspråkig undervisning får högst hälften av undervisningen ges på 3 Jim Cummins, Flerspråkiga elever : effektiv undervisning i en utmanande tid, 2017 4 https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/flersprakighet, 2018-01-05 Göteborgs Stad [Västra Hisingen], tjänsteutlåtande 3 (5)
umgängesspråket. Undervisningen ska planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar. 5 Statlig utredning: Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir.2016:116. Nyligen redovisades ett delbetänkande inom en statlig utredning med syftet att kartlägga behovet av åtgärder med anledning av dels regeringens strävan att värna och revitalisera de nationella minoritetsspråken och dels Europarådets kritik mot Sverige när det gäller undervisningen i de nationella minoritetsspråken. Kritiken handlar bland annat om brist på utbildade lärare i samtliga fem minoritetsspråk (finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch) och att den tvåspråkiga undervisningen har minskat både på finska och samiska, och sker inte alls på meänkieli. 6 Den statliga utredningen tar bland annat upp förslag om förstärkta möjligheter för tvåspråkig undervisning i Sverige som ett sätt att öka möjligheterna för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. 7 Hur stor är målgruppen för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad? Hur många elever som skulle vara intresserade av att ingå i tvåspråkig undervisning på svenska och finska är svårt att säga. Den sverigefinska minoriteten i Göteborgs Stad uppgick 2016 till ca 29 000 personer eller 5,2 % av stadens befolkning. Då räknas invånare som är födda i Finland, invånare med minst en förälder som är född i Finland eller minst en far- eller morförälder som är född i Finland. Av den sverigefinska minoriteten var 2016 ca 5000 barn mellan 0-19 år. (bilaga 3) Dessa siffror bygger på SCB:s statistik om första, andra och tredje generationens invandrare från Finland boende i Göteborg. Det finns fler finsktalande minoritetsgrupper och individer än dessa vilka förmodligen skulle vara intresserade av tvåspråkig undervisning. Vid val av skola tar elever och vårdnadshavare ställning till en mängd faktorer. Geografisk plats och kommunikationer till denna plats är en viktig faktor liksom skolans kvalitet. Fram tills december 2016 fanns en fristående svensk-finsk skola i Lundby i Göteborg med undervisning på finska vid sidan av svenska. I december 2016 Skolinspektionen att 5 9 kap. 12-13 skolförordningen 6 Europarådet riktar åter hård kritik mot Sverige när det gäller utbildningssituationen för landets nationella minoriteter som romer och sverigefinländare. Europarådets ministerkommitté har granskat hur Sverige lever upp till den Europeiska minoritetsspråksstadgan, och slår ner på flera punkter. Till exempel finns det akut brist på utbildade lärare i samtliga fem minoritetsspråk (finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch). Den tvåspråkiga undervisningen har minskat både på finska och samiska, och sker inte alls på meänkieli. Romerna är marginaliserade och utvecklingen i romani chib hämmad. Europarådets expertkommité är orolig för de svenska minoritetsspråkens framtid. Åtgärder behövs framför allt i skolundervisningen. 7 SOU 2017:91, Betänkande av Utredningen förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk, s 30 Göteborgs Stad [Västra Hisingen], tjänsteutlåtande 4 (5)
stänga skolan på grund av brister i utbildningen som ej åtgärdats. Elevantalet på skolan uppgick då till 67 elever i årskurs F-9. I Göteborg finns idag ett antal tvåspråkiga förskoleavdelningar, i både kommunal och fristående regi. Det finns sedan februari i år en ambulerande tvåspråkig förskollärare som besöker förskolor med barn med finsk bakgrund där det inte finns tvåspråkig personal. En fördjupad utredning skulle kunna undersöka målgruppens intresse för tvåspråkig grundskoleverksamhet utifrån olika alternativ. Förvaltningens bedömning Efter en noggrann genomgång av olika aspekter på förslaget från medborgare gör förvaltningarna bedömningen att det är rimligt att Göteborgs Stad givet lagstiftning, kritik från Europarådet och uppdraget som Finskt förvaltningsområde erbjuder tvåspråkig undervisning på åtminstone två skolor i Göteborgs Stad. Fortsatt utredning med särskild fokus på (1) lokalisering och tillgänglighet, (2) lärarbehörigheter och (3) behov och dimensionering bör genomföras av Göteborgs nya grundskoleförvaltning då ansvaret för Göteborgs Stads skolor vid halvårsskiftet 2018 övergår till central nämnd. För att barn som går i förskola och skola i Göteborg idag ska kunna få möjlighet att utveckla aktiv tvåspråkighet via tvåspråkig undervisning bör frågan hanteras skyndsamt. Sergio Garay Peter Johansson Stadsdelsdirektör Sektorschef Utbildning Bilagor 1. Göteborgsförslaget Tvåspråkig undervisning 2. Stadsdelsnämndernas beslut i ärendet Göteborgsförslag Tvåspråkig undervisning 3. Statistik Sverigefinnar i Göteborg Göteborgs Stad [Västra Hisingen], tjänsteutlåtande 5 (5)
Bilaga 1 Bilaga 1
Bilaga 2 Stadsdelsnämndernas beslut i ärendet Göteborgsförslag Tvåspråkig undervisning Sammanställt 2018-02-01 Beslut i SDN Lundby 2017-09-26 Beslut i SDN Västra Hisingen 2017-08-22 Beslut i SDN Norra Hisingen 2017-08-29 Beslut i SDN Angered 2017-09-26 Beslut i SDN Askim Frölunda Högsbo 2017-08-31
Bilaga 2 Beslut i SDN Majorna-Linné 2017-09-26 Beslut i SDN Västra Göteborg 2017-09-26 Beslut i SDN Örgryte-Härlanda 2017-09-26
Bilaga 2 Beslut i SDN Östra Göteborg 2017-08-29 Beslut i SDN Centrum, 2017-08-29, 2017-09-26
Den sverigefinska minoriteten i Göteborg 2016 Bilaga 3 Cirka 29 000 totalt, motsvarande 5,2 procent av befolkningen i staden (som uppgick till 556 640 vid årsskiftet). 1:a generationen: 6 500 2:a generationen: 11 180 3:e generationen: 11 240 Statistiken bygger på uppgift om födelseland, inte språk. 1
Sverigefinnar första, andra och tredje generationen sammanlagt Bilaga 3 Första Andra Tredje Norra Hisingen Lundby Västra Hisingen Västra Göteborg 1 820 Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné 3 583 Centrum Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Angered 0 1 000 2 000 3 000 4 000
Första generationen födda i Finland Bilaga 3 Antal personer per SDN 2016-100 -50 0 Förändring 2014-2016 Angered 1 128-89 Angered Norra Hisingen 896 Östra Göteborg Lundb y 717 Norra Hisingen Västra Hisingen 703 Västra Hisingen Östra Göteborg 676 Örgryte-Härlanda Majorna-Linné 613 Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Örgryte-Härlanda 544 526 Göteborg 6 489 Majorna-Linné Lundb y Askim-Frölunda-Högsbo 411 Västra Göteborg Västra Göteborg 263 Centrum 0 200 400 600 800 1 000 1 200 0 50
Första generationen födda i Finland, efter ålder Bilaga 3 Stadsdel Ålder Totalt 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90+ Hela kommunen 33 46 342 286 525 1 230 1 892 1 532 565 47 6 498 Angered........ 57 199 482 310 57.. 1 128 Norra Hisingen.... 16 13 81 148 278 262 91.. 896 Lundby.... 60 38 70 152 179 141 62.. 717 Västra Hisingen.... 14 14 54 147 202 201 65.. 703 Östra Göteborg.... 34 27 44 106 220 165 73.. 676 Majorna-Linné.... 49 53 66 128 154 105 43.. 613 Centrum.. 11 90 49 46 111 115 74 36.. 544 Örgryte-Härlanda.... 48 45 60 103 122 88 48.. 526 Askim-Frölunda-Högsbo.... 13 28 25 73 82 101 66.. 411 Västra Göteborg.... 12 10 20 53 52 83 24.. 263
Andra generationen minst en förälder född i Finland Bilaga 3 Antal personer per SDN 2016 Majorna-Linné 1 463 Örgryte-Härlanda 1 361 Förändring 2014-2016 -100-50 0-85 Angered Västra Hisingen Lundb y 1 349 Norra Hisingen Centrum 1 305 Majorna-Linné Norra Hisingen 1 199 Östra Göteborg Västra Hisingen 1 064 Örgryte-Härlanda Askim-Frölunda-Högsbo 963 Västra Göteborg Östra Göteborg Angered 880 857 Göteborg 11 183 Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Västra Göteborg 696 Lundb y 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 0 50
Andra generationen minst en förälder född i Finland, efter ålder Bilaga 3 Stadsdel Ålder Totalt 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90+ 2016 Hela kommunen 311 626 2 379 2 461 2 574 2 013 688...... 11 183 Majorna-Linné.... 281 346 310 302 113...... 1 463 Örgryte-Härlanda.... 294 329 297 249 76...... 1 361 Lundby.... 376 336 265 199........ 1 349 Centrum 28.. 351 291 257 233 73...... 1 305 Norra Hisingen 42.. 254 225 336 173........ 1 199 Västra Hisingen.... 179 210 284 203........ 1 064 Askim-Frölunda-Högsbo.... 192 203 216 202........ 963 Östra Göteborg.... 202 209 175 167........ 880 Angered.... 170 203 212 106.. 11.... 857 Västra Göteborg 24 40.. 97 207 166........ 696
Tredje generationen minst en mor- eller farförälder född i Finland Bilaga 3 Antal personer per SDN 2016 Majorna-Linné 1 507 Örgryte-Härlanda 1 482 Centrum 1 348 Förändring 2014-2016 -100-50 0 Östra Göteborg Angered Västra Göteborg -50 Lundb y Västra Hisingen Norra Hisingen 1 220 1 210 1 172 Västra Hisingen Norra Hisingen Askim-Frölunda-Högsbo Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Östra Göteborg Angered 752 861 1 092 Göteborg 11 243 Örgryte-Härlanda Majorna-Linné Centrum 582 Lundb y 210 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 0 50 100 150 200 250
Tredje generationen minst en mor- eller farförälder född i Finland, efter ålder Bilaga 3 Stadsdel Ålder Totalt 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90+ 2016 Hela kommunen 2 513 2 325 4 052 1 723 484 136 10...... 11 243 Majorna-Linné 312 230 573 296 83 12........ 1 507 Örgryte-Härlanda 312 273 604 214 55 23........ 1 482 Centrum 182 145 686 266 53 14........ 1 348 Lundby 242 163 559 200 41 14........ 1 220 Västra Hisingen 352 371 260 160 55 11........ 1 210 Norra Hisingen 322 351 319 124 44 10........ 1 172 Askim-Frölunda-Högsbo 266 226 350 180 49 20........ 1 092 Västra Göteborg 232 265 198 98 49 18........ 861 Östra Göteborg 117 128 345 124 32 6........ 752 Angered 176 173 150 56 20 7........ 582
Första och andra generationen efter ettårsklasser Bilaga 3 Drygt 17 700 personer är födda i Finland själva eller Drygt 17 700 personer är födda i Finland eller har minst har minst en förälder som är född i Finland. en förälder som är född i Finland. 3% 2% 2% 1 000 personer är under 20 år. 27 år och 52 år är de vanligast åldrarna. 3 500 personer är 65 år eller äldre. 1% 1% 0% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 Ålder (Tredje generationen är inte med här då vi inte har tillgång till de uppgifterna per ettårsklasser.)