Bortfallsanalys Yrkesregistret 2006

Relevanta dokument
Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2008

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2004

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2007

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad Jan 2009

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

Justerad metod i RAMS

Information om det nya yrkesregistret Förfrågningar

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Folkmängd Källa: Antal invånare i kommunen.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Stark ökning av medelinkomsten INKOMSTER. Inkomster efter näringsgrenar och sektorer 2006

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv1 Juni Photo: Henrik Trygg

Arbetskraftflöden 2012

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Arbetskraftflöden 2013

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Tema Ungdomsarbetslöshet

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Sammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 2018

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv3 December Photo: Henrik Trygg

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv4 Mars Photo: Henrik Trygg

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry


RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

Hur mycket arbetar seniorer?

HANDELNS betydelse för Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

Yrkesregistret med yrkesstatistik 2001

Arbetspendling till och från Västerås år 2014


Ekonomer. Rekryteringsläge God. Brist

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Sysselsatt arbetskraft

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

SYSSELSATT ARBETSKRAFT

Undersökning om lediga arbetsplatser

Information om företag och arbetsställen. [ ] Data per från UC Selekt framtaget av EraNova

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv2 September Photo: Henrik Trygg

REKRYTERINGSBEHOV I VÄSTERBOTTENS LÄN. Gunnar Brandén Andreas Forsgren Marcus Holmström

Östra Mellansverige SE12. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Arbetskraftflöden 2011

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt

Dokumentation av statistiken

En kort presentation av Tjörns näringsliv

Vägen ut i arbetslivet har din bakgrund någon betydelse?

Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden

Ekonomer. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Facklig anslutning år 2016

SYSSELSATT ARBETSKRAFT PÅ ÅLAND

Konjunkturen i Stockholms län. kv December 2016

Konjunkturen i Stockholms län. kv September 2016

Närområdesprofil Område: Kista

Inom offentlig sektor ingår primär-kommuner och regioner ( landsting ) som samlas in av SKL och staten samlas in av arbetsgivarverket.

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

Konjunkturen i Stockholms län. Konjunkturläget kv Juni 2016

Undersökning om lediga arbetsplatser

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

Arbetsmarknadsutsikter

Undersökning om lediga arbetsplatser

Perspektiv på arbetsmarknaden. och i Umeåregionen

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

Jämförelse av olika mått

Statistikinfo 2016:06

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Statistikinfo 2018:06

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

Dokumentation av statistiken

Jämförelse mellan yrkesregisterversion 2007 och 2008 med tonvikt på klassificeringssystemet AID

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

ARBETSMARKNADEN FÖR JUSEKS UTBILDNINGSGRUPPER

Innehållsförteckning. STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN AM0208 ES/FRS (13) Susanne Gullberg Brännström

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011

Unionen Gösta Karlsson Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Konjunkturen i Stockholms län. kv September 2017

Statistik över arbetskonflikter 2013

Transkript:

Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2006 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2006... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2006... 4 Bortfallet efter åldersgrupp... 4 Bortfallet efter åldersgrupp och kön... 5 Bortfallet efter bransch, grov nivå... 7 Bortfallsanalys, egna företagare i åldern 16-64 år 2006... 10 Bortfallet efter åldersgrupp... 10 Bortfallet efter bransch, grov nivå... 11 Slutsats... 13 Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 2(13) Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2006 Yrkesregistret är ett så kallat totalräknat individregister..samtliga personer 16 år och äldre, som är folkbokförda i Sverige den 31/12 aktuellt år, ingår i populationen. I registret är avsikten att fastställa yrke för den arbetande befolkningen. I RAS (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) klassas dessa som förvärvsarbetande. Vid insamling av yrkesuppgifter utnyttjas i stor utsträckning annan primär statistik vid SCB. Löneregistren utgör den största källan. I lönestrukturstatistiken undersöks både privat och offentlig sektor (landstingskommunal-, primärkommunal- och statlig sektor), dock skiljer sig undersökningsmetoderna åt sinsemellan. I undersökningen av privat sektor medför definitionen av lönepopulationen att vissa individer som ingår i Yrkesregistrets population utesluts. Exempel på såna grupper är personer anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ombordanställda, betingsanställda och personer under 18 år. Även inom offentlig sektor som totalundersöks uppstår en situation som liknar den inom den privata sektorn. Inom primärkommunal sektor ingår ej heltidstjänstlediga, arvodesanställda och förtroendevalda, deltidsanställda brandmän och brandbefäl. I landstingskommunal sektor samlar lönestatistiken inte in uppgifter för heltidstjänstlediga, arvodesanställda och förtroendevalda. Slutligen ingår i undersökningen av statlig sektor inte tjänstlediga som inte uppbär lön under undersökningsmånaden samt utlandsanställda. indre företag i privat sektor (2-19 anställda) kompletteras med en enkätundersökning eftersom endast ett urval av dessa samlas in i lönestatistiken. Täckningen avseende yrkesuppgifter för enskilda näringsidkare (företag med 0 anställda) är i Yrkesregistret låg eftersom denna grupp inte ingår i några regelrätta SCBundersökningar, se figur 1. För att utreda hur yrkesuppgifter på bästa sätt skall samlas in undersöks egenföretagares och företag med en anställds yrkestillhörighet från och med 2004 i pilotundersökningar. Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 3(13) 6 efter yrkesställning för förvärvsarbetande 2006 5 4 3 2 Figur 1. Sjömän Anställda Egenföretagare Företagare i eget AB I den officiella statistik som finns tillgänglig i SSD (Sveriges Statistiska Databaser) redovisas yrkesstatistik för förvärvsarbetande (RAS), anställda i åldern 16-64 år. Eftersom et för egenföretagare är högt så ingår det inte i den officiella statistiken. Inte heller individer äldre än 64 år redovisas som officiell statistik p g a. det höga et av yrkeskoder i denna åldersgrupp. Nedan följer en kortfattad sanalys. Först för populationen förvärvsarbetande anställda i åldern 16-64 år per den 31/12 2006 som utgör grunden för den officiella statistiken, därefter tittar vi närmare på et för egenföretagare. Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 4(13) Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2006 För att klassas som förvärvsarbetande referensåret 2006 skall en individ ha arbetat motsvarande fyra timmar under november 1 och varit folkbokförd i Sverige per den 31 december 2006. Yrkesuppgifter redovisas i Sveriges Statistiska Databaser för individer som klassas som förvärvsarbetande i åldern 16-64 år och är anställda (anställd, företagare i eget AB och sjömän). Det totala antalet individer i populationen, anställda 16-64 år, uppgår till 3 977 000 och för dessa saknas yrkesuppgift för totalt 275 000, vilket ger ett på sju procent. Vid en redovisning av et efter kön saknas yrkesuppgifter för åtta procent av männen och fem procent av kvinnorna. Bortfallet efter åldersgrupp De två yngsta åldersgrupperna, 16-19 och 20-24 år, har både det största antalet och andelen sindivider av alla åldersgrupperna, se figur 2 och 3. För 16-19 år saknas yrkesuppgift för 54 procent av de ingående individerna medan samma siffra för 20-24 år är 17 procent. Anledningen till detta är att de inte ingår i lönepopulationen. Bortfallet för övriga åldersgrupper är betydligt lägre, förutom åldersgruppen 20-24 år, visar ingen annan grupp upp ett relativt större än åtta procent i figur 3. 16-64 år anställda 2006, absoluta tal 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp 1 För en mer utförlig definition av förvärvsarbetande, se Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 5(13) Figur 2. 16-64 år anställda 2006, relativa tal 6 5 4 3 2 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Figur 3. Bortfallet efter åldersgrupp och kön Likt ovanstående resonemang är det de två yngsta åldersgrupperna som har både de största absoluta och relativa en. ännen () visar också konsekvent upp något högre än kvinnorna () i alla åldersgrupper. Detta kan förklaras med att kvinnor i större utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor som totalundersöks i lönestrukturundersökningarna. Åldersgrupperna från 25-29 år och äldre har för båda könen relativt låga sandelar. Ingen av dessa åldersgrupper har relativa över 9 procent för något av könen. Att notera i figur 4 är att män 20-24 år sticker ut. vinnor och män träder in på arbetsmarknaden i ungefär samma utsträckning i denna ålder, men det är vanligare att unga kvinnor arbetar inom offentlig sektor vilket gör att et för dem är lägre än för de unga männen. Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 6(13) 35000 16-64 år anställda 2006 efter åldersgrupp och kön, absoluta tal 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp och kön Figur 4. 6 16-64 år anställda 2006 efter åldersgrupp och kön, relativa tal 5 4 3 2 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp och kön Figur 5. Bortfallet efter sektor Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 7(13) Näringslivet och övriga organisationer 2 definieras här som privat sektor, och är den sektor som har det största et för anställda i åldern 16-64 år. 250 000 av totalt 2 687 000 eller nio procent saknar yrkeskod i privat sektor. I den offentliga sektorn ser det annorlunda ut. ommun, stat och landsting har alla relativa på fyra procent eller mindre, se figur 7. 280 000 240 000 200 000 16-64 år anställda 2006 efter sektor, absoluta tal 160 000 120 000 80 000 40 000 0 Stat ommun Landsting Privat Sektor Figur 6. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 16-64 år anställda 2006 efter sektor, relativa tal Stat ommun Landsting Privat Sektor Figur 7. Bortfallet efter bransch, grov nivå 2 I offentlig sekor ingår primärkommunal förvaltning, landsting, statlig förvaltning och övriga offentliga institutioner. I näringslive och övriga organisationer ingår ej aktiebolag, offentligt ägda, övriga företag, ej offentligt ägda, statliga affärsverk, statligt ägda företag och organisationer, kommunalt ägda organisationer samt övriga organisationer. Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 8(13) Branscherna jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (A+B) och personliga och kulturella tjänster (H+O exkl. 90+P) har de två högsta relativa sandelarna. 15 respektive 14 procent av de individer som arbetar inom dessa branscher saknar yrkesuppgift, se figur 9. Denna branschindelning baseras på den SNI-kod (näringrensindelning) som det företag individen arbetar på har. En gemensam nämnare för ovanstående branscher är att många av de företag som återfinns här ingår i privat sektor, dessutom är det branscher i vilka det kan finnas många företag med 1 anställd. Då et är som störst inom den privata sektorn och företagare med 1 anställd endast undersökts till en liten del av Yrkesregistret, är det rimligt att dessa branscher har de största relativa en. Vid en granskning av branscher som i större utsträckning innehåller företag inom offentlig sektor blir et efter bransch betydligt lägre. De tre branscherna med lägst relativt är civila myndigheter, försvar, internationella organisationer (L+Q), Forskning och utveckling; utbildning (+73) och enheter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer (N) som alla har ett relativt under fyra procent. 80000 70000 60000 16-64 år anställda 2006, absoluta tal 50000 40000 30000 20000 10000 0 A+B C+D E+90 F G+I H+Oexkl90+P J+exkl73 Bransch L+Q +73 N Figur 8. Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 9(13) 16% 14% 12% 16-64 år anställda 2006, relativa tal 8% 6% 4% 2% A+B C+D E+90 F G+I H+Oexkl90+P J+exkl73 Bransch L+Q +73 N Figur 9. lartext för SNI-koder på grov nivå A+B Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske C+D Utvinning av mineral, textiltillverkningsindustri E+90 Energi-, vattenförsörjning och avfallshantering F Byggindustri G+I handel; transport, magasinering; kommunikation H+O exkl 90+P Personliga och kulturella tjänster J+ exkl 73 reditinstitut, fastighetsförmedlingar och företagstjänster L+Q Civila myndigheter, försvar, internationella organisationer +73 Forskning och utveckling; utbildning N Enheter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 10(13) Bortfallsanalys, egna företagare i åldern 16-64 år 2006 Det i särklass största et i Yrkesregistret är egna företagare. Denna grupp har ett på 55 procent. Bortfallet är i stort sett det samma för egenföretagande män, 55 procent, som för egenföretagande kvinnor 54 procent. Att et är stort beror på att de inte täcks av några regelrätta SCB-undersökningar. Bortfallet efter åldersgrupp et för egna företagare ökar ju högre upp i åldersklasserna man kommer (förutom åldersklassen 45-49 år). se figur 10. Åldersgruppen 60-64 har det högsta et där drygt 23 000 individer saknar yrkeskod. De två yngsta åldersgrupperna, 16-19 och 20-24 år, har det största andelen sindivider av alla åldersgrupperna, se figur 11. För 16-19 år saknas yrkesuppgift för över 90 procent av de ingående individerna medan samma siffra för 20-24 år är 61 procent. Resterande åldersklasser har ett relativt på mellan 47 och 60 procent. 24000 16-64 år Egna företagare 2006, absoluta tal 21000 18000 15000 12000 9000 6000 3000 0 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Figur 10 Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 11(13) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 Figur 11 16-64 år Egna företagare 2006, relativa tal 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Bortfallet efter bransch, grov nivå Fem branscher står för merparten av det absoluta et för egna företagare se figur 12. Personliga och kulturella tjänster (H+O exkl. 90+P), Handel; transport, magasinering; kommunikation (G+I) och reditinstitut, fastighetsförmedlingar och företagstjänster (J+ exkl. 73) har alla över 20 000 sindivider. De två andra branscherna med stora absoluta är Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (A+B) och Byggindustri (F) båda med över 15 000 sindivider. Branschen med det lägsta relativa sandelen är Forskning och utveckling; utbildning (+73) där 29 procent av individerna saknar yrkesuppgift, se figur 13. Resterande branscher för egna företagare har ett relativ på mellan 44 och 61 procent. Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 12(13) 30000 16-64 år Egna företagare 2006, absoluta tal 25000 20000 15000 10000 5000 0 A+B C+D F G+I H+Oexkl90+P Bransch J+exkl73 +73 N Figur 12 7 16-64 år Egna företagare 2006, relativa tal 6 5 4 3 2 A+B C+D F G+I H+Oexkl90+P Bransch J+exkl73 +73 N Figur 13 Bortfallsanalys 2006_SSY4

Utkast 1 13(13) Slutsats Bortfallet beror till stor del på att lönestatistiken, som utgör den största källan, inte samlar in yrke för alla. En del yrkesgrupper blir underskattade på grund av detta. Bland annat SSY 111 (Högre ämbetsmän och politiker), SSY 241 (Övriga företagsekonomer), SSY 247 (Administratörer i offentlig förvaltning) och SSY 343 (Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m. fl.) är yrkesgrupper vars totala antal underskattas i Yrkesregistret. Andra yrkesgrupper som eventuellt underskattas beroende på strukturlönestatistikens definition av dess population är SSY 245 (Journalister, konstnärer, skådespelare m. fl.), SSY 332 (Andra lärare och instruktörer), SSY 347 (Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl.) och SSY 914 (Tidningsdistributörer, vaktmästare m. fl.). Sysselsatta 16- och 17-åringar kommer inte heller in via lönestatistiken och lämnar ett. Undersökningar gällande egna näringsidkare och företag med 1 anställd är enbart påbörjade, vilka är betydande när det gäller att minska et. Bortfallsanalys 2006_SSY4