Nationella innovationsrådet 2015 2018 Samverkan och dialog för att lösa samhällsutmaningar 1
Innehåll Innovation löser samhällsutmaningar Sverige behöver kreativa människor, processer och lösningar för att hänga med i en värld i konstant förändring. Innovation på olika områden kan bidra till att de samhällsutmaningar som Sverige och världen står inför omvandlas till möjligheter. Regeringen inrättade i februari 2015 Nationella innovationsrådet för att stärka Sveriges innovationskraft. Rådet syftar till att stärka samverkan i samhället mellan viktiga aktörer, såsom akademi, näringsliv och offentlig sektor. En viktig uppgift för rådet är också att främja ett bra samarbete inom regeringen och departementen för en utvecklad innovationspolitik. Behovet av en mer samordnad politik på innovationsområdet har också diskuterats under en längre tid av olika aktörer. Några exempel är förslag i rapporter från OECD och IVA, och även i förslag från regeringen. Sverige har en stolt innovationshistoria som inkluderar pacemakern, platta paket från Ikea, pappaledighet i föräldraförsäkringen och många andra banbrytande innovationer inom varor, tjänster, processer och affärsmodeller. Internationella jämförelser av innovationskapacitet och konkurrenskraft rankar Sverige högt, men det finns Rådet inrättades enligt regeringsbeslut den 19 februari 2015 Regeringen inrättar ett nationellt innovationsråd för att stärka Sveriges innovationskraft. Arbetet ska ske i samverkan med näringslivet, arbetsmarknadens parter, forskarsamhället och andra berörda aktörer. Nationella innovationsrådet ska vara rådgivande och främja arbete över sektorsgränser för att på så sätt skapa möjligheter för framgångsrikt innovationsarbete. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet 2 3
Vad är innovation? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer. OECD, Oslomanualen för mätning och jämförelser av innovation i företag Ledamöterna är innovationsrådets viktigaste tillgång Nationella Innovationsrådet 2015 2018 förbättringspotential. Det handlar bland annat om att öka effekterna av innovation, genom fler växande företag och ökad samhällsnytta. Genom Sveriges moderna historia har det varit en styrka att samhällets olika delar haft förmåga att samlas för att ta ansvar. Att Sverige är ett litet land i global jämförelse kan vändas till fördel genom samarbete och tillit som ger kortare beslutsvägar, bättre förankrade beslut och snabbare anpassning till nya förutsättningar. I forskningspropositionen 2008, Bättre samordning av forskningsoch innovationspolitik nämns behovet av ett råd som rådgivande organ i närings- och innovationspolitiska frågor. I OECD:s översyn av det svenska innovationssystemet 2012 (OECD review of Innovation Policy: Sweden 2012) lyftes betydelsen av förbättrad ledning och samordning av innovationsrelaterade frågor i Sverige fram. Kungliga vetenskapsakademien (IVA) föreslog i sitt underlag inför den nationella innovationsstrategin 2012 att ett innovationspolitiskt råd skulle skapas. Dialog och samverkan Innovationsrådet är en plattform för dialog och samverkan på hög nivå. Syftet är att utveckla Sverige som innovationsnation och tillföra nya perspektiv på frågor av betydelse för innovationspolitiken. Ledamöterna bidrar utifrån sin erfarenhet och expertis med synpunkter på regeringens arbete. Syftet är att utifrån ett helhetsperspektiv få fram nya förslag och idéer för en bättre innovationspolitik. På flera områden i samhället finns utmaningar, till exempel inom miljöoch klimat, digitalisering och hälsa, där innovationskraft behövs för att finna nödvändiga lösningar och vägar framåt. Rådets mål och prioriteringar innebär att verksamheten berör flera av regeringens olika politikområden, såsom näringspolitiken, utbildnings- och forskningspolitiken, miljöpolitiken, förvaltningspolitiken, IT-politiken, arbetsmarknadspolitiken och regionalpolitiken. Innovationsrådet väcker intresse utomlands, både som ett sätt att föra dialog mellan stat och näringsliv, och som en metod att utveckla innovationskraft kring centrala samhällsutmaningar. Förvaltat på rätt sätt kan insatserna därmed bidra till att öka Sveriges attraktivitet som affärspartner, stödja näringslivets internationalisering och utveckla konkurrenskraften. MARTIN LUNDSTEDT VD Volvokoncernen: Hur kan Innovationsrådet bidra till att utveckla Sveriges innovationsförmåga och konkurrens- kraft, tänker du? Jag tror att det är en fördel för Sverige om regering och näringsliv delar samma verklighetsbild. Då kan beslut bli mer faktabaserade och vi kan alla dra åt samma håll, allt för samhällets bästa. Innovationsrådet erbjuder en bra plats för erfarenhetsutbyte och dialog, men banar även väg för konkreta åtgärder och beslut för att stärka Sveriges innovationskraft. Regering STEFAN LÖFVEN, statsminister (ordf.) ISABELLA LÖVIN, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister (ingår i rådet fr.o.m. 25 maj 2016) MAGDALENA ANDERSSON, finansminister HELENE HELLMARK KNUTSSON, minister för forskning och högre utbildning MIKAEL DAMBERG, närings- och innovationsminister ÅSA ROMSON, klimat och miljöminister samt vice statsminister (ingick i rådet t.o.m. 25 maj 2016) Akademi CHARLES EDQUIST, professor (CIRCLE), Lunds universitet JOHAN ROCKSTRÖM, professor, SRC, Stockholms universitet SIGBRITT KARLSSON, professor och rektor, KTH (ledamot i rådet fr.o.m. feb 2017) PAM FREDMAN, f.d. rektor Göteborgs universitet (ledamot i rådet t.o.m. 2016) OLA ASPLUND, senior advisor, IF Metall MENGMENG DU, entreprenör DARJA ISAKSSON, digitaliseringsstrateg och GD Vinnova KARL-HENRIK SUNDSTRÖM, VD och koncernchef, Stora Enso JANE WALERUD, entreprenör CAROLA ÖBERG, projektledare Innovation Runway, Science Park Jönköping Näringsliv och samhälle MARTIN LUNDSTEDT, VD och koncernchef, AB Volvo (ledamot i rådet fr.o.m. feb 2017) HANS VESTBERG, VD och koncernchef Ericsson (ledamot i rådet t.o.m. 2016) Huvudsekreterare: WILLE BIRKSTEN 4 5
Arbetet i rådet Innovationsrådets möten är viktiga för att få in ny kunskap och nya idéer för att utveckla den nationella politiken. Mötena i innovationsrådet handlar om att skapa bra förutsättningar för innovation, stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och bli bättre på att tillsammans lösa samhällsutmaningar och omställning till ett hållbart samhälle. Det lockar till kunskapssamarbeten och investeringar vilket i sin tur gör att svensk export kan växa med nya produkter på nya marknader. Rådets ledamöter Rådet består av statsministern, fyra ministrar och tio externa ledamöter. Ministrarna i rådet är ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, finansministern, ministern för forskning och högre utbildning samt närings- och innovationsministern. Genom att inkludera fyra ministrar under ledning av stats- ministern främjas en väl koordinerad innovationspolitik inom Regeringskansliet och i statsförvaltningen. Respektive statssekreterare och rådets huvudsekreterare deltar också i rådets möten. Innovationsrådet har möten fyra gånger per år. De externa ledamöterna kommer från olika delar av innovationssystemet och bidrar med sina respektive perspektiv. De sitter i rådet på personligt mandat, har uppdrag för rådets bästa och företräder inte någon organisation. Ledamöterna är inte ansvariga för politiska beslut som utgår från rådets arbete. Som regel diskuterar rådet tre olika ämnen per möte, se lista över behandlade ämnen på sista uppslaget. Rådets möten Rådet fokuserar på frågor som knyter an till pågående eller kommande processer i Regeringskansliet. Formen varierar mellan att diskutera en specifik pågående arbetsprocess och att ha ett bredare angreppssätt på ett frågeområde. Urvalet sker utifrån vissa prioriterade sektorer digitalisering, miljö och klimat samt life science och horisontella områden av betydelse för innovationsklimat och konkurrenskraft. En viktig del i arbetet är också att ta upp frågor om implementering av de strategier och propositioner som regeringen fattat beslut om. Inbjudna experter såsom forskare, ansvariga myndighetsrepresentanter eller företrädare för företag och branschorganisationer bjuds in 6 för att ge sina perspektiv på frågorna. Inför möten tas ett underlag fram av berörda departement som stöd till ledamöterna. Efter rådets möten träffas en grupp statssekreterare samt rådets huvudsekreterare för att följa upp frågor från mötet genom att planera åtgärder och fördela arbetsuppgifter samt att gå igenom dagordning för kommande möte i rådet. Gruppen består av de statssekreterare vars ministrar ingår som ledamöter i rådet, samt vid behov de statssekreterare som ansvarar för frågor som behandlats av rådet. Förslag och idéer från rådets möten kan föras vidare av respektive statssekreterare för fortsatt arbete i departementen. Som stöd för rådets arbete finns ett kansli med opolitiska tjänstemän i Statsrådsberedningen. Kansliet planerar, förbereder och följer upp 7
rådets möten i dialog med politisk ledning och i nära samarbete med berörda departement. na för att ge möjlighet till en bredare grupp innovationsintresserade att delta i diskussionerna. Regionala möten Gemensam kraftsamling för samhällsutmaningar Det regionala perspektivet är en viktig del i innovationspolitiken. Innovation sker överallt i Sverige och hela tiden utvecklas nya produkter, tjänster och företag. Den nationella politiken måste ge så goda förutsättningar som möjligt för innovationsarbetet i hela landet. Innovationsrådet har möten i olika delar av landet tillsammans med regionala aktörer från näringsliv, akademi, offentlig sektor och arbetsmarknadens parter för att få del av det regionala perspektivet på hur den nationella politiken kan utvecklas. I Västra Götalandsregionen samlades rådet för att diskutera innovationsmiljöer och proaktiv samverkan för tillväxt och samhällstransformation. I Västerbotten behandlades utvinning och förädling av resurser för hållbara värdekedjor och förutsättningar för innovativa samhällen utanför de större städerna. Öppna seminarier hålls i anslutning till de regionala rådsmöte- Innovationsrådet arbetade tidigt med förslag till regeringens strategiska samverkansprogram, som lanserades den 1 juni 2016. Den övergripande målsättningen med samverkansprogrammen är att gemensamt kraftsamla kring innovationsinsatser och förstärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft. Genom samverkansprogrammen möts regeringen på ett fortlöpande och strategiskt sätt tillsammans med näringsliv, akademi och offentlig sektor på områden relaterade till samhällsutmaningar där Sverige ligger långt framme och har komparativa fördelar: Nästa generations resor och transporter Smarta städer Cirkulär och biobaserad ekonomi Life Science Uppkopplad industri och nya material. Ansatsen i samverkansprogrammen bygger på övertygelsen att framtidens samhälleliga möjligheter och utmaningar, rätt hanterade, innebär betydande möjligheter att stärka svensk konkurrenskraft och därmed skapa nya arbetstillfällen samt bidra till hälsa, välfärd och jämställdhet. Internationella partnerskap Den starka positionen som innovationsledare gör Sverige till ett attraktivt land att samarbeta med. Med innovation som starkt varumärke attraheras investeringar och kompetens till Sverige som är nödvändiga för konkurrenskraft och tillväxt. Tre bilaterala innovationspartnerskap har inletts med samverkansprogrammen som grund, med Tyskland i januari 2017, med Frankrike i november 2017 och med Indien i april 2018. Sveriges internationella samarbete Partnerskapen visar på att samarbeten kring innovation blivit en allt viktigare del i svensk utrikespolitik. Syftet med partnerskapet med Tysk- land är bland annat att stärka förutsättningarna för näringslivet att nyttja testbäddar i respektive länder samt bidra till att berörda myndigheter gemensamt utvecklar metod och strategi för elvägar. Partnerskapet med Frankrike fokuserar på fyra områden: gröna lösningar för transporter, ren energi och smarta städer, grön finansiering för hållbara ekonomier, digital omvandling, smart industri och startup-företag samt innovation inom hälsa och life science. Partnerskapet med Indien omfattar samarbete på områdena smarta städer, transport och e-mobilitet, energi, miljö- och klimatteknik, nya material, rymdfrågor, cirkulär och biobaserad ekonomi, samt hälsa och life science. Strategiskt främjande Regeringen har även satsat på att öka det strategiska främjandet av Sverige som kunskapsnation, genom de utlandsplacerade innovations- och forskningsråden i Brasilien, Indien, Japan/Sydkorea, Kina och USA. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för att utveckla och genomföra internationella innovationssamarbeten och partnerskap. 8 9
INNOVATION I HELA LANDET LIVSLÅNGT LÄRANDE OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING POLICY LABS, REGLER OCH TILLÄMPNING INTERNATIONALISERING OCH EU CAROLA ÖBERG Projektledare Innovation Runway, Science Park Jönköping Vad betyder det lokala och regionala engagemanget för att kunna utveckla och öka samverkan kring innovationer? Förmågan att skapa och dra nytta av innovationer spelar en allt mer betydande roll inte bara för lönsamhet och sysselsättning utan även för livskvalitet och regionens attraktionskraft. En global industriell struktur, starka inköps- och marknadskanaler, utveckling av komplexa produkter och tjänster kräver samordning och samarbete mellan experter inom ett stort antal områden. Ett innovationsnätverk erbjuder goda möjligheter till affärsutveckling och globala samarbeten. Nya kunskapsmiljöer och strukturer kan attrahera nya människor, teknik och kapital. OFFENTLIG UPPHANDLING LIFE SCIENCE RYMDVERKSAMHET ENTREPRENÖRSKAP STRATEGISKA SAMVERKANSPROGRAM Viktiga frågor för Innovationsrådet NYA TEKNOLOGIER, T EX ARTIFICIELL INTELLIGENS (AI) INNOVATION I OFFENTLIG SEKTOR OFFENTLIGT RISKKAPITAL FOSSILFRITT SAMHÄLLE YLVA JOHANSSON arbetsmarknads- och etableringsminister. Hur ser framtidens arbetsplatser ut? Digitalisering och globalisering ställer stora krav på kompetensutveckling och lärande på arbetsplatserna. Nya möjligheter att skaffa sig ny kompetens måste bli tillgängligt för fler, till exempel genom att använda onlinekurser eller andra flexibla sätt att göra utbildning skräddarsydd och tillgänglig för de konkreta behoven. Men för att den nya kompetensen ska komma till nytta för både individen och verksamheten är det också viktigt att det finns en bra, stödjande lärmiljö på själva arbetsplatserna. HELENE HELLMARK KNUTSSON minister för högre utbildning och forskning. DARJA ISAKSSON digitaliseringsstrateg och GD Vinnova. Vilken betydelse har digitaliseringen för samhällsutvecklingen, på kort och på lång sikt? På kort sikt, ser vi i näringslivet att de som är duktiga på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter har fördelar som går att mäta ekonomiskt i DIGITALISERING OCH ÖPPNA DATA termer av tillväxt och lönsamhet. Jag är övertygad om att den kopplingen också gäller mellan länder. Det innebär att vårt IT-politiska mål att vara bäst på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter är väldigt viktigt. På lång sikt ser jag digitaliseringen som en central del i det som skapar möjligheter för oss att adressera vår tids stora utmaningar som handlar om social, ekologisk och ekonomiskt hållbar utveckling både här i Sverige och i världen. KLIMATUTMANING OCH AGENDA 2030 JOHAN ROCKSTRÖM professor, SRC, Stockholms universitet. Hur kan svensk innovationskraft bidra till att lösa de globala klimat- utmaningarna? Vetenskapen pekar entydigt på att alla länder i världen snabbt måste genomföra en omställning till en hållbar utveckling, som mest akut inkluderar en övergång till en fossilfri samhällsutveckling och att stoppa all förlust av biologisk mångfald. Sverige har en stor möjlighet att ligga i framkant i världen, vilket skulle ge oss stora fördelar i attraktionskraft och konkurrenskraft och göra Sverige till ett viktigt föredöme i världen. Vad är viktigast för att lyckas med det livslånga lärandet? Utifrån ett högskoleperspektiv ser jag att samverkan mellan lärosätena och företag måste bli bättre. Ett nära samarbete är en förutsättning för att utveckla de kurser som näringslivet behöver och för att bidra till att tillgängliggöra de kurser som finns. En utveckling av kurser för yrkesverksamma, liksom digitalt lärande och möjligheter till validering av kompetens är viktiga delar av helheten. Fler kommer att behöva byta bana eller bygga på med nya kunskaper under hela arbetslivet. Därför behöver möjligheterna att kunna läsa på högskolan senare i livet öka. 10 11
En plattform för strategiska diskussioner Det nationella innovationsrådet är en plattform för strategiska diskussioner mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor på högsta politiska nivå. Rådet har en direkt koppling till departementens arbete genom ministrarnas och statssekreterarnas medverkan samt kansliets förberedelser och uppföljning med departementen. Det möjliggör en systematisk, återkommande och kontinuerlig dialog på tvären i Regeringskansliet om innovation och utveckling. Ett annat syfte med rådet är att bidra till ökat och fördjupat samarbete mellan departementen och med myndigheterna. Samverkansprogram men bidrar till det, liksom att Regeringskansliet ökar samarbetet över departementsgränserna och att regeringen tar många initiativ som bygger på nära samarbete mellan flera departement. Möten i Nationella Innovationsrådet Smart industri en ny industrialiseringsstrategi för Sverige. Presenterades av regeringen i januari 2016 med syftet att stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. Strategins vision är att Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster. Regeringens strategiska samverkansprogram lanserades i juni 2016 som en samhällsgemensam kraftsamling för att möta viktiga samhällsutmaningar som Sverige står inför. Nationella upphandlingsstrategin lanserades i juni 2016, med syfte att bland annat göra innovationsupphandling till en del av myndigheternas verksamhetsutveckling. Saminvest AB som är ett statligt riskkapitalbolag bildades i juli 2016. Bolaget skapar bättre finansieringsmöjligheter för företag i utvecklingsskeden. Testbädd Sverige. Vinnova fick i maj 2017 uppdraget att etablera en nationell samordnande funktion för att stärka test- och demonstrationsverksamhet i Sverige. Policylabb. Vinnova fick i mars 2017 uppdrag att utveckla myndigheternas arbete med utformning och tillämpning av regler. Samtidigt fick Finansinspektionen uppdraget att utreda hur myndigheten kan möta frågeställningar och behov hos företag som erbjuder nya innovativa finansiella tjänster. Innovationspartnerskap med Frankrike i november 2017. Nordisk avsiktsförklaring om 5G. De nordiska länderna ingick en fördjupad avsiktsförklaring i maj 2018 som innebär att Norden ska vara den första sammanlänkade 5G-regionen i världen. Korta kurser för yrkesverksamma specialister. Vinnova fick i februari 2018 uppdraget att genomföra ett pilotprojekt för utbildningar på universitet och högskolor inom strategiskt viktiga områden. Feb Maj Sept Dec Feb Juni Sept Nov Feb Maj Aug Sept Nov Feb Mars Maj 2015 2016 2017 2018 Digitaliseringslyftet. Lanserades i december 2015. Uppdraget genomförs av Tillväxtverket, och syftar till att stärka små och medelstora industriföretags konkurrenskraft genom ökad användning av digital teknik. Forsknings- och innovationspropositionen överlämnades till riksdagen i november 2016. Syftet med förslagen är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Innovationspartnerskap med Tyskland i januari 2017. Industriklivet lanserades i augusti 2017 som en långsiktig satsning för att minska industrins utsläpp av växthusgaser. 300 miljoner kronor per år satsas under 2018 2040 för att stödja svensk industri i omställningen mot noll-utsläpp av växthusgaser. Nationell inriktning för artificiell intelligens (AI). Regeringen beslutade i maj 2018 om en inriktning med målet att Sverige ska vara ledande i att ta vara på möjligheterna med AI, för att stärka svensk välfärd och konkurrenskraft. Innovationspartnerskap med Indien i april 2018. 12 13
Dagordningspunkter Gästande organisationer Nationella innovationsrådets möten 2015 2018 1928 Diagnostics Acatech Integritetskommittén IT & Telekomföretagen Region Värmland Region Västerbotten FEBRUARI 2015 Sveriges innovationssystem Riskkapital MAJ 2015 Innovationsupphandling Life Science Digitalisering SEPTEMBER 2015 Innovationers roll för miljö- och klimatpolitiken Rymdutredningen Riskkapitalutredningen DECEMBER 2015 Digitalisering Nyindustrialisering Forskningspolitisk proposition FEBRUARI 2016 Life Science Innovationsupphandling Strategiska samverkansprogram Policyinnovation JUNI 2016 Agenda 2030 Forskningspolitisk proposition Entreprenörskap/startups SEPTEMBER 2016 Normkritisk innovation Internationalisering Cirkulär och biobaserad ekonomi NOVEMBER 2016 Digitaliseringsstrategi Strategiska samverkansprogram Rymdverksamhet AUGUSTI 2017 Innovationssystemets globala uppkoppling De strategiska samverkansprogrammen Finansiering av innovativa företag SEPTEMBER 2017 (Trollhättan) Miljöer för innovation verkliga lösningar på komplexa utmaningar Proaktiv samverkan för tillväxt och samhällstransformation NOVEMBER 2017 Teknik som förändrar samhället, vad är statens roll? EU och innovation samverkan för en bättre politik Hur kan Sverige stödja framväxande innovationssystem i utvecklingsländer? FEBRUARI 2018 (Skellefteå) Utvinning och förädling av resurser för hållbara värdekedjor Innovativa samhällen utanför de större städerna MARS 2018 Hur tar vi tillvara på möjligheterna med artificiell intelligens (AI)? En offentlig upphandling som främjar innovation och nya lösningar MAJ 2018 Arbetsplatser för livslångt lärande Förnyelse inom hälso- och sjukvården En innovativ offentlig förvaltning Arbetsförmedlingen Arctic Falls AstraZeneca Boliden Rönnskär Cambio CEVT Cleantech Inn Codemill Datainspektionen Doberman Energimyndigheten Ericsson AB ESS Finansinspektionen Formas GE GKN Glesbygdsmedicinskt center Gothia Science Park Göteborgs kommun HM Högskolan Väst IF Metall Inlandets teknikpark Innovatum IVA Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Kommunal KTH Lindholmen Science Park Linköpings universitet LRF Luleå tekniska universitet Lundqvist Trävaru AB Lunds Universitet Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Västra Götaland Martinssons MAX IV Myndigheten för Vård och omsorgsanalys Naturhistoriska riksmuseet Nobina Technology Norrsken Foundation North Kingdom Northvolt OECD Piteå Science Park Polarbröd Region Norrbotten Region Skåne Region Västra Götaland RISE Saminvest SciLifeLab SIDA SIEPS Skellefteå kommun Smart textiles Stockholms läns landsting StoraEnso Spotify SSAB Stunlock studios Sveriges ingenjörer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Swedish Medtech TCO Teknikföretagen Tillväxtverket Transportstyrelsen Trollhättan kommun Umeå Universitet Upphandlingsmyndigheten Vinnova Volvo Group FEBRUARI 2017 Testbädd Sverige Innovationskraft i hela landet Reformer i forskningssystemet MAJ 2017 Att se och bygga kompetens livslångt lärande i en digital tid Fossilfritt välfärdsland hur ställer vi om? Öppna data för nya lösningar 14 15
Regeringen 103 33 Stockholm regeringen.se 16