Utbildningsinspektion i Malmö kommun, stadsdel Limhamn-Bunkeflo

Inspektionsrapport från Skolverket 2006:28 Utbildningsinspektion i Malmö kommun, stadsdel Limhamn-Bunkeflo Stadsdelsrapport Skolrapporter

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo Utbildningsinspektion i Malmö kommun, stadsdel Limhamn-Bunkeflo UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser 1

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Malmö kommun Malmö kommun har den 1 januari 2005 cirka 269 000 invånare. Kommunen är indelad i tio stadsdelar vilka uppvisar en stor heterogenitet. 25 procent av befolkningen är födda utomlands och variationen mellan stadsdelarna är 10 procent till 59 procent. 166 länder är representerade. För att ge en bild av välfärden har kommunen sammanställt ett välfärdsindex för år 2004 av 34 nyckeltal/indikatorer nedbrutet på stadsdelsnivå. Exempel på indikatorer är utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, försörjningsstöd, trygghet, men även exempelvis fullständiga betyg i årskurs 9, nationella prov i årskurs 5, skoltrivsel och skolk. Indexvärdet för Malmö totalt är 5,5 av maximalt värde 10. Fyra stadsdelar ligger över detta medelvärde och sex ligger under. Variationen i indexvärde mellan stadsdelarna är 8,6 och 3,3. Kommunfullmäktige är med sina 61 ordinarie ledamöter högsta beslutande organ i Malmö kommun. Kommunstyrelsen, som väljs av fullmäktige, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Under kommunstyrelsen är verksamheten indelad i sex rotlar, var och en med ledning av ett kommunalråd. Till de sex rotlarnas hjälp finns 11 facknämnder. Utbildningsnämnden är den facknämnd som svarar för gymnasieskolan under barn- och ungdomsroteln och för vuxenutbildningen under integrations- och arbetsmarknadsroteln. Kommunen är sedan 1996 indelad i 10 stadsdelar, vilka var och en styrs av en politisk nämnd, stadsdelsfullmäktige, med tillhörande tjänstemannaorganisation, stadsdelsförvaltning. Stadsdelsfullmäktige ansvarar inom sitt geografiska område för obligatoriska skolformer, förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, invandrarfrågor inklusive svenska för invandrare, fritidsverksamhet med vissa undantag, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade, kommunal hälso- och sjukvård, stadsdelsbibliotek i den mån detta ingår i området, lokal kultur samt vissa uppgifter rörande fysisk planering och gatuoch parkunderhåll. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo Olika stadsdelsnämnder har kommunövergripande bevakningsansvar för vissa frågor. Stadsdelarna Husie, Hyllie och Rosengård har bevakningsansvar för förskole- och grundskolefrågor. Stadskontoret är kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation. SDFavdelningen arbetar mot de verksamhetsområden som sorterar under stadsdelarna. Avdelningen tar fram kommungemensamma program och mål för stadsdelarnas verksamhetsområden samt ansvarar för uppföljning av desamma. En mall för Kvalitetsredovisning förskola, förskoleklass och obligatoriska skolväsendet i Malmö stad beskriver struktur för skolornas kvalitetsredovisningar. Med dessa och stadsdelens årsredovisning som underlag upprättar Stadskontoret därefter en rapport över Malmö Stads samlade kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass och obligatorisk skola. Stadsdelarna får till största delen sina kommunbidrag genom en särskild resursfördelningsmodell. Ett grundbelopp fördelas för vissa grundkostnader och är lika stort för varje stadsdel. Därutöver fördelas en resurs med hänsyn tagen till antalet invånare i stadsdelen. Tilläggsresurser fördelas utifrån sociala kriterier som beskriver levnadsförhållandena i stadsdelen. En mindre del av resurserna är anslagsfördelad och gäller kommunövergripande verksamhet. När den totala ekonomiska ramen är fastställd kan stadsdelarna disponera pengarna fritt mellan de olika verksamheterna. Inspektionens genomförande Skolverket sände den 1 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Skolverkets utbildningsinspektion i Malmö kommun kommer att slutligt redovisas i ett kommunövergripande beslut samt rapporter som avser den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna respektive utbildningsnämnden. Samtliga beslut riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. Skolverket vill poängtera att stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, till sitt innehåll kan se något olika ut och inte avser att ge en heltäckande bild. Det beror dels på att Skolverket som tidigare nämnts fokuserar på de frågor som avviker positivt eller negativt, dels på skolornas och stadsdelarnas olikheter. Genomförandet av inspektionen i Malmö kommun, stadsdel Limhamn-Bunkeflo, Skolverket sände den 1 november 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Mats Lundqvist, Martin Persson, Ebba Svartz och Arne Huseby samt experten Anna-Karin Falkenström. Besöken i verksamheterna inleddes den 8 mars och avslutades den 25 oktober 2005. 3

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo SKOLVERKET Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdel Limhamn-Bunkeflo. I enlighet med den ansvarsfördelning som enligt författningarna råder riktas denna rapport till huvudmannen, det vill säga Malmö kommun. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av stadsdelens förskolor och fritidshem, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I stadsdel Limhamn-Bunkeflo, Malmö kommun, genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningen och det centrala resursteamet. Samtliga skolor i stadsdelen besöktes där också intervjuer med skolledning, föräldrar, personalrepresentanter och elever genomfördes. Dessutom besöktes förskolorna Älggården och Djupadal. Inspektörer intervjuade också skolledning, personal- och föräldrarepresentanter från flertalet förskolor. Inledande beskrivning av stadsdel Limhamn-Bunkeflo Limhamn-Bunkeflo är en av Malmö kommuns tio stadsdelar. Närheten till havet, strandängar, parker och rekreationsområden gör stadsdelen till en av Malmös mest attraktiva. Limhamn-Bunkeflo är Malmös till ytan största stadsdel och den stadsdel i Malmö som under den närmaste femårsperioden kommer att expandera mest genom nybyggnation. I Limhamn-Bunkeflo bodde det 32 723 personer den 1 januari 2005. Det är befolkningsmässigt Malmös tredje största stadsdel. 26 procent av befolkningen är 25-44 år och 26 procent är 45-64 år. Bebyggelsen består mestadels av småhus men även av flerbostadshus. Limhamn-Bunkeflos välfärdsindex (se beskrivning ovan) är 8,6 och är det högsta i Malmö. I åldern 20-64 år är 78 procent förvärvsarbetande och sysselsatta. Detta är den högsta andelen i Malmö. Den disponibla medelinkomsten i stadsdelen är 301 500 kronor vilket är högst i Malmö. Den disponibla medelinkomsten i Malmö är 198 300 kronor. Andelen invånare med invandrarbakgrund är lägre än kommungenomsnittet. Stadsdel Limhamn-Bunkeflo leds av en stadsdelsnämnd. Stadsdelsförvaltningen leds av en stadsdelschef som tillika är skolchef. Utbildningsverksamheten i Lim- 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo hamn-bunkeflo leds operativt av en utbildningschef. Därunder organiseras verksamheten i nio rektorsområden som leds av rektorer och biträdande rektorer och omfattar förskola, dagbarnvårdare, förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. De olika rektorsområdena är Djupadal/Hyllie, Karl Johan/Skolan på Ön, Berga F 5, Berga 6 9, Geijer, Linné, Tygelsjö/Klagshamn, Ängslätt och Sundsbro. Stadsdelen har 22 förskolor och 17 familjedaghem. I den kommunala förskoleverksamheten är totalt 1 231 barn inskrivna. Dessutom finns 13 enskilda förskolor med totalt 455 barn inskrivna. I stadsdelsrapporten sammanfattas verksamheten från de olika rektorsområdenas grundskoleverksamhet under rubriken barn- och ungdomsutbildning. Varje rektorsområde har emellertid en separat rapport. Förskoleverksamheten i stadsdelen behandlas bara i denna rapport. I stadsdelen finns också den fristående grundskolan Ängdals Grundskola som tidigare inspekterats. Vidare finns det två skolor med egen rektor i stadsdelen och som har ett kommunövergripande ansvar. Dessa båda skolor, Axeltorp skoldaghem och Bunkeflo skoldaghem, är att betrakta som särskilda undervisningsgrupper där alla skolor i Malmö kommun kan ansöka om plats för elever. Dessa skolor redovisas i denna stadsdelsrapport. Verksamhets- och skolformer Antal barn och elever i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 1 231 Skolbarnsomsorg 1 403 Förskoleklass 339 Grundskola 3 553 Särskola 42 Skoldaghem/SU-grupper 20 Bedömning Detta avsnitt inleds med en sammanfattande bedömning av verksamheten i stadsdelen. Det är denna bedömning som ligger till grund för det beslut som fattas i samband med kommunrapporten. Den sammanfattande bedömningen följs av en närmare beskrivning av verksamheten i stadsdelen. Beskrivningen görs per huvudområde och avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit vid inspektionen av detta område. Sammanfattande bedömning Förskolorna arbetar mycket aktivt med att stimulera barnens lärande och utveckling samt att utveckla deras demokratiska värderingar. Vidare arbetar personalen medvetet och aktivt med värdegrundsfrågorna och samverkar väl med föräldrarna. Läroplanen för förskolan styr den pedagogiska verksamheten och verksamheten i förskolan är av god kvalitet. 5

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo SKOLVERKET Skolornas kunskapsresultat är mycket bra och eleverna känner sig trygga. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar väl och det centrala resursteamet är ett bra stöd i detta arbete både ur ett förebyggande och stödjande perspektiv. Rektorerna är förtrogna med verksamheten. Undervisningen i särskolan håller god kvalitet. Elever och föräldrar är mycket nöjda med verksamheten som bedrivs på Bunkeflo och Axeltorp skoldaghem. Föräldrarna menar att barnen utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Gränsdragning och ansvarsfördelning mellan politiker och förvaltning bör klaras ut. På Bergaskolan skolår F 5 bör ansvarsfördelningen mellan rektorn och skolans två skolutvecklare göras tydligare. Stadsdelen bör utveckla rutiner och system för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten. Stadsdelen bör följa upp och göra ekonomiska och pedagogiska konsekvensutredningar inför beslut som påverkar personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar inom förskolan. Kunskapsuppföljningen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik kan förbättras framför allt i de tidiga skolåren. Även arbetet med att få eleverna att förstå målen för utbildningen kan förbättras. Elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer bör också stärkas. Arbetet som tidigare genomförts i stadsdelen med att ge förutsättningar för en likvärdig betygssättning bör åter aktualiseras liksom arbetet med att förtydliga och konkretisera målen. Två av skolorna i stadsdelen skall också förbättra sina rutiner för betygskatalogerna. Även om rektorerna är förtrogna med verksamheten kan det pedagogiska ledarskapet stärkas på flera skolor. Det är exempelvis ytterst rektorns ansvar att kvalitetsarbetet fungerar och att kvalitetsredovisningen tydligt visar skolans resultat. Det är också viktigt att skolan har en arbetsplan som är aktuell och är framtagen i samverkan med elever, föräldrar och personal liksom att handlingsprogram finns som också inkluderar det vidare begreppet kränkande behandling. Vidare är det viktigt att samverkan mellan förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg är välfungerande och att eleverna också har inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Att kvaliteten härvidlag varierar framgår tydligt i skolrapporterna. Inspektörsteamet förutsätter vidare att stadsdelens riktlinjer kring den avgiftsfria utbildningen får genomslag i skolorna så att författningarna efterlevs. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Skolorna Axeltorp och Bunkeflo saknar kvalitetsredovisning. - Beslut om anpassad studiegång saknas för elever på Axeltorp och Bunkeflo eller har tagits av annan än elevens rektor. - Studiehandledning på modersmålet ges inte till alla elever som behöver det. - Utvecklingssamtalen på två skolor (Linnéskolan och Sundsbroskolan) följer inte författningarnas krav. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo - Stadsdelen erbjuder inte elevens val på alla skolor så att eleverna får göra ett aktivt och medvetet val och fördjupa och bredda sin utbildning. - På några skolor erbjuds inte elever undervisning i alla ämnen i en omfattning som skapar förutsättningar för att nå samtliga kursplanemål i skolår 5. - På Linnéskolan sätts sammanfattande betyg i naturorienterande ämnen trots att undervisningen inte är ämnesövergripande. 1. Kunskaper, utveckling och lärande I stadsdel Limhamn-Bunkeflo, Malmö kommun är delaktighet, trygghet och trivsel ett prioriterat mål enligt verksamhetsplanen för stadsdelen. I de olika verksamheterna för barn och ungdom finns en stor medvetenhet kring dessa mål. I kommunens stora attitydundersökning våren 2005 bland elever födda 1989, 1991 och 1993, framgår att eleverna i Limhamn-Bunkeflo värderar demokrati och trygghet högt. Resultaten är dock varierande. På frågor som berör trygghet, säkerhet och hälsa blev det genomsnittliga resultatet 3,69 på en svarsskala mellan ett och fem. Samma resultat nåddes kring frågorna om demokrati och inflytande. Jämfört med andra stadsdelar i kommunen var svaren som berör trygghet, säkerhet och hälsa ungefär likartat som för andra stadsdelar medan svaren som berör demokrati och inflytande var lägre än genomsnittet i kommunen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Föräldrarna som deltog i intervjuerna uppger att de är mycket nöjda med personalens arbete att skapa en utvecklande miljö för barnen i förskolan. Barnens lärande och utveckling upplevs tydligt i hemmen. Såväl ledning som personalrepresentanter uttrycker en medvetenhet om att verksamheten skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter, i syfte att bidra till varje enskilt barns utveckling och lärande. Vid besöken på förskolorna såg inspektörsteamet exempel på hur barnen ges möjlighet till en allsidig utveckling genom olika former av skapande verksamhet, lek och rörelse, rim och ramsor och andra möjligheter att uttrycka sig. Ledning och personalrepresentanter uppger att de lägger stor vikt vid arbetet med normer och värden. Resultatet av det medvetna och aktiva arbetet syns bland annat genom att barnen hanterar konfliktsituationer bättre, kan sätta ord på sina känslor och fungerar väl i grupp. Föräldrarna upplever att deras barn är trygga på förskolorna. Enligt personalrepresentanterna ger värdegrundsarbetet positiva effekter även i förskoleklassen och högre upp i åldrarna. Vidare uppger personalen att klimatet har hårdnat bland de små barnen och personalen ser sig som viktiga förebilder för att barnen ska utveckla förmågor som att visa respekt och hänsyn gentemot både barn och vuxna. Barn- och ungdomsutbildning Det framgår av intervjuerna att eleverna i stadsdelens skolor känner sig lugna och trygga. På samtliga F 5 skolor framkommer detta extra tydligt. Det finns dock andra resultat i frågor som rör normer och värden som stadsdelen behöver uppmärksamma, analysera och förbättra enligt inspektörernas bedömning. 7

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo SKOLVERKET På Sundsbroskolan finns tendenser till främlingsfientlighet och på Linnéskolan är förhållningssättet mellan elever och lärare inte i alla delar tillfredsställande. Resultaten av de nationella ämnesproven i skolår 5 är mycket bra. Elevernas måluppfyllelse enligt proven ligger nära 100 procent på alla skolor. Det framkommer också i intervjuerna att föräldrar och elever har god kunskap om graden av måluppfyllelse i svenska, engelska och matematik. För F 5 skolorna är bilden mer oklar för övriga ämnen eftersom det inte finns någon bra kunskapsuppföljning. I och för sig finns det inget som tyder på att resultaten i dessa ämnen skulle vara sämre men något system för att finna belägg för det påståendet finns oftast inte på skolorna. Det bör dock påpekas att såväl Geijers rektorsområde som Djupadals rektorsområde kan tjäna som föredöme i denna fråga. De har båda utvecklat/utvecklar goda kunskapsuppföljningar för alla ämnen. På de flesta skolorna kan dock kunskapsuppföljningen förbättras, inte minst avseende skolåren 1 5. Tabell 1: Betygsresultat hämtade ur Skolverkets statistik Resultatmått för elever i årskurs 9 Limhamn- Bunkeflo Malmö Riket 2003 2004 2003 2004 2003 2004 Meritvärde 221,9 229 196,0 196,8 205,4 206,9 Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program 85 88 65,8 63,9 74,8 75,9 94 93,2 79,1 78,6 89,9 89,6 En jämförelse av resultat på de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska för skolår 9 framgår av följande tabell. Värden för stadsdelen och för Malmö kommun är hämtade från kommunens statistik och anger andel (procent) elever som uppnår målen eller som är på god väg att uppnå målen. Tabell 2 Resultat nationella ämnesprov. Andelen (%) elever som uppnår målen i de nationella ämnesproven. Skolår 9, våren 2004 Limhamn- Bunkeflo Malmö Riket Svenska, läsförståelse 91 70 87,0 Svenska, muntlig förmåga 94 80 96,9 Svenska, skriftlig förmåga 98 85 92,3 Matematik 89 68 87,4 Engelska, muntlig förmåga 96 83 96,0 Engelska, receptiv förmåga 94 79 91,3 Engelska, skriftlig förmåga 96 86 94,9 Som framgår av tabellerna visar eleverna i stadsdelen mycket goda kunskapsresultat på nationella ämnesprov. Andelen elever behöriga till gymnasiet, andelen elever med fullständigt slutbetyg och genomsnittligt meritvärde är högt. Detta gäller både i förhållande till kommunen och till riket. På en skola, Sundsbroskolan, är skillnaden mellan pojkars och flickors kunskapsresultat påfallande. Det skiljer 30 poäng i meritvärde mellan grupperna 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo (196,0 för pojkarna och 225 för flickorna). Denna skillnad är så stor att den vidare bör analyseras så att åtgärder kan föreslås. I övrigt bedömer inspektörerna att kunskapsresultaten i stadsdelen är mycket bra. Eleverna trivs bra på Bunkeflo och Axeltorp skoldaghem (se inledande beskrivning för begreppsdefinition). De känner sig trygga även om det finns exempel på att bråk ibland förekommer. Småskaligheten och personaltätheten gör det dock möjligt att snabbt reagera på eventuella bråk och trakasserier. Många elever har också varit utsatta på sina tidigare skolor. Både elever och föräldrar berättar om vantrivsel och vanmakt på hemskolorna, något som nu ändrats till att känna glädje där eleverna aldrig missar en skoldag. Eleverna gör självmant sina läxor för att visa för sig själv och för lärarna att de kan och vill. Enligt personal och skolledning på skolorna gör eleverna betydande sociala framsteg. Normalt är eleverna placerade på skoldaghemmen under två eller tre år. Sättet att bemöta varandra, respekt och trygghet förändras för de allra flesta eleverna i positiv riktning. Elevernas kunskapsutveckling är också betydande enligt intervjuerna. Eleverna är medvetna om att de presterar bättre resultat, framför allt inom olika moment i svenska och matematik. Under våren 2005 genomförde fem elever de nationella ämnesproven på de båda skolorna. Tre av eleverna nådde godkänt på dessa prov. Inspektörerna bedömer att resultaten, utifrån skoldaghemmens speciella förutsättningar, är bra. Kunskapsuppföljningen i svenska, engelska och matematik är god. Dock kan den förbättras i övriga ämnen (se vidare under område 3). Sammanfattning Förskolorna arbetar mycket aktivt med att stimulera barnens lärande och utveckling samt att utveckla deras demokratiska värderingar. I huvudsak är eleverna lugna och trygga på stadsdelens skolor. Det är likväl viktigt att tendenser till främlingsfientlighet och förhållningssätt mellan elever och lärare vilket inte är tillfredsställande, vidare diskuteras så att adekvata åtgärder kan vidtas. Kunskapsresultaten i stadsdelen är mycket bra. Dock kan kunskapsuppföljningen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik förbättras framför allt i de yngre skolåren. Skillnaden i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor på Sundsbroskolan bör vidare analyseras så att åtgärder kan sättas in. Elever och föräldrar är nöjda med verksamheten på skoldaghemmen såväl kunskapsmässigt som socialt. 2. Arbetsmiljö och delaktighet I stadsdel Limhamn-Bunkeflo, Malmö kommun, är ett av stadsdelsfullmäktiges mål att forum för brukarinflytande skall skapas inom alla verksamheter. Samverkan med föräldraföreningar och föräldragrupper är i allmänhet bra enligt intervjuerna och det finns många aktiva föräldragrupperingar på de olika områdena och i de olika verksamheterna. 9

Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo SKOLVERKET Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I den dokumentation för förskolan som inspektörsteamet har tagit del av finns mål för arbetet med att utveckla barnens möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten. Personalrepresentanterna beskriver att de försöker vara lyhörda och visa respekt för barnens vilja i de vardagliga situationerna. De anser att stora barngrupper kan försvåra detta förhållningssätt eftersom de vuxna då måste styra verksamheten i högre grad. Vid intervjutillfällena uttrycker såväl föräldrar, personal som ledning en trygghet för att barnen vistas i en säker miljö på förskolan. Stadsdel Limhamn-Bunkeflo har arbetat speciellt med frågan efter en incident som fått stor uppmärksamhet både i verksamheten och i media. Olika konkreta åtgärder i miljön, schemaläggning av personal samt rutiner för hur en dag ser ut har gjorts och enligt intervjuerna lämnas aldrig barnen utan uppsikt. Dock uppger personalrepresentanterna att en ur personalen är ensam med många barn längre stunder under dagen på några förskolor. Utifrån de intervjuer som genomfördes framkommer att personalen på förskolorna arbetar mycket aktivt med att motverka alla former av kränkningar. På några förskolor arbetar de med modellen Emotionell Intelligens för att förebygga kränkningar bland barn och vuxna. I intervjun med föräldrarepresentanterna framkommer att förskola och hem gemensamt ger barnen en god social fostran. Flertalet av förskolorna omfattas av rektorsområdenas handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling. Föräldrarepresentanterna uppger vidare att de är mycket nöjda med den samverkan och kontakt som finns mellan förskola och hem. Personalen på förskolorna strävar efter en god samverkan med föräldrarna och uppger att föräldrarna överlag är mycket engagerade. Gemensam kompetensutveckling för föräldrar och personal erbjuds exempelvis i värdegrundsfrågor. På förskolorna finns olika former/forum som ger föräldrarna möjlighet till inflytande och samverkan. Barn- och ungdomsutbildning Ett av skolans uppdrag är att ge eleverna möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och verksamheten i skolan. Stadsdelen har också detta som ett prioriterat mål. Av verksamhetsplanen framgår att barns- och ungdomars delaktighet skall tillgodoses och att varje rektor skall utforma ett program som redovisar vilka konkreta åtgärder som skall vidtas för att nå detta mål. Att det finns en organisation för detta är en förutsättning för att elevers åsikter och uppfattningar skall påverka skolans verksamhet. Hur väl dessa organisationer för elevernas formella inflytande kommer att fungera beror på rektorns styrning och lärarnas engagemang och vilja att ge eleverna inflytande. På alla skolor finns en organisation för att eleverna skall kunna påverka skolans verksamhet. Det finns klassråd och elevråd. På vissa skolor finns kamratstödjare som bland annat skall tillvarata elevernas intressen. Inspektörerna bedömer att elevernas möjlighet till inflytande via formella organisatoriska lösningar är tillfredsställande. Skolan skall enligt läroplanen sträva efter att eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och att de i takt med stigande ålder och mognad utövar ett större inflytande. De mönster som framträder för inspektörsteamet angående elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer är att det 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Limhamn-Bunkeflo skiftar beroende på vilken lärare som har ansvar för undervisningen och i vilket arbetslag som undervisningen sker. Det framgår i samtal med eleverna att möjligheterna till inflytande mycket är beroende av den enskilde lärarens engagemang och initiativ. Av stadsdelens riktlinjer framgår att detta arbete ska beskrivas i arbetsplanerna. Arbetet med att revidera arbetsplaner och kursplaner är påbörjat i stadsdelen. Enligt intervjuerna ska arbetet med elevinflytande tydligt beskrivas när detta görs. Inspektörerna bedömer att arbetet med elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer kan förbättras. Föräldrarna på skolorna är nöjda med den information som de får om sina barns utveckling, socialt och kunskapsmässigt. Dessutom finns det organisationer/föräldraföreningar för föräldrarnas inflytande på samtliga skolor. Enligt inspektörernas bedömning är föräldrarna aktiva och delaktiga i skolans inre arbete, inte minst genom välfungerande föräldraföreningar. Skolorna är väl medvetna om mobbningsproblematik och det finns ett starkt engagemang och en hög medvetenhet i dessa frågor. Det finns också planer för hur arbetet mot mobbning skall bedrivas. Flera skolor har dock inget program mot det vidare begreppet kränkande behandling. Inte minst viktigt är detta när inslag av främlingsfientlighet och rasism upplevs på en del skolor. Inspektörerna bedömer att skolorna bör se över sina handlingsplaner så att de motsvarar författningarnas krav. Det hälsofrämjande arbetet skall prioriteras inom grundskolan. Skolhälsovård anordnas och det bedrivs hälsofrämjande arbete i stadsdelen på olika sätt. Skolsköterskan har hälsosamtal med eleverna i vissa skolår och samarbetet med föreningar är mycket bra, inte minst inom ramen för olika projekt som bedrivs i stadsdelen. Inspektörerna bedömer att detta görs på ett bra sätt i allmänhet i stadsdelen och på ett mycket bra sätt i Bunkeflo. Den s.k. Bunkeflomodellen är allmänt känd i Sverige. Samarbete sker mellan föreningslivet, skolan och medicinsk expertis. Eleverna på Ängslättsskolan och Sundsbroskolan har daglig fysisk verksamhet i goda utomhusmiljöer och mycket goda inomhusmiljöer. Flera grupper av elever följs upp medicinskt i detta projekt. Det är tydligt för inspektörerna att det finns en stor medvetenhet hos alla intervjuade om nyttan och glädjen av detta projekt. Samtidigt som detta bedöms vara ett mycket gott exempel på hälsofrämjande arbete måste ändå inspektörerna påpeka att det vid intervjuerna framkom farhågor om att grupper av elever var övertränade och trötta under skoltid. Många elever tränar nästan alla kvällar i veckan (flest pojkar) och denna kombination med mycket fysisk aktivitet även dagtid kan få motsatt effekt. Som tidigare redovisats är det stor skillnad i betygsresultat mellan pojkar och flickor i Bunkeflo. Om det finns ett samband härvidlag är inte möjligt för inspektörerna att bedöma inom ramen för denna inspektion. Det är emellertid av stor vikt att dessa aspekter analyseras i framtida utvärderingar och kunskapsuppföljningar. På Bunkeflo och Axeltorp skoldaghem får eleverna vara delaktiga i flera beslutsprocesser. De har miljöråd, morgonsamling och diskussioner i klasserna. Eleverna är dock inte vana att ta ansvar för sitt eget lärande. Även om elevinflytandet inte i detalj är formulerat i exempelvis en arbetsplan är det ändå inspektörernas bedömning att en av de bärande verksamhetsidéerna är att eleverna successivt lär sig att ta ansvar och utöva inflytande över sitt eget lärande. För- 11